5 Inkomster

PROP. 2001/02:100

5 Inkomster

5.1Inledning

Den offentliga sektorns inkomster utgörs av skatter och övriga inkomster. Skatterna består till ca 66 procent av skatt på löner, dvs. statlig och kommunal inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och allmän pensionsavgift, 24 procent av skatt på varor och tjänster och 11 procent av kapitalskatter. Nedsatta och restförda skatter uppgår till knappt 1 procent. Den stora andelen löneskatter innebär att utvecklingen av skatterna till stor del beror på hur sysselsättning och timlön utvecklas. Utvecklingen av skatterna och övriga inkomster under prognosperioden, 2001– 2004, framgår av tabell 5.1.

De periodiserade skatterna ökar under prognosperioden med 114 miljarder kronor. Den årliga ökningen varierar mellan 13 och 57 miljarder kronor. Den svaga utvecklingen 2002 förklaras till största delen av det tredje steget i den skattereform regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2000 samt andra skattesänkningar. Korrigerat för dessa effekter uppgår förändringen mellan 2001 och 2002 till knappt 40 miljarder kronor. Den stora ökningen 2003 förklaras av införandet av garantipensioner, vilket ökar skatteintäkterna med nära 13 miljarder kronor. Dessa intäkter innebär dock ingen budgetförstärkning eftersom de motsvaras av ökade pensionsutbetalningar på budgetens utgiftssida.

Den offentliga sektorns finansiella sparande – vilket är ett av regeringens budgetpolitiska mål – baseras på den redovisning av skatter som nationalräkenskaperna (NR) tillämpar. Denna redovisningsmetod skiljer sig från den periodiserade framför allt genom att vissa skatter

redovisas det år de debiteras istället för det år de avser.

Tabell 5.1 Offentliga sektorns periodiserade skatter, offentliga sektorns inkomster enligt NR och statsbudgetens inkomster

Miljarder kronor och procent

  2000 2001 2002 2003 2004
Offentlig sektor,          
periodiserade          
skatter 1 155 1 153 1 167 1 224 1 268
Årlig förändring   -2 13 57 43
Procent   -0,2 1,2 4,9 3,5
           
Offentlig sektor          
enligt NR          
Skatter 1 088 1 160 1 139 1 184 1 231
Övriga inkomster 137 124 126 134 139
Totalt 1 225 1 284 1 265 1 318 1 370
           
Årlig förändring          
Skatter   72 -21 45 47
Procent   6,6 -1,8 4,0 3,9
Statsbudgetens          
inkomster          
Skatter 673 685 648 667 698
Övriga inkomster 127 71 86 65 64
Totalt 800 755 735 731 763
Årlig förändring          
Skatter   12 -36 18 32
Procent   1,7 -5,3 2,8 4,7
Övriga inkomster   -57 16 -21 0
Procent   -44,5 22,0 -24,9 -0,7
Skattekvot          
enligt NR 52,5 54,2 51,1 50,6 50,2
periodiserat 54,0 52,1 50,8 50,8 50,3

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. I skattekvoten enligt NR ingår även skatter till EU.

Under prognosperioden ökar skatterna enligt NR endast med 71 miljarder kronor, vilket är 44 miljarder kronor mindre än för de periodiserade skatterna. Denna skillnad förklaras av de periodiseringseffekter som uppkommer genom den redovisningsmetod NR tillämpar. Särskilt tydlig

79

PROP. 2001/02:100

är skillnaden 2001. Då medför periodiseringseffekten avseende skatt på kapitalvinster (realisationsvinster) och bolagens inkomstskatt inklusive skatt på utdelade medel från Alecta avseende inkomståret 2000 en ökning av NR- skatterna med ca 40 miljarder kronor.

Statsbudgetens skatteinkomster ökar under prognosperioden med 14 miljarder kronor. De minskade inkomsterna 2002 förklaras dels av beslutade skatteändringar, dels av de ovan nämnda periodiseringseffekterna avseende skatt på kapitalvinster och bolagsskatt. De stora ökningarna av dessa skatter 2000 påverkar statsbudgeten med ett års eftersläpning.

Övriga inkomster på statsbudgeten minskar under prognosperioden med 6 miljarder kronor. Exklusive inlevererat överskott från Riksbanken och försäljningsinkomster är inkomsterna stabila.

Skattekvoten definierad enligt nationalräkenskaperna är som högst år 2001. Den höga skattekvoten 2001 beror till viss del på bolagsskatter och skatt på kapitalvinster som avser inkomståret 2000. Den periodiserade skattekvoten är som högst 2000. Därefter faller skattekvoten bl.a. som en följd av de skattesänkningar som beslutats. I avsnitt 5.4 redovisas även skattekvoten för ett flertal OECD-länder samt transfereringarnas inverkan på skattekvotens nivå.

Tabell 5.2 Offentliga sektorns periodiserade skatter, offentliga sektorns inkomster enligt NR och statsbudgetens inkomster. Differenser jämfört med budgetpropositionen

Miljarder kronor

  2001 2002 2003 2004
Offentlig sektor, 11 4 3 2
periodiserade skatter        
varav skatt på löner 9 2 0 1
skatt på kapital 4 2 3 5
konsumtionsskatter -3 -3 -2 -3
restförda skatter m.m. 2 3 1 0
         
Offentlig sektor enligt NR        
Skatter 18 6 1 -3
Övriga inkomster -5 0 0 0
         
Statsbudgetens inkomster        
Skatter 2 0 -1 -1
Övriga inkomster -0 1 0 -1

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen för 2002 (BP2002) har skatteintäkterna räknats upp med 11 respektive 4 miljarder kronor 2001 och 2002 och med 3 respektive 2 miljarder kronor 2003 och 2004, se tabell 5.2. Ökningen 2001 förklaras dels av att taxerings-

utfallet avseende inkomståret 2000 blev något högre än beräknat, dels av att utfallet för utbetalda löner 2001 blev något högre än vad som antogs i budgetpropositionen. Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen har prognosen för statsbudgetens skatter och statsbudgetens övriga inkomster endast justerats marginellt.

5.1.1Makroekonomiska förutsättningar

Prognosen över skatteintäkterna baseras på de makroekonomiska förutsättningar som finns redovisade i bilaga 1, Svensk ekonomi. I tabell 5.3 redovisas de antaganden som har störst inverkan på skatteintäkterna samt förändringar i förhållande till budgetpropositionen.

Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen har antalet arbetade timmar reviderats ned för 2002. Det preliminära utfallet för lönesummans utvecklingstakt 2001 uppgår till 5,6 procent, vilket är något högre än i beräkningen till budgetpropositionen.

Tabell 5.3 Antaganden och förändringar jämfört med budgetpropositionen

Timlön, arbetade timmar, utbetald lönesumma, hushållens konsumtionsutgifter och KPI: årlig procentuell förändring. Prisbasbelopp och skiktgräns: kronor.

  2001 2002 2003 2004
Timlön 4,2 3,5 3,5 3,5
Differens BP2002 0,7 0,0 0,0 0,0
Arbetade timmar 0,5 -0,5 0,6 0,5
Differens BP2002 -0,4 -0,9 0,1 0,2
         
Utbet. lönesumma 5,6 3,0 4,1 4,0
Differens BP2002 0,2 -0,9 0,1 0,1
Hushållens 1,8 3,1 4,9 4,2
konsumtionsutgifter        
i        
löpande priser -1,6 -0,8 0,8 0,2
Differens BP2002        
         
KPI juni-juni 2,7 1,3 2,1 2,0
Differens BP2002 0 0,2 0,2 0,1
         
Prisbasbelopp 36 900 37 900 38 400 39 200
Differens BP2002 0 0 0 100
         
Skiktgräns 252 000 273 800 282 900 294 400
Differens BP2002 0 0 700 1 200
Övre skiktgräns 390 400 414 200 427 900 445 300
Differens BP2002 0 0 900 1 700
         

Den högre inflationen medför att de beräknade skiktgränserna för 2003 och 2004 och prisbasbeloppet för 2004 är högre än i beräkningen till budgetpropositionen.

80

5.1.2Regeländringar

Utvecklingen mellan åren för de olika skatteslagen beror dels på de underliggande skattebasernas förändring, dels på beslutade eller föreslagna regeländringar. Den kommunala inkomstskatten beräknas öka med mellan 15 och 21 miljarder kronor per år mellan 2001 och 2004 (se tabell 5.4). Förändringen 2002 påverkas emellertid av en ytterligare begränsning av avdraget för den allmänna pensionsavgiften samt av en höjning av det allmänna grundavdraget. Förändringen 2003 påverkas av pensionsomläggningen samt av att skattereduktionen för låg- och medelinkomsttagare ersätts med ett högre grundavdrag. Med beaktande av dessa regelförändringar beräknas den underliggande förändringen av inkomstskatten uppgå till mellan 12 och 17 miljarder kronor per år.

Tabell 5.4 Årlig förändring av kommunalskatt 2002–2004 inklusive och exklusive regeländringar

Miljarder kronor.

  2002 2003 2004
Kommunal inkomstskatt 374,0 395,3 412,2
       
Årlig förändring 15,6 21,3 16,9
       
Effekt av regeländringar 3,4 7,0 0,0
Underliggande årlig förändring 12,2 14,3 16,9
       

För att enklare kunna följa den underliggande utvecklingen av de olika skatteslagen redovisas därför i tabell 5.5 bruttoeffekterna av de viktigaste regeländringarna under prognosperioden. Beloppen visar den årligt tillkommande intäktsförändringen till följd av ändrade skatteregler. Det är viktigt att understryka att redovisade belopp avser periodiserade bruttoeffekter, dvs. storleken på den initiala skatteändringen. Nettoeffekter beaktar även indirekta effekter på offentliga utgifter och andra skattebaser via förändringar i löner, priser och vinster. Effekterna på de kassamässiga inkomsterna och NR-inkomsterna är i regel mindre införandeåret eftersom bl.a. uppbördsförskjutningar och jämkningar måste beaktas.

5.1.3Osäkerheten i skatteberäkningarna

Osäkerheten i bedömningen av olika skattebasers utveckling varierar kraftigt mellan olika skatter. Prognoser på lönebaserade skatter och konsumtionsskatter är beroende av hur väl

PROP. 2001/02:100

antaganden om sysselsättning, timlön, konsumtion m.m. stämmer överens med den faktiska utvecklingen. I grova drag innebär en procents förändring av lönesumman att basen förändras med 10 miljarder kronor och skatteintäkterna med knappt 7 miljarder kronor. Om hushållens konsumtionsutgifter förändras med 1 procent leder det till förändrade momsintäkter om ca 1,2 miljarder kronor.

För de kapitalbaserade skatterna är osäkerheten betydligt större. Särskilt hushållens kapitalvinster och bolagens inkomstskatt är svårbedömda. Mellan 1998 och 2000 ökade kapitalvinsterna från 64 till 133 miljarder kronor. År 2001 beräknas kapitalvinsterna uppgå till 89 miljarder kronor, vilket motsvarar 4,1 procent av BNP. Detta är betydligt över genomsnittet för de senaste 10–15 åren, då kapitalvinsterna uppgått till 2,5–3,0 procent av BNP. För prognosåren 2003 och 2004 sker en successiv neddragning till den långsiktiga nivån. Även prognosen för bolagens inkomstskatter är osäker. På kort sikt finns inget starkt samband mellan bolagens inkomstskatter och dess rörelseintäkter eller den makroekonomiska utvecklingen.

5.2Offentliga sektorns skatter – periodiserad redovisning

Den periodiserade redovisningen visar de skatter som avser ett visst inkomstår. Dessa skatter har en direkt koppling till det aktuella årets skatteregler och de makroekonomiska förutsättningarna i form av timlön, sysselsättning, inflation m.m. I tabell 5.6 redovisas den offentliga sektorns skatteintäkter.

5.2.1Inkomstskatt hushåll

Med början inkomståret 2000 inleddes en reform som innebär att löntagare och övriga personer med pensionsgrundande inkomst genom en skattereduktion kompenseras för effekterna av den allmänna pensionsavgiften. Skattereduktionen kombineras med en slopad avdragsrätt för avgiften vid beräkningen av kommunal och statlig inkomstskatt. För att inte den begränsade avdragsrätten skall öka andelarna inkomsttagare som betalar statlig skatt med 20 respektive 25 procent höjs både den lägre och den högre skikt-

81

PROP. 2001/02:100

Tabell 5.5 Bruttoeffekter av regeländringar 1999–2004

Miljarder kronor

  1999 2000 2001 2002 2003 2004
Statlig inkomstskatt -5,7 -0,8 -2,4 -1,3 1,3  
Sänkt skatt från 25 till 20 % på inkomster upp till övre skiktgräns -4,2          
Fast belopp 200 kr -1,3       1,3  
Begränsat avdrag för allmän pensionsavgift   1,4 1,4 1,3    
Höjd övre (25 %) och nedre (20 %) skiktgräns   -2,2 -3,3 -2,4    
Höjt grundavdrag från 0,24 till 0,27 och från 0,27 till 0,293 basbelopp     -0,4 -0,2    
Övrigt -0,2   -0,1      
Kommunal inkomstskatt -0,7 5,9 4,7 3,4 7,0  
Förändrad medelutdebitering -1,7 1,0 1,7      
Fast belopp 200 kr 1,3       -1,3  
Begränsat avdrag för allmän pensionsavgift   5,0 5,2 5,2    
Höjt grundavdrag från 0,24 till 0,27 till 0,293 till 0,403 basbelopp     -2,0 -1,8 -4,3  
Pensionsomläggning 2003         12,6  
Övrigt -0,3 -0,1 -0,2      
             
Kapitalskatt och skattereduktioner -3,2 -15,8 -15,4 -22,4 4,3  
Skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare (1320 kr) -3,2   -0,3 -1,6 4,3  
Skattereduktion för allmän pensionsavgift   -15,8 -16,6 -17,3    
Skattereduktion för fackföreningsavgift       -3,5    
Höjd reavinstskatt för privatbostäder från 15 till 20 %     1,5      
             
Inkomstskatt företag -2,5 2,0 -3,1 0,0    
Återföring från periodiseringsfond   2,5 1,5      
Återföring från skatteutjämningsreserv upphör     -2,1      
Förlängd periodiseringsfond från 5 till 6 år -2,5          
Höjd avsättning till periodiseringsfond från 20 till 25 %     -2,5      
Återköp egna aktier/sänkt skatt investm.bolag   -0,5        
Socialavgifter och allmän pensionsavgift 0,9 -0,7 -0,9 -0,8    
Höjt tak för allmän pensionsavgift från 7,5 till 8,06 basbelopp 0,9          
Höjd allmän pensionsavgift från 6,95 till 7,00 %   0,5        
Sänkta socialavgifter från 33,06 till 32,92 % och från 32,92 till 32,82 %   -1,2 -0,9      
Nedsättning stödområde A       -0,8    
             
Egendomsskatter -2,0 -0,6 -5,5 -1,8 -0,3 -0,2
Sänkt skattesats, markvärde för vattenkraft från 2,21 till 0,5 % -1,2          
Sänkt skattesats för hyreshus, bostadsdel 1989/90 från 1,2 till 0,6 %   -0,2 0,2      
Hyreshus-bostadsdel, återinförd omräkning     3,0      
Hyreshus-bostadsdel, sänkt skattesats från 1,5 till 1,3 till 1,2 till 0,5 % -0,8 -0,4 -4,0      
Småhus återinförd omräkning     3,5      
Småhus, sänkt skattesats från 1,5 till 1,0 %     -5,8      
Begränsningsregel fastighetsskatt 2001, nytt taxeringsförfarande     -0,2   -0,3 -0,2
Höjda fribelopp för förmögenhetsskatt     -2,2 -1,8    
             
Energiskatter   1,7 3,3 1,8 -1,0  
Höjda energiskatter   1,8        
Sänkta energiskatter jordbruk   -0,1 -0,3      
Höjd CO2-skatt med 15 %     1,0 0,9    
Höjd el-skatt med 1,8 resp. 1,2 öre/kWh     2,3 0,9    
Höjd dieselskatt med 10 öre/liter     0,3      
Biodrivmedel, alkylatbensin         -1,0  
Övrigt   0,0 -3,9 -4,0    
Avfallsskatt   1,3   0,1    
Anställningsstöd för långtidsarbetslösa   -1,3 -0,5      
Kompetensutveckling     -1,2      
Bredbandsanslutning     -0,8      
Sjöfartsstöd       -1,3    
Sänkt mervärdesskattesats för personbefordran från 12 till 6 %     -1,0      
Sänkt mervärdesskattesats på böcker och tidskrifter från 25 till 6 %       -1,3    
Sänkt skatt på vin       -0,6    
Slopad försäljningsskatt på lätta lastbilar m.m.     -0,3      
Vägtrafikskatt     0,2 -0,1    
             
Totalt -13,2 -8,3 -22,9 -24,3 -1,3 -0,2

Anm: Beloppen avseende periodiseringsfond inkluderar även egenföretagare. Avfallsskatten inkluderar även en teknisk justering om -0,06 miljarder kronor.

82

gränsen. Samtidigt påbörjades en förändring som minskar antalet skattskyldiga som betalar statlig inkomstskatt med inriktning på att andelen skall sjunka till 15 procent av de skattskyldiga med förvärvsinkomster.

År 2002 genomförs det tredje steget i inkomstskattereformen genom att skattereduktionen höjs till 75 procent av den påförda pensionsavgiften. I samband med detta sänks avdraget till 25 procent av avgiften och skiktgränserna justeras för att minska andelen skattskyldiga med förvärvsinkomster som betalar statlig inkomstskatt till ca 17 procent.

Kommunal inkomstskatt

Miljarder kronor          
  Utfall Prognos      
  2000 2001 2002 2003 2004
Aktuell 336,3 358,4 374,0 395,3 412,2
beräkning          
           
Diff. BP2002 1,1 3,0 0,8 -0,9 -0,6

Den kommunala inkomstskatten är framför allt beroende av hur löner, sysselsättning och beskattade transfereringar utvecklas.

De kommunala skatteintäkterna beräknas öka med drygt 22 miljarder kronor mellan 2000 och 2001. Av denna ökning förklaras ca 3 miljarder kronor av den samlade effekten av den reducerade avdragsrätten för allmän pensionsavgift, en högre medelutdebitering och ett högre grundavdrag. År 2002 ökar den kommunala inkomstskatten med 16 miljarder kronor. Av denna ökning förklaras 3 miljarder kronor av nettot av höjt grundavdrag och reducerad avdragsrätt för allmän pensionsavgift. År 2003 beräknas intäkterna öka med 21 miljarder kronor varav pensionsomläggningen beräknas öka den kommunala inkomstskatten med knappt 13 miljarder kronor.

Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen är prognosen för 2001 uppreviderad med 3,0 miljarder kronor främst beroende på en högre lönesumma. Åren 2003 till 2004 har skatteintäkterna justerats ned som en följd av minskade utbetalningar av bl.a. arbetsmarknadsersättningar, vilket innebär att underlaget för kommunalskatterna minskar.

PROP. 2001/02:100

Statlig inkomstskatt

Miljarder kronor          
  Utfall Prognos      
  2000 2001 2002 2003 2004
Aktuell 33,5 35,0 34,0 36,8 37,9
beräkning          
           
Diff. BP2002 1,4 2,5 2,3 2,2 2,1

Trots de senaste årens höjningar av skiktgränserna beräknas inkomsterna från den statliga inkomstskatten att öka under prognosperioden. Den huvudsakliga förklaringen till denna utveckling är att dagens prognos på löneutvecklingen är högre än den prognos som användes när skiktgränserna fastställdes.

Ökningen mellan 2000 och 2001 förklaras främst av en hög timlöneutveckling. Nedgången 2002 beror framförallt på att skiktgränserna höjs och att färre individer därmed hamnar över skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Ökningen 2003 och 2004 förklaras dels av att löneökningar höjer andelen inkomster som är föremål för statlig beskattning, dels av att det fasta beloppet om 200 kronor åter blir en statlig inkomstskatt. Under 1999–2002 tillförs det fasta beloppet kommunerna.

Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen är prognosen i genomsnitt 2,3 miljarder kronor högre alla prognosåren beroende på den högre timlöneutvecklingen 2001.

Skatt på kapitalinkomster

Miljarder kronor          
  Utfall Prognos      
  2000 2001 2002 2003 2004
Aktuell 34,1 21,2 20,7 19,4 18,5
beräkning          
Diff. BP2002 2,9 0,6 0,3 0,1 0,1
           

Den statliga skatten på kapitalinkomster utgörs av nettot av skatt på inkomsträntor, utdelningar och kapitalvinster, och skattereduktion för utgiftsräntor m.m.

Skatteintäkterna 2001 beräknas sjunka med 13 miljarder kronor jämfört med 2000, främst på grund av att kapitalvinsterna beräknas minska från 133 till 89 miljarder kronor. Utvecklingen av kapitalskatteinkomsterna förklaras i huvudsak av att kapitalvinsterna förutses anpassas till en långsiktig nivå på 3 procent av BNP.

83

PROP. 2001/02:100

Tabell 5.6 Offentliga sektorns skatteintäkter 1999–2004

Miljarder kronor

  Utfall Utfall Prognos      
Inkomstår 1999 2000 2001 2002 2003 2004
Inkomstskatter 441,5 476,8 453,5 444,2 477,5 497,5
Hushåll 375,3 386,7 379,6 371,3 397,2 412,3
             
Kommunal skatt 323,2 336,3 358,4 374,0 395,3 412,2
             
Statlig skatt 29,6 33,5 35,0 34,0 36,8 37,9
             
Skatt på kapital 25,2 34,1 21,2 20,7 19,4 18,5
             
Skattereduktioner m.m. -2,6 -17,1 -35,1 -57,4 -54,3 -56,3
             
Företag 62,2 85,8 69,1 68,5 75,8 80,6
Inkomstskatt 53,5 72,5 54,2 55,0 60,4 64,4
             
Avkastningsskatt 9,1 13,0 14,7 13,3 15,1 16,0
             
Skattereduktioner m.m. -0,4 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2
Övriga inkomstskatter 4,0 4,3 4,8 4,5 4,5 4,6
             
Socialavgifter och allmän pensionsavg. 351,6 375,9 394,7 405,6 420,8 437,5
             
Arbetsgivaravgifter 271,5 288,3 303,7 312,7 325,6 338,6
             
Egenavgifter 7,4 8,1 8,3 8,6 8,9 9,3
             
Allmän pensionsavgift 60,0 63,1 65,8 67,7 69,8 72,4
             
Särskild löneskatt 18,7 22,3 22,9 23,6 23,7 24,6
             
Nedsättningar -6,0 -5,9 -6,0 -7,1 -7,3 -7,5
Skatt på egendom 38,6 38,9 34,6 35,9 36,6 37,2
Fastighetsskatt 23,3 23,3 20,3 23,0 23,5 23,8
             
Förmögenhetsskatt 8,6 8,2 6,4 5,1 5,2 5,4
Arvs- och gåvoskatt 2,1 2,5 2,6 2,7 2,7 2,8
             
Stämpelskatt 4,5 4,9 5,4 5,2 5,3 5,3
             
Skatt på varor och tjänster 255,1 265,8 276,9 287,8 297,2 304,3
             
Mervärdesskatt 173,2 181,6 188,5 197,0 207,1 214,7
             
Tobaksskatt 7,4 7,7 8,1 8,2 8,4 8,3
Skatt på etylalkohol 4,7 4,9 4,9 4,0 3,4 2,9
             
Skatt på vin m.m. 3,5 3,6 3,7 3,2 3,1 3,0
             
Skatt på öl 2,5 2,4 2,4 2,6 2,3 2,2
Skatt på energi 50,4 50,4 53,6 56,8 56,5 56,8
             
Skatt på vägtrafik 6,6 7,0 7,7 7,8 7,9 8,1
Skatt på import 3,6 3,8 3,6 3,6 3,9 3,7
             
Övrigt 3,3 4,4 4,4 4,5 4,6 4,5
             
Restförda skatter m.m. 3,2 -2,5 -6,5 -6,9 -8,0 -8,9
             
Offentliga sektorns skatteintäkter 1 089,9 1 155,0 1 153,2 1 166,7 1 224,1 1 267,6
             
Kommunalskatt 323,2 336,3 358,4 374,0 395,3 412,2
Avgifter till pensionssystemet m.m. 110,3 147,0 153,4 157,6 163,3 169,7
             
Statens skatteintäkter 656,5 671,7 641,4 635,1 665,5 685,7
             

84

Diagram 5.1 visar de beskattningsbara kapitalvinsterna under senare år samt den beräknade utvecklingen 2001–2004.

Diagram 5.1 Beskattningsbara kapitalvinster

Miljarder kronor

140                
120   Utfall            
  Prognos            
               
100                
80                
60                
40                
20                
0                
1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004

I diagram 5.2 redovisas kapitalvinster för perioden 1988–2004 och den långsiktiga relationen mellan kapitalvinster och BNP. Kapitalvinsterna har justerats för att endast en viss andel av den totala vinsten är beskattningsbar. Av diagrammet framgår att kapitalvinsterna för 1999 och 2000, uttryckt som andel av BNP är väsentligt högre än den långsiktiga nivån. Prognosen avseende 2002–2004 utgår från att kapitalvinsterna successivt anpassas till den långsiktiga nivån.

Diagram 5.2 Kapitalvinster

Miljarder kronor

140                
    Utfall            
120   Prognos            
               
100   3% av BNP          
               
80                
60                
40                
20                
0                
1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004

Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen har intäkterna reviderats upp åren 2000 till 2002. Kapitalvinsterna inkomståret 2000 blev drygt 7 miljarder kronor högre än i beräkningen till budgetpropositionen. För 2001 beräknas kapitalvinsterna till 89 miljarder kronor, vilket är 3 miljarder kronor högre än i budgetpropositionen. För 2002 och framåt har

PROP. 2001/02:100

kapitalvinsterna anpassats till den långsiktiga relationen till BNP.

Skattereduktioner m.m.

Miljarder kronor          
  Utfall Prognos      
  2000 2001 2002 2003 2004
Aktuell -17,1 -35,1 -57,4 -54,3 -56,3
beräkning          
           
Diff. BP2002 0,8 0,3 0,8 1,2 1,0
           

Under skattereduktioner m.m. redovisas nettot av skattereduktioner och ett antal beloppsmässigt mindre skatter. På intäktssidan redovisas skattetillägg, förseningsavgift och expansionsfondsskatt. Skattereduktioner utgörs i huvudsak av skattereduktion för allmän pensionsavgift, särskild skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare, reducerad fastighetsskatt samt från och med 2002 skattereduktion för fackföreningsavgift.

Nettot av skattereduktioner m.m. visar ett underskott under hela perioden. Underskottet 2000 förklaras till största delen av skattereduktion för allmän pensionsavgift och av skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare. Åren därefter stiger underskottet till följd av den höjda reduktionen för allmän pensionsavgift från 25 till 75 procent av den debiterade avgiften. År 2002 beräknas underskotten även öka till följd av en skattelättnad för pensionärer och skattereduktion för fackföreningsavgifter.

Från och med 2003 ersätts den särskilda skattereduktionen med ett höjt grundavdrag vilket leder till att skattereduktionerna minskar med 4,3 miljarder kronor.

Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen minskar underskotten något under hela prognosperioden. En högre timlön medför lägre skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare fr.o.m. 2000. Den allmänna pensionsavgiften ökar emellertid till följd av högre lönesumma, vilket ökar skattereduktionen fr.o.m. 2001.

85

PROP. 2001/02:100

5.2.2 Inkomstskatt företag

Inkomstskatt

Miljarder kronor          
  Utfall Prognos      
  2000 2001 2002 2003 2004
Aktuell 72,5 54,2 55,0 60,4 64,4
beräkning          
Diff. BP2002 2,5 2,0 0,6 1,9 3,0
           

År 2001 beräknas intäkterna bli 18,3 miljarder kronor lägre än året innan. Förklaringen är att skatterna 2000 påverkades både av en stark konjunkturuppgång och av en engångsutbetalning från försäkringsbolaget Alecta. Effekten på inkomstskatten av de återförda pensionsmedlen har uppskattats till ca 10 miljarder kronor. Sammantaget beräknas företagens inkomstskatter för 2001 falla tillbaks till 1999 års nivå. I beräkningarna för 2001 har även beaktats (1) att återföringar från skatteutjämningsreserver upphör från och med 2001,

(2) att tidigare avsättningar till periodiseringsfonder återförs till beskattning och (3) att taket för avsättningar till periodiseringsfonder höjs från 20 till 25 procent av inkomsten från och med 2001.

År 2002 beräknas företagens inkomstskatt stiga med knappt 1 miljard kronor jämfört med 2001. Den svaga ökningen förklaras av utvecklingen av konjunkturen, vilken påverkar företagens driftsöverskott. Utvecklingen av företagens skatteintäkter beräknas ske i en jämnare takt 2002–2004. Den årliga ökningen av inkomstskatten förväntas i genomsnitt bli omkring 5 miljarder kronor.

Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen överskred intäkterna prognosen med 2,5 miljarder kronor. Då uppskattningen av effekten av de återförda pensionsmedlen är mycket osäker är det svårt att särskilja effekter av denna från effekter av förändringar i den underliggande vinstnivån. Inte minst för att återföringarna i sin tur har påverkat företagens kostnader på lite längre sikt. Prognosen för 2001 är uppjusterad med 2 miljarder kronor beroende på att företagens bokslut indikerar en något högre vinstnivå än vad som tidigare antogs. Sammantaget med en nu beräknad långsammare återhämtning av konjunkturen medför detta en uppjustering av prognosen för 2002 med endast 0,6 miljarder kronor. Prognoserna för åren 2003

och 2004 är i genomsnitt 2,4 miljarder kronor högre jämfört med budgetpropositionen.

Avkastningsskatt

Miljarder kronor          
  Utfall Prognos      
  2000 2001 2002 2003 2004
Aktuell 13,0 14,7 13,3 15,1 16,0
beräkning          
           
Diff. BP2002 -0,2 0,4 -0,3 0,2 0,2
           

Avkastningsskatten uppgick till 13 miljarder kronor 2000. År 2001 beräknas skatteintäkterna öka med 1,7 miljarder kronor. De högre intäkterna förklaras av det högre värdet på livbolagens tillgångar den 31 december 2000, vilket följde av den positiva utvecklingen på kapitalmarknaden under 2000. Intäktsökningen beror dessutom på en allt högre fonderingsgrad av tjänstepensioner. Mellan 2001 och 2002 beräknas skatteintäkterna minska med 1,4 miljarder kronor, främst beroende på att den genomsnittliga statslåneräntan under 2001 blev 0,38 procentenheter lägre än under föregående år. Nedgången förklaras även av en något svagare utveckling av livbolagens tillgångar. År 2003 beräknas intäkterna öka med 1,8 miljarder kronor. Förändringen beror på den uppjusterade prognosen på den genomsnittliga statslåneräntan, vilken är 0,32 högre än tidigare.

Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen blev intäkterna 2000 något lägre. Prognosen för 2001 är dock högre. För den reviderade prognosen 2002 svarar en svagare utveckling på aktiemarknaden under den senare delen av 2001 än vad som antogs i budgetpropositionen. Skatteintäkterna för 2003 och 2004 har justerats upp något till följd av att prognosen på den genomsnittliga statslåneräntan 2002 och 2003 nu beräknas bli högre jämfört med tidigare beräkningar.

86

5.2.3Socialavgifter och allmän pensionsavgift

Arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild löneskatt

Miljarder kronor          
  Utfall Prognos      
  2000 2001 2002 2003 2004
Aktuell 312,8 328,9 337,9 351,0 365,0
beräkning          
varav          
Arbetsgivaravgifter 288,3 303,7 312,7 325,6 338,6
Egenavgifter 8,1 8,3 8,6 8,9 9,3
Särskild löneskatt 22,3 22,9 23,6 23,7 24,6
Nedsättningar -5,9 -6,0 -7,1 -7,3 -7,5
           
Diff. BP2002 1,9 2,4 -1,3 -1,8 -1,5

Socialavgifter betalas i form av arbetsgivaravgifter på lön och andra ersättningar för utfört arbete, och i form av egenavgifter på inkomster av aktiv näringsverksamhet. Särskild löneskatt tas ut på pensionsutfästelser och på inkomster av passiv näringsverksamhet. Utvecklingen av intäkterna beror framförallt på timlön, sysselsättning och inkomst av näringsverksamhet.

År 2001 ökade intäkterna med 16,1 miljarder kronor jämfört med föregående år. Ökningen förklaras till största delen av lönesummans utveckling. Åren fram till och med 2004 beräknas intäkterna öka med i genomsnitt 12 miljarder kronor per år. Utvecklingen följer den antagna förändringen av lönesumman. År 2002 beräknas nedsättningarna öka till 7,1 miljarder kronor. Av ökningen förklaras 0,8 miljarder kronor av den regionala nedsättningen till företag och näringsidkare i stödområde A.

Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen blev utfallet för skatteintäkterna 1,9 miljarder kronor högre för 2000. Vidare har prognosen för 2001 justerats upp med 2,4 miljarder kronor. Anledningen till justeringen är en starkare tillväxt än förväntat, både avseende lönesumman och avsättningar till pensioner. De följande åren har prognoserna justerats ned något på grund av den nu vikande konjunkturen.

PROP. 2001/02:100

Allmän pensionsavgift

Miljarder kronor          
  Utfall Prognos      
  2000 2001 2002 2003 2004
Aktuell 63,1 65,8 67,7 69,8 72,4
beräkning          
           
Diff. BP2002 -0,3 -0,2 -0,6 -0,9 -0,7

Allmän pensionsavgift betalas av fysiska personer och utgår på lön och skattepliktiga transfereringar. Avgiften tas ut på inkomster under taket för pensionsförmåner. Intäktsförändringen över åren följer i stort utvecklingen av lönesumman.

Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen har intäkterna justerats ned samtliga år. Nedjusteringen förklaras i huvudsak av högre reallöner, vilket innebär att fler löntagare hamnar över den takbegränsade inkomsten.

5.2.4 Egendomsskatter

Förmögenhetsskatt

Miljarder kronor          
  Utfall Prognos      
  2000 2001 2002 2003 2004
Aktuell 8,2 6,4 5,1 5,2 5,4
beräkning          
           
Diff. BP2002 0,1 0 0 0 0
           

Förmögenhetsskatten uppgick 2000 till 8,2 miljarder kronor. År 2001 beräknas intäkterna ha minskat bland annat till följd av att aktieindex på Stockholms fondbörs vid årsskiftet var 17 procent lägre än föregående år. Intäkterna förväntas även minska till följd av att fribeloppet för uttag av förmögenhetsskatt har höjts från 900 000 kronor till 1 000 000 kronor för ensamstående och till 1 500 000 kronor för sambeskattade. Förmögenhetsskatten minskar ytterligare 2002 på grund av att fribeloppen höjs till 1 500 000 kronor för ensamstående och 2 000 000 kronor för sambeskattade par.

Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen är prognosen för 2001–2004 oförändrad.

87

PROP. 2001/02:100

Fastighetsskatt

Miljarder kronor          
  Utfall Prognos      
  2000 2001 2002 2003 2004
Aktuell 23,3 20,3 23,0 23,5 23,8
beräkning          
           
Diff. BP2002 0,1 0,4 1,1 1,1 1,1

Fastighetsskatt tas ut på småhus, flerfamiljshus, lokaler och industrifastigheter. Prognosen utgår från antaganden om hur priserna och tillväxten i bestånden utvecklas för de olika fastighetskategorierna.

De totala skatteintäkterna minskar med 3 miljarder kronor mellan 2000 och 2001. År 2002 beräknas intäkterna öka med nästan 3 miljarder kronor, främst beroende på prisutvecklingen. Trots en kraftig utveckling av taxeringsvärdena under prognosperioden får detta inte full effekt på skatterna beroende på att fastighetsskattesatserna på småhus sänkts från 1,5 till 1,0 procent 2001. Tabell 5.7 redovisar skatteintäkterna för de olika fastighetskategorierna.

Tabell 5.7 Fastighetsskatt fördelad på fastighetstyp

Miljarder kronor

  Utfall Prognos      
  2000 2001 2002 2003 2004
Småhus 13,2 11,8 13,2 13,3 13,5
Flerfamiljshus 4,5 2,8 3,2 3,4 3,5
Lokaler 3,6 3,9 4,7 4,9 5,0
Industrier 1,8 1,8 1,9 1,9 1,9
           

Småhus och bostadsdelen i flerfamiljshus svarar för knappt 80 procent av de totala skatteintäkterna. Intäkterna från lokaler beräknas bidra med 1,8 miljarder kronor per år mellan 1999 och 2004. Intäkterna från industrifastigheter som inte omräknas beräknas öka med 0,2 miljarder kronor under perioden.

Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen bedöms intäkterna 2002–2004 öka med 1,1 miljarder kronor per år till följd av att prisutvecklingen antas bli högre på bostadsfastigheter.

Stämpelskatt

Miljarder kronor          
  Utfall Utfall Prognos    
  2000 2001 2002 2003 2004
Aktuell 4,9 5,4 5,2 5,2 5,3
beräkning          
           
Diff. BP2002 0 0,4 0,2 0,2 0,2

Stämpelskatt utgår vid förvärv av fast egendom (lagfart) och beviljande av inteckningar. In- täkterna är beroende av omsättningen och prisutvecklingen på fastighetsmarknaden. År 2001 ökade intäkterna med 0,5 miljarder kronor jämfört med 2000. Ökningen förklaras främst av stigande fastighetspriser.

Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen har stämpelskatten justerats upp till följd av en högre prisnivå på fastigheter.

Arvs- och gåvoskatt

Miljarder kronor          
  Utfall Utfall Prognos    
  2000 2001 2002 2003 2004
Aktuell 2,5 2,6 2,7 2,7 2,8
beräkning          
           
Diff. BP2002 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
           

Intäkterna från arvs- och gåvoskatten uppgick 2001 till 2,6 miljarder kronor. Prognosen för 2002–2004 visar på en svag tillväxt. Förklaringen ligger i den beräknade utvecklingen av tillgångspriser och förmögenheter.

Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen är prognosen oförändrad.

5.2.5 Skatt på varor och tjänster

Mervärdesskatt

Miljarder kronor          
  Utfall Prognos      
  2000 2001 2002 2003 2004
Aktuell 181,6 188,5 197,0 207,1 214,7
beräkning          
           
Diff. BP2002 -0,1 -1,5 -1,5 -0,7 -2,1
           

Mervärdesskatten uppgick 2000 till 181,6 miljarder kronor. Under prognosperioden beräknas intäkterna öka med ca 9 miljarder kronor per år. Sammanlagt innebär det att

88

intäkterna ökar med ca 26 miljarder kronor under perioden 2001–2004.

Diagram 5.3 Mervärdesskatt uppdelad efter användning

Kommunal konsumtion 16%

Förbrukning

12%

Hushållens konsumtionsutgifter

Investeringar 64% 8%

Anm: Företagens och kommunsektorns investeringar är sammanslagna i diagrammet.

Mervärdesskatt redovisas som ett netto av inkomster och utgifter. Inkomsterna består till största delen av debiterad mervärdesskatt för företag, för vilka den utgående mervärdesskatten överstiger den ingående. Utgifterna består främst av debiterad mervärdesskatt att återbetala till företag där den ingående mervärdesskatten överstiger den utgående. Det senare är aktuellt till exempel vid export, eftersom svensk mervärdesskatt inte tas ut vid försäljning av varor till utlandet. Mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtionsutgifter, men även av investeringar och förbrukning i de företag som har undantag från skatteplikt samt av kommunsektorns förbrukning och investeringar. Diagram 5.3 illustrerar fördelningen av mervärdesskatten 2001 uppdelad efter användning.

Andelen för hushållens konsumtionsutgifter har minskat från 65 till 64 procent jämfört med 2000, medan motsvarande ökning har skett för kommunal konsumtion. Förbrukning och investeringar i företag undantagna från skatteplikt är oförändrade.

Fördelningen av konsumtionen på olika varugrupper har stor betydelse för hur intäkterna utvecklas. En större andel konsumtion av högbeskattade varor ökar intäkterna från mervärdesskatten även om de totala konsumtionsutgifterna är konstanta. I diagram 5.4 visas hushållens konsumtionsutgifter för dagligvaror samt bilar och sällanköpsvaror 1980–2001 i fasta priser.

PROP. 2001/02:100

Diagram 5.4 Hushållens konsumtionsutgifter för bilar och sällanköpsvaror samt för dagligvaror 1980-2001

Miljarder kronor

500                    
450     Bilar och sällanköpsvaror          
400     Dagligvaror            
                   
350                    
300                    
250                    
200                    
150                    
100                    
50                    
0                    
1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000

I diagrammet framgår tydligt att konsumtionen av dagligvaror är relativt jämn under hela perioden medan konsumtionen av bilar och sällanköpsvaror varierar med konjunkturen. Dagligvaror mervärdesbeskattas med 12 procent medan bilar och sällanköpsvaror mervärdesbeskattas med 25 procent. Intäkterna från mervärdesskatten har därför en tendens att variera kraftigare med konjunkturella svängningar i ekonomin än vad de underliggande konsumtionsutgifterna gör.

Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen beräknas den periodiserade mervärdesskatten för 2001 bli 1,5 miljarder kronor lägre. Huvuddelen av detta belopp är utfall medan den del som fastställs vid inkomsttaxeringen fortfarande är en prognos. Det lägre utfallet förklaras främst av att hushållens konsumtionsutgifter fjärde kvartalet varit lägre än väntat. Speciellt märkbart blir det då det är konsumtionen av högbeskattade varor som avvikit mest från vad som antogs i beräkningen till budgetpropositionen. För kommande år beräknas intäkterna bli i genomsnitt 1,4 miljarder kronor lägre än i beräkningen till budgetpropositionen. Detta är en direkt följd av nivåjusteringen för 2001. Utvecklingstakten är i stort oförändrad.

89

PROP. 2001/02:100

Tobaksskatt

Miljarder kronor          
  Utfall Utfall Prognos    
  2000 2001 2002 2003 2004
Aktuell 7,7 8,1 8,2 8,4 8,3
beräkning          
           
Diff. BP2002 0,0 0,2 0,2 0,3 0,3

Intäkterna från tobaksskatten uppgick till 8,1 miljarder kronor 2001. För de första två prognosåren antas en svagt uppåtgående trend som bryts 2004 p.g.a. att införselkvoterna för tobak antas utökas enligt gällande rådsdirektiv. Senast den 1 januari 2004 skall Sverige införa samma införselregler som gäller för övriga EU-länder. Idag är den tillåtna mängden en privatperson får föra in i landet utan att betala svensk punktskatt: 400 st. cigaretter eller 200 st. cigariller eller 100 st. cigarrer eller 550 gram röktobak. Den 1 januari 2004 utökas detta till: 800 cigaretter och 400 cigariller och 200 cigarrer samt 1000 gram röktobak.

Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen blev utfallet för intäkterna 0,2 miljarder kronor högre beroende på en ökning av tobakskonsumtionen 2001. Ökningen av tobakskonsumtionen påverkar i sin tur intäkterna under prognosåren vilka revideras upp med mellan 0,2 och 0,3 miljarder kronor.

Alkoholskatt

Miljarder kronor          
  Utfall Utfall Prognos    
  2000 2001 2002 2003 2004
Aktuell 10,8 11,0 9,8 8,9 8,1
beräkning          
           
Diff. BP2002 0,0 0,2 0,1 0,1 0,1

Under alkoholskatt redovisas skatt på etylalkohol, skatt på vin, skatt på andra jästa drycker än vin och öl, skatt på mellanklassprodukter samt skatt på öl. Alkoholskatten uppgick 2001 till 11,0 miljarder kronor. Under prognosperioden beräknas en årlig minskning av intäkterna med i genomsnitt 1,0 miljarder kronor. Detta till följd av en upptrappning av införselkvoterna för alkohol, dvs. en upptrappning av den mängd alkohol en privatperson får föra in i landet utan att betala svensk punktskatt.

Senast den 1 januari 2004 gäller för alkohol liksom för tobak, att Sverige skall tillämpa samma införselregler som gäller för övriga EU- länder. Enligt gällande rådsdirektiv skall införselkvoterna trappas upp successivt för att den 1 januari 2004 överensstämma med dem som gäller för övriga EU-länder. Den aktuella beräkningen tar hänsyn till detta och utgår från den upptrappning av införselkvoterna som redovisas i tabell 5.8.

Tabell 5.8 Införselkvotupptrappning 2002–2004

Liter

  2002 2003 2004
Sprit 2 5 10
       
Starkvin 6 6 20
Vin 26 52 90
       
Öl 32 64 110

Anm: Av 90 liter vin som får föras in 2004 får max 60 liter vara mousserande.

Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen har intäkterna reviderats upp med 0,2 miljarder kronor för 2001 beroende på att konsumtionen av alkohol blev högre än beräknat andra halvåret. För efterföljande år revideras prognosen upp med 0,1 miljarder kronor som en följd av det högre utfallet.

Skatt på energi

Miljarder kronor          
  Utfall Utfall Prognos    
  2000 2001 2002 2003 2004
Aktuell 50,4 53,6 56,8 56,5 56,8
beräkning          
           
Diff. BP2002 0,0 -1,7 -0,9 -1,0 -0,9
           

För 2002–2004 beräknas intäkterna från skatt på energi vara i stort sett oförändrade.

Skillnaden i nivå mellan utfallet för 2001 och prognosåren förklaras av en rad skatteomläggningar. Den 1 januari 2002 höjdes koldioxidskatten med 15 procent. Höjningen har utformats så att skattebelastningen för tillverkningsindustrin samt jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna skall vara oförändrad jämfört med föregående år. För drivmedel sänktes energiskattesatsen så att det sammanlagda skatteuttaget för drivmedel skall förbli oförändrat. För bränslen som används för uppvärmning har däremot inte energiskatten justerats för att motverka höjningen av

90

koldioxidskatten. Vid samma tidpunkt höjdes också energiskatten på el med 1,2 öre per kWh. Sammantaget höjde dessa skattejusteringar intäkterna med 1,8 miljarder kronor per år. Till detta skall läggas den årliga indexuppräkningen av energiskattesatserna.

Detta motverkas av två åtgärder som aviserades i budgetpropositionen för 2002 – dels en skattesänkning på alkylatbensin med 1,50 kr per liter, dels en skattestrategi för biodrivmedel. Det sammanlagda intäktsbortfallet blir 1,0 miljarder kronor per år från och med 2003. Skattestrategin för biodrivmedel består av dels en generell befrielse från koldioxidskatt för s.k. koldioxidneutrala drivmedel, dels befrielse från energi- och koldioxidskatt för pilotprojektsdispenser i enskilda fall. Den generella befrielsen från koldioxidskatt svarar för större delen av intäktsbortfallet. I regeringens proposition 2001/02:143: Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning har vissa skatteåtgärder aviserats. Regeringen avser att återkomma till dessa i budgetpropositionen för 2003.

Fördelningen av intäkterna på de olika inkomstslagen framgår av tabell 5.9. Det energislag som dominerar i grupperna övrigt är oljeprodukter. Tabellen illustrerar även effekten av den offentlig-finansiellt neutrala omläggning riksdagen beslutat om där koldioxidskatten ges ökad tyngd i förhållande till energiskatten.

Tabell 5.9 Skatt på energi

Miljarder kronor

  2000 2001 2002 2003 2004
Energiskatt 38,3 36,5 38,8 39,3 39,5
varav          
Elektrisk kraft 11,3 12,6 13,9 14,1 14,4
Bensin 19,3 17,4 17,8 17,9 17,7
Övrigt 7,7 6,4 7,0 7,3 7,4
           
Koldioxidskatt 12,0 17,0 18,0 17,0 17,2
varav          
Bensin 4,6 6,6 6,7 5,9 5,8
Övrigt 7,4 10,4 11,3 11,2 11,3
           
Svavelskatt 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1

Från och med 2001 ökar koldioxidskattens andel av de totala intäkterna av skatten på energi från 25 procent till mellan 30 och 32 procent. Energiskatten, som nästan uteslutande svarar för de resterande skatteintäkterna, minskar från 75 procent till mellan 68 och 70 procent av de totala intäkterna. Svavelskatten bidrar endast med 2 promille av de totala intäkterna.

PROP. 2001/02:100

Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen blev utfallet 1,7 miljarder kronor lägre för 2001. 0,5 miljarder kronor kan förklaras av att intäkterna från energiskatten på elektrisk kraft blev lägre än vad som antogs i budgetpropositionen. Den resterande delen av avvikelsen härrör i huvudsak från energi- och koldioxidskatten på oljeprodukter. De lägre intäkterna förklaras delvis av en högre medeltemperatur i riket än vad som antogs i budgetpropositionen. Detta påverkar främst behovet av uppvärmning i bostäder och lokaler med minskad energiförbrukning som följd. De lägre intäkterna förklaras även av en något lägre förbrukning av oljeprodukter än väntat beroende på oljepriset. Oljepriset i dollar var visserligen lägre jämfört med vad som antogs i budgetpropositionen men p.g.a. en svag utveckling av kronkursen förblev oljepriset högt året ut. Prognosen för kommande år är nedreviderad med i genomsnitt 0,9 miljarder kronor.

Skatt på vägtrafik

Miljarder kronor          
  Utfall Utfall Prognos    
  2000 2001 2002 2003 2004
Aktuell 7,0 7,7 7,8 7,9 8,1
beräkning          
Diff. BP2002 0,0 -0,1 0,0 0,1 0,2
           

Under skatt på vägtrafik redovisas fordonsskatt och vägavgifter. Fordonsskatt utgår på personbilar, bussar, lastbilar, motorcyklar, traktorer, tunga terrängvagnar, motorredskap och släpvagnar. Skatten beräknas efter fordonets skattevikt. Som ett led i hävdandet av det svenska jordbrukets konkurrenskraft togs fordonsskatten på jordbrukstraktorer bort den 1 januari 2002. Vägavgift utgår på trafik med lastbilar och lastbilsekipage som har totalvikt på minst 12 ton. För svenskregistrerade lastbilar gäller vägavgift på hela vägnätet samt att fordonsskatten reduceras för berörda lastbilar. För utländska fordon betalas vägavgift för färd på motorvägar samt på vissa europavägar som inte är motorvägar.

Nivåskillnaden mellan 2000 och 2001 på 0,7 miljarder kronor förklaras av två faktorer. Från 2001 redovisas vägavgifterna under skatt på vägtrafik, vilket ökar intäkterna med 0,6–0,7 miljarder kronor årligen. Den resterande

91

PROP. 2001/02:100

ökningen beror i huvudsak på att den lägre skattesats som gällt för dieseldrivna personbilar av 1993 års modell och äldre tagits bort. Från och med den 1 januari 2001 gäller samma skattesats för dieseldrivna personbilar oberoende av årsmodell.

Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen blev utfallet 0,1 miljarder kronor lägre för 2001 beroende på en något lägre tillväxt i fordonsparken än vad som då antogs. Prognosen för 2002–2004 är dock uppreviderad med i genomsnitt 0,1 miljarder kronor jämfört med budgetpropositionen.

Övriga skatter på varor och tjänster

Miljarder kronor          
  Utfall Utfall Prognos    
  2000 2001 2002 2003 2004
Aktuell 8,2 8,0 8,1 8,4 8,2
beräkning          
           
Diff. BP2002 -0,1 -0,5 -0,6 -0,6 -0,5

Under övriga skatter på varor och tjänster redovisas tullmedel, jordbrukstullar och sockeravgifter, övriga skatter på import, försäljningsskatt på motorfordon, skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk, särskild skatt mot försurning, avfallsskatt, skatt på bekämpnings- och gödselmedel, Systembolaget AB:s inlevererade överskott, skatt på annonser och reklam, skatt på spel samt övriga skatter på varor och tjänster. Den största enskilda inkomsttiteln är Tullmedel, vilken står för närmare hälften av inkomsterna i gruppen.

Från och med den 1 januari i år höjs avfallsskatten med 15 procent. Sammantaget med tekniska justeringar i avfallsskattelagen ökar detta intäkterna med 0,1 miljarder kronor per år.

Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen har prognosen för tullmedel sänkts med mellan 0,2 och 0,4 miljarder kronor på grund av en lägre prognoserad varuimport. Tillsammans med justeringar av intäkterna från de övriga skatterna gör det att prognosen revideras ned med mellan 0,5 och 0,6 miljarder kronor 2001– 2004.

5.2.6Restförda skatter m.m.

Miljarder kronor          
  Utfall Prognos      
  2000 2001 2002 2003 2004
Aktuell -2,5 -6,5 -6,9 -8,0 -8,9
beräkning          
           
Diff. BP2002 2,8 1,8 2,7 1,2 0

Under restförda skatter m.m. redovisas ändringar av skatter som gjorts efter taxeringen, restförda skatter samt vissa nedsättningar av skatter. Skatterna kan även ändras efter inkomståret genom omprövningar. I redovisningen hänförs dessa skatter inte till ett specifikt inkomstår utan till det år då beslutet fattas.

De debiterade skatterna kommer aldrig i sin helhet in till staten utan en viss del restförs hos kronofogdemyndigheten. En del av detta belopp kan kronofogdemyndigheten driva in medan resterande belopp så småningom skrivs av. En redovisning av de periodiserade skatterna utan hänsyn tagen till omprövningar, nedsättningar och restföringar innebär i regel en överskattning av de totala skatterna.

Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen förklaras de stora avvikelserna dels av att restförda skatter har justerats ned, dels av att omprövningar har justerats upp.

5.3Offentliga sektorns inkomster enligt nationalräkenskaperna

Skatteinkomsterna svarar för nästan 90 procent av den offentliga sektorns totala inkomster. De skatter som ingår i den offentliga sektorns inkomster enligt nationalräkenskaperna (NR) skiljer sig från de periodiserade skatterna i flera avseenden, vilket framgår av tabell 5.10.

Mervärdesskatt som betalas av kommuner samt skatter som tillhör EU ingår inte som en del av NR-skatterna. De delar av avgiften till EU-budgeten som avser tullar samt den momsbaserade delen av avgiften är definitionsmässigt inte nationella skatter utan skatter som tillhör Europeiska unionen. Ytterligare en skillnad är att även en del andra avgifter enligt NR redovisas som skatter. Bland dessa kan nämnas insättningsgarantin, avgifter till kärnbränslefonden och inlevererat överskott från AB Svenska Spel. Resterande skillnad utgörs av

92

periodiseringseffekter, som uppkommer när debiteringen av skatten sker efter det inkomstår skatten avser.

Mellan 2001 och 2004 ökar de periodiserade skatterna med 114 miljarder kronor medan skatterna enligt NR ökar med 71 miljarder kronor. Av tabell 5.10 framgår att skillnaden till största delen förklaras av periodiseringseffekterna 2001, vilka i sin tur förklaras dels av bolagsskatter, dels av hushållsskatter på kapitalvinster, avseende inkomståret 2000.

Tabell 5.10 Periodiserade skatter och skatter enligt NR

Miljarder kronor och procent

  Utfall Prognos      
  2000 2001 2002 2003 2004
Periodiserade skatter 1155 1153 1167 1224 1268
           
- Kommunmoms 28 30 31 32 33
- EU-skatter 13 14 8 9 6
           
+ Övriga NR-skatter -3 8 6 6 6
+ Periodiseringseffekter -23 42 6 -5 -3
           
= Summa NR-skatter 1088 1160 1139 1184 1231
           
Skattekvot 52,5 54,2 51,1 50,6 50,2
           

I tabell 5.11 redovisas den offentliga sektorns skatteinkomster fördelat på sektorer samt övriga inkomster.

Tabell 5.11 Offentliga sektorns inkomster

Miljarder kronor

  2000 2001 2002 2003 2004
Staten 623 666 619 646 670
Pensionssystemet 127 134 138 143 149
Kommunerna 338 360 382 395 412
S:a NR-skatter 1088 1160 1139 1184 1231
Övriga inkomster 137 124 126 134 139
           
S:a NR-inkomster 1225 1284 1265 1318 1370
           
Diff. BP2002          
Skatter 0 16 6 1 -3
Övriga inkomster -1 -5 -7 -7 -10
           

I absoluta tal beräknas kommunsektorns skatter öka med 53 miljarder kronor under prognosperioden. Ökningen för pensionssystemet och staten beräknas uppgå till 15 respektive 3 miljarder kronor under motsvarande period. Den svaga utvecklingen för staten beror till stor del på de skatteändringar som trädde ikraft 2002. Om effekten av pensionsomläggningen 2003 exkluderas ökar kommunskatterna med sammanlagt 40 miljarder kronor. Både kommunsektorns och pensionssystemets inkomster följer i stort sett löneutvecklingen. Övriga inkomster ökar med 16 miljarder kronor under perioden.

PROP. 2001/02:100

5.4Statsbudgetens inkomster – kassamässig redovisning

Statsbudgetens inkomster, utgörs av skatter och övriga inkomster. De senare består främst av inkomster av statlig verksamhet, försäljning av statlig egendom samt bidrag från EU. Inkomsterna på statsbudgeten redovisas huvudsakligen kassamässigt.

5.4.1Skatter

Övergången från periodiserad till kassamässig redovisning

I avsnitt 5.2 redovisas skatterna periodiserat. Det innebär att de är beräknade utifrån gällande skatteregler och de inkomster den skattskyldige har ett visst inkomstår. De periodiserade skatterna avser hela den offentliga sektorn. Statsbudgeten omfattar enbart statens skatteinkomster. Statsbudgetens inkomster redovisas huvudsakligen kassamässigt, vilket innebär att det är de skatter och avgifter som under budgetåret betalas in till staten som redovisas. Skillnaden mellan de periodiserade skatterna (intäkter) och de kassamässiga skatterna (inkomster) förklaras i huvudsak av förskjutningar i den månatliga uppbörden och av att vissa skatter betalas in som preliminära skatter med slutreglering ett till två år senare.

För enskilda inkomsttitlar finns ytterligare skillnader genom att de titlar vars skatter redovisas över skattekontot inte redovisar inbetalda skatter utan deklarerade/debiterade skatter. För t.ex. juridiska personers inkomstskatt innebär detta att underuttaget av slutlig skatt avseende inkomståret 2000 (kvarstående skatt) redovisas som inkomst budgetåret 2001 trots att betalningen sker 2002. Om betalningen avviker från de deklarerade beloppen redovisas denna skillnad under

Betalningsdifferenser, skattekonto. Betalningsdifferensen kan således redovisa antingen ett positivt eller ett negativt belopp. Juridiska personers underuttag av slutlig skatt påverkar betalningsdifferensen negativt 2001. År 2002, när betalningen sker, visar differensen däremot ett positivt saldo.

För de skatter som ingår i den samordnade uppbörden och som omförs från titlarna fysiska och juridiska personers inkomstskatt kan

93

PROP. 2001/02:100

skillnaden bli än större. Den fastighets- och förmögenhetsskatt som redovisas i statsbudgeten avser den periodiserade skatten två år tillbaka i tiden. Detta innebär att fastighetsskatten som avser 2001 redovisas mot inkomsttiteln fastighetsskatt i statsbudgeten först 2003.

Redovisningsordningen innebär att vissa titlar redovisar ett mellanting mellan intäkt och inkomst medan andra endast redovisar inkomster. Statsbudgetens totala skatter blir däremot alltid kassamässigt redovisade eftersom även betalningsdifferenser ingår.

Utöver uppbördsförskjutningar förklaras skillnaden mellan statens periodiserade skatter och statsbudgetens skatter av förskjutningar i utbetalningar till kommunsektorn och pensionssystemet. Statens utbetalningar av kommunalskatt avseende inkomståret 2002 baseras på de uppräkningsfaktorer som regeringen fastställde i september året före budgetåret. Om det kommunala skatteunderlaget utvecklas snabbare än prognosen innebär detta att de högre kommunalskatterna tillfaller staten 2002 medan kommunerna får del av denna ökning som en slutreglering först två år senare. I regel är slutregleringen positiv för kommunsektorn. Även gentemot pensionssystemet förekommer slutregleringar. Redovisningen av enskilda inkomsttitlar framgår av tabell 5.13.

1000 Skatter m.m.

De skatter som i statsbudgeten redovisas under inkomsttypen Skatter m.m. skiljer sig från de periodiserade skatterna för staten. Som framgår av tabell 5.12 förklaras skillnaden av den kommunala utjämningsavgiften, betalningsförskjutningar samt det föreslagna tillfälliga sysselsättningsstödet till kommunsektorn. Den kommunala utjämningsavgiften, som enbart är en inomkommunal avgift, bruttoredovisas i statsbudgeten, vilket innebär att inkomsterna redovisas på statsbudgetens inkomstsida medan utgifterna redovisas på statsbudgetens utgiftssida.

Under prognosperioden beräknas statsbudgetens skatteinkomster öka med 14 miljarder kronor. År 2002 minskar emellertid inkomsterna med 36 miljarder kronor. Den kraftiga försämringen har till största delen sin förklaring i bolagens inkomstskatt och hushållens skatt på kapitalvinster 2000. Huvuddelen av dessa skatter

påverkar statsbudgetens inkomster 2001. I och med att dessa skatter faller i storleksordningen 30 miljarder kronor mellan 2000 och 2001, påverkas statsbudgeten med motsvarande inkomstminskning 2002. De följande åren ökar skatterna med 18 respektive 32 miljarder kronor.

Tabell 5.12 Statsbudgetens skatter

Miljarder kronor

    2000 2001 2002 2003 2004
Periodiserade skatter 1155 1153 1167 1224 1268
- Kommunsektorn 336 358 374 395 412
- Pensionssystemet 147 153 158 163 170
           
= Periodiserade skatter, 672 641 635 665 686
staten          
           
+ Utjämningsavgift 19 21 24 21 21
+ Betalningsförskjutn. -18 22 -8 -19 -8
- Sysselsättningsstöd     2 1  
= Statsbudgetens skatter 673 685 648 667 698
           
Diff. BP2002 2 2 0 -1 -1
             

Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen för 2002 är förändringarna små och uppgår till mellan -1 och 2 miljarder kronor.

94

PROP. 2001/02:100

Tabell 5.13 Statsbudgetens inkomster 2001–2004

Miljarder kronor

      Utfall Prognos    
Budgetår     2001 2002 2003 2004
1000 Skatter m.m. 684,6 648,5 666,8 698,5
           
1100 Skatt på inkomst 134,9 65,1 70,7 84,2
             
varav 1111 Fysiska personers inkomstskatt 33,2 -14,6 -10,2 -0,5
  1121 Juridiska personers inkomstskatt 94,1 74,0 75,5 79,7
             
    Övriga inkomstskatter 7,6 5,7 5,3 5,0
           
1200 Socialavgifter och allmän pensionsavgift 238,8 246,0 255,1 265,0
1300 Skatt på egendom 39,9 39,3 34,6 36,1
             
varav 1310 Skatt på fast egendom 23,3 23,3 20,3 23,0
             
  1320 Förmögenhetsskatt 8,6 8,2 6,4 5,1
             
  1330 Arvs- och gåvoskatt 2,6 2,7 2,7 2,8
             
  1341 Stämpelskatt 5,4 5,2 5,3 5,3
           
1400 Skatt på varor och tjänster 271,5 284,4 295,9 303,7
varav 1411 Mervärdesskatt 184,8 195,7 205,6 213,5
             
  1424 Tobaksskatt 8,0 8,1 8,4 8,3
             
  1425 Alkoholskatt 11,0 9,7 8,9 8,2
  1428 Energiskatt 51,9 55,0 56,6 57,0
             
  1460 Skatt på vägtrafik 7,7 7,7 7,9 8,1
             
  1470 Skatt på import 3,6 3,6 3,9 4,0
    Övriga skatter på varor och tjänster 4,4 4,5 4,6 4,6
           
1500 Utjämningsavgift 20,9 23,8 20,9 20,9
1600 Betalningsdifferenser -19,7 -3,0 -5,9 -6,6
1700 Nedsättningar -1,6 -7,2 -4,5 -4,8
           
2000 Inkomster av statens verksamhet 50,8 48,8 28,2 28,6
             
varav 2411 Inkomster av statens aktier 5,0 4,1 4,1 4,8
           
3000 Inkomster av försåld egendom 0,2 15,0 15,0 15,0
             
varav 3312 Övriga inkomster av försåld egendom 0,2 15,0 15,0 15,0
           
4000 Återbetalning av lån 2,6 2,7 2,4 2,2
5000 Kalkylmässiga inkomster 8,4 8,4 7,3 7,3
           
6000 Bidrag m.m. från EU 8,5 11,2 11,7 11,0
         
Statsbudgetens totala inkomster 755,1 734,5 731,4 762,6

95

PROP. 2001/02:100

5.4.2Övriga inkomster

Mellan 2001 och 2004 uppskattas övriga inkomster minska med ca 5 miljarder kronor. Försäljningsinkomsterna beräknas öka med 15 miljarder kronor mellan 2001 och 2002. Detta motverkas av att Riksbankens extrautdelning på 20 miljarder kronor 2001 och 2002 därefter upphör. Exklusive dessa extraordinära inkomster är nivån i stort sett konstant över tiden.

2000 Inkomster av statens verksamhet

Miljarder kronor        
  Utfall Prognos    
  2001 2002 2003 2004
Aktuell 50,8 48,8 28,2 28,6
beräkning        
         
Diff. BP2002 0,9 0,8 0,3 0,2

Under denna inkomsttyp redovisas Riksbankens inlevererade överskott, Inlevererat överskott från AB Svenska Spel, Inkomster från statens aktier, Ränteinkomster samt Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor.

År 2001 uppgick inkomsterna till 50,8 miljarder kronor. Detta historiskt sett höga utfall förklaras av Riksbankens extrautdelning på 20 miljarder kronor till följd av bankens överkapitalisering. En extrautdelning sker även 2002 med 20 miljarder kronor vilket innebär att inkomsterna för denna inkomsttyp sammantaget beräknas uppgå till 48,8 miljarder kronor. För 2003 och 2004 beräknas inga extraordinära inkomster varför inkomster av statlig verksamhet stabiliseras runt 28 miljarder kronor.

Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen ökar inkomsterna 2002 med 0,9 miljarder kronor. Upprevideringen förklaras till största delen av att inkomsttitlarna Räntor på skattekonto m.m. och Räntor på studielån ökar.

3000 Inkomster av försåld egendom

Miljarder kronor        
  Utfall Prognos    
  2001 2002 2003 2004
Aktuell 0,2 15,0 15,0 15,0
beräkning        
         
Diff. BP2002 0,1 0,0 0,0 0,0

Under denna inkomsttyp redovisas försäljning av olika typer av statlig egendom. Försäljning av statligt ägda bolag utgör vanligtvis den största delen.

Under perioden 2002–2004 budgeteras totalt 45 miljarder kronor i försäljningsinkomster vilket motsvarar 15 miljarder kronor per år. Försäljningsbeloppen och tidpunkterna är behäftade med stor osäkerhet.

Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen är prognosen oförändrad.

4000 Återbetalning av lån

Miljarder kronor        
  Utfall Prognos    
  2001 2002 2003 2004
Aktuell 2,6 2,7 2,4 2,2
beräkning        
         
Diff. BP2002 0,0 0,3 0,1 0,0
         

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. återbetalningar av studiemedel (lån upptagna före 1989) och återbetalningar av övriga lån såsom lokaliseringslån och lån avseende såddfinansiering.

År 2001 uppgick inkomsterna till 2,6 miljarder kronor varav återbetalningar av studiemedel utgjorde den största delen. Under perioden 2002–2004 beräknas inkomsterna bli i stort sett oförändrade mellan åren.

Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen sker en liten höjning 2002 avseende inkomsttitlarna Återbetalning av studiemedel samt Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor.

5000 Kalkylmässiga inkomster

Miljarder kronor        
  Utfall Prognos    
  2001 2002 2003 2004
Aktuell 8,4 8,4 7,3 7,3
beräkning        
         
Diff. BP2002 -0,2 0,2 -1,1 -1,1

Under denna inkomsttyp redovisas vissa avskrivningar och amorteringar samt statliga pensionsavgifter. Statliga pensionsavgifter utgör merparten av inkomsterna.

År 2001 uppgick inkomsterna till 8,4 miljarder kronor. År 2003 och framåt beräknas inkomsterna vara 1,1 miljarder kronor lägre. Detta beror

96

på att ett nytt statligt pensionsavtal tecknats, med giltighet fr.o.m. 2003. Det nya avtalet innebär bl.a. att pensionen övergår till att vara avgiftsbestämd från att tidigare ha varit förmånsbestämd.

Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen är prognosen för 2003 och 2004 nedreviderad med 1,1 miljarder kronor beroende på det nya statliga pensionsavtalet.

6000 Bidrag m.m. från EU

Miljarder kronor        
  Utfall Prognos    
  2001 2002 2003 2004
Aktuell 8,5 11,2 11,7 11,0
beräkning        
Diff. BP2002 -0,9 0,1 0,7 0,1
         

Under denna inkomsttyp redovisas bidrag från olika EG-fonder. De största enskilda bidragen avser arealbidrag och bidrag från EG:s socialfond.

Nivåhöjningen mellan 2001 och 2002 förklaras av ökade inkomster under titlarna Bidrag från EG:s regionalfond, Bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion och Bidrag från EG:s jordbruksfond.

Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen är prognosen för 2002–2004 uppreviderad med i genomsnitt 0,3 miljarder kronor.

PROP. 2001/02:100

seende inkomståret, enligt nationalräkenskaperna (NR) och kassamässigt avseende budgetåret (utbetalt). Den kassamässiga skatten utgörs dels av ett förskott avseende inkomståret, dels av en slutavräkning som avser inkomståret två år tidigare. Slutregleringar påverkar prognosen avseende de kassamässiga skatterna t.o.m. 2004. Även NR-skatterna påverkas av slutregleringarna, men endast med ett års eftersläpning, vilket innebär att NR-skatterna överensstämmer med den periodiserade skatten fr.o.m. 2003. I tabell 5.14 redovisas den beräknade utvecklingen av kommunernas och landstingens skatteunderlag 2000–2004.

Tabell 5.14 Utvecklingen av skatteunderlaget 2000–2004

Procent

  2000 2001 2002 2003 2004
Aktuell beräkning 7,47 6,07 4,42 6,05 4,26
BP2002 7,06 5,54 5,01 6,53 4,18
VP2001 7,00 5,27 3,96 8,03 3,98
Ackumulerat          
Aktuell beräkning 7,5 14,0 19,0 26,2 31,6
BP2002 7,1 13,0 18,7 26,4 31,7
VP2001 7,0 12,6 17,1 26,5 31,5

Utvecklingen av skatterna under prognosperioden framgår av diagram 5.5. Mellan 1998 och 2004 beräknas de periodiserade skatterna öka med 116 miljarder kronor, vilket är betydligt mindre än ökningen av NR-skatterna och de utbetalda skatterna, vilka ökar med 123 respektive 122 miljarder kronor.

5.5Kommunskatter

Kommunernas skatteinkomster är framför allt beroende av lönesummans utveckling, dvs. sysselsättning och timlön. Även utvecklingen av skattepliktiga transfereringar är viktig. Av skatteunderlaget 2001 utgörs 68 procent av löner, 20 procent av pensioner och 7 procent av transfereringar exklusive pensioner medan inkomst av näringsverksamhet endast utgör 2 procent. Nivån på skatterna är även beroende av den kommunala utdebiteringen. Medelutdebiteringen 2002 är 20,47 procent för kommunerna och 10,05 procent för landstingen, dvs. totalt 30,52 procent. Jämfört med 2001 är det en minskning med 0,01 procentenheter.

Kommunskatterna kan redovisas enligt tre olika redovisningsprinciper – periodiserat av-

Diagram 5.5 Kommun- och landstingsskatter

Miljarder kronor

420                
400 Periodiserat NR   Utbetalt      
               
380                
360                
340                
320                
300                
280                
260                
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Att ökningen är betydligt större i de senare fallen beror på slutregleringar av kommunalskatt avseende tidigare år. Den periodiserade skatten påverkas av högre grundavdrag och den begränsade avdragsrätten för allmän pensionsavgift (se tabell 5.5). Det högre grundavdraget

97

PROP. 2001/02:100

minskar kommunskatterna med 2 miljarder kronor både 2001 och 2002 samt med 4 miljarder kronor 2003, medan den begränsade avdragsrätten ökar skatterna med 5 miljarder kronor per år. De ökade intäkterna medför dock ingen inkomstförstärkning för kommuner och landsting, eftersom en motsvarande nivåsänkning görs av de generella statsbidragen.

Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen för 2002 har skatteunderlaget för 2001 reviderats upp med 1,3 procentenheter. Större delen av upprevideringen förklaras av en ökad lönesumma. Upprevideringen medför även att kommunerna får en stor slutreglering 2002. Motsvarande upprevidering för 2001 uppgår till 0,4 procentenheter.

5.6Skattekvoten

Skattekvoten visar förhållandet mellan det totala skatteuttaget och BNP. Det finns flera olika definitioner av skattekvoten och i regel är de internationellt bestämda. Den vanligaste definitionen av skattekvoten baseras på skatter redovisade enligt NR. Denna skattekvot är dock inte strikt periodiserad, eftersom skillnaden mellan slutlig skatt och preliminär skatt redovisas påföljande år. Skattekvoten är således beroende av hur stor andel av den slutliga skatten som den skattskyldige betalar i preliminär skatt, vilket inte är fallet med den skattekvot som beräknas utifrån en fullständig periodisering av skatterna. En skatteändring för ett visst år påverkar den periodiserade skattekvoten för samma år medan detta inte behöver vara fallet vid beräkningen av NR:s skattekvot.

Internationella jämförelser av skattekvoter är svåra att göra, eftersom olika länders skattelagstiftningar behandlar inkomster och avdrag på skilda sätt. Ett land som t.ex. ger stöd till barnfamiljer via en transferering får en högre skattekvot, särskilt om transfereringen är skattepliktig, jämfört med det land som i stället ger stödet som ett avdrag eller skattereduktion. Transfereringar till hushåll behandlas skattemässigt mycket olika bland OECD-länderna. I vissa länder är huvuddelen av transfereringarna skattepliktiga medan det motsatta förhållandet gäller i andra länder. Sverige tillhör den grupp av länder inom OECD som har en hög andel

skattepliktiga transfereringar. Ett alternativ vid internationella jämförelser är därför att exkludera skatter på offentliga transfereringar vid beräkning av skattekvoten. Även om det går att beakta en del av olikheterna i skatte- och transfereringssystemen blir jämförelser mellan olika länder haltande eftersom skattekvoten inte tar hänsyn till hur de olika ländernas trygghetssystem finansieras. Exempelvis har vissa länder relativt stora inslag av obligatoriska avtalsförsäkringar – som för den enskilde individen har en skatteliknande karaktär – medan andra länder finansierar samma typ av försäkringar via skattemedel. Vid en jämförelse av skattekvoter, i syfte att ge en mer rättvisande ekonomisk innebörd, bör så långt som möjligt korrigeras för detta. Sådana korrigeringar är emellertid mycket svåra att göra.

En jämförelse av den okorrigerade skattekvoten över tiden ger dock en indikation på hur skattenivån i olika länder utvecklas. I tabell 5.15 redovisas skattekvoten 1999 samt förändringen av skattekvoten mellan 1990 och 1999 för ett antal OECD-länder. Länderna är indelade i olika grupper beroende på vilken inverkan de skattepliktiga transfereringarna har på skattekvoten. I den första gruppen förklarar skatt på transfereringar högst 0,5 procentenheter av skattekvoten medan den i tredje gruppen förklarar mellan 4 och 6 procentenheter.

Av tabellen framgår att skattekvoten under perioden minskat i fem länder medan den i flertalet länder ökat med mellan två och fem procentenheter. OECD:s redovisning av skattekvoten skiljer sig något från den som Nationalräkenskaperna tillämpar.

98

5.15 Skattekvoten 1999, förändring av skattekvoten 1990–

1999 samt skattepliktiga transfereringars inverkan på skattekvoten för ett urval av OECD-länder

Procent av BNP

Ländergruppering efter   varav skatt    
transfereringars inverkan på Redovisad på trans- Förändring
skattekvoten i procentenheter skattekvot fereringar 1990–1999
         
0,0–0,5 procentenheter        
Storbritannien 36,3 0,4 0,4  
Irland 32,3 0,3 -1,2  
Australien 30,6 0,3 1,2  
Förenta staterna 28,9 0,4 2,2  
Japan 26,2 0,2 -4,5  
Korea 23,6 0,0 4,5  
0,5–3,0 procentenheter        
Belgien 45,7 1,8 2,6  
Österrike 43,9 2,5 3,5  
Italien 43,3 2,9 4,4  
Norge 41,6 2,6 -0,2  
Kanada 38,2 1,7 1,6  
Tyskland 37,7 1,3 5,1  
         
3,0–6,0 procentenheter        
Sverige 52,2 4,4 -1,4  
Danmark 50,4 5,1 3,3  
Finland 46,2 4,4 1,5  
Nederländerna 42,1 4,4 -0,7  
         
Uppgift saknas        
Frankrike 45,8   2,8  
Luxemburg 41,8   1,3  
Grekland 37,1   7,8  
Island 36,3   5,3  
Spanien 35,1   2,1  
Schweiz 34,4   3,8  
Portugal 34,3   4,9  
Turkiet 31,3   11,3  
OECD–totalt 37,3   2,3  
EU–15 41,6   2,4  

Anm: Transfereringarnas inverkan på skattekvoten avser inkomståret 1997. Förändringen för Sveriges del förklaras i huvudsak av statens och kommunernas avlyfta moms.

Källa: OECD.

I tabell 5.16 redovisas Sveriges skattekvot för perioden 1999–2004, dels enligt NR:s definition, dels beräknad utifrån de periodiserade skatterna. NR-skattekvoten var som högst 2001 då skattekvoten uppgick till 54,2 procent. Åren därefter beräknas skattekvoten minska. De skattesänkningar som regeringen genomfört sedan 2000 syns inte i NR-skattekvoten förrän 2002. Den periodiserade skattekvoten minskar dock stegvis utom för år 2000 då den kraftiga ökningen av skatter från kapitalvinster samt bolagsskatter motverkar så mycket att skattekvoten ökar jämfört med 1999. År 2003 slopas det särskilda grundavdraget för pensionärer och ersätts med en beskattad garantipension. Omläggningen beräknas höja skattekvoten med 0,5 procentenheter. Den periodiserade skattekvoten är därmed

PROP. 2001/02:100

oförändrad jämfört med 2002 medan NR- skattekvoten, beroende på periodiseringseffekter, i stället minskar med 0,5 procentenheter.

Tabell 5.16 Skattekvot enligt nationalräkenskaperna (NR) och periodiserad skattekvot

Procent

  1999 2000 2001 2002 2003 2004
Skattekvot enl. NR 52,5 52,5 54,2 51,1 50,6 50,2
             
Periodiserad 53,2 54,0 52,1 50,8 50,8 50,3
skattekvot            
             
Periodiserad 48,9 50,4 48,4 47,2 46,5 46,0
skattekvot exkl.            
skatt på trans-            
fereringar m.m.            

I tabellen redovisas även den periodiserade skattekvoten exklusive skatt på offentliga transfereringar. En övergång från bruttotill nettoredovisning, dvs. att pensioner, sjuk- och föräldrapenning samt ersättningar vid arbetslöshet gjordes skattefria, skulle inte påverka de offentliga finanserna men skattekvoten skulle sjunka med 3–5 procentenheter till ca 46 procent.

5.7Aktuella skatteregler

1111 Fysiska personers inkomstskatt

Arbetsinkomster

Statlig och kommunal inkomstskatt tas ut på beskattningsbar förvärvsinkomst. Beskattningsbar förvärvsinkomst är summan av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet, minskad med allmänna avdrag, allmän pensionsavgift, grundavdrag och sjöinkomstavdrag.

Grundavdraget uppgår till som lägst 0,293 prisbasbelopp. År 2002 är prisbasbeloppet 37 900 kronor. För taxerade förvärvsinkomster i intervallet 1,86–2,89 prisbasbelopp trappas grundavdraget upp med 25 procent av inkomsten inom detta skikt. För inkomster över 3,04 prisbasbelopp trappas grundavdraget ned med 10 procent av den del av inkomsten som överstiger 3,04 prisbasbelopp tills grundavdraget åter når nivån 0,293 prisbasbelopp. För pensionärer kan i vissa fall grundavdraget ersättas med ett högre så kallat särskilt grundavdrag.

99

PROP. 2001/02:100

Kommunal inkomstskatt beräknas på beskattningsbara förvärvsinkomster som uppgår till minst 100 kronor. Inkomståret 2002 varierar skattesatsen mellan 27,50 och 33,30 procent beroende på kommuntillhörighet. Den genomsnittliga skattesatsen i riket är 30,52 procent. Även under 2002 är det fasta beloppet om 200 kronor per skattskyldig en kommunal inkomstskatt.

Statlig inkomstskatt betalas med 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger den s.k. nedre skiktgränsen, som för inkomståret 2002 uppgår till 273 800 kronor. Därutöver betalas ytterligare 5 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger den övre skiktgränsen, som är 414 200 kronor för inkomståret.

Statlig inkomstskatt betalas med 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger den nedre skiktgränsen och med 25 procent av den del som överstiger den övre skiktgränsen. Inkomståret 2002 uppgår den nedre skiktgränsen till 273 800 kronor och den övre till 414 200 kronor.

I tabell 5.17 redovisas den totala inkomstskatten för olika årslöner 2002. Skatten är beräknad utifrån den genomsnittliga kommunala skattesatsen. Hänsyn har även tagits till grundavdrag och allmän pensionsavgift (se 1200 Socialavgifter och allmän pensionsavgift).

Tabell 5.17 Inkomstskatt för olika årslöner 2002

Kronor och procent

    Marginalskatt Marginalskatt
Årslön Skatt 2002 2001 2002
120 000 30 719 36,0% 34,8%
144 000 39 235 37,2% 36,0%
       
168 000 47 861 37,2% 36,0%
       
192 000 56 488 37,2% 36,0%
       
216 000 65 023 34,2% 32,9%
       
240 000 72 917 34,2% 32,9%
       
264 000 80 652 33,0% 31,7%
288 000 88 258 52,3% 31,7%
       
312 000 100 164 50,5% 51,4%
336 000 112 292 50,5% 50,5%
       
360 000 124 420 50,5% 50,5%
       
420 000 154 739 55,5% 50,5%
480 000 187 514 55,5% 55,5%
       
600 000 254 154 55,5% 55,5%
       
900 000 420 753 55,5% 55,5%
       

Kapitalinkomster

Statlig inkomstskatt tas dessutom ut på kapitalinkomster. Kapitalinkomster beskattas med en skattesats på 30 procent. Beskattningen kan delas in i två huvudgrupper: löpande avkastning och kapitalvinster. Löpande avkastning är bl.a. räntor och utdelningar på aktier. En kapitalvinst är en realiserad värdestegring. För vissa tillgångar begränsas skatteuttaget på kapitalvinster genom att endast en del av den realiserade värdestegringen tas upp till beskattning.

1121 Juridiska personers inkomstskatt

Inkomstskatt

Skattskyldiga under denna titel är aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker, svenska värdepappersfonder, svenska försäkringsanstalter som inte är aktiebolag, utländska juridiska personer, hypoteksföreningar, vissa juridiska personer som förvaltar samfälligheter samt övriga juridiska personer med undantag av svenska dödsbon. Den statliga inkomstskatten uppgår för dessa till 28 procent av den beskattningsbara inkomsten. För värdepappersfonderna är skattesatsen 30 procent.

Dagens skattesystem utmärks i huvudsak av följande:

•All beskattning av aktiebolag och flertalet andra juridiska personer sker i ett inkomstslag – näringsverksamhet.

•Reserveringsmöjlighet genom att avdrag medges för avsättning till periodiseringsfond. Avdraget får uppgå till högst 25 procent av inkomsten och skall återföras till beskattning senast det sjätte beskattningsåret efter det år då avsättningen skedde.

Avkastningsskatt

Pensionssparande och sparande i kapitalförsäkringar beskattas genom en avkastningsskatt på den sparade förmögenheten. Skatten baseras på en schablonmässigt beräknad avkastning och är lika med kapitalunderlaget multiplicerat med den genomsnittliga statslåne-

100

räntan året före beskattningsåret. För pensionsförsäkringsavtal tillämpas en skattesats på 15 procent medan avkastningen på kapitalförsäkringar beskattas med 27 procent.

1200 Socialavgifter och allmän pensionsavgift

Socialavgifter betalas av arbetsgivare och den som bedriver aktiv näringsverksamhet.

Arbetsgivaravgifter

Det totala avgiftsuttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för 2002 summerar till 32,82 procent av utbetald bruttolön samt andra ersättningar som ger rätt till socialförsäkringsförmåner.

Egenavgifter

Enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag betalar socialavgifter i form av egenavgifter. För inkomståret 2002 utgör de 31,01 procent av beskattningsunderlaget.

Särskild löneskatt

Den särskilda löneskatten utgår på inkomster av passiv näringsverksamhet och på pensionsutfästelser samt på inkomster för personer som är äldre än 65 år. Den särskilda löneskatten är 24,26 procent av beskattningsunderlaget.

Allmän pensionsavgift

Under denna inkomsthuvudgrupp redovisas även allmän pensionsavgift. Denna betalas av den enskilde inkomsttagaren och fastställs i samband med taxeringen av inkomstskatt. Den utgör 7 procent av avgiftsunderlaget, dock högst 8,07 inkomstbasbelopp. År 2002 är inkomstbasbeloppet 38 800 kronor.

PROP. 2001/02:100

1300 Skatt på egendom

Fastighetsskatt

Skatt utgår om en fastighet taxerats som småhusenhet, hyreshusenhet, industrienhet inklusive elproduktionsenhet eller lantbruksenhet om det på lantbruksenheten finns vad som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhus eller mark för småhus. Från skatteplikt undantas fastighet som året före taxeringsåret inte varit skattepliktig enligt fastighetstaxeringslagen. Skattskyldig är ägare till fastigheten. Skattesatserna för olika slag av fastigheter inkomståret 2002 redovisas i tabell 5.18.

Tabell 5.18 Skattesatser för olika slag av fastigheter

Procent  
Slag av fastighet Skattesats
   
Småhus 1,0
Hyreshus, bostadsdel 0,5
   
Hyreshus, lokaler 1,0
   
Industrienhet 0,5
   

Skatten utgår på fastighetens taxeringsvärde, vilket skall motsvara 75 procent av fastighetens marknadsvärde. Med marknadsvärde avses det pris fastigheten sannolikt betingar vid en försäljning på den allmänna marknaden.

För småhus och hyreshus fastställs ett värdeår som normalt motsvarar det år då fastigheten färdigställs. Det kan dock förändras vid ombyggnader. De fem första åren efter värdeåret utgår ingen fastighetsskatt och för de därpå följande fem åren utgår endast halv fastighetsskatt.

En begränsningsregel för fastighetsskatten har införts från och med inkomståret 2001. Denna regel innebär i huvudsak att ett hushåll, under vissa förutsättningar, skall betala maximalt fem procent av inkomsten i fastighetsskatt.

Fysiska personers förmögenhetsskatt

Skattskyldighet till förmögenhetsskatt föreligger för fysiska personer som vid årsskiftet var bosatta i Sverige. Denna skattskyldighet omfattar all skattepliktig förmögenhet i Sverige och utlandet. För skattepliktig förmögenhet under 1 500 000 kronor för enskild person och 2 000 000 kronor för sambeskattade utgår ingen förmögenhetsskatt för fysiska personer. Skatte-

101

PROP. 2001/02:100

satsen är 1,5 procent av den del av den skattepliktiga förmögenheten som överstiger fribeloppet.

Juridiska personers förmögenhetsskatt

Skattskyldiga är dels svenska föreningar och samfund till den del medlemmarna inte har del i förmögenheten genom sin andel, dels svenska stiftelser. Om sådana juridiska personer är helt eller delvis befriade från statlig inkomstskatt föreligger inte skattskyldighet för förmögenhetsskatt. Skattskyldighet inträder vid en beskattningsbar förmögenhet som överstiger 25 000 kronor. För familjestiftelser uppgår fribeloppet till 900 000 kronor. Skatten är proportionell och utgår med 1,5 promille för den del som överstiger fribeloppet.

Arvsskatt

Skattskyldig är den som förvärvar egendomen. Befriade från arvsskatt är bland andra staten och vissa stiftelser. Arvsskatt utgår efter värdet av den skattskyldiges lott och beräknas efter en progressiv skatteskala, som beror på vilken av tre olika skatteklasser den skattskyldige tillhör. I tabell 5.19 anges arvsskatten för de olika skatteklasserna.

Tabell 5.19 Arvsskatt för olika skatteklasser

Kronor

Skattepliktig lott, klass I Arvsskatt  
0 – 300 000 10 %  
300 000 – 600 000 30 000 + 20 % inom skiktet
600 000 – 90 000 + 30 % inom skiktet
Skattepliktig lott, klass II Arvsskatt    
0 – 70 000   10 %  
70 000 – 140 000 7 000 + 20 % inom skiktet
140 000 – 21 000 + 30 % inom skiktet
       
Skattepliktig lott, klass III Arvsskatt    
0 – 90 000   10 %  
90 000 – 170 000 9 000 + 20 % inom skiktet
170 000 – 25 000 + 30 % inom skiktet
       

Till klass I hänförs bland andra make, sambo, barn, avkomling till barn, make och sambo till barn och make eller sambo till avlidet barn. Till klass II hänförs annan än sådan som avses i klass I eller klass III som till exempel förälder, syskon, syskonbarn eller någon som inte är besläktad med den avlidne eller givaren. Till klass III

hänförs bland annat förvärv genom testamente som tillfaller stiftelse eller sammanslutning som har ett visst allmännyttigt ändamål.

Skatten beräknas efter att grundavdrag gjorts. Vid arvsbeskattningen utgör grundavdraget för den efterlevande maken eller sambon 280 000 kronor och för övriga i klass I utgör grundavdraget 70 000 kronor. För arvs- eller testamentslott som beskattas enligt klass II och klass III är grundavdraget 21 000 kronor.

Gåvoskatt

Gåvoskatt utgår för egendom som förvärvas genom gåva. Skattskyldig är den som förvärvar egendomen. Befriade från gåvoskatt är bland andra staten och vissa stiftelser eller sammanslutningar som har ett visst allmännyttigt ändamål. För gåvoskatt gäller samma klasser och skattesatser som för arvsskatten. Dock är grundavdraget alltid 10 000 kronor.

Stämpelskatt

Stämpelskatt utgår vid förvärv av fast egendom och tomträtter samt vid beviljande av inteckningar. Vid förvärv är skatten 1,5 procent av egendomens värde. Förvärvas egendomen av en juridisk person är dock skatten med vissa undantag 3 procent. Vid inteckning är skatten 2 procent av inteckningsbeloppet för fast egendom och tomträtt, 1 procent för luftfartyg och näringsverksamhet samt 0,4 procent för skepp.

1400 Skatt på varor och tjänster

Mervärdesskatt

Mervärdesskatt utgår på värdet av omsatta och skattepliktiga varor och tjänster. Skattskyldig är den som har skattepliktig omsättning av varor och tjänster, import av skattepliktiga varor samt den som gör ett gemenskapsinternt förvärv av varor. Skatt tas ut i varje led, varvid den som är skattskyldig har avdragsrätt för den skatt som betalats till leverantör. Detta medför att det endast är mervärdet som beskattas i varje produktions- eller distributionsled. Omsättning

102

av alla varor och tjänster är, om inte annat särskilt stadgas, skattepliktig.

Huvudregeln är att mervärdesskatt utgår med 25 procent av beskattningsunderlaget. Från denna regel gäller följande undantag:

•12 procent för livsmedel, hotell och camping, transport i skidliftar, konstnärs försäljning av egna konstverk, import av konstverk, samlarföremål och antikviteter,

•6 procent för allmänna nyhetstidningar (dagstidningar) och tidskrifter, personbefordran, entréavgifter till konserter,

cirkus-, biograf-, teater-, opera- eller balettföreställningar, djurparker, biblioteks- och museiverksamhet, vissa immateriella rättigheter, idrottslig verksamhet, böcker, broschyrer och liknande samt kartor.

Vid beräkning av skatten som en del av försäljningspriset motsvaras de tre olika skattesatserna av 20,00 procent, 10,71 procent respektive 5,66 procent.

Tobaksskatt

Tobaksskatt skall betalas för tobaksvaror som tillverkas i Sverige, som förs in eller tas emot från ett annat EG-land eller som importeras från tredje land. Tobaksskatt utgår för cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak, tuggtobak och snus. I tabell 5.20 anges de skattesatser som gäller för 2002.

Tabell 5.20 Skattesatser för olika tobaksslag

Cigaretter 20 öre st + 39,2 % av detaljhandelspriset
   
Cigarrer och cigariller 56 öre styck
Röktobak 630 kronor per kilogram
   
Snus 123 kronor per kilogram
   
Tuggtobak 201 kronor per kilogram
   
    PROP. 2001/02:100
 
Tabell 5.21 Skattesatser för olika alkoholslag
Volymprocent  
Öl   Skattesats/liter och volymprocent
Över 2,80 1,47 kronor
     
Vin   Skattesats/liter
2,25 – 4,50 7,58 kronor
4,50 – 7,00 11,20 kronor
7,00 – 8,50 15,41 kronor
8,50 – 15,00 22,08 kronor
15,00 – 18,00 45,17 kronor
   
Mellanklassprodukter Skattesats/liter
1,20 – 15,00 27,20 kronor
15,00 – 22,00 45,17 kronor
   
Etylalkohol Skattesats
Över 1,20 501,41 kronor/liter ren alkohol

Energiskatt

Energiskatt skall erläggas för elkraft och vissa bränslen som kolbränslen, petroleumkoks, bensin, fotogen, motorbrännolja, eldningsolja, råtallolja, naturgas, metan och gasol samt andra oljeprodukter, med undantag för smörjoljor och smörjfetter. Dessutom skall energiskatt i vissa fall erläggas även för andra produkter om en sådan produkt används som motorbränsle eller för uppvärmning. Energiskatten på bensin och högbeskattade oljor är differentierad med hänsyn till deras miljöegenskaper. Några av de vanligaste skatterna på energi redovisas i tabell 5.22.

Tabell 5.22 Några av de vanligaste skattesatserna på energi

Bensin 4,62 kronor/liter
     
Dieselolja, miljöklass 1 3,12 kronor/liter
Eldningsolja 2505 kronor/m3
Elektrisk kraft    
- hushåll i Norrland 14,00 öre/kWh
- hushåll i övriga landet 19,80 öre/kWh
- el-, gas-, värmeförsörjning 17,40 öre/kWh
- industri 00,00 öre/kWh
     

Alkoholskatt

Alkoholskatt skall betalas för öl, vin och andra jästa drycker, mellanklassprodukter samt för etylalkohol som tillverkas inom landet, som förs in eller tas emot från annat EG-land eller som importerats från tredje land. I tabell 5.21 anges de skattesatser som gäller för 2002.

Fordonsskatt

Fordonsskatt tas ut för motorcyklar, personbilar, lastbilar, bussar, trafiktraktorer, tunga terrängvagnar, motorredskap och släpvagnar, om de är eller bör vara upptagna i trafikregistret och inte är avställda (skattepliktiga fordon). Släpvagnar som dras av motorredskap eller av tunga terrängvagnar är skattepliktiga

103

PROP. 2001/02:100

endast i vissa fall. Traktorer som används uteslutande i jordbruket är inte skattepliktiga från och med den 1 januari 2002.

Fordonsskatten beräknas efter fordonets skattevikt. Skattevikten är för personbil, motorcykel, traktor och motorredskap lika med tjänstevikten och för buss, lastbil, tung terrängvagn och annan släpvagn än påhängsvagn i princip lika med totalvikten. Särskilda bestämmelser gäller beträffande beräkningen av skattevikten för påhängsvagnar. Fordonsskattens storlek är beroende av bland andra fordonsslag, drivmedelsslag och antal hjulaxlar. I tabell 5.23 redovisas hur fordonsskatten för ett urval av fordon beror på skattevikten.

Tabell 5.23 Vissa fordonsskattesatser

Kronor per år

    Skattevikt (tjänstevikt)
     
Personbilar För 900 kg För varje 100 kg däröver
Dieseldrivna 2245 569
Inte dieseldrivna 585 149
     
Motorcyklar För 0-75 kg För 76 kg och däröver
  110 137

Som stöd för glesbygden är fordonsskatten för personbilar, vars ägare är bosatta i vissa kommuner, nedsatt med 384 kronor per år.

104