Budgetpropositionen för 2002 Förslag till statsbudget för budgetåret 2002, reviderad finansplan budgetpolitiska mål, ändtrade anslag för budgetåret 2001 skattefrågor m m

Regeringens proposition 2001/02:1

Budgetpropositionen för 2002

Förslag till statsbudget för budgetåret 2002, reviderad finansplan, budgetpolitiska mål, ändrade anslag för budgetåret 2001, skattefrågor m.m.

Regeringens proposition 2001/02:1

Budgetpropositionen för 2002

Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 6 § regeringsformen sitt förslag till statsbudget för bud- getåret 2002 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlig- het med de specifikationer som fogats till förslaget.

Stockholm den 6 september 2001

Göran Persson

Bosse Ringholm

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redovisar regeringen en reviderad finansplan, budgetpolitiska mål, en prognos för budgeten för 2001 samt lämnar förslag till ändrade och nya anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2001.

Regeringen redovisar förslag till utgiftstak för staten för åren 2001-2004 fördelat på de av riksdagen fastställda utgiftsområdena och ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. I bilaga 1 redovisas specifikation av statsbudgetens anslag och inkomsttitlar för budgetåret 2002.

PROP. 2001/02:1

Förslag till statsbudget för budgetåret 2002

Utgifter m.m.

Tusental kronor

Utgiftsområde	1	Rikets styrelse	7 284 122
Utgiftsområde	2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	8 754 408
Utgiftsområde	3	Skatt, tull och exekution	8 057 645
Utgiftsområde	4	Rättsväsendet	23 640 823
Utgiftsområde	5	Internationell samverkan	1 162 290
Utgiftsområde	6	Totalförsvar	45 810 094
Utgiftsområde	7	Internationellt bistånd	15 043 822
Utgiftsområde	8	Invandrare och flyktingar	5 238 643
Utgiftsområde	9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	31 128 910
Utgiftsområde	10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	108 357 018
Utgiftsområde	11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	33 534 500
Utgiftsområde	12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	49 841 000
Utgiftsområde	13	Arbetsmarknad	58 915 236
Utgiftsområde	14	Arbetsliv	1 047 542
Utgiftsområde	15	Studiestöd	22 567 335
Utgiftsområde	16	Utbildning och universitetsforskning	41 446 670
Utgiftsområde	17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	8 106 670
Utgiftsområde	18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande	9 529 248
Utgiftsområde	19	Regional utjämning och utveckling	3 563 125
Utgiftsområde	20	Allmän miljö- och naturvård	3 124 563
Utgiftsområde	21	Energi	2 132 055
Utgiftsområde	22	Kommunikationer	24 468 615
Utgiftsområde	23	Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar	14 338 984
Utgiftsområde	24	Näringsliv	3 410 185
Utgiftsområde	25	Allmänna bidrag till kommuner	98 898 914
Utgiftsområde	26	Statsskuldsräntor m.m.	63 326 700
Utgiftsområde	27	Avgiften till Europeiska gemenskapen	23 055 000
Summa utgiftsområden			715 784 317
Minskning av anslagsbehållningar			1 199 200
Summa utgifter			716 983 317
Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto			9 126 000
Kassamässig korrigering			-8 700 000
Summa			717 409 317

PROP. 2001/02:1

Inkomster m.m.

Tusental kronor

Inkomsttyp 1000	Skatter m.m.	648 189 927
Inkomsttyp 2000	Inkomster av statens verksamhet	47 990 976
Inkomsttyp 3000	Inkomster av försåld egendom	15 001 000
Inkomsttyp 4000	Återbetalning av lån	2 369 535
Inkomsttyp 5000	Kalkylmässiga inkomster	8 186 000
Inkomsttyp 6000	Bidrag m.m. från EU	11 010 300

Summa inkomster	732 747 738
Beräknat lånebehov	-15 338 421
Summa	717 409 317

PROP. 2001/02:1

Innehållsförteckning

1	Reviderad finansplan.............................................................................................		19
	1.1	Tillväxt och rättvisa...............................................................................	19
	1.2	Det ekonomiska läget............................................................................	20
	1.2.1	Internationell ekonomisk utveckling...................................................	20
	1.2.2	Svensk ekonomisk utveckling...............................................................	21
	1.2.3	Kalkyler för 2003 och 2004...................................................................	23
	1.3	Den ekonomiska politiken....................................................................	23
	1.3.1	Sunda offentliga finanser ......................................................................	23
	1.3.2	Stabila priser och låga räntor.................................................................	25
	1.3.3	En väl fungerande lönebildning............................................................	27
	1.4	Den ekonomiska politiken i EU...........................................................	28
	1.5	En politik för full sysselsättning...........................................................	28
	1.5.1	Sverige – en kunskapsnation.................................................................	29
	1.5.2	En konkurrenspolitik för lägre priser och ökad tillväxt .....................	29
	1.5.3	Regionalpolitik och infrastruktur.........................................................	30
	1.6	En god välfärd........................................................................................	31
	1.6.1	Vård, skola och omsorg ........................................................................	31
	1.6.2	Trygga barn är Sveriges framtid............................................................	32
	1.6.3	De äldres trygghet – solidaritet mellan generationer..........................	33
	1.6.4	Den generella välfärden.........................................................................	33
	1.7	Rättvisa skatter ......................................................................................	34
	1.8	Ett ekologiskt hållbart Sverige..............................................................	37
	1.9	Ett Sverige för alla .................................................................................	38
2	Förslag till riksdagsbeslut.....................................................................................		43
3	Lagförslag..............................................................................................................		55

3.1Förslag till lag om beräkning av viss inkomstskatt på

förvärvsinkomster vid 2003 års taxering, m.m. ...................................

3.2Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig

	fastighetsskatt........................................................................................	56
3.3	Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)..............	58

3.4Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av viss

privatinförsel..........................................................................................

3.5Förslag till lag om ändring i lagen (2001:493) om ändring i lagen

(1994:1744) om allmän pensionsavgift ................................................

3.6Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän

	pensionsavgift........................................................................................	64
3.7	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi ...	65

3.8Lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal

mellan de nordiska länderna .................................................................

PROP. 2001/02:1

3.9Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig

	förmögenhetsskatt................................................................................	77
3.10	Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)..........	78

3.11Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad

ålderspension.........................................................................................

3.12Förslag till lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig

ålderspensionsavgift..............................................................................

3.13Förslag till lag om ändring i lagen (1999:265) om särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska personer i vissa fall vid 2000-

		2003 års taxeringar ................................................................................	81
	3.14	Förslag till lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på avfall ......	82
	3.15	Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)...........	83
4	Budgetpolitiska mål och statsbudgeten ..............................................................		89
	4.1	Budgetpolitiska mål ..............................................................................	89
	4.1.1	Utgiftstak för staten .............................................................................	90
	4.1.2	Beräkning av den offentliga sektorns utgifter.....................................	92
	4.1.3	Överskott i offentliga sektorns finanser .............................................	93
	4.2	Makroekonomiska förutsättningar......................................................	93
	4.3	Politiska prioriteringar..........................................................................	94
	4.4	Statsbudgetens utveckling..................................................................	100
	4.4.1	Uppföljning av statsbudgeten för 2001.............................................	101
	4.4.2	Statsbudgetens inkomster ..................................................................	102
	4.4.3	Statsbudgetens utgifter.......................................................................	103

4.4.4Statsbudgetens saldo, statens finansiella sparande och statsskulden106

	4.5	Kommunsektorns finanser.................................................................	111
	4.6	Ålderspensionssystemet.....................................................................	111
	4.7	Den offentliga sektorns finanser........................................................	112
	4.8	Budgeteringsmarginalen och saldoutrymmet....................................	113
5	Inkomster ...........................................................................................................		117
	5.1	Inledning..............................................................................................	117
	5.1.1	Antaganden om den makroekonomiska utvecklingen m.m.............	119
	5.1.2	Regeländringar ....................................................................................	119
	5.1.3	Osäkerheten i skatteberäkningarna ...................................................	121
	5.2	Offentliga sektorns skatter – periodiserad redovisning ...................	121
	5.2.1	Inkomstskatt hushåll ..........................................................................	121
	5.2.2	Inkomstskatt företag ..........................................................................	125
	5.2.3	Socialavgifter och allmän pensionsavgift...........................................	126
	5.2.4	Egendomsskatter.................................................................................	127
	5.2.5	Skatt på varor och tjänster..................................................................	128
	5.2.6	Restförda skatter m.m. .......................................................................	132
	5.3	Offentliga sektorns inkomster enligt nationalräkenskaperna..........	132
	5.4	Statsbudgetens inkomster – kassamässig redovisning......................	133
	5.4.1	Skatter..................................................................................................	133
	5.4.2	Övriga inkomster................................................................................	136
	5.4.3	Ändrad redovisning av inkomsttitlar.................................................	137
	5.4.4	Uppföljning av statsbudgetens inkomster budgetåret 2001.............	137
	5.5	Kommunsektorns skatter...................................................................	137
	5.6	Skattekvoten........................................................................................	138
6	Utgifter	...............................................................................................................	143

		PROP. 2001/02:1
6.1	Utgiftsprognos 2001 ...........................................................................	143
6.2	Takbegränsade utgifter 2001...............................................................	143
6.3	Utgifternas fördelning på utgiftsområden 2002-2004 ......................	148

6.3.1De takbegränsade utgifternas förändring jämfört med 2001 års

		ekonomiska vårproposition ................................................................	151
	6.4	Genomgång av utgiftsområden ..........................................................	154
7	Bemyndiganden och övriga ekonomiska förpliktelser .....................................		167
	7.1	Finansiering av investeringar och rörelsekapital ...............................	167
	7.1.1	Låneramar för 2002 .............................................................................	167
	7.1.2	Räntekontokrediter för 2002..............................................................	168
	7.1.3	Sjunde AP-fonden...............................................................................	169
	7.1.4	Övrig utlåning från Riksgäldskontoret..............................................	170
	7.2	Statliga garantier..................................................................................	171
	7.2.1	Garantimodellen..................................................................................	171
	7.2.2	Hanteringen av äldre garantier ...........................................................	171
	7.2.3	Undantag från hantering enligt garantimodellen ..............................	174
	7.3	Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser....................................	174
	7.4	Bemyndigande för ramanslag..............................................................	177
8	Skattefrågor.........................................................................................................		181
	8.1	Inledning..............................................................................................	181
	8.2	Skatter på förvärvsinkomster..............................................................	182
	8.2.1	Fortsatt inkomstskattereform............................................................	182
	8.2.2	Höjda grundavdrag som del i grön skatteväxling..............................	184

8.2.3Skattelättnader för pensionärer och omläggning av särskilda

	skattereduktionen................................................................................	184
8.2.3.1	Åtgärdernas allmänna inriktning........................................................	184
8.2.3.2	Utvidgning av den särskilda skattereduktionen ................................	185
8.2.3.3	Högre allmänt grundavdrag istället för särskild skattereduktion.....	186
8.2.4	Inkomstskatten för år 2002 ................................................................	188
8.2.5	Skattereduktion för fackföreningsavgift............................................	190
8.2.6	Regionalt nedsatta socialavgifter........................................................	190
8.2.7	Förmånsbeskattning av miljövänliga bilar .........................................	191
8.2.8	Det fasta beloppet vid beskattningen av förvärvsinkomster ............	191
8.2.9	Beskattningen av sjömän i det nordiska skatteavtalet.......................	192
8.3	Fastighetsbeskattning .........................................................................	192
8.3.1	Fastighetsskatten för småhus och bostadshyreshus .........................	192
8.3.2	Omräkningsförfarandet vid fastighetstaxeringen .............................	193

8.3.3Successivt genomslag av höjda taxeringsvärden vid

	fastighetsbeskattningen.......................................................................	194
8.4	Förmögenhetsskatt .............................................................................	194
8.5	Företagsskattefrågor ...........................................................................	195
8.5.1	Beskattning av investmentföretag och värdepappersfonder.............	195
8.5.2	Utdelningar och kapitalvinster på företagsägda andelar ...................	196
8.5.3	Vissa småföretagsinriktade skattefrågor ............................................	197
8.6	Energi- och miljöskatter m.m.............................................................	197
8.6.1	En fortsatt grön skatteväxling ............................................................	197
8.6.1.1	Höjd koldioxidskatt på bränslen........................................................	198
8.6.1.2	Höjd energiskatt på el.........................................................................	199
8.6.1.3	Skattesatsuppräkning efter prisutvecklingen (indexering)...............	199

PROP. 2001/02:1

	8.6.1.4	Höjd avfallsskatt .................................................................................	200
	8.6.2	Fordonsskatt på jordbrukstraktorer..................................................	200
	8.6.3	Alkylatbensin ......................................................................................	200
	8.6.4	Skattestrategi för alternativa drivmedel.............................................	201
	8.6.5	Justeringar i svavelskatten ..................................................................	202
	8.6.6	Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror............................	202
	8.6.7	Övriga punktskattefrågor...................................................................	203
	8.7	Mervärdesskatt....................................................................................	204
	8.7.1	Sänkt mervärdesskatt på böcker och tidskrifter................................	204
	8.7.2	Beskattningen av kravmärkta livsmedel.............................................	205
	8.8	Andra förslag i särpropositioner under hösten 2001........................	205
	8.9	Finansiella effekter..............................................................................	205
9	Tilläggsbudget.....................................................................................................		212
	9.1	Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för 2001 ......................	212
	9.2	Slutlig justering statliga avtalsförsäkringar........................................	212
	9.3	Tilläggsbudget per utgiftsområde ......................................................	216
	9.3.1	Utgiftsområde 1 Rikets styrelse.........................................................	216
	9.3.2	Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning...............	217
	9.3.3	Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd .............................	220
	9.3.4	Utgiftsområde 4 Rättsväsendet..........................................................	220

9.3.5Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan 222

9.3.6	Utgiftsområde 6	Totalförsvar ............................................................	222
9.3.7	Utgiftsområde 7	Internationellt bistånd ...........................................	224
9.3.8	Utgiftsområde 8	Invandrare och flyktingar ......................................	224
9.3.9	Utgiftsområde 9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg ................	225

9.3.10Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

	handikapp ............................................................................................		225
9.3.11	Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad.....................................................		226
9.3.12	Utgiftsområde 14 Arbetsliv................................................................		227
9.3.13	Utgiftsområde 15 Studiestöd .............................................................		227
9.3.14 Utgiftsområde 16		Utbildning och universitetsforskning.................	228
9.3.15 Utgiftsområde 17		Kultur, medier, trossamfund och fritid...............	229

9.3.16Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

		byggande..............................................................................................	230
	9.3.17	Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling.....................	231
	9.3.18	Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård ...............................	231
	9.3.19	Utgiftsområde 21 Energi....................................................................	232
	9.3.20	Utgiftsområde 22 Kommunikationer................................................	232
	9.3.21	Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk.............................................	234
	9.3.22	Utgiftsområde 24 Näringsliv..............................................................	237
	9.3.23	Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ..........................	239
10	Revision av EU-medel........................................................................................		243
	10.1	Bakgrund .............................................................................................	243

10.2Utgångspunkter för Sveriges agerande rörande revisionsrättens

iakttagelser...........................................................................................

243

10.3Iakttagelser i rapporten för 1999 presenterade under 2000 samt

svenskt agerande i rådet......................................................................

244

Bilagor

PROP. 2001/02:1

Bilaga 1 Specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster 2002 Bilaga 2 Svensk ekonomi

Bilaga 3 Avstämning av målet om en halvering av antalet socialbidragsberoende Mellan 1999-2004

Bilaga 4 Nya riktlinjer för konsumentprisindex

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 september 2001

PROP. 2001/02:1

Tabellförteckning

Utgifter m.m...................................................................................................................			4
Inkomster m.m...............................................................................................................			5
1.1		Skattesänkningar och reformer för 2002................................................................	20
1.2		Försörjningsbalans...................................................................................................	21
1.3		Nyckeltal..................................................................................................................	22
1.4		Sysselsättning, arbetslöshet och löneutveckling....................................................	22
1.5		De tre kalkylerna .....................................................................................................	23
1.6		Offentliga finanserna 1994–2002............................................................................	24
1.7		Skolpengar................................................................................................................	29
1.8		Vårdsatsningen.........................................................................................................	32
1.9		Reformer för barnen................................................................................................	32
1.10		Skatteåtgärder. Periodiserade nettoeffekter för offentlig sektor år 2001 och
		tillkommande effekter år 2002.............................................................................	37
2.1	Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag
		för budgetåret 2001 ..............................................................................................	46
4.1	Utgiftstak för staten.................................................................................................		90
4.2	Den offentliga sektorns finansiella sparande ..........................................................		90
4.3	Av riksdagen beslutade budgetpolitiska mål...........................................................		90
4.4	Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten........................................................		91
4.5	Utgiftstak för staten.................................................................................................		92
4.6	Utgiftstak för offentlig sektor.................................................................................		93
4.7	Makroekonomiska förutsättningar..........................................................................		94
4.8	Nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar ...................................................		97
4.9	Tidigare beslutade och nu föreslagna eller aviserade utgifts- och
		inkomstförändringar ............................................................................................	99
4.10		Budgetsaldo och statsskuld 2001.........................................................................	102
4.11		Statsbudgetens inkomster ....................................................................................	102
4.12		Statsbudgetens utgifter 2000–2004......................................................................	103
4.13		Utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten 2000–2004.............................	104
4.14		Budgeteringsmarginalen och förändring av takbegränsade utgifter jämfört med
		föregående år.......................................................................................................	105
4.15		Statsbudgetens saldo och statsskulden................................................................	107
4.16		Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter .......................	108
4.17		Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande .......................................	109
4.18		Kommunsektorns finanser...................................................................................	111
4.19		Ålderspensionssystemet.......................................................................................	112
4.20		Den offentliga sektorns finanser .........................................................................	113
4.21		Saldoutrymme och budgeteringsmarginal 2002-2004 ........................................	114
5.1	Offentliga sektorns periodiserade skatter, offentliga sektorns inkomster enligt
		NR och statsbudgetens inkomster...................................................................	117
5.2	Differenser jämfört med vårpropositionen för offentliga sektorns periodiserade
		skatter, offentliga sektorns skatter enligt NR samt statsbudgetens skatter...	118

		PROP. 2001/02:1
5.3	Antaganden och förändringar jämfört med vårpropositionen.............................		119
5.4	Kommunal inkomstskatt: årlig förändring 1999–2002.........................................		119
5.5	Bruttoeffekter av regeländringar 1999–2004.........................................................		120
5.6	Inkomstskattereformen 2000–2002.......................................................................		121
5.7	Den offentliga sektorns skatteintäkter 1999–2004...............................................		123
5.8	Årlig förändring av kommunal inkomstskatt på grund av regeländringar m.m..124
5.9	Skattesatser och omräkning för fastigheter 1996–2002........................................		127
5.10		Prisutveckling på småhus......................................................................................	128
5.11		Fastighetsskatt fördelat på fastighetstyp.............................................................	128
5.12		Införselkvoter 2001–2004.....................................................................................	130
5.13		Skatt på energi .......................................................................................................	131
5.14		Specifikation av restförda skatter m.m. ...............................................................	132
5.15		Periodiserade skatter, skatter enligt NR samt skattekvoten ..............................	133
5.16		Offentliga sektorns totala inkomster enligt NR.................................................	133
5.17		Statsbudgetens skatter ..........................................................................................	134
5.18		Statsbudgetens inkomster 2000–2004..................................................................	135
5.19		Utvecklingen av skatteunderlaget 1999–2004.....................................................	138
5.20		Underliggande årlig förändring av kommunsektorns skatter ............................	138
5.21		Skattekvoten 1998, förändring av skattekvoten 1990–1998 samt skattepliktiga
		transfereringars inverkan på skattekvoten för ett urval av OECD-länder .....	139
5.22		Skattekvot enligt nationalräkenskaperna (NR) och periodiserad skattekvot ...	139
6.1	Statsbudgetens utgifter 2001..................................................................................		143
6.2	Takbegränsade utgifter 2001...................................................................................		144
6.3	Prognos för takbegränsade utgifter 2001 ..............................................................		147
6.4	Större omflyttningar mellan utgiftsområden under utgiftstaket 2002-2004.......		148
6.5	Utgiftstak och takbegränsade utgifter 2002 - 2004...............................................		150
6.6	Förändring av takbegränsade utgifter mellan 2001 års ekonomiska
		vårproposition och budgetpropositionen för 2002. .........................................	153
7.1	Låneram år 2002 ......................................................................................................		167
7.2	Investeringslån och låneramar 1997 - 2001 ...........................................................		168
7.3	Räntekontokrediter 2001 och kreditramar för år 2002.........................................		169
7.4	Övriga kreditramar..................................................................................................		171
7.5	Sammanfattande redovisning av åtgärder för hantering av äldre garantier
		i enlighet med garantimodellen..........................................................................	173
7.6	Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden avseende 2002.....		176
8.1	Grundavdrag år 2003...............................................................................................		187
8.2	Grundavdrag år 2003...............................................................................................		187
8.3	Skiktgränser och brytpunkter år 2001 respektive år 2002 enligt regeringens
		förslag ..................................................................................................................	188
8.4	Skatteförändringar för löntagare i olika inkomstlägen år 2002 enligt regeringens
		förslag. Kronor per månad .................................................................................	189
8.5	Energiskattehöjningar samt indexuppräkning för vissa bränslen och el
		för år 2002 ...........................................................................................................	199
8.6	Nuvarande och föreslagna skattesatser på vissa bränslen och el..........................		200
8.7	Budgeteffekter av åtgärder på skatteområdet i BP 2002 m.m. .............................		209
		Bruttoeffekter, periodiserade nettoeffekter för offentlig sektor
		år 2002-2004 samt varaktiga effekter för offentlig sektor................................	209
9.1	Slutlig justering statliga avtalsförsäkringar............................................................		212

PROP. 2001/02:1

Diagramförteckning
1.1 Utgiftstaket 1997–2004 ...........................................................................................		25
1.2	Månadskostnaden för ett villalån på 500 000 kronor med 5 årig bindningstid
	1994–2001..............................................................................................................	26
1.3	Svenska kronan mot euron sedan den introducerades...........................................	26
1.4	Den egentliga och den formella skattekvoten 1980–2004.....................................	35
1.5	Socialbidragstagare, 1990–2000...............................................................................	39
1.6	Förändring av justerad disponibel inkomst för inkomstgrupper till följd av
	förslag i vårpropositionen och budgetpropositionen.........................................	40
1.7	Förändring av justerad disponibel inkomst för kvinnor och män till följd av
	förslag i vårpropositionen och budgetpropositionen.........................................	40
4.1	Statsbudgetens utveckling 1989–2004 ...................................................................	101
4.2	Statsskuld i miljarder kronor och som andel av BNP...........................................	110
5.1	Beskattningsbara realisationsvinster och 3 procent av BNP 1988–2004.............	122
5.2	Årlig förändring av företagens inkomstskatt 1990–1999 samt beräknad
	utveckling 2000–2001 .........................................................................................	125
5.3	Mervärdesskatt uppdelad efter användning...........................................................	129
5.4	Hushållens konsumtionsutgifter uppdelade i varugrupper..................................	129
5.5	Kommun- och landstingsskatter............................................................................	138
6.1	Utgiftsprognos 2001 jämfört med anvisade medel i
	budgetpropositionen för 2001 ...........................................................................	144
7.1	Myndigheternas investeringslån juni 1993 - juni 2001 .........................................	168
7.2	Saldo på myndigheternas räntekonto perioden juni 1997 - juni 2001 .................	169
8.1	Grundavdrag enligt gällande regler (streckad linje) samt enligt förslaget
	(heldragen linje) beräknat utifrån 2003 års prisbasbelopp...............................	187

1 Reviderad finansplan

PROP. 2001/02:1

1 Reviderad finansplan

1.1Tillväxt och rättvisa

Budgetpropositionen för 2002 är ett led i en långsiktig politik för uthållig tillväxt, arbete och rättvisa. Full sysselsättning är det övergripande målet för den ekonomiska politiken.

Den kraftiga internationella konjunkturned- gången medför att svensk ekonomisk tillväxt mattas av. Svensk ekonomi står dock på en stabil grund. Tack vare uppoffringar från svenska fol- ket under mitten av 90-talet har Sverige sunda offentliga finanser och låga prisökningar. Där- med är det möjligt att nästa år genomföra refor- mer och skattesänkningar på sammanlagt 44 mil- jarder kronor.

Under mandatperioden har en rad beslut som ökar rättvisan fattats. Sysselsättningen har ökat och mer resurser satsats på utbildning. Fler är anställda i skolan, vården och omsorgen. Pensio- nerna har höjts och bostadstillägget har ökat. Maxtaxa införs nästa år på dagis och fritids. Barnbidraget har höjts till 950 kronor. Stora av- betalningar har gjorts på statsskulden.

Svensk ekonomi

Svensk ekonomi beräknas i år växa med 1,7 pro- cent. Det är obetydligt under den genomsnittliga tillväxten de senaste 20 åren, men likväl en bety- dande avmattning jämfört med förra året. Av- mattningen beror till stor del på den svaga inter- nationella ekonomiska utvecklingen. Sverige är ett litet, öppet och exportberoende land och därmed känsligt för den internationella nedgång- en. Under 2001 drivs den svenska tillväxten av en stabil hemmamarknad.

Svensk ekonomi står stark inför den interna- tionella konjunkturnedgången. De senaste årens strama och ansvarsfulla budgetpolitik har lagt grunden för dagens situation med låg inflation, överskott i såväl de offentliga finanserna som i bytesbalansen. Statsskulden har genom denna politik minskats markant under senare år och under 2001 vänds den offentliga nettoskulden till en nettoförmögenhet.

En ekonomisk politik för tillväxt och rättvisa

Den ekonomiska politiken är fortsatt inriktad på full sysselsättning och ökat välstånd genom en god och uthållig ekonomisk tillväxt. En förut- sättning för att detta skall uppnås är stabila priser och sunda offentliga finanser. Målet om 2 pro- cents överskott i de offentliga finanserna över en konjunkturcykel ligger fast, liksom utgiftstaken.

Målet om 4 procents öppen arbetslöshet upp- nåddes under 2000. Nu står sysselsättningsmålet i fokus. År 2004 skall andelen reguljärt sysselsat- ta mellan 20 och 64 år vara 80 procent. Regering- en har vidare satt upp rättvisemålet att antalet socialbidragsberoende skall halveras mellan 1999 och 2004. Båda dessa mål ligger inom räckhåll.

Reformer för tillväxt och rättvisa

Nu genomförs de reformer för ökad sysselsätt- ning, uthållig tillväxt och rättvisa som regeringen tidigare aviserat för 2002. Maxtaxan i förskole- verksamheten och skolbarnsomsorgen genom- förs och vården, skolan och omsorgen tillförs ökade resurser.

PROP. 2001/02:1

Föräldraförsäkringen förlängs och grundnivån höjs samtidigt som kontaktdagarna införs. Ar- betsskadeförsäkringen förbättras och insatser görs mot såväl deltidsarbetslöshet som långtids- sjukskrivning. Maxtaxa och förbehållsbelopp in- förs i äldreomsorgen.

Bostadstillägget för pensionärer höjs och tandvården tillförs ytterligare resurser. Rättsvä- sendet förstärks och biståndet höjs. Flykting- mottagandet tillförs mer resurser. Bostadsbyg- gandet stimuleras i tillväxtregionerna. Särskilda medel satsas i storstäderna.

En studiemedelsreform genomförs och hög- skolan tillförs mer resurser. Väntetiderna i vår- den skall kortas och stora miljöinsatser görs. In- satser görs för att främja hälsan i arbetslivet.

Skatter för tillväxt och rättvisa

Den starka grunden i form av stora överskott i de offentliga finanserna och låga prisökningar medför att det utöver reformerna finns utrymme både för stora avbetalningar på den offentliga sektorns skuld och skattesänkningar riktade mot låg- och medelinkomsttagare. Därigenom stärks hushållens köpkraft vilket är särskilt viktigt i det rådande konjunkturläget. Samtidigt sänks mar- ginalskatterna.

Under 2000 och 2001 har en kompensation för hälften av egenavgifterna genomförts. Reger- ingen föreslår nu en kompensation för ytterliga- re en fjärdedel av egenavgifterna. Samtidigt skall andelen som betalar statlig skatt begränsas. Dessutom föreslås en skattelättnad för fackföre- ningsavgiften och avgiften till arbetslöshetskas- san samt att skatten för pensionärerna sänks. Momsen på böcker och tidskrifter sänks.

Regeringen föreslår även att fastighetsskatte- satsen skall sänkas ytterligare för såväl småhus som hyreshus. Samtidigt föreslås en höjning av gränsen för förmögenhetsskatten. Regeringen föreslår dessutom ytterligare ett steg i den gröna skatteväxlingen på 2 miljarder kronor.

Tabell 1.1 Skattesänkningar och reformer för 2002

Miljarder kronor

Reformer	21

Skattesänkningar	23

Skatterna är viktiga styrmedel för övergången till ett ekologiskt hållbart samhälle. Av miljöskäl fö-

reslår regeringen vidare en skattestrategi för bio- drivmedel och sänkt förmånsbeskattning för miljövänliga bilar. Socialavgifterna sätts ned i stödområde A av regionalpolitiska skäl.

Samarbetet

Regeringen arbetar för att skapa största möjliga uppslutning för en politik för full sysselsättning. Arbetsmarknadens parter har en viktig roll i det- ta sammanhang.

Budgetpropositionen bygger på en överens- kommelse mellan den socialdemokratiska reger- ingen, vänsterpartiet och miljöpartiet, vilka står bakom riktlinjerna för den ekonomiska politi- ken, budgetpolitiken, utgiftstaken, tilläggsbud- geten för 2001 och de nu föreslagna och avisera- de skatteförändringarna.

Samarbetet berör fem områden – ekonomi, sysselsättning, rättvisa, jämställdhet samt miljö – och innefattar både konkreta förslag och långsik- tiga åtaganden inför framtiden. Genom detta samarbete bekräftas att det finns en politisk ma- joritet för en ekonomisk politik som är inriktad på full sysselsättning, ett offentligt överskott om 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel och prisstabilitet. Politiken syftar vidare till jämlikhet, jämställdhet och ekologisk hållbarhet.

1.2Det ekonomiska läget

Under slutet av 2000 och under 2001 har den globala tillväxten försvagats betydligt. Som en följd av den svenska ekonomins exportberoende dämpas därmed den svenska tillväxten. I år be- räknas svensk BNP öka med 1,7 procent. Nästa år bedöms tillväxten bli 2,4 procent.

1.2.1Internationell ekonomisk utveckling

Den globala konjunkturnedgången har fördju- pats under våren och sommaren. Den sker sam- tidigt i de större regionerna och länderna. Ned- gången beror framför allt på ett snabbt efter- frågebortfall och fallande investeringar inom bl.a. IKT-sektorn (informations- och kommunika- tionsteknik). Den ekonomiska tillväxten i värl- den väntas uppgå till 2,4 procent i år och till 3,4

procent nästa år. Det är den lägsta tillväxten på tio år. Osäkerheten om den internationella ut- vecklingen är dock stor.

Avmattningen i Förenta staterna har känne- tecknats av fallande investeringar och en snabb och kraftig lageranpassning. I år väntas ekono- min växa med 1,6 procent. Den privata konsum- tionen beräknas bli relativt god då hushållen fortfarande har en bra inkomstutveckling. Bety- dande penning- och finanspolitiska stimulansåt- gärder väntas leda till en återhämtning till en till- växt på 2,7 procent nästa år.

Utvecklingen i den japanska ekonomin är mycket oroande med negativ tillväxt, deflation, en historiskt hög arbetslöshet och stora struk- turproblem i ekonomin, inte minst inom bank- systemet. Den snabbt stigande statsskulden ut- gör ytterligare en orosfaktor. Japans samlade produktion förutses falla med 1,2 procent i år och med ytterligare 0,3 procent nästa år. Pen- ningpolitikens utformning är av central betydel- se. Den bör kunna bära en större börda.

I EU-området är avmattningen särskilt påtag- lig i Tyskland samt i länder med stor IKT-sektor, bl.a. Finland och Nederländerna. Efter att ha växt med 3 procent förra året förutses BNP i Tyskland öka med knappt 1 procent i år och med drygt 1,5 procent nästa år. Sammantaget bedöms tillväxten i EU-området till knappt 2 procent i år och till drygt 2 procent nästa år bl.a. till följd av genomförda och antagna räntesänk- ningar i euroområdet. Finanspolitiken väntas bi- dra till att dämpa konjunkturnedgången genom att de automatiska stabilisatorerna tillåts verka.

Den snabba och kraftiga nedgången i många för Sverige viktiga handelsländer och inom sek- torer som IKT och motorfordon, medför att förutsättningarna för svensk export försämras påtagligt.

Regeringen föreslår en höjd ambitionsnivå i export- och investeringsfrämjandet 2002 till 2004. Utrikesförvaltningen kommer också att i högre grad prioritera svenska ekonomiska intres- sen.

1.2.2Svensk ekonomisk utveckling

Svensk ekonomi mattas av betydligt till följd av den internationella konjunkturnedgången. Förra året ökade BNP med 3,6 procent. I år beräknas tillväxten till 1,7 procent. År 2002 förutses till- växten bli 2,4 procent.

PROP. 2001/02:1

Sedan 1995 har tillväxten legat på i genomsnitt ca 3 procent. Det är en betydligt högre tillväxt än den föregående tjugoårsperioden 1974 till 1994 då den genomsnittliga tillväxten var ca 1,5 pro- cent. Jämfört med de sex senaste årens ekono- miska utveckling är 2001 ett svagt år. Men ur ett historiskt perspektiv är tillväxten i år inte an- märkningsvärt låg.

Exporten av framför allt teleprodukter och motorfordon har under slutet av 2000 och i bör- jan av 2001 fallit kraftigt. Den internationella nedgången inom IKT-sektorn drabbar Sverige hårt. Trots en förväntad uppgång under hösten väntas varuexporten minska med 1,9 procent i år. Tjänsteexporten stiger dock bl.a. på grund av den ökade turismen i Sverige. Sammantaget be- räknas exporten minska med 0,4 procent i år och öka med 5,2 procent nästa år.

Hushållen har en stark finansiell ställning samtidigt som inkomsterna ökar till följd av en väl fungerande lönebildning, skattesänkningar och reformer som t.ex. maxtaxan. I år beräknas den reala disponibla inkomsten öka med 4,3 pro- cent och nästa år med hela 5,4 procent. Detta är den största ökningen sedan mitten av 1960-talet. En del av utrymmet antas användas för ett ökat sparande.

Den offentliga konsumtionen beräknas öka med drygt 1 procent i år och nästa år. Det är framför allt den kommunala konsumtionen, vård, skola och omsorg, som står för ökningen till följd av ökade skatteinkomster och höjda statsbidrag. Den kommunala konsumtionen vän- tas öka med 1,5 procent i år och 1,4 procent näs- ta år.

Tabell 1.2 Försörjningsbalans

		Procentuell
	Mdkr	volymförändring
	2000	2000	2001	2002
Hushållens konsumtionsutgifter	3 1051	3,01	1,6	2,7
Offentliga konsumtionsutgifter	548	0,11	1,2	1,1
Fasta bruttoinvesteringar	356	4,5	4,3	4,9

Lagerbidrag2	17	0,6	–0,3	–0,2
Export	987	9,8	–0,4	5,2

Import	876	9,7	–1,0	5,5

BNP	2 083	3,6	1,7	2,4

1Utvecklingen 2000 påverkas av att Svenska kyrkan fr.o.m. 2000 ingår i hus- hållssektorn. Siffrorna visar utvecklingen exklusive denna effekt.

2Bidrag till BNP-tillväxten.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

Investeringarna beräknas växa i samma utsträck- ning som förra året. Nästa år väntas en viss ök-

PROP. 2001/02:1

ning av investeringstakten. Förutsättningarna för ökade bostadsinvesteringar bedöms vara goda de närmaste åren.

Konjunkturavmattningen medför att närings- livet justerar ner sina lager. Detta bidrar till att tillväxten försvagas.

Tabell 1.3 Nyckeltal

Förändring från föregående år i procent, om annat ej anges

	2000	2001	2002
KPI1	1,3	2,6	1,7
Kostnadstimlön	3,8	3,5	3,5

Öppen arbetslöshet2	4,7	3,9	3,8
Arbetsmarknadspolitiska program2	2,6	2,4	2,2
Antal sysselsatta	2,2	1,7	0,5

Real disponibel inkomst3	2,6	4,3	5,4
Hushållens nettosparkvot, nivå3	2,0	4,4	6,8
Bytesbalans4	2,9	2,3	2,6
Tysk ränta 10-års statsobligation1	5,3	4,9	5,0
Svensk ränta 10-års statsobligation1	5,4	5,2	5,2
TCW-index1	125	134	130

1Årsgenomsnitt

2Andel av arbetskraften, årsgenomsnitt

3Utvecklingen 2000 påverkas av att Svenska kyrkan fr.o.m. 2000 ingår i hus- hållssektorn. Siffrorna visar utvecklingen exklusive denna effekt. I sparkvoten ingår sparande i avtalspensioner.

4Procent av BNP

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Riksbanken och Fi- nansdepartementet

Sysselsättning och arbetslöshet

Trots den ekonomiska avmattningen har antalet sysselsatta ökat kraftigt det senaste året. Första halvåret i år ökade antalet sysselsatta med drygt

100 000 jämfört med motsvarande period förra året. Samtidigt har varslen om uppsägning ökat under året, framför allt inom industrin. Antalet nyanmälda lediga platser vid landets arbetsför- medlingar har varit färre i år än förra året.

Den goda utvecklingen under det första halv- året har medfört att sysselsättningsprognosen för innevarande år har revideras upp något i för- hållande till 2001 års ekonomiska vårproposition. Den reguljära sysselsättningsgraden för personer mellan 20 och 64 år förutses stiga till 78,2 pro- cent nästa år, mätt som årsgenomsnitt.

I juli 2001 var den reguljära sysselsättnings- graden 79,9 procent. Även om sysselsättningen varierar mycket under året visar detta att målet om 80 procent ligger inom räckhåll.

I samband med att sysselsättningen har stigit har även arbetskraftsutbudet ökat. Samtidigt som arbetslösheten legat runt 4 procent det för- sta halvåret i år, vilket är ca 1 procentenhet lägre än första halvåret 2000, har bristen på arbetskraft minskat. Fortfarande är dock bristen relativt hög inom vissa sektorer och regioner.

Även om arbetslösheten det första halvåret i år sjönk i 19 av 21 län kvarstår de regionala skill- naderna i arbetslöshetsnivåer. Lägst var arbets- lösheten i Jönköpings, Kronobergs och Stock- holms län medan den var fortsatt hög i bland annat Gävleborgs och Norrbottens län.

Den prognostiserade utvecklingen av syssel- sättningen och arbetskraftsutbudet medför att arbetslösheten i riket som helhet sjunker till 3,8 procent nästa år, mätt som årsgenomsnitt. Inga generella bristsituationer förväntas uppstå.

Tabell 1.4 Sysselsättning, arbetslöshet och löneutveckling

	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
Antal sysselsatta1	3 927	3 986	3 963	3 922	3 979	4 068	4 159	4 230	4 251
varav näringslivet1	2 633	2 697	2 698	2 695	2 735	2 805	2 888	2 952	2 952
varav offentliga myndigheter1	1 290	1 287	1 263	1 223	1 240	1 260	1 264	1 272	1 292
Andelen reguljärt sysselsatta mellan 20 och 64 år2	74,2	74,8	74,7	73,9	74,6	75,9	77,2	78,2	78,2
Öppen arbetslöshet3	8,0	7,7	8,1	8,0	6,5	5,6	4,7	3,9	3,8
Konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program3	5,4	4,6	4,7	4,5	4,1	3,3	2,6	2,4	2,2
Kostnadstimlön4	2,4	3,3	6,0	4,5	3,8	3,4	3,8	3,5	3,5
Produktivitetsutveckling i näringslivet4	3,8	2,5	1,3	3,9	2,9	1,8	2,2	1,0	2,4

Anm. I AKU fördes anställda i kyrkan över från kommunala myndigheter till näringslivets tjänstesektor först i år. Till följd av detta är antalet sysselsatta i offentlig sektor överskattat med ca 22 000 personer år 2000.

1 Tusental personer.

2 Reguljärt sysselsatta i åldern 20–64 år i procent av befolkningen i den åldersgruppen. 3 I procent av arbetskraften.

4 Årlig procentuell förändring.

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet.

Osäkerheten om den internationella konjunktu- ren är dock stor. Regeringen följer löpande ar- betsmarknadsläget och har beredskap för att vid- ta åtgärder om så skulle visa sig nödvändigt.

1.2.3Kalkyler för 2003 och 2004

För åren 2003 och 2004 görs inga prognoser. Istället görs en kalkyl där svensk ekonomi går mot ett normalt resursutnyttjande. Osäkerheten i bedömningen av den framtida konjunkturut- vecklingen är dock stor. Därför kompletteras baskalkylen med två sidokalkyler. I baskalkylen beräknas BNP 2003 och 2004 stiga med 2,6 pro- cent respektive 2,3 procent.

Tillväxten förklaras till största delen av ökad produktivitet. Sysselsättningen bedöms endast växa med ca 0,3 procent per år. Den svaga ut- vecklingen av antalet sysselsatta förklaras av att den demografiska utvecklingen verkar återhål- lande på grund av att andelen personer i åldrarna 16–19 år respektive 55–64 år ökar. Dessa ålders- grupper har betydligt lägre sysselsättningsgrad än genomsnittet på grund av studier och pensio- neringar.

Den öppna arbetslösheten beräknas ligga på 4,0 procent 2004. Den reguljära sysselsättnings- graden för befolkningen mellan 20 och 64 år uppgår då till 78,3 procent, dvs. något under re- geringens mål. Regeringen avser att fortsätta be- driva en långsiktig politik inriktad på tillväxt och rättvisa så att sysselsättningsmålet uppnås.

I högtillväxtkalkylen kan svensk ekonomi växa i en högre takt än i baskalkylen utan att det uppstår överhettningsproblem eftersom arbets- marknaden antas fungera bättre än i baskalkylen. Därmed uppnås sysselsättningsmålet.

I lågtillväxtkalkylen antas den nuvarande kon- junkturavmattningen bli mer utdragen vilket le- der till att sysselsättningen faller och den öppna arbetslösheten stiger. År 2003 inleds en åter- hämtning som fortsätter under 2004 men syssel- sättningsgraden är fortfarande lägre än i basal- ternativet år 2004 och den öppna arbetslösheten är högre. Det offentliga sparandet försämras till följd av den svaga konjunkturen, men mätt över en konjunkturcykel uppnås de budgetpolitiska målen. Utgiftstaken klaras efter smärre utgifts- begränsningar.

PROP. 2001/02:1

Tabell 1.5 De tre kalkylerna

	2001	2002	2003	2004
BNP, procentuell förändring
Basalternativet	1,7	2,4	2,6	2,3

Lågtillväxtalternativet	1,2	0,6	2,3	2,9

Högtillväxtalternativet	1,7	2,8	3,6	3,0

Reguljär sysselsättningsgrad1
Basalternativet	78,2	78,2	78,3	78,3
Lågtillväxtalternativet	77,9	76,7	76,8	77,4

Högtillväxtalternativet	78,2	78,5	79,4	80,0


Offentligt finansiellt sparande, procent av BNP

Basalternativet	4,6	2,1	2,2	2,3

Lågtillväxtalternativet	4,3	0,9	0,7	1,3

Högtillväxtalternativet	4,6	2,3	2,9	3,3

1Antalet sysselsatta i åldern 20–64 år, exklusive sysselsatta i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program, i procent av befolkningen i den åldersgruppen

1.3Den ekonomiska politiken

Målet för den ekonomiska politiken är full sys- selsättning och ökat välstånd genom en god och uthållig ekonomisk tillväxt. Sunda offentliga fi- nanser, stabila priser och en väl fungerande löne- bildning är förutsättningar för att målet skall kunna nås.

1.3.1Sunda offentliga finanser

Två mål styr finans- och budgetpolitiken. De of- fentliga finanserna skall uppvisa ett överskott på 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel och de statliga utgifterna skall inte överstiga de uppsatta utgiftstaken.

Saldomålen

En god välfärd kräver starka offentliga finanser. Det finns en rad skäl för detta:

-Budgetkrisen i början av 1990-talet visar hur utsatt välfärden blir när den offentliga sektorn är beroende av stor upplåning på kapitalmarknaden för att finansiera löpande underskott.

PROP. 2001/02:1

-Andelen äldre kommer att öka kraftigt i framtiden. Därmed ökar utgifterna för pen- sioner, vård och omsorg, samtidigt som in- komsterna ökar långsammare till följd av att andelen personer i arbetsför ålder mins- kar. Genom starka offentliga finanser und- viks smärtsamma besparingar.

-För att kunna bedriva en aktiv stabilise- ringspolitik utan att underskotten blir för stora behövs en säkerhetsmarginal så att fi- nanspolitiken kan bidra till att dämpa kon- junktursvängningarna.

Regering och riksdag har lagt fast ett överskotts- mål för de offentliga finanserna om 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Ut- ifrån detta långsiktiga mål fastställs sedan preci- serade mål för varje år beroende på konjunktur- läge och resursutnyttjande i svensk ekonomi. Målen har sedan de infördes efter regeringsskif- tet 1994 klarats och överträffats samtliga år.

Innevarande år är överskottsmålet 2,5 procent av BNP. Även i år beräknas målet uppfyllas med stor marginal. Konjunkturavmattningen påver- kar inte de offentliga finanserna i år i någon nämnvärd omfattning. Detta beror på att av- mattningen framför allt drabbar exportindustrin medan hemmamarknaden och sysselsättningen utvecklas bättre.

Överskottet i de offentliga finanserna beräk- nas i år till 4,6 procent av BNP. Därmed minskas den offentliga sektorns nettoskuld i år med nära 100 miljarder kronor.

År 2002 är målet för de offentliga finanserna ett överskott på 2,0 procent av BNP. Mot bak- grund av konjunkturläge och resursutnyttjande i svensk ekonomi bör detta mål ligga fast. Därmed finns ett betydande utrymme för offensiva åt- gärder för tillväxt och rättvisa.

Regeringens politik innebär nya utgifter och sänkta skatter motsvarande 44 miljarder kronor nästa år. Överskottet beräknas efter dessa förslag hamna på 2,1 procent av BNP, dvs. strax över målet. Om tillväxten av konjunkturmässiga skäl väsentligen skulle avvika från den nu prognosti- serade kommer motsvarande avvikelse från överskottsmålet att tolereras.

Under 2001 beräknas skatteinkomsterna bli tillfälligt stora till följd av periodiseringseffekter. Det medför att skatteinkomsten även före de nu föreslagna åtgärderna om ca 1 procent av BNP minskar kraftigt 2002 som andel av BNP.

Den offentliga sektorns skuld

Genom överskott i de offentliga finanserna stärks den offentliga sektorns finansiella netto- ställning. I år ersätts nettoskulden av en netto- förmögenhet. Förmögenhetsökningen ligger till största delen i pensionssystemet.

Statsskulden påverkas förutom av statens fi- nansiella sparande även av andra förändringar som till exempel försäljningar av aktier. Stats- skulden minskas med 349 miljarder kronor mel- lan 1998 och 2002.

Inom EU används den konsoliderade brutto- skulden, den s.k. Maastrichtskulden, för att jäm- föra olika länders skulder i den offentliga sek- torn. Bruttoskulden är summan av alla offentliga skulder. Därefter konsolideras den genom att bl.a. AP-fondens innehav av statliga obligationer dras ifrån. Den svenska Maastrichtskulden be- räknas i år hamna strax över 50 procent av BNP. Sverige har en betydligt lägre skuldsättningsgrad än EU-genomsnittet.

Tabell 1.6 Offentliga finanserna 1994–2002

Procent av BNP

	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
Utgiftskvot	67,3	64,3	62,3	60,5	58,0	57,6	55,4	54,5	54,2

Inkomstkvot	56,4	56,7	59,3	58,9	60,1	59,3	59,5	59,1	56,3
Skattekvot1	47,3	48,3	51,3	51,7	52,9	52,9	53,4	53,7	50,8
Finansiellt sparande	-10,8	-7,7	-3,1	-1,6	2,1	1,7	4,1	4,6	2,1

Överskottsmål				-3,0	0,0	0,5	2,0	2,5	2,0
Nettoskuld	21,0	26,1	26,6	24,0	20,6	10,4	2,0	-7,2	-9,4

Konsoliderad bruttoskuld2	76,2	76,2	76,0	74,5	71,8	65,2	55,6	52,3	49,7

1Inklusive skatter till EU

2För 2002 är nettoskuld och konsoliderad bruttoskuld beräknade utifrån antagandet om 2 procents överskott i de offentliga finanserna. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

Utgiftstaken

Regeringen och riksdagen har sedan budgetpro- cessen reformerades 1996 arbetat med utgiftstak för de statliga utgifterna. Systemet har på det hela taget fungerat väl och har bidragit till sane- ringen av de offentliga finanserna och därmed till den goda ekonomiska utvecklingen.

Utgiftstaken förhindrar att tillfälligt högre in- komster används för att bekosta varaktigt högre utgifter. Därigenom undviks smärtsamma bespa- ringar när konjunkturen försämras. Genom en stram budgetpolitik kan utlovade reformer genomföras trots ekonomisk avmattning.

Utgiftstaken bestäms tre år i förväg. De statli- ga utgifterna får sedan inte överskrida dessa. Ut- giftstaken har klarats samtliga år. Regeringens bedömning är att även utgiftstaket 2001 kommer att klaras med marginal.

Mellan 2001 och 2002 höjs utgiftstaket enligt tidigare beslut med 25 miljarder kronor. Ut- rymmet används för bl.a. maxtaxa inom barnom- sorgen, maxtaxa och förbehållsbelopp inom äld- reomsorgen, miljösatsningar, ökade resurser till skolan, vården och omsorgen, en studiemedels- reform, utbyggnad av högskolan och satsningar på rättsväsendet

För att det statliga utgiftstaket för 2002 inte skall överskridas kommer regeringen att genom- föra tidigareläggningar av utgifter till 2001. Vida- re avser regeringen att vidta andra utgiftsbegrän- sande åtgärder. Utgiftstaket skall klaras.

Mellan 2002 och 2003 höjs utgiftstaket enligt tidigare beslut med 30 miljarder kronor. Ut- rymmet används bl.a. för ökat bistånd, höjda pensioner, en utbyggd föräldraförsäkring, allmän förskola och ytterligare satsningar på skolan, vården och omsorgen.

Mellan 2003 och 2004 höjs utgiftstaket enligt tidigare beslut med ytterligare 33 miljarder kro- nor. Utrymmet används bl.a. för att ytterligare öka biståndet, insatser för vård och hälsa samt kraftiga satsningar på miljö och infrastruktur.

En särskilt oroande utveckling bland de statli- ga utgifterna utgörs av kostnaderna för sjukför- säkringen. Antalet personer som uppbär sjuker- sättning har sedan 1997 ökat kraftigt. Sjuktalen är nu till och med över den höga nivå som rådde i början av 1990-talet. Regeringen ser mycket allvarligt på denna utveckling, inte minst ur ett mänskligt perspektiv. Regeringen föreslår därför ett antal åtgärder syftande till minskad ohälsa.

PROP. 2001/02:1

Ett annat område där kostnadsutvecklingen varit oroande är läkemedel. Här kommer dock i enlighet med avtal mellan regeringen och Lands- tingsförbundet att ske strukturella förändringar. Landstingen kommer att få instrument att hejda den oroande kostnadsutvecklingen.

Diagram 1.1 Utgiftstaket 1997–2004

Procent av BNP

50
45
40
35
30
1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Källa: Finansdepartementet

Det statliga utgiftstaket (rensat från tekniska ju- steringar) ökar med ca 140 miljarder kronor mel- lan 1997 och 2004. Samtidigt minskar det som andel av BNP från ca 41 procent till ca 35 pro- cent. Inom ramen för utgiftstaken har stora re- former varit möjliga samtidigt som den offentli- ga sektorns skuld minskas. Reformer som syftar till tillväxt och rättvisa har prioriterats.

I utvärderingen av budgetprocessen har bl.a. föreslagits en regel för budgeteringsmarginalens minsta nivå. Regeringen bereder för närvarande utredningens förslag.

1.3.2Stabila priser och låga räntor

Riksbanken bedriver penningpolitiken självstän- digt. Den av riksdagen fastlagda övergripande uppgiften för penningpolitiken är prisstabilitet. Riksbanken har definierat prisstabilitet som att ökningen av konsumentprisindex skall begränsas till 2 procent med en tolerans på 1 procentenhet uppåt och nedåt.

Regeringen stöder penningpolitikens inrikt- ning och står bakom inflationsmålet.

Stabila priser är en grundläggande förutsätt- ning för en framgångsrik ekonomisk politik. En hög och oväntad inflation har negativa fördel- ningseffekter. Dessutom försämrar hög inflation förutsättningarna för en uthålligt hög tillväxt

PROP. 2001/02:1

och därmed också för en stabilt hög sysselsätt- ning.

Inflationen har stigit under året och ligger för närvarande över målet på 2 procent, men inom det intervall som omger målet. Knappt en pro- centenhet kan hänföras till stigande priser på bensin, olja, el och kött. Dessa prisökningar har en i huvudsak tillfällig karaktär. Därmed väntas inflationen falla till ca 2 procent i mitten av nästa år och ligga kvar på den nivån resten av året.

UND1X är ett inflationsmått där de direkta effekterna av förändrade räntor, skatter och sub- ventioner har exkluderats från KPI. Riksbanken har förtydligat att det i huvudsak är bedömning- en av UND1X på upp till två års sikt som avgör utformningen av penningpolitiken. I år beräknas UND1X öka med 2,6 procent. Nästa år väntas UND1X öka med 1,8 procent.

En översyn har nyligen gjorts av konsument- prisindex för att klargöra principerna för index- beräkningen. Regeringen lämnar vissa riktlinjer för det fortsatta arbetet med konsumentprisin- dex i bilaga 4.

Räntan

De internationella räntorna har fallit till följd av den globala avmattningen. Samtidigt har för- väntningarna om en snar återhämtning alltmer skjutits på framtiden. Nedgången har varit störst i Förenta staterna där konjunkturnedgången in- leddes.

Under 2001 har den Förenta staternas cen- tralbank kraftigt sänkt sin styrränta från 6,5 pro- cent till 3,5 procent i syfte att åter få fart på den ekonomiska aktiviteten. De svenska kort- räntorna har stigit något.

Svenska långräntor har i stort följt den inter- nationella trenden. Ränteskillnaden mot Tysk- land är fortsatt liten. Detta innebär att månads- kostnaden för ett villalån på en halv miljon kronor har fallit med ca 2 000 kronor sedan hös- ten 1994.

Diagram 1.2		Månadskostnaden för ett villalån på 500 000
kronor med 5 årig bindningstid 1994–2001
Kronor
4000
3500
3000
2500
2000
1500
1000	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001
	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001
Källa: EcoWin

Kronan

Kronans försvagning under 2000 har fortsatt även i år. En förklaring till detta kan vara kapital- utflöden i samband med den svenska börsned- gången. Ändringar i svenska placerares portföljer kan också ha haft en viss inverkan, liksom den svaga exportkonjunkturen och fallande priser på viktiga svenska exportvaror som teleprodukter, motorfordon och papper.

Regeringens uppfattning är att den svenska kronans nuvarande värde inte återspeglar styrkan i svensk ekonomi.

Diagram 1.3 Svenska kronan mot euron sedan den introdu- cerades

9,60
9,40
9,20
9,00
8,80
8,60
8,40
8,20
8,00
kv 1	kv 3	kv 1	kv 3	kv 1
	1999		2000	2001

Källa: EcoWin

EMU

Införandet av EU:s gemensamma valuta euron utgör ett historiskt och betydelsefullt steg i den europeiska integrationen. Valutaunionen påver-

kar i hög utsträckning Sverige både ekonomiskt och politiskt, även om vi inte är med i den.

Den 1 januari 2002 kommer sedlar och mynt i euro att införas i valutaunionen. Det är viktigt för tillväxten och stabiliteten i hela Europa att EMU-projektet blir en framgång. Ett fram- gångsrikt införande av valutan är avgörande för medborgarnas och företagens förtroende.

Sverige har valt att inte delta i valutaunionen från starten. Sverige håller dock dörren öppen för ett senare inträde. Ett beslut om deltagande måste ha ett brett folkligt stöd och skall under- ställas svenska folket för prövning i en folkom- röstning.

En utredning har tillsatts om finanspolitikens förutsättningar vid ett svenskt deltagande i valu- taunionen. Denna utredning analyserar bl.a. om finanspolitiken behöver ytterligare instrument (t.ex. s.k. buffertfonder) för att klara stabilise- ringen av ekonomin om den svenska konjunktu- ren skulle avvika från unionens.

Det är för närvarande inte aktuellt att delta i det europeiska växelkurssamarbetet ERM2.

1.3.3En väl fungerande lönebildning

En väl fungerande lönebildning är av avgörande betydelse för en fortsatt god sysselsättningsut- veckling.

Regeringens sysselsättningsmål är att syssel- sättningsgraden bland personer i åldrarna 20–64 år skall öka till 80 procent 2004. Måttliga nomi- nella löneökningar är en förutsättning för att målet skall uppnås.

Under de senaste 5 åren har reallönerna i ge- nomsnitt ökat med 3,8 procent per år. Det kan jämföras med 1980-talet då de genomsnittliga årliga reallöneökningarna endast uppgick till mindre än 0,5 procent. Samtidigt har den nomi- nella löneökningstakten under de senaste 5 åren endast varit ungefär hälften så stor som på 1980- talet.

De senaste årens utveckling har visat att mått- liga nominella löneökningar och ett ökat an- svarstagande av arbetsmarknadens parter skapar goda förutsättningar för att förena kraftigt sti- gande sysselsättning och fallande arbetslöshet med en god reallöneutveckling. Viktiga faktorer bakom den förbättrade lönebildningen är till- komsten av samarbetsavtal och Medlingsinstitu- tet samt förbättrad lagstiftning.

PROP. 2001/02:1

Medvetenheten om de samband som finns mellan sysselsättning, produktivitetstillväxt och reallöneutveckling har ökat. Ingen löntagare be- höver längre riskera att de löneökningar som förhandlas fram gröps ur av en okontrollerad in- flationsutveckling.

Denna utveckling ligger väl i linje med grund- idéerna i den traditionella svenska modell som tidigare visat sig framgångsrik. Dessutom har konkurrensen på många marknader skärpts och arbetsgivarna har blivit allt mer medvetna om de begränsade möjligheterna att övervältra kostna- derna på konsumenterna. Fortfarande ligger dock priserna på många marknader över nivåerna i övriga Europa. Regeringen bedriver därför en aktiv konkurrenspolitik.

Arbetsmarknadspolitiken har de senaste åren i ökad utsträckning inriktats på att minska risken för flaskhalsar samtidigt som speciella insatser görs för att de personer som under lång tid varit utan arbete skall komma tillbaka till den reguljä- ra arbetsmarknaden. Betydande satsningar har dessutom genomförts inom utbildningsområdet i syfte att öka tillgången på kvalificerad arbets- kraft.

Avmattningen av konjunkturen har inneburit att risken för flaskhalsar har minskat. För vissa yrkeskategorier är emellertid fortfarande bristen på arbetskraft relativt hög. När konjunkturen åter blir starkare finns det risk för att trycket uppåt på lönerna blir stort, särskilt för de mest eftertraktade grupperna på arbetsmarknaden och i de snabbast växande regionerna. De problem som det kan medföra måste på lämpligt sätt kunna hanteras av arbetsmarknadens parter.

Det är av stor vikt att samtliga parter på ar- betsmarknaden fullt ut tar tillvara de förbättrade förutsättningarna för en väl fungerande löne- bildning. Det samlade utfallet av 2001 års avtals- rörelse kommer att få en avgörande betydelse för den framtida utvecklingen på arbetsmarknaden. Det kommer också att ha stor betydelse för möj- ligheten att åter skapa en svensk modell i dess bästa mening med uthålligt hög tillväxt, god real- lönetillväxt, rättvis fördelning och stabilt låg ar- betslöshet.

Lönebildningen har en stor påverkan på många områden. Parterna har ett speciellt ansvar för att motverka löneskillnader på grund av kön. Det är en av jämställdhetspolitikens viktigaste frågor och sedan årsskiftet är den nya jämställd- hetslagen ett stöd för parterna i detta arbete.

PROP. 2001/02:1

1.4Den ekonomiska politiken i EU

Sverige deltar aktivt i det ekonomisk-politiska samarbetet i EU. Under det första halvåret var Sverige ordförande i EU och drev på arbetet för full sysselsättning i unionen. Viktiga steg togs bland annat i arbetet för en integrerad europeisk finansmarknad och för att hantera utmaningen med åldrande befolkningar i unionen.

Full sysselsättning är EU:s viktigaste ekono- miska och sociala målsättning. Vid sitt möte i Lissabon i mars 2000 lade Europeiska rådet fast ett nytt strategiskt mål för unionen: att skapa världens mest dynamiska och konkurrenskrafti- ga kunskapsdrivna ekonomi med hållbar eko- nomisk tillväxt, fler och bättre jobb samt ökad social sammanhållning till 2010.

Detta mål följs upp varje år. Detta skedde för första gången i Stockholm i mars 2001. Samtliga EU-länder bedömdes utifrån 12 kriterier. Inom 5 av dessa områden var Sverige bästa land. Det är viktigt att denna process fortsätter vid nästa toppmöte i Barcelona våren 2002.

Sysselsättningsgraden i EU skall vara 67 pro- cent 2005 och 70 procent 2010. Bland kvinnor skall sysselsättningsgraden vara 57 procent 2005 och 60 procent 2010. Särskilda mål finns nu ock- så för de äldre i arbetskraften.

En strategi för hållbar utveckling i EU antogs vid toppmötet i Göteborg i juni 2001. Denna strategi innebär att EU strävar efter en utveck- ling som är hållbar ur såväl ekonomisk som soci- al och ekologisk synvinkel.

Ett utvidgat EU ökar förutsättningarna för tillväxt och välfärd för hela Europas befolkning. Den inre marknaden kommer att omfatta mer än 400 miljoner personer, vilket ger utrymme för ett bättre utnyttjande av produktionsresurser och ökad effektivitet och därmed ett högre väl- stånd.

Under det svenska ordförandeskapet i EU drevs arbetet i förhandlingarna med kandidat- länderna framåt. Vid toppmötet i Göteborg fast- ställdes att de första kandidatländerna skall kun- na vara medlemmar i unionen 2004.

Den ekonomiska politiken i EU måste fort- satt inriktas mot målet på medellång sikt om ba- lans eller överskott i de offentliga finanserna. Härigenom möjliggörs en penningpolitik som främjar hög tillväxt och sysselsättning. På kort sikt bör de s.k. automatiska stabilisatorerna tillå- tas verka.

EU måste hålla en hög takt i arbetet med eko- nomiska reformer. Det gäller både på produkt- marknaden och på finansmarknaden. Det gäller också arbetet med att nå bättre fungerande ar- betsmarknader som möjliggör full sysselsättning. Satsningar i utbildningssystemet är centrala för att underlätta steget mot en mer kunskapsbase- rad ekonomi i unionen.

1.5En politik för full sysselsättning

Den bästa politiken för en ökad välfärd går ge- nom ökad sysselsättning. Den ekonomiska poli- tiken är fortsatt inriktad mot full sysselsättning. De statliga utgifterna ökar nästa år med ca 25 miljarder kronor, varav ca 20 miljarder kronor utgörs av reformer. Samtidigt sänks skatterna med ca 23 miljarder kronor. Därmed ökar köp- kraften betydligt nästa år. Detta förstärks av re- formernas rättviseprofil.

Skattesänkningar riktade mot låg- och medel- inkomsttagare i kombination med maxtaxere- formen inom barnomsorgen innebär kraftigt sänkta marginaleffekter och stimulerar arbets- kraftsutbudet. Parallellt sker stora satsningar på utbildning och arbetsmarknadspolitik i syfte att förbättra kompetensen och öka utbudet av kvali- ficerad arbetskraft. Möjligheten att fortsätta ar- beta efter 65 år kan också på sikt öka sysselsätt- ningen.

För att minska diskrimineringen i arbetslivet har regeringen ambitionen att i den kommande upphandlingspropositionen föreslå att antidis- krimineringsklausuler införs från den 1 juli 2002.

Fortsatt låga prisökningar ökar köpkraften hos konsumenterna samtidigt som de möjliggör en låg ränta vilket bidrar till en god ekonomisk utveckling. En ökad inhemsk och internationell konkurrens på såväl produktmarknaden som fi- nansmarknaden kan bidra till ännu lägre priser. Därmed kan tillväxten stimuleras ytterligare samtidigt som Sverige kan ta ytterligare steg mot full sysselsättning.

Utgångspunkter för regeringens arbete i ar- betstidsfrågan är att det är angeläget att korta ar- betstiderna och att öka individernas inflytande över arbetstidens förläggning. Frågan är för när- varande föremål för en parlamentarisk utredning.

Regeringen avser att återkomma med ett för- slag angående en försöksverksamhet med ett s.k. friår under perioden 2002–2004. Ambitionen är

att friåret skall införas från den 1 januari 2002 i tio kommuner.

1.5.1Sverige – en kunskapsnation

Kunskap är ett kraftfullt och nödvändigt verktyg för tillväxt och rättvisa. Kunskapssamhället skall stå öppet för alla. Utbildning är ett nödvändigt verktyg för jämlikhet och utveckling.

Införandet av maxtaxa, rätten till förskoleplats för barn till arbetslösa eller föräldralediga och allmän förskola för 4- och 5-åringar ökar rättvi- san och ger fler tillgång till förskolan. De kom- muner som ansluter sig till maxtaxan ges också extra medel för att säkra kvaliteten i verksamhe- ten och vidareutbilda personalen.

Svensk skola uppvisar goda resultat i interna- tionella jämförelser. Samtidigt står skolan inför svårigheter och utmaningar. Mer än var tionde elev som slutar grundskolan är inte behörig till gymnasieskolan. Ojämlikhet i skolan leder till ett ojämlikt samhälle. Detta är inte acceptabelt. Alla elever måste få goda grundläggande kunskaper, dvs. lära sig läsa, skriva och räkna.

Det behövs mer personal i skolan. Nästa år tas ett nytt steg i den mångmiljardsatsning på skolan som inletts i år. Tilldelningen ökar varje år fram till dess att nivån 5 miljarder kronor är nådd 2006. Det riktade bidraget ger möjlighet att an- ställa ca 15 000 fler lärare eller annan personal i skolan och på fritids. Regeringens satsning på IT i skolan har bidragit till att snart 60 000 lärare har kompetensutvecklats.

Tabell 1.7 Skolpengar

Miljarder kronor

2001	2002	2003	2004	2005	2006
0,5	1,5	2,5	3,5	4,5	5,0

Kunskapslyftet är en unik satsning som gett många vuxna chansen till fortsatt lärande. Sats- ningen på vuxnas lärande fortsätter efter Kun- skapslyftet. För att stödja vuxnas lärande kom- mer ett nytt studiebidrag att införas.

Den 1 juli i år höjdes studiebidragets andel av studiemedlen. Dessutom höjdes fribeloppet och studiemedlen har gjorts pensionsgrundande.

Högskolan expanderar med 100 000 platser mellan 1997 och 2003 vilket skapar starka hög- skolor som fungerar som kraftcentra för utveck- lingen i hela Sverige. Regeringens långsiktiga mål

PROP. 2001/02:1

är att 50 procent av en årskull skall ha börjat på högskolan senast vid 25 års ålder.

Utbyggnaden har inriktats mot naturveten- skap och teknik, med en fördubbling av exami- nationen inom teknikområdet under 1990-talet. Nu kommer även behovet av välutbildad perso- nal inom vård, utbildning och andra områden att komma i förgrunden. Universitet och högskolor ges därför möjlighet att omfördela resurser. Re- surser motsvarande ca 4 000 platser används för satsningar på lärarutbildning samt distansutbild- ning.

Sverige är det land i världen som satsar störst andel av BNP på forskning och utveckling. Sta- ten har ett särskilt ansvar för att garantera forsk- ningens frihet samt för att stödja forskarutbild- ning och den vitala grundforskning som styrs av forskarna själva. De statliga anslagen till forsk- ning ökar med närmare 1,5 miljarder kronor fram till 2003. Forskarutbildningen är strategiskt viktig i ett långsiktigt tillväxtperspektiv.

För att öka mångfalden och minska snedre- kryteringen krävs en mer aktiv rekrytering från universitet och högskolor. Distansutbildningen byggs ut och ett nätuniversitet bildas. En rekry- teringsdelegation inrättas. Pedagogiken förnyas. Universitet och högskolor måste erbjuda bättre möjligheter för invandrade akademiker att kom- plettera utbildningen så att den blir gångbar i Sverige. Diskriminering av studenter förbjuds.

Som en del av den gröna skatteväxlingen har resurser avsatts för kompetensutveckling i ar- betslivet. Regeringen kommer under våren 2002 att presentera ett förslag med ikraftträdande den 1 juli 2002.

1.5.2En konkurrenspolitik för lägre priser och ökad tillväxt

Ekonomiska reformer på produkt- och kapital- marknaderna i syfte att stärka konkurrensen är en del av regeringens politik för tillväxt och rätt- visa. Bättre fungerande marknader gynnar kon- sumenterna genom lägre priser, bättre kvalitet och ett ökat utbud av varor och tjänster.

Reformerna bidrar också till att minska infla- tionstrycket i ekonomin, vilket skapar utrymme för högre tillväxt. Den svenska regeringen strä- var efter att fortsätta förstärka konkurrensen så att konsumentpriserna i Sverige kan sjunka till den genomsnittliga prisnivån i EU.

PROP. 2001/02:1

Sedan mitten av 1980-talet har en rad åtgärder genomförts för att öka konkurrensen och för- bättra marknadernas funktionssätt. Reformer för att öka konkurrensen måste dock ses som en på- gående process där en viktig fas i reformarbetet är att utvärdera och åtgärda eventuella negativa effekter som kan förekomma, till exempel i form av otydliga spelregler.

I maj 2000 presenterade regeringen proposi- tionen Konkurrenspolitik för förnyelse och mångfald. Regeringen anser det mycket angelä- get att konkurrenslagstiftningen blir så effektiv som möjligt för att värna konkurrensen på marknaderna och därmed bidra till ökad konsu- mentnytta i form av lägre priser och ett större utbud. Konkurrenspolitiken skärps löpande för att öka konkurrensen och ge lägre priser för konsumenterna.

-Med utgångspunkt från Kartellbekämp- ningsutredningens förslag återkommer reger- ingen med förslag i syfte att skärpa konkur- renslagen ytterligare när det gäller kartellbekämpning.

-Konkurrensverket undersöker för närva- rande om det finns etableringshinder i de- taljhandeln och om det finns regionala skillnader i pris och service. Regeringen kommer att överväga vilka initiativ som är påkallade.

-Regeringen kommer att vidta åtgärder mot den bristande konkurrens som råder på in- rikesflygets område. En utredning om marknadssituationen för inrikesflyget är tillsatt. Sverige kommer att aktivt verka i EU för att reglerna för slotsfördelning blir mer flexibla och öppnar för ökad konkur- rens.

-Regeringen gör en genomgripande översyn av organisationen och lagstiftningen på järnvägsområdet mot bakgrund av utveck- lingen mot en ökad konkurrens och en ökad internationalisering av järnvägstrafi- ken.

-Regeringen avser att uppdra åt Post- och telestyrelsen att särskilt följa tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förord- ning om tillträde till accessnät och att före- slå åtgärder i syfte att ge förordningen största möjliga genomslagskraft.

-Regeringen avser återkomma med förslag för att öka konkurrensen på elmarknads- området.

-Regeringens kommer att öppna hela gas- marknaden för konkurrens redan 2003 med hänsyn tagen till ingångna avtal och Energi- myndighetens analyser.

-Regeringen kommer att vidta åtgärder för att förbättra konkurrensen på fjärrvärme- området. Regeringen anser det vara av vikt att prisinformation är transparent och lätt- tillgänglig, t.ex. på fjärrvärmeområdet.

-Konkurrensen inom byggsektorn är för svag. Regeringen undersöker behovet av yt- terligare åtgärder för att öka konkurrensen.

-Bankernas ensamrätt att ta emot inlåning bör avskaffas eller begränsas.

-Tidsåtgången för överföring av pengar mel- lan banker bör minskas ytterligare. Reger- ingen följer utvecklingen och avser att åter- komma med lagförslag om detta bedöms som nödvändigt.

-Genomförandet av all inre marknadslag- stiftning skall ske utan dröjsmål. Sverige skall även fortsättningsvis klara målet från toppmötet i Stockholm om att genomföra 98,5 procent av lagstiftningen inom över- enskommen tid.

-Regeringen inleder ett arbete för att främja importen, ett arbete som också medverkar till att öka konkurrenstrycket och sänka den svenska prisnivån.

-Regeringen kommer med oförminskad kraft att driva frihandelsprinciperna inom såväl EU som internationellt. Att än mer öppna upp EU:s marknad för import, inte minst från tredje världen, är inte bara en viktig del i regeringens utvecklingspolitik utan också av väsentlig betydelse för ökad konkurrens och lägre priser i Sverige

1.5.3Regionalpolitik och infrastruktur

Hela Sverige skall växa. Det är viktigt att ta till- vara den potential och utvecklingskraft som finns hos människor och företag i hela landet. De senaste åren har skillnaderna mellan olika de- lar av landet ökat. Storstäderna har haft en stark ekonomisk och befolkningsmässig tillväxt sam- tidigt som befolkningen stagnerar eller minskar i

övriga landet. En minskande befolkning i delar av landet innebär att solidariteten och tilltron till välfärdssamhället utsätts för ett starkt tryck.

Den ekonomiska politiken inriktas på att ta tillvara hela landets resurser. De lokala arbets- marknadsregionerna måste fungera väl i hela lan- det. Människor och företag måste ha tillgång till kommersiell och offentlig service i tillräcklig omfattning för att kunna leva ett gott liv.

För att stimulera småföretagandet samt främja utvecklingen av lokal service i de delar av landet som har de största geografiska lägesnackdelarna föreslår regeringen att det införs en lättnad i so- cialavgifterna för vissa företag inom stödområde A. Regeringen kommer dessutom att i en sär- skild proposition presentera ytterligare åtgärder för tillväxt och livskraft i hela landet.

En god infrastruktur är av stor betydelse för Sveriges tillväxtförutsättningar. Regeringen avser att under hösten lägga fram en inriktnings- proposition för infrastrukturen för perioden 2004 till 2015.

För att påbörja angelägna infrastrukturinve- steringar föreslår regeringen att nya resurser om 2 miljarder kronor 2002, 3 miljarder kronor 2003 och ytterligare 3 miljarder kronor 2004 skall till- föras. Då dessa investeringar är tidigareläggning- ar bör resurser för detta tillföras genom lån i Riksgäldskontoret. För 2004 tillförs därutöver ytterligare anslagsmedel om 2,8 miljarder kro- nor.

PROP. 2001/02:1

nomiska utvecklingen är god undviks besparing- ar när konjunkturen försvagas.

Regeringen kan trots den ekonomiska av- mattningen genomföra de reformer som utlo- vats. Skolan, vården och omsorgen stärks, max- taxereformen genomförs, föräldraförsäkringen byggs ut. ATP-pensionerna höjs, biståndet lika- så. Nästa steg i den särskilda skolsatsningen tas. Utbyggnaden av högskolan fortsätter. Rätts- väsendet tillförs nya resurser. Bostadsbyggandet stimuleras.

Migrationsverket tillförs ökade resurser för att korta handläggningstider och därmed minska väntetiderna i asylmottagningen. 167 miljoner kronor tillförs kultursektorn, bl.a. till kulturmil- jövård och regionala museer. Dessutom föreslås ytterligare resurser till Rikskvinnocentrum, till konsumentområdet och ekologiskt lantbruk. Momsen på böcker och tidskrifter sänks för att öka läsandet.

I den ekonomiska vårpropositionen föreslog regeringen ett rättvisemål, att halvera antalet so- cialbidragsberoende mellan 1999 och 2004. På samma sätt som konvergensprogrammet och ar- betslösheten har stämts av årligen kommer re- geringen årligen att stämma av utvecklingen inom socialbidragsområdet. I bilaga 3 görs en första sådan avstämning. Genom en ökad syssel- sättning och en politik för rättvisa och trygghet kommer antalet personer som är beroende av so- cialbidrag att minska.

1.6En god välfärd

Välfärdspolitiken syftar till ett tryggare Sverige. Trygghet skapar möjligheter till utveckling och stigande välstånd. En god välfärd är därför en god investering för samhället som helhet. Till- växt och rättvisa är varandras förutsättning. Ge- nom en utbyggnad av välfärden stärks jämställd- heten.

Nittiotalets ekonomiska kris gjorde bespa- ringar nödvändiga även inom centrala välfärds- områden. Denna utveckling har de senaste åren kunnat vändas i takt med att ett ökat resursut- rymme har skapats av den ökande sysselsätt- ningen.

Utbyggnaden av välfärden har finansierats fullt ut samtidigt som den har genomförts i en långsiktigt uthållig takt. Genom att undvika allt för stora kostnader och reformer när den eko-

1.6.1Vård, skola och omsorg

Vården, skolan och omsorgen är välfärdens kär- na. Den kommunala sektorns skatteinkomster har ökat kraftigt till följd av den ökade syssel- sättningen.

Vården, skolan och omsorgen behöver stärkas ytterligare. Regeringen föreslår därför att de 200 kronor som alla betalar i statlig inkomstskatt går till kommunerna även nästa år. Därmed tillförs kommuner och landsting ytterligare 1,3 miljar- der kronor.

På lång sikt är egna och stigande skatteintäk- ter till kommuner och landsting den bästa garan- ten för en bra skola, vård och omsorg. Antalet anställda i den kommunala sektorn har sedan 1998 ökat med 19 000 personer. Dessutom ökar sysselsättningen i olika typer av entreprenads- verksamhet åt kommuner och landsting.

PROP. 2001/02:1

Samtidigt som den kommunala ekonomin i sin helhet stärks finns det kommuner och lands- ting som har särskilda svårigheter på grund av befolkningsminskning, obalanser i åldersstruktu- ren och en svag regional utveckling. För dessa kommuner och landsting görs särskilda insatser för att möjliggöra omställning och långsiktigt hållbara åtgärder för att nå en ekonomi i balans. Ansvaret för genomförandet av de åtgärder som krävs för att nå ekonomisk balans åvilar berörda kommuner och landsting.

Förutom allmänna resurser i form av skatter och generella statsbidrag tillförs kommuner och landsting ytterligare resurser kommande år, som ett resultat av den särskilda vårdsatsning som ti- digare är beslutad. Totalt handlar det om ett ex- tratillskott på 9 miljarder kronor under perioden 2001 till 2004. Dessa resurser till vården och om- sorgen har i huvudsak frigjorts genom neddrag- ningar i försvarsmakten.

Tabell 1.8 Vårdsatsningen

Miljarder kronor

2001	2002	2003	2004
1	1	3	4

Satsningarna syftar till att utveckla primärvården samt sjukvårdsinsatserna i äldreomsorgen och psykiatrin. Utöver detta tillkommer en särskild satsning på 3,75 miljarder kronor under perioden 2002–2004 för att minska väntetiderna i vården. I år tillförs 55 miljoner kronor för att bryta tren- den mot ökande långtidssjukskrivningar. Nästa år avsätts 100 miljoner kronor för detta ändamål. Regeringen föreslår ytterligare åtgärder för att minska den ökade ohälsan. Dessa redogörs för nedan.

Ett antal problem har konstaterats när det gäller kommunkontosystemet. Regeringen avser att våren 2002 lämna en proposition med förslag till ett nytt system, med en statlig i stället för kommunal finansiering, vilket kan träda i kraft den 1 januari 2003. Övergången skall vara kost- nadsneutral för staten och kommunsektorn. Det innebär att det generella statsbidraget till kom- muner och landsting 2003 kommer att reduceras med ett belopp som motsvarar kommunernas och landstingens inbetalningar till kommunkon- tosystemet. Eventuella överföringar till kom- munsektorn eller staten skall ske med aktiva po- litiska beslut.

1.6.2Trygga barn är Sveriges framtid

Situationen för dagens unga och barnfamiljer har stor betydelse för det framtida Sverige. Under de närmaste åren görs därför betydande jämlikhets- och jämställdhetssatsningar för barnen och deras familjer.

Barnbidraget har de senaste åren höjts i flera omgångar och är idag 950 kronor per barn och månad. Flerbarnstillägget har höjts i motsvaran- de takt. Dagens barnbidrag är den högsta nomi- nella och reala nivån sedan barnbidragen inför- des. I år har barn till arbetssökande givits rätt till förskoleverksamhet. Samtidigt infördes kon- taktdagar i den tillfälliga föräldrapenningen.

Nästa år blir en rad reformer verklighet. Den första januari 2002 införs maxtaxan i barnom- sorgen. Högst 1 140 kronor i månaden, eller 3 procent av inkomsten kommer det då att kosta att ha ett barn på dagis i de kommuner som del- tar.

Tabell 1.9 Reformer för barnen

Miljoner kronor

	2001	2002	2003	2004
Maxtaxa m.m.	150	4 400	5 600	5 600
Mamma-/Pappamånad			1 000	1 000

Barnbidragshöjning	2 500	2 500	2 500	2 500

Kontaktdagar	60	160	280	280
Höjd grundnivå i föräldra-		200	300	400
försäkringen

Höjt tak i föräldraförsäkringen			240	480

Studiehjälp			300	300

Summa reformer	2 710	7 260	10 220	10 560

Maxtaxan innebär både ökad köpkraft för barn- familjerna och sänkta marginaleffekter vilket gör det lättare att kombinera förvärvsarbete och för- äldraskap. För att kvalitetssäkra barnomsorgen i de kommuner som väljer att införa maxtaxan till- förs dessa 500 miljoner kronor.

Nästa år träder också förlängningen av föräld- raförsäkringen i kraft genom att ytterligare en s.k. pappa- respektive mammamånad införs. Dessutom fördubblas grundnivån i föräldraför- säkringen. Samtidigt införs rätt till barnomsorg för barn till föräldrar som är föräldralediga med yngre syskon.

År 2003 höjs grundnivån i föräldraförsäkring- en ytterligare. Taket i föräldraförsäkringen höjs till 10 basbelopp från den 1 juli 2003 om det statsfinansiella läget så tillåter. Dessutom utvid-

gas studiebidraget till att utgå i tio månader istäl- let för nio månader som idag. Allmän förskola för 4- och 5-åringar införs 2003.

Sammantaget ökar statens totala ekonomiska stöd till barnfamiljer till följd av beslutade eller aviserade reformer med ca 11 miljarder kronor mellan 2000 och 2004.

1.6.3De äldres trygghet – solidaritet mellan generationer

Sverige skall vara ett land som kännetecknas av solidaritet mellan individer, grupper och genera- tioner. De senaste åren har en rad reformer genomförts för pensionärer. Bostadstilläggen för pensionärer har höjts i flera omgångar. Nästa år höjs de ytterligare.

Regeringen föreslår nu också en riktad skatte- sänkning för pensionärer som motsvarar cirka 100 kronor i månaden.

I det nya pensionssystemet kommer från och med 2002 inkomstpensionerna att räknas upp med ett index baserat på inkomstutvecklingen för landets löntagare. På regeringens förslag kommer även ATP-pensionärerna födda 1936 och tidigare att få del av denna uppräkning. Ut- över den priskompensation som dagens uppräk- ning av prisbasbeloppet ger, kan ATP- pensionärerna därmed räkna med en viss real ökning av pensionen för 2002.

Många äldre drabbas av höga behandlings- kostnader inom tandvården. För att lindra effek- terna har tandvårdsstödet i år förstärkts med 100 miljoner kronor. Det räcker inte. Tandvårdsstö- det föreslås därför i enlighet med tidigare utlo- vade reformer att höjas med ytterligare 300 mil- joner kronor nästa år, och med ytterligare 300 miljoner kronor 2003. Därmed handlar det om en sammanlagd nivåhöjning på 700 miljoner kronor.

För att ge de personer som behöver äldreom- sorg pengar över när avgifterna är betalda införs ett förbehållsbelopp i äldreomsorgen. Detta för- behållsbelopp är den lägsta summa som pensio- närer ska ha kvar att leva på när äldreomsorgsav- giften är betald. Dessutom införs ett tak på avgiften i äldreomsorgen.

PROP. 2001/02:1

1.6.4Den generella välfärden

Rätt utformade social- och arbetsmarknadsför- säkringar bidrar till tillväxt och ger trygghet för individen. Genom försäkringarnas koppling till förvärvsarbete främjas eget arbete och försörj- ning.

Det är angeläget att bevara och utveckla den generella välfärden. Antalet personer som får 80 procent i socialförsäkringarna har minskat de se- naste åren, i takt med att lönerna har stigit. Re- geringen avser att föreslå en höjning av taken i såväl sjuk- som föräldraförsäkringen från 7,5 basbelopp till 10 basbelopp från den 1 juli 2003 om det statsfinansiella läget så medger. Därmed stärks den generella välfärden.

Arbetslöshetsförsäkringen skiljer sig från so- cialförsäkringarna genom att vara en omställ- ningsförsäkring mellan två arbeten. Den första juli i år höjdes taket i a-kassan med 100 kronor under de hundra första dagarna. Ändå är det många löntagare som med dagens nya nivå på taket inte får ett 80-procentigt skydd vid arbets- löshet.

Regeringen avser att höja taket i arbetslöshets- försäkringen även 2002 under förutsättning att det statsfinansiella läget så tillåter. Härvid är det viktigt att alla försäkrade får del av höjningen. Regeringen avser att följa upp och utvärdera ef- fekterna av förslaget i propositionen En rättvisa- re och tydligare arbetssäkring inför en eventuell förändring.

En strategi för ökad hälsa i arbetslivet

Drygt 100 000 personer har för närvarande varit sjukskrivna under längre tid än ett år. Ungefär en tredjedel av dessa har varit sjukskrivna under mer än två år. Enskilda individer drabbas av li- dande och kostnader genom den ökade ohälsan.

Det ökande antalet sjukskrivningar har samti- digt medfört att utgifterna för sjukpenning har ökat dramatiskt. Under 1998 utbetalades ca 20 miljarder kronor. År 2002 beräknas utgifterna uppgå till närmare 50 miljarder kronor.

Denna utveckling måste vändas. Individen skall ställas i centrum och arbetsgivarens ansvar för ohälsan skall göras tydligare. Ingen skall pas- sivt behöva gå sjukskriven i månader. Regeringen föreslår därför ett elvapunktsprogram för att för- bättra arbetsvillkoren och minska ohälsan i

PROP. 2001/02:1

arbetslivet varvid särskilt kvinnors villkor skall uppmärksammas.

-Nationella mål för ökad hälsa i arbetslivet skall tas fram.

-Regeringen kommer att ta initiativ till tre- partssamtal mellan regeringen och arbets- marknadens parter för att skapa samsyn och samordna insatserna för att främja hälsa i arbetslivet. Arbetsorganisation, ledarskap och inflytande över den egna arbetssitua- tionen är centralt för en bra och hälsosam arbetsmiljö.

-Regeringen kommer att inleda ett arbete med att ge arbetsgivaren starkare ekono- miska drivkrafter att ta ett större ansvar för arbetsvillkoren och för att integrera det fö- rebyggande och rehabiliterande arbetet i verksamheten.

-Arbetsmiljöarbetet kommer att utvecklas vidare. Metodutvecklingen inom företags- hälsovården skall stärkas och en vidareut- bildning av regionala skyddsombud kom- mer att genomföras. Ett led i ett sådant arbeta kan vara att utveckla arbetsmiljöcer- tifieringen.

da försök hos några av de stora offentliga arbetsgivarna för att förebygga och minska sjukfrånvaron.

-Kunskaperna om sjukskrivningsprocessens orsaker, samband och konsekvenser behö- ver förbättras. Regeringen avser att åter- komma med åtgärder för utvecklad forsk- ning och förbättrad statistik.

-En viktig del i arbetet för ökad hälsa i ar- betslivet är en väl fungerande hälso- och sjukvård. Den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården in- nebär att 9 miljarder kronor tillförs hälso- och sjukvården under perioden 2001–2004. Landstingen kommer dessutom att under perioden tillföras sammanlagt 3 miljarder kronor för att öka tillgängligheten till be- handling i hälso- och sjukvården.

Regeringen kommer att löpande följa utveck- lingen inom detta område.

1.7Rättvisa skatter

-Hälsobokslut, en redovisning av de anställ- Skatternas främsta syfte är att finansiera välfär-

das hälsoläge hos den enskilde offentlige arbetsgivaren kommer att införas. Förut- sättningarna för att få till stånd motsvaran- de redovisning även i privata verksamheter skall undersökas. Därigenom tas ett första steg mot en mer utvecklad personalekono- misk redovisning.

-Regeringen kommer att inleda ett arbete med att förnya den administrativa hanter- ingen av sjukfall som bedöms ligga i risk- zonen för långtidssjukskrivning samt av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Väl fungerande individanpassade rehabiliter- ingsåtgärder behöver sättas in.

-Gällande regler kommer att justeras för att höja kvaliteten i rehabiliteringsarbetet.

-Mönstret för sjukskrivning visar betydande variationer över landet. Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket skall ges i uppdrag att lämna förslag till utveckling av formerna för sjukskrivningsprocessen.

-Problemen med långa sjukskrivningar är särskilt stora bland anställda i den offentliga sektorn. Regeringen avser att inleda särskil-

den. För att kunna erbjuda alla en bra vård, skola och omsorg måste skatterna vara relativt höga.

Utformningen av skattesystemet har stor be- tydelse. Skattepolitiken skall stimulera till arbete och investeringar, till en uthållig utveckling och till minskade ekonomiska och sociala klyftor. Regeringen kan aldrig acceptera att de redan väl- beställda i samhället får stora skattesänkningar på bekostnad av kvaliteten i vård, skola och om- sorg eller att klyftorna i samhället ökar kraftigt.

På skatteområdet är regeringens ambition att sänka skatterna för låg- och medelinkomsttaga- re, minska marginaleffekter och stimulera om- ställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle.

Den formellt sett lägre skattekvoten i början av 1990-talet innebar att skatteuttaget försköts framåt i tiden. Den egentliga skattekvoten, dvs. den formella skattekvoten plus underskottet i de offentliga finanserna visar hur mycket skatt som måste betalas för att välfärden skall vara finansie- rad.

Diagram 1.4 Den egentliga och den formella skattekvoten 1980–2004

65
63
61		Egentlig skattekvot
59
57
55
53
51
49
47	Formell skattekvot
45
1980	1985	1990	1995	2000

Globaliseringens betydelse för skatter

Den fortgående globaliseringen ställer det svenska skattesystemet inför betydande utma- ningar. Kunskaperna om hur de svenska skatte- baserna påverkas av en alltmer internationalise- rad omvärld är dock ofullständiga och behöver förbättras. Regeringen har därför tillsatt en ut- redning för att analysera globaliseringens bety- delse för olika skattebaser.

För att undvika skadlig skattekonkurrens är det viktigt att ta politiska initiativ till samarbete mellan länder. Regeringen bedriver därför ett ak- tivt arbete i bl.a. EU för ett ökat samarbete län- der emellan.

En första överenskommelse om en gemensam syn i EU på beskattningen av sparande uppnåd- des för knappt ett år sedan. Den innebär att alla medlemsländer antingen ska ta ut källskatt eller lämna upplysningar om EU-medborgares bank- tillgodohavanden från 2003. Under Sveriges ord- förandeskap har EU påbörjat diskussioner med länder utanför EU för att bekämpa skatteflykt och illojal skattekonkurrens.

Sänkta skatter för låg- och medelinkomsttagare

Under mandatperioden har regeringen inlett en reform, som syftar till att sänka skatterna för framförallt låg- och medelinkomsttagare. Re- formen består av två delar. Dels en stegvis kom- pensation för egenavgifterna, dels en successiv minskning av andelen skattebetalare, som betalar statlig skatt på förvärvsinkomster över den s.k. brytpunkten, till 15 procent. Därigenom mins-

PROP. 2001/02:1

kar marginalskatterna för låg- och medelin- komsttagare samtidigt som köpkraften stärks.

I dag betalar alla löntagare egenavgifter till pensionssystemet. Egenavgifterna utgår på in- komster upp till ca 300 000 kronor. Egenavgif- terna är på 7 procent och bidrar till högre margi- nalskatter för framför allt låg- och medelin- komsttagare. Egenavgifterna är en central del i det reformerade pensionssystemet, som social- demokraterna och de fyra borgerliga opposi- tionspartierna står bakom.

För att minska marginaleffekterna och stärka köpkraften har en kompensation för effekterna av egenavgifterna påbörjats. Detta har skett ge- nom att regeringen i två steg har infört en skatte- reduktion. I år kompenseras löntagarna för hälf- ten av egenavgifterna.

Regeringen föreslår nu ett ytterligare steg i denna reform. Skatten på förvärvsinkomster från 2002 och framåt bör sänkas genom att skattere- duktionen utökas så att den kompenserar för 75 procent av egenavgifterna.

Reformen har en god fördelningspolitisk pro- fil då egenavgifterna utgör en tyngre börda för låg- och medelinkomsttagarna.

I samband med skattereformen 1990/91 for- mulerades ambitionen att högst 15 procent av inkomsttagarna skulle betala statsskatt på för- värvsinkomst. I dag utgår statsskatt på inkoms- ter över den så kallade nedre brytpunkten på 271 500 kronor. Andelen skattebetalare som har inkomster över denna gräns beräknas i år uppgå till ca 18 procent.

Regeringen har såväl 2000 som 2001 höjt gränsen för statlig skatt. Regeringen föreslår nu att ytterligare ett steg skall tas även i denna del. Brytpunkten för 2002 kommer att ligga vid 290 100 kronor. Därmed beräknas andelen som betalar statlig inkomstskatt bli 17 procent.

Regeringen avser att hösten 2002 göra en be- dömning av det samhällsekonomiska utrymmet för ett slutförande av inkomstskattereformen 2003.

Sänkt skatt för pensionärer

Kompensationen för egenavgifterna är riktad till löntagarna då dessa betalar egenavgifter. Pensio- närer betalar inte egenavgifter. För att kompen- sera pensionärerna för de besparingar som genomfördes under 1990-talet föreslås istället en särskild skattesänkning för pensionärerna.

PROP. 2001/02:1

Skattesänkningen medför att så gott som alla pensionärer får cirka 100 kronor mer i månaden från och med den 1 januari 2002. Även folkpen- sionärer med så låga inkomster att de idag inte betalar någon skatt omfattas av förslaget.

Skattelättnad för fackföreningsavgiften

Skattelättnad för fackföreningsavgiften är en vik- tig reform ur ett rättviseperspektiv. År 1993 av- skaffades avdragsrätten för fackföreningsavgif- ter. Därmed missgynnades löntagarnas bidrag till den fackliga verksamheten jämfört med arbetsgi- varnas bidrag till sina organisationer. De offent- liga finanserna medger nu att regeringen kan fö- reslå en skattereduktion för fackförenings- avgifter och för avgifter till arbetslöshetskassan från den 1 januari 2002.

Sänkt fastighetsskatt

Fastighetsskatten är en del av kapitalinkomstbe- skattningen och en viktig inkomstkälla för sta- ten. Den beräknas i år ge intäkter på mer än 20 miljarder kronor som bidrar till att finansiera den offentliga välfärden.

Fastighetsbeskattningens utformning har ana- lyserats av Fastighetsbeskattningskommittén. Kommitténs slutbetänkande har remissbehand- lats och regeringen bereder för närvarande de olika förslagen. En ny utredning om fastighets- skatt bör ges möjlighet att pröva lösningar som kan innebära avsteg från nu gällande principer för fastighetsbeskattningen under förutsättning att de fördelningsmässiga konsekvenserna är ac- ceptabla.

De senaste åren har priserna på villor och and- ra bostäder ökat kraftigt på många håll i Sverige. I år har taxeringsvärdena till följd av detta stigit kraftigt i de områden där huspriserna har stigit som mest. För att minska effekterna av de höga taxeringsvärdena har riksdagen beslutat att sänka skatten på småhus från 1,5 till 1,2 procent och skatten på hyreshus från 1,2 till 0,7 procent. Dessutom beslutade riksdagen att höja fribelop- pet i förmögenhetsskatten.

Regeringen har tagit fram ett förslag om en begränsningsregel i fastighetsskatten. Begräns- ningsregeln innebär att hushåll med normala in- komst- och förmögenhetsförhållanden maximalt ska betala 5 procent av sin inkomst i fastighets-

skatt. Regeln avses gälla från och med inkomst- året 2001.

Prisutvecklingen på bostadsmarknaden har va- rit kraftigare än vad som tidigare har kunnat för- utses. Därför föreslår regeringen att fastighets- skatten sänks ytterligare, från 1,2 till 1,0 procent för småhus. Regeringen föreslår även att fastig- hetsskatten på hyreshus sänks från 0,7 till 0,5 procent. Sänkningarna föreslås gälla retroaktivt från innevarande år. Hyresgästorganisationerna och fastighetsägarna har ett stort ansvar för att denna retroaktiva skattesänkning medför lägre hyror.

Fastighetstaxeringsutredningen har föreslagit att omräkningsförfarandet vid fastighetstaxe- ringen ersätts med en förenklad fastighetstaxe- ring mitt emellan de allmänna fastighetstaxering- arna. Regeringen aviserar nu ett förslag med denna inriktning. Vidare kommer regeringen se- nast nästa år att föreslå regler som innebär att höjda taxeringsvärden inte får omedelbart ge- nomslag på uttaget av fastighetsskatt.

Dessutom föreslår regeringen att fribeloppen i förmögenhetsskatten höjs, från 1 till 1,5 miljoner kronor för ensamstående respektive från 1,5 till 2 miljoner kronor för sambeskattade par. Denna förändring föreslås träda i kraft vid 2003 års tax- ering. Regeringen avser att tillsätta en särskild utredning för att se över utformningen av för- mögenhetsbeskattningen i ett längre perspektiv.

Sänkta företagsskatter

Starka och livskraftiga företag är av avgörande betydelse för att Sverige skall vara en nation som präglas av tillväxt och rättvisa. Regeringen före- slår nu ett antal skattesänkningar som ytterligare bidrar till att förbättra företagsklimatet i Sverige.

De gap som i dag växer mellan regioner och landsändar i Sverige är oroväckande. Regeringen föreslår därför en nedsättning av socialavgifter i stödområde A, med 15 procent på lönesumman upp till ca 850 000 kronor. Därigenom gynnas företagandet i dessa regioner.

Regeringen föreslår även att momsen på böcker och tidskrifter sänks från 25 till 6 pro- cent. Det är av stor vikt att denna sänkning leder till motsvarande sänkning av priset i handeln och inte försvinner i ökade marginaler. Förlagen och detaljhandeln har ett särskilt stort ansvar för det- ta. Regeringen avser att löpande följa utveckling-

PROP. 2001/02:1

en av försäljningspriserna. Målet med sänkning- en är att öka läsandet.

Tabell 1.10 Skatteåtgärder. Periodiserade nettoeffekter för offentlig sektor år 2001 och tillkommande effekter år 2002

Miljarder kronor

	2001	2002
Inkomstskatter och socialavgifter
Totalt 3:e steget i inkomstskattereformen		-13,2

Kompensation för allmän pensionsavgift		-10,8

Uppjustering av skiktgränser		-2,4
Skattelättnad pensionärer	-0,3	-1,6

Skattereduktion fackföreningsavgifter		-3,5

Sänkt förmånsvärde miljövänliga bilar 40 procent		-0,04
Omvandling 200-kronan till kommunal skatt för 20011		0,0
Nedsättning av socialavgifter i stödområde A		-0,6

Fastighets- och förmögenhetsskatt
Sänkt fastighetsskatt småhus till 1,0 procent	-2,2	-0,2

Sänkt fastighetsskatt hyreshus till 0,5 procent	-1,1	-0,2

Slopad omräkning m.m.2		0,0
Höjda fribelopp till 1,5/2,0 mkr		-1,8

Kapitalinkomstskatter

Sänkt schablonintäkt investmentbolag		-0,2
Alkoholskatter

Sänkt skatt på vin		-0,6

Mervärdesskatt
Sänkt skattesats på böcker och tidskrifter till 6 procent		-1,3

Fordonsskatter
Sänkt fordonsskatt på traktorer		-0,05

Grön skatteväxling

Höjt grundavdrag med 900 kronor		-2,0

Höjd koldioxidskatt med 8 öre		0,93

Höjd energiskatt på el med 1,2 öre		0,91

Höjd avfallsskatt		0,16

Övriga miljömotiverade punktskatteåtgärder
Sänkt skatt alkylatbensin2		0,0
Skattestrategi för biodrivmedel3		0,0
Övrigt
Tekniska justeringar i avfallsskattelagen		-0,06

Differentiering av förseningsavgift		-0,05
Sjöfartsstöd		-1,3
Totalt	-3,7	-24,7
Periodiseringseffekter	3,7	1,5
Effekter på budgetsaldot	0,0	-23,2

1Omvandlingen ger ingen effekt för offentlig sektor som helhet men innebär att 1,3 mdkr förs över från staten till kommunerna.

2Vid en snabb lösning på de tekniska problem som är förknippade med denna åtgärd skulle den få effekt redan under 2002.

3Åtgärden får effekt fr.o.m. 2003.

Skatten på investmentbolag bör sänkas så att skatten på dessa bolag likställs med skatten på värdepappersfonder. Idag är schablonintäkten för investmentbolag 2 procent. Regeringen före- slår en sänkning till 1,5 procent. Därmed skapas neutralitet och rättvisa i beskattningen mellan olika ägarformer.

I dag kan en och samma företagsvinst beskat- tas både i dotterföretaget och i moderföretaget. Företagens vinster bör endast beskattas en gång i företagssektorn. Därför bör kapitalvinstbeskatt- ningen på näringsbetingade andelar i bolagssek- torn avskaffas. Regeringen bedriver ett intensivt arbete med dessa frågor, men frågornas omfatt- ning och komplexitet innebär att ett lagförslag tidigast kan läggas fram under våren 2002.

1.8Ett ekologiskt hållbart Sverige

Sverige skall fortsätta att vara ett föregångsland i omställningen till hållbar utveckling. Regering- ens övergripande mål för miljöpolitiken är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta.

Grön skattestrategi

Regeringens gröna skattestrategi omfattar fort- satt grön skatteväxling och ytterligare miljörela- tering av skattesystemet även i andra avseenden. En viktig utgångspunkt för strategin är målet att begränsa utsläppen av de gaser som bidrar till växthuseffekten, framför allt koldioxid. Genom att bidra till en effektivare energianvändning kan skatteväxlingen också underlätta en avveckling av kärnkraften. Regeringen föreslår att strategin med grön skatteväxling skall fortsätta. För 2002 föreslås en skatteväxling på ca 2 miljarder kro- nor.

Skatteväxlingen består i att energiskatten på el höjs med 1,2 öre per kWh. Dessutom höjs kol- dioxidskatten med 15 procent. Industrin, jord-, skogs- och vattenbruk undantas dock från höj- ningen medan effekten för bensin och diesel ne- utraliseras genom lika stora sänkningar av ener- giskatten. Vidare höjs avfallsskatten med 15 procent. Intäkterna används för att finansiera en höjning av grundavdragen i inkomstskatten med 900 kronor.

PROP. 2001/02:1

Dessutom föreslår regeringen ett antal skatte- förändringar som bidrar till att förstärka om- vandlingen till ett ekologiskt hållbart samhälle:

-Svavelskatten föreslås höjas genom att gränsen för uttag av svavelskatt sänks så att skatten tas ut redan vid en svavelhalt på 0,05 procent.

-För att stimulera användandet av tjänstebi- lar med miljömässigt klara fördelar föreslås sänkt förmånsvärde med 40 procent för dessa.

biologisk mångfald och till stöd till en ekologisk hållbar utveckling förstärks kraftigt.

För att kunna bedöma om de föreslagna åt- gärderna för att nå miljökvalitetsmålen är effek- tiva måste arbetet följas upp och utvärderas. I propositionen lade därför regeringen också fram en strategi för uppföljning, utvärdering och rap- portering av målen.

Regeringen anser att den nationella uppfölj- ningen av miljökvalitetsmålen skall baseras på ett begränsat antal indikatorer. Även om en sådan redovisning inte är heltäckande visar den om

-En utredning tillsätts för att se över for- miljöarbetet går i rätt riktning och i rätt takt. För

merna för sänkt skatt på alkylatbensin med ambitionen att skattesänkningen skall träda i kraft under 2002.

-Miljöinsatserna i jordbruket förstärks.

-Koldioxidskatt skall ej tas ut på koldioxid- neutrala drivmedel.

att uppföljningen av målen skall bli sammanhål- len och överblickbar är det också viktigt att sy- stemet inte blir för omfattande.

Regeringen avser att varje år översiktligt rap- portera till riksdagen hur arbetet med miljökvali- tetsmålen fortskrider. En sådan redovisning bör omfatta ett urval av indikatorer som återkommer

-Möjlighet ges till befrielse från såväl energi- varje år. Med vissa intervall bör denna årliga re-

som koldioxidskatt för pilotprojekt avseen- de alternativa drivmedel.

-Möjligheterna att sänka momsen på krav- märkta livsmedel utreds.

-Stockholmsberedningen bör ges tilläggsdi- rektiv att utreda frågan om hur använd- ningen av trängselavgifter i trafiken kan genomföras.

Gröna nyckeltal och miljömål

Sedan 1999 års ekonomiska vårproposition re- dovisas gröna nyckeltal som ett komplement till de ekonomiska nyckeltalen. Syftet med gröna nyckeltal är att spegla den nationella utveckling- en för viktiga miljöproblem på ett enkelt och in- formativt sätt. Gröna nyckeltal utgör därmed ett instrument för att nå det övergripande målet om att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta.

I april 2001 lämnade regeringen en miljömåls- proposition med förslag till mätbara delmål och åtgärdsstrategier för att uppnå 14 av de 15 miljö- kvalitetsmål som riksdagen antagit. Målen inne- bär att den biologiska mångfalden i skogs- och odlingslandskapet samt i havsmiljön skall bevaras genom förstärkt skydd. Föreslagna åtgärder in- nebär också att krafttag tas mot kemikaliesam- hället samt att förorenade markområden som utgör en uppenbar risk för människors hälsa och miljö saneras. Resurserna till forskning om bl.a.

dovisning kompletteras med en fördjupad utvär- dering.

Växthuseffekten och det globala arbetet kring klimatfrågor ger skäl till förstärkta insatser mot klimatförändringarna. Ett informationsprogram om klimatfrågan påbörjas 2002. Programmet omfattar 30 miljoner kronor per år under tre år. Regeringen föreslår också ett nytt statsbidrag till klimatinvesteringsprogram. Programmen skall innehålla åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser, d.v.s. åtgärder framförallt inom energi-, avfalls- och transportsektorerna. Sam- manlagt satsas 900 miljoner kronor på det nya klimatstödet under treårsperioden. Regeringen avser återkomma beträffande det femtonde mil- jökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan i en kommande klimatproposition.

1.9Ett Sverige för alla

En uthålligt god ekonomisk tillväxt är en förut- sättning för ökad rättvisa och minskade klyftor. Tillväxten skapar ökade resurser och fler arbets- tillfällen. Men tillväxt är i sig ingen garanti för ökad rättvisa. Förutom en tillväxtfrämjande ekonomisk politik krävs därför en aktiv rättvise- politik.

Rättvisepolitiken behövs eftersom klyftorna i samhället fortfarande är stora. Människors bak- grund, etniska tillhörighet och kön får inte avgö-

ra deras möjligheter att påverka sina livsvillkor. Många människor har inte tillgång till utveck- ling, jobb och utbildning på samma villkor som andra.

En central rättvisefråga är att de invandrare som kommer till Sverige måste ha möjligheten att bli fullt ut integrerade i samhället. Därför har resurser satsats på reformer inom bland annat utbildnings- och arbetsmarknadsområdet för att underlätta och skapa förutsättningar för invand- rare att delta i arbetslivet. Resurser satsas också på att motverka diskriminering och det antirasis- tiska arbetet förstärks. Skillnaden i levnadsvillkor är stora mellan olika bostadsområden i storstä- derna. Genom storstadspolitiken fördelas resur- ser till de mest utsatta områdena.

Ett annat viktigt område är den sociala sned- rekryteringen. Det är fortfarande betydligt van- ligare att barn till föräldrar med högre utbildning studerar vidare än att andra barn gör det. De se- naste årens satsningar på utbyggnaden av hög- skolan och ett reformerat utbildningssystem syf- tar till att bryta det mönstret.

Reformer för ökad jämställdhet mellan kvin- nor och män är en annan central del av rättvise- politiken. Därför är det viktigt att alla förslag som regeringen lägger analyseras ur ett jäm- ställdhetsperspektiv.

Många människor lever idag på marginalen och har svårt att få vardagen att gå ihop. Barnfa- miljer och särskilt ensamstående föräldrar, ung- domar och invandrare är speciellt utsatta.

Höga marginaleffekter leder till att drivkraf- ten att arbeta mer, studera, byta arbete eller gå från bidrag till arbete försvagas. För att minska klyftorna i samhället måste dessa hinder motver- kas.

Marginaleffekterna har successivt minskat un- der senare delen av 1990-talet, bland annat som en följd av reformer i skatte- och bidragssyste- men. Marginaleffekterna är emellertid fortfaran- de alltför höga för många hushåll. Införandet av maxtaxa i barnomsorgen, det tredje steget i kompensationen för egenavgifterna och höj- ningen av skiktgränsen kommer ytterligare att bidra till minskade marginaleffekter.

Halvera antalet socialbidragsberoende

Regeringen har satt upp rättvisemålet att halvera socialbidragsberoendet mellan 1999 och 2004.

PROP. 2001/02:1

Antalet socialbidragsberoende ökade kraftigt under 90-talet.

Diagram 1.5 Socialbidragstagare, 1990–2000

Antal helårsekvivalenter

160 000
140 000
120 000
100 000
80 000
60 000
40 000
20 000
0
90	91	92	93	94	95	96	97	98	99	00
Källa: Statisktiska centralbyrån

Ökningen av socialbidragsberoendet under 90- talet är en indikator på minskad rättvisa och väl- färd i det svenska samhället. Socialbidragsbero- ende skapar utanförskap och resignation, gör människor mer ofria och ökar klyftorna i sam- hället. Utvecklingen har redan vänt, men mycket återstår att göra. Tillväxten måste komma alla till del. Det gäller även de mest utsatta.

Halveringen av socialbidragsberoendet skall göras från 1999 års nivå, som var den senaste statistik som var tillgänglig då målet formulerades. För att kunna jämföra olika år behöver socialbidragsberoendet räknas om till helårsekvivalenter. Antalet helårsekvivalenter beror på hur lång tid och med hur stora belopp personer uppbär socialbidrag.

Socialbidragsberoendet uppgick 1999 till ca 115 000 helårsekvivalenter. År 2000 minskade socialbidragsberoendet med drygt 12 procent, till omkring 101 000 helårsekvivalenter. I bilaga 3 görs en avstämning av målet.

Det viktigaste verktyget för att uppnå målet om en halvering av socialbidragsberoendet är låg arbetslöshet, en ökning av sysselsättningsgraden och en reducering av oönskad deltid. När fler människor har arbete, kan också fler leva på sin lön. En egen försörjning är grundläggande, både för att komma ur socialbidragsberoendet och för möjligheten att leva ett självständigt liv.

Kampen mot arbetslöshet och för ökad sys- selsättning är därför avgörande när det gäller att bryta bidragsberoendet. Mycket av insatserna handlar om att förbättra möjligheterna för utsat- ta grupper att kunna skaffa jobb. Sverige har inte råd - varken mänskligt eller ekonomiskt - att ställa dessa grupper utanför.

PROP. 2001/02:1

Rätten till arbete och en god nivå på den gene- rella välfärden är de viktigaste insatserna för att minska socialbidragsberoendet. En del av social- bidragsberoendet kan förklaras av att deltidsar- betande och visstidsanställda, ofta ensamstående föräldrar, inte klarar sig på sin lön. Sänkta margi- nalskatter för låginkomsttagare och införandet av en maxtaxa inom barnomsorgen bidrar till att minska klyftorna i samhället.

Målet att halvera socialbidragsberoendet kom- mer, liksom tidigare mål om att halvera den öppna arbetslösheten och att uppnå 80 procents reguljär sysselsättning, att i hög utsträckning på- verka inriktningen av politiken de närmaste åren.

Diagram 1.6 Förändring av justerad disponibel inkomst för inkomstgrupper till följd av förslag i vårpropositionen och budgetpropositionen

Procentuell förändring

4,0
3,5
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
1	2	3	4	5	6	7	8	9	10
			Inkomstgrupper (deciler)
Källa: HINK, SCB, Finansdepartementets beräkningar

Fördelningspolitisk analys

De reformer som genomförs under 2002 gynnar framför allt låg- och normalinkomsttagare. Den fördelningspolitiska profilen illustreras i diagram 1.6.

I beräkningarna ingår inkomstskatteföränd- ringar, skattelättnad för pensionärer, skattere- duktion för fackföreningsavgifter samt föränd- ringar i förmögenhets- och fastighetsskatt. Dess- utom ingår nu realiserade utgiftsförändringar som presenterades i samband med vårproposi- tionen.

När alla personer delas in i 10 lika stora grup- per (decilgrupper) efter inkomst, kan föränd- ringen för de olika inkomstgrupperna analyseras. I decil 1 finns de med lägst inkomster, i decil 10 de med högst. Förslagen gynnar kvinnor mer än män.

Diagram 1.7 Förändring av justerad disponibel inkomst för kvinnor och män till följd av förslag i vårpropositionen och budgetpropositionen

Procentuell förändring

3,5
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0

Kvinnor	Män
Källa: HINK, SCB, Finansdepartementets beräkningar

Förslag till riksdagsbeslut

PROP. 2001/02:1

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

såvitt avser den ekonomiska politiken och förslag till statsbudget för budgetåret 2002

1.godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen för- ordar (kapitel 1),

2.fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten till 791 miljarder kronor 2001, 809 miljarder kronor 2002, 844 miljarder kronor 2003 och 878 miljarder kronor 2004 (avsnitt 4.1.1),

och 2004 som riktlinje för regeringens bud- getarbete (avsnitt 6.3, tabell 6.5),

10.bemyndigar regeringen att för 2002 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investering- ar i anläggningstillgångar som används i sta-

tens verksamhet intill ett belopp av 22 500 000 000 kronor (avsnitt 7.1),

11.bemyndigar regeringen att för 2002 besluta om krediter för myndigheters räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 17 500 000 000 kronor (avsnitt 7.1),

3.godkänner beräkningen av de offentliga ut- 12. bemyndigar regeringen att för 2002 vad av-

gifterna för åren 2002-2004 (avsnitt 4.1.2),

4.bemyndigar regeringen att under budget- året 2002 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning (avsnitt 4.4.4),

5.godkänner beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret för budgetåret 2002 (avsnitt 4.4.4),

6.godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret 2002 (avsnitt 5.4 och bilaga 1),

7.godkänner beräkningen av förändringar av anslagsbehållningar för budgetåret 2002 (avsnitt 6.3, tabell 6.5),

8.beslutar om fördelning av utgifter för bud- getåret 2002 på utgiftsområden i enlighet med vad regeringen föreslår (avsnitt 6.3, ta- bell 6.5),

9.godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för åren 2003

ser Sjunde AP-fondens verksamhet dels be- sluta om lån i Riksgäldskontoret för inve- steringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten intill ett belopp av 15 000 000 kronor, dels besluta om kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 90 000 000 kronor (avsnitt 7.1),

13.godkänner att infrianden av garantier till internationella finansieringsinstitut även framdeles täcks med anslag (avsnitt 7.2.3),

14.bemyndigar regeringen att besluta om en obegränsad kredit i Riksgäldskontoret för garantier till internationella finansieringsin- stitut (avsnitt 7.2.3),

15.bemyndigar regeringen att under 2002, med de begränsningar som följer av 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudge- ten, besluta att ett ramanslag, med undan- tag för anslag anvisade för förvaltningsän- damål, får överskridas om ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget inte hinner in-

PROP. 2001/02:1

väntas samt om överskridandet ryms inom utgiftstaket för staten (avsnitt 7.4),

såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2001

16.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 2 Samhällsekono- mi och finansförvaltning uppförda raman- slaget 2:8 Kapitalhöjning i Nordiska inve- steringsbanken (avsnitt 9.3.2),

17.bemyndigar regeringen att ersätta de eko- nomiska förpliktelser staten har i form av kapitaltäckningsgaranti till Venantius AB med en kreditgaranti intill ett belopp av 22 000 000 000 kronor, där varje enskild ga- ranti får ha en löptid på upp till 10 år (av- snitt 9.3.2),

18.bemyndigar regeringen att besluta om en obegränsad kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose behovet av en separat garanti- reserv för de kreditgarantier till Venantius AB som ersätter bolagets kapitaltäcknings- garanti (avsnitt 9.3.2),

19.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 6 Totalförsvar uppförda ramanslaget 6:3 Materiel, anlägg- ningar samt forskning och teknikutveckling

(avsnitt 9.3.6),

20.bemyndigar regeringen att under 2001, så- vitt avser det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda ramanslaget 22:7

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden in- nebär utgifter på högst 2 500 000 000 kro- nor under 2002 –2008 (avsnitt 9.3.11),

21.godkänner att 1 150 000 000 kronor från inkomsttitel 1428 Energiskatt förs till Riks- gäldskontoret för tillfällig förvaltning (av- snitt 9.3.12),

22.bemyndigar regeringen att under 2001, så- vitt avser det under utgiftsområde 21 Ener- gi uppförda ramanslaget 35:3 Bidrag till in- vesteringar i elproduktion från förnybara energikällor, besluta om bidrag som inklusi- ve tidigare gjorda åtaganden innebär utgif- ter på högst 168 000 000 kronor under 2002 (avsnitt 9.3.19),

23.godkänner den föreslagna användningen av de under utgiftsområde 22 Kommunikatio-

ner uppförda anslagen 36:2 Väghållning och statsbidrag och 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter (avsnitt 9.3.20),

24.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 22 Kommunika- tioner uppförda anslaget 36:10 Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdel- ning från AB Swedcarrier (avsnitt 9.3.20),

25.bemyndigar regeringen att under 2001, så- vitt avser det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande när- ingar uppförda ramanslaget 43:5 Arealer- sättning och djurbidrag m.m., besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtagan- den innebär utgifter på högst 4 968 000 000 kronor under 2002 (avsnitt 9.3.21),

26.bemyndigar regeringen att under 2001 så- vitt, såvitt avser det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med an-slutande

näringar uppförda ramanslaget 44:1 Åtgär- der för landsbygdens miljö och struktur, be- sluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 4 180 000 000 kronor efter 2001 (avsnitt 9.3.21),

27.bemyndigar regeringen att under 2001 så- vitt, såvitt avser det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med an-slutande näringar uppförda ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtagan- den innebär utgifter på högst 4 770 000 000 kronor efter 2001 (avsnitt 9.3.21),

28.godkänner ändrade ramar för utgiftsområ- den samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i tabell 2.1,

såvitt avser skattefrågor

29.antar regeringens förslag till lag om beräk- ning av viss inkomstskatt på förvärvsin- komster vid 2003 års taxering m.m.,

30.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1984:1052) om statlig fastighets- skatt,

31.antar regeringens förslag till lag om ändring

ifordonsskattelagen (1988:327),

32.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel,

33.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (2001:493) om ändring i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,

34.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1994:1744) om allmän pensionsav- gift,

35.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1994:1776) om skatt på energi,

36.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1996:1512) om dubbelbeskattnins- avtal mellan de nordiska länderna,

37.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1997:323) om statlig förmögen- hetsskatt,

38.antar regeringens förslag till lag om ändring

iskattebetalningslagen (1997:483),

PROP. 2001/02:1

39.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1998:674) om inkomstgrundad ål- derspension,

40.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1998:676) om statlig ålderspen- sionsavgift,

41.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1999:265) om särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska per- soner i vissa fall vid 2000–2003 års taxering- ar,

42.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1999:673) om skatt på avfall,

43.antar regeringens förslag till lag om ändring

iinkomstskattelagen (1999:1229).

PROP. 2001/02:1

Tabell 2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag för budgetåret 2001

Tusental kronor

Utgiftsområde	Anslags-		Belopp enligt	Förändring av	Ny ram/
	nummer		statsbudget 2001	ram/ anslag	Ny anslagsnivå
1		Rikets styrelse	5 345 253	6 595	5 351 848

	27:1	Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden, ramanslag	5 670	302	5 972

	27:4	Radio- och TV-verket, ramanslag	1 0847	105	10 952

	27:5	Granskningsnämnden för radio och TV, ramanslag	8 164	96	8 260

	45:1	Sametinget, ramanslag	16 303	1 773	18 076

	46:1	Allmänna val, ramanslag	26 400	12 000	38 400

	46:2	Justitiekanslern, ramanslag	12 820	500	13 320

	46:3	Datainspektionen, ramanslag	26 664	1 428	28 092

	46:5	Valmyndigheten, ramanslag	3 450	3 000	6 450

	90:1	Kungliga hov- och slottsstaten, ramanslag	84 094	1 858	85 952

	90:3	Riksdagens förvaltningskostnader, ramanslag	440 649	4 727	445 376

	90:4	Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen,	45 756	2 001	47 757
		ramanslag

	90:5	Regeringskansliet m.m., ramanslag	3 292 249	-11 195	3 281 054

	90:6	Stöd till politiska partier, ramanslag	145 200	-10 000	135 200

2		Samhällsekonomi och finansförvaltning	1 311 355	801 056	2 112 411
	1:1	Konjunkturinstitutet, ramanslag	44 036	-12	44 024

	1:2	Riksrevisionsverket, ramanslag	152 140	4 504	156 644

	1:3	Ekonomistyrningsverket, ramanslag	58 475	794	59 269

	1:4	Statskontoret, ramanslag	72 054	-3 674	68 380

	1:5	Täckning av merkostnader för lokaler, ramanslag	8 800	-7 000	1 800

	1:6	Statistiska centralbyrån, ramanslag	380 003	-7 974	372 029

	1:8	Kammarkollegiet, ramanslag	3 1049	-1 270	29 779

	1:9	Nämnden för offentlig upphandling, ramanslag	7 235	154	7 389

	1:10	Statens kvalitets- och kompetensråd, ramanslag	10 954	136	11 090

	2:2	Finansinspektionen, ramanslag	136 486	2 444	138 930

	2:4	Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, ramanslag	254 102	-3 194	250 908
	2:7	Avgift för Stadshypotekskassans grundfond, ramanslag	5 400	-2 000	3 400
	2:8	Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken, ramanslag	18700	315000	333700

	2:10	Avsättning för garantiverksamhet, ramanslag	0	501 400	501 400

	9:1	Riksdagens revisorer, ramanslag	2 4623	1 748	26 371

3		Skatteförvaltning och uppbörd	6 204 248	11 056	6 215 304
	3:1	Riksskatteverket, ramanslag	439 232	484	439 716

	3:2	Skattemyndigheterna, ramanslag	4 594 628	9 466	4 604 094

	3:3	Tullverket, ramanslag	1 170 388	1 106	1 171 494

4		Rättsväsendet	24 746 166	-1 830	24 744 336
	3:1	Kronofogdemyndigheterna, ramanslag	1 361 669	970	1 362 639

	4:1	Polisorganisationen, ramanslag	13 068 318	-102 498	12 965 820

	4:2	Säkerhetspolisen, ramanslag	534 382	-10 500	523 882

	4:3	Åklagarorganisationen, ramanslag	729 777	-6 988	722 789

	4:4	Ekobrottsmyndigheten, ramanslag	304 285	8 784	313 069

PROP. 2001/02:1

Utgiftsområde	Anslags-		Belopp enligt	Förändring av	Ny ram/
	nummer		statsbudget 2001	ram/ anslag	Ny anslagsnivå
	4:5	Domstolsväsendet m.m., ramanslag	3 515 117	32 880	3 547 997

	4:6	Kriminalvården, ramanslag	4 151 078	-4 190	4 146 888
	4:7	Brottsförebyggande rådet, ramanslag	42 405	1 580	43 985
	4:8	Rättsmedicinalverket, ramanslag	189 386	270	189 656

	4:9	Gentekniknämnden, ramanslag	2 842	-10	2 832

	4:10	Brottsoffermyndigheten, ramanslag	19 852	172	20 024

	4:12	Rättshjälpskostnader m.m., ramanslag	730 000	75 000	805 000

	4:13	Kostnader för vissa skaderegleringar m.m., ramanslag	10 399	2 700	13 099
5		Utrikesförvaltning och internationell samverkan	2 919 785	103 238	3 023 023
	5:1	Utrikesförvaltningen, ramanslag	1 827 468	31 425	1 858 893

	5:4	Bidrag till vissa internationella organisationer, ramanslag	452 817	72 000	524 817

	5:8	Svenska institutet, ramanslag	55 451	-438	55 013
	5:16	Inspektionen för strategiska produkter, ramanslag	17 404	251	17 655
6		Totalförsvar	46 526 105	0	46 526 105

	6:1	Förbandsverksamhet och beredskap m.m., ramanslag	18 969 792	300 000	19 269 792

	6:2	Fredsfrämjande truppinsatser, ramanslag	1 081 762	172 063	1 253 825

	6.3	Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveck-	22 527 833	-300 000	22 227 833
		ling, ramanslag

	6:4	Funktionen Civil ledning, ramanslag	488 507	-3 407	485 100

	6:5	Funktionen Försörjning med industrivaror, ramanslag	40 000	-15 000	25 000

	6:6	Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst,	593 809	-94 280	499 529
		ramanslag

	6:10	Funktionen Telekommunikationer m.m., ramanslag	199 000	-60 716	138 284

	6:11	Funktionen Postbefordran, ramanslag	3000	-3000	0
	6:12	Funktionen Transporter, ramanslag	163 000	-705	162 295

	6:13	Funktionen Energiförsörjning, ramanslag	220 569	-7 470	213 099

	6:19	Nämnder m.m., ramanslag	12 019	-1 485	10 534

	7:3	Statens räddningsverk: Ersättning för verksamhet vid	13 431	14 000	27 431
		räddningstjänst m.m., ramanslag

7		Internationellt bistånd	14 859 011	-95 606	14 763 405

	8:1	Biståndsverksamhet, reservationsanslag	13 496 884	-100 000	13 396 884
	8:2	Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida),	451 213	4 394	455 607
		ramanslag

8		Invandrare och flyktingar	4 979 878	575 380	5 555 258
	10:1	Integrationsverket, ramanslag	83 731	1 746	85 477

	10:4	Hemutrustningslån, ramanslag	21 227	-10 000	11 227

	10:5	Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, ramanslag	12 474	335	12 809

	12:1	Migrationsverket, ramanslag	473 031	38 887	511 918

	12:2	Mottagande av asylsökande, ramanslag	1 207 335	518 000	1 725 335

	12:4	Utlänningsnämnden, ramanslag	75 483	1 412	76 895
	12:5	Offentligt biträde i utlänningsärenden, ramanslag	57 913	25 000	82 913
9		Hälsovård, sjukvård och social omsorg	29 374 625	463 479	29 838 104

	13:2	Bidrag för läkemedelsförmånen, ramanslag	16 137 000	394 000	16 531 000

	13:4	Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik,	36 165	-194	35 971
		ramanslag

PROP. 2001/02:1
Utgiftsområde	Anslags-		Belopp enligt	Förändring av	Ny ram/
	nummer		statsbudget 2001	ram/ anslag	Ny anslagsnivå
	13:5	Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, ramanslag	21 837	-67	21 770

	13:7	Socialstyrelsen, ramanslag	476 577	12 288	488 865

	14:4	Folkhälsoinstitutet, ramanslag	120 275	3 488	123 763

	14:5	Smittskyddsinstitutet, ramanslag	152 869	-2 146	150 723

	14:6	Institutet för psykosocial medicin, ramanslag	13 249	882	14 131

	14:8	Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder, ramanslag	77 500	50 000	127 500

	15:1	Barnombudsmannen, ramanslag	8 565	110	8 675

	15:2	Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor,	6 980	164	7 144
		ramanslag
	16:9	Statens institut för särskilt utbildningsstöd, ramanslag	20 781	191	20 972
	16:10	Handikappombudsmannen, ramanslag	15 247	-106	15 141

	18:2	Statens institutionsstyrelse, ramanslag	604 233	-7 052	597 181

	26:1	Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap:	24 212	-367	23 845
		Förvaltning, ramanslag

	26:2	Forskningrådet för arbetsliv och socialvetenskap:	237 443	12 288	249 731
		forskning, ramanslag

10		Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	105 049 802	2 439 948	107 489 750

	19:1	Sjukpenning och rehabilitering m.m., ramanslag	41 425 000	2 450 000	43 875 000

	19:7	Riksförsäkringsverket, ramanslag	750 506	-10 052	740 454

13		Arbetsmarknad	62 212 003	-64 629	62 147 374
	22:1	Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, ramanslag	4 458 277	-23 118	4 435 159

	22:2	Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd,	38 487 136	-42000	38 445 136
		ramanslag
	22:4	Särskilda insatser för arbetshandikappade, ramanslag	6 975 607	-433 367	6 542 240

	22:8	Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering,	20 093	489	20 582
		ramanslag
	22:12	Bidrag till lönegarantiersättning, ramanslag	530 000	433 367	963 367

14		Arbetsliv	8 522 971	7 561	8 530 532

	23:1	Arbetsmiljöverket, ramanslag	550 413	-1 913	548 500
	23:2	Arbetslivsinstitutet, ramanslag	321 318	8 532	329 850
	23:4	Arbetsdomstolen, ramanslag	18 158	1 087	19 245

	23:8	Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell	3 816	225	4 041
		läggning (Homo), ramanslag

	24:1	Jämställdhetsombudsmannen, ramanslag	18 942	-370	18 572

15		Studiestöd	21 621 806	40 720	21 662 526

	25:2	Studiemedel m.m., ramanslag	8 478 256	720	8 478 976

	25:4	Vuxenstudiestöd m.m., ramanslag	5 812 172	40 000	5 852 172

16		Utbildning och universitetsforskning	34 695 518	-390 800	34 304 718

	25:1	Statens skolverk, ramanslag	305 737	7 297	313 034

	25:5	Statens institut för handikappfrågor i skolan, ramanslag	213 948	1 258	215 206
	25:7	Specialskolemyndigheten och resurscenter, ramanslag	338 118	16 726	354 844
	25:9	Sameskolstyrelsen, ramanslag	29 666	1 034	30 700

	25:12	Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och	114 540	-16 681	97 859
		gymnasieskola, ramanslag
	25:14	Statens skolor för vuxna, ramanslag	40 427	3 689	44 116

	25:73	Universitets och högskolors premier för de statliga avtals-	1 164 969	-395 360	769 609
		försäkringarna, ramanslag

PROP. 2001/02:1

Utgiftsområde	Anslags-		Belopp enligt	Förändring av	Ny ram/
	nummer		statsbudget 2001	ram/ anslag	Ny anslagsnivå
	25:74	Högskoleverket, ramanslag	168 899	-507	168 392

	25:75	Verket för högskoleservice, ramanslag	12 790	628	13 418

	25:76	Centrala studiestödsnämnden, ramanslag	369 495	-1 600	367 895
	25:78	Internationella programkontoret för utbildningsområdet,	39 711	-2 952	36 759
		ramanslag

	26:2	Vetenskapsrådet: Förvaltning, ramanslag	100 722	-3 468	97 254

	26:4	Institutet för rymdfysik, ramanslag	41 710	-602	41 108

	26:5	Kungl. biblioteket, ramanslag	228 004	-1 003	227 001
	26:6	Polarforskningssekretariatet, ramanslag	23 170	435	23 605
	26:7	Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU,	12 154	306	12 460
		ramanslag
17		Kultur, medier, trossamfund och fritid	7 823 684	-13 087	7 810 597

	2:1	Lotteriinspektionen, ramanslag	28 878	2 793	31 671

	26:1	Statens ljud- och bildarkiv, ramanslag	35 092	396	35 488

	27:1	Statens biografbyrå, ramanslag	9 172	73	9 245
	27:2	Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland,	23 454	-2 250	21 204
		obetecknat anslag

	28:1	Statens kulturråd, ramanslag	37 503	-16	37 487
	28:2	Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt in-	243 379	5 500	248 879
		ternationellt kulturutbyte och samarbete, ramanslag

	28:5	Bidrag till Riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus	779 264	-5 000	774 264
		och Svenska rikskonserter, obetecknat anslag

	28:12	Talboks- och punktskriftsbiblioteket, ramanslag	62 529	144	62 673

	28:15	Statens konstråd, ramanslag	5 558	259	5 817
	28:20	Konstnärsnämnden, ramanslag	10 176	56	10 232
	28:22	Riksarkivet och landsarkiven, ramanslag	256 913	-3 502	253 411

	28:24	Språk- och folkminnesinstitutet, ramanslag	26 489	-1 983	24 506

	28:25	Svenskt biografiskt lexikon, ramanslag	3 878	-44	3 834

	28:26	Riksantikvarieämbetet, ramanslag	163 934	-7 210	156 724

	28:28	Centrala museer: Myndigheter, ramanslag	665 966	-2 021	663 945
	28:33	Riksutställningar, ramanslag	38 046	1 131	39 177
	29:1	Ungdomsstyrelsen, ramanslag	16 829	-1 413	15 416

18		Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande	11 121 740	385 327	11 507 067

	31:1	Boverket, ramanslag	135 765	-1 417	134 348
	31:3	Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader,	13 383	134	13 517
		ramanslag

	31:4	Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet,	600 000	400 000	1 000 000
		ramanslag

	31:8	Statens geotekniska institut, ramanslag	25 284	615	25 899

	31:9	Lantmäteriverket, ramanslag	416 323	-7 623	408 700
	31:10	Statens va-nämnd, ramanslag	6 519	-776	5 743

	32:1	Länsstyrelserna m.m., ramanslag	1 864 659	-5 714	1 858 945

	34:2	Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet, ramanslag	5 169	108	5 277

19		Regional utjämning och utveckling	4 214 453	779	4 215 232

	33:1	Allmänna regionalpolitiska åtgärder, ramanslag	1 675 350	-16 000	1 659 350

	33:5	Transportbidrag, ramanslag	336 000	16 000	352 000
	33:6	Glesbygdsverket, ramanslag	25 103	779	25 882

PROP. 2001/02:1

Utgiftsområde	Anslags-		Belopp enligt	Förändring av	Ny ram/
	nummer		statsbudget 2001	ram/ anslag	Ny anslagsnivå
20		Allmän miljö- och naturvård	22 04 522	-46 807	2 157 715

	26:1	Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhälls-	43 744	361	44 105
		byggande: Förvaltningskostnad, ramanslag

	34:1	Naturvårdsverket, ramanslag	307 138	650	307 788

	34:2	Miljöövervakning m.m., ramanslag	226 495	-23 000	203 495

	34:3	Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden,	848 461	-24 125	824 336
		ramanslag

	34:4	Sanering och återställning av förorenade områden,	151 755	-4 700	147 055
		ramanslag
	34:6	Kemikalieinspektionen, ramanslag	81 733	1 739	83 472

	34:9	Statens strålskyddsinstitut, ramanslag	90 888	3 774	94 662

	34:10	Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader,	83 617	-1 506	82 111
		ramanslag

21		Energi	2 262 347	8 172	2 270 519

	35:1	Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader,	120 235	8 172	128 407
		ramanslag

22		Kommunikationer	24 680 313	267 242	24 947 555
	34:1	Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska insti-	223 077	882	223 959
		tut m.m., ramanslag
	36:2	Väghållning och statsbidrag, ramanslag	13 892 925	12 326	13 905 251
	36:3	Banverket: Administration, ramanslag	747 449	-169 594	577 855

	36:4	Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter, ramanslag	6 611 495	424 591	7 036 086

	36:11	Rikstrafiken: Administration, ramanslag	10 687	492	11 179

	36:14	Statens väg- och transportforskningsinstitut, ramanslag	32 680	-1 964	30 716

	36:15	Statens institut för kommunikationsanalys, ramanslag	44 861	225	45 086
	37:1	Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa	11 365	284	11 649
		myndighetsuppgifter, ramanslag

	37:2	Upphandling av samhällsåtaganden, ramanslag	153 484	-3 000	150 484
	37:4	Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst	144 000	3 000	147 000
		enligt avtal, ramanslag

23		Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar	13 666 515	36 975	13 703 490
	25:1	Sveriges lantbruksuniversitet, ramanslag	1 200 121	-46 012	1 154 109

	41:1	Skogsvårdsorganisationen, ramanslag	290 056	2 086	292 142

	42:1	Statens veterinärmedicinska anstalt, ramanslag	98 706	1 823	100 529

	42:4	Centrala försöksdjursnämnden, ramanslag	8 283	-702	7 581

	42:5	Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar,	90 950	13 000	103 950
		ramanslag

	43:1	Statens jordbruksverk, ramanslag	297 056	9 456	306 512

	43:2	Statens utsädeskontroll, ramanslag	1 073	-320	753

	43:3	Statens växtsortnämnd, ramanslag	1 449	519	1 968
	43:7	Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.,	77 600	47 000	124 600
		ramanslag

	43:8	Fiskeriverket, ramanslag	66 516	21 625	88 141
	43:16	Åtgärder inom livsmedelsområdet, ramanslag	22 000	-11 500	10 500

PROP. 2001/02:1

Utgiftsområde	Anslags-		Belopp enligt	Förändring av	Ny ram/
	nummer		statsbudget 2001	ram/ anslag	Ny anslagsnivå
24		Näringsliv	3 461 299	10 454	3 471 753

	26:1	Verket för innovationssystem: Förvaltningskostnader,	111 927	-1 083	110 844
		ramanslag

	38:1	Myndigheten för företagsutveckling: Förvaltningskostna-	203 537	10 300	213 837
		der, ramanslag

	38:2	Näringslivsutveckling, ramanslag	195 062	-1 000	194 062

	38:3	Myndigheten för analyser, omvärldsbevakning och utvär-	70 000	20	70 020
		deringar: Förvaltningskostnader, ramanslag

	38:4	Turistfrämjande, ramanslag	80 590	95	80 685

	38:5	Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersök-	160 833	4 580	165 413
		ningsverksamhet m.m., ramanslag

	38:8	Patentbesvärsrätten, ramanslag	13 897	40	13 937

	38:11	Elsäkerhetsverket, ramanslag	38 942	-144	38 798

	38:13	Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader, ramanslag	18 280	687	18 967

	38:16	Konkurrensverket, ramanslag	73 378	2 262	75 640
	38:20	Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda före-	45 000	-5 000	40 000
		tag m.m., ramanslag

	39:1	Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndig-	18 234	479	18 713
		hetsverksamhet, ramanslag

	39:2	Kommerskollegium, ramanslag	57 567	293	57 860

	39:5	Investeringsfrämjande, ramanslag	66 077	-718	65 359
	40:1	Marknadsdomstolen, ramanslag	5 612	1 180	6 792

	40:2	Konsumentverket, ramanslag	90 972	-1 388	89 584

	40:3	Allmänna reklamationsnämnden, ramanslag	18 191	472	18 663

	40:4	Fastighetsmäklarnämnden, ramanslag	7 679	-621	7 058

25		Allmänna bidrag till kommuner	99 502 913	1 671 181	101 174 094
	91:3	Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting,	19 190 233	1 671 181	20 861 414
		obetecknat anslag
		Summa		6 216 404

Lagförslag

PROP. 2001/02:1

3 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

3.1Förslag till lag om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2003 års taxering, m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Vid 2003 års taxering skall för fysiska personer den del av den statliga in- komstskatten på förvärvsinkomst som enligt 65 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229) anges till ett fast belopp om 200 kronor i stället utgöra en kom- munal inkomstskatt. Vid tillämpning av lagen (1997:324) om begränsning av skatt skall denna skatt dock anses utgöra statlig inkomstskatt.

2 § Av den sammanlagda inkomstskatten enligt 1 § skall 66,5 procent utgöra skatt till kommuner och 33,5 procent skatt till landsting. Därvid skall en kommun som inte ingår i ett landsting behandlas som om den även utgjorde ett landsting.

3 § Ett totalt preliminärt belopp avseende den sammanlagda inkomstskatten skall fastställas av regeringen. Fördelning skall ske till kommunerna respektive landstingen med ett enhetligt belopp per invånare den 1 november 2001. Ut- betalning skall under 2002 göras av skattemyndigheten med en tolftedel per månad på sätt som närmare föreskrivs i 4 § fjärde stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

4 § En slutavräkning av inkomstskatten skall ske när den årliga taxeringen år 2003 har avslutats. Därvid skall de bestämmelser tillämpas som gäller slutav- räkning av kommunalskattemedel enligt 4 § femte stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

5 § Skattemyndighetens beslut enligt 3 och 4 §§ får överklagas hos regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

PROP. 2001/02:1

3.2Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	3 §1
Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår
a) 1,2 procent av:	a) 1,0 procent av:

taxeringsvärdet avseende småhusenhet,

det omräknade bostadsbyggnadsvärdet och det omräknade tomtmarksvär- det avseende småhus på lantbruksenhet,

75 procent av marknadsvärdet avseende privatbostad i utlandet, b) 0,7 procent av: b) 0,5 procent av:

taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsen- het för bostäder, värderingsenhet för bostäder under uppförande, värderings- enhet avseende tomtmark som hör till dessa bostäder samt annan värderings- enhet avseende tomtmark som är obebyggd,

c) 1,0 procent av:

taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsen- het för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande och värderings- enhet avseende tomtmark som hör till dessa lokaler,

d) 0,5 procent av:

taxeringsvärdet avseende industrienhet och elproduktionsenhet.

Innehåller byggnaden på en fastighet, som är belägen i Sverige, bostäder och har byggnaden beräknat värdeår som utgör året före det fastighetstaxe- ringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, utgår dock ingen fastighetsskatt på bostadsdelen för det fastighetstaxeringsåret och de fyra följande kalenderåren och halv fastighetsskatt för de därpå följande fem kalenderåren enligt vad som närmare föreskrivs i femte stycket. Detsamma gäller färdigställd eller om- byggd sådan byggnad, för vilken värdeår inte har åsatts vid ny fastighetstaxe- ring, men som skulle ha åsatts ett värdeår motsvarande året före det fastig- hetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, om ny fastighetstaxering då hade företagits.

För fastighet, som avses i 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), skall fastighetens andel av taxeringsvärdet på annan samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskat- ten om samfälligheten utgör en särskild taxeringsenhet.

Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under viss tid eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte kunnat uthyras, får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den omfattning, vari byggna- den inte kunnat användas eller uthyras. Har så varit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon nedsättning dock inte ske.

Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för dessa de- lar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel. Den

1 Senaste lydelse 2000:950.

PROP. 2001/02:1

nedsättning av fastighetsskatten som föreskrivs i andra stycket skall såvitt av- ser småhusenhet beräknas på den del av taxeringsvärdet som belöper på värde- ringsenhet som avser småhuset med tillhörande tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som småhuset. Detsamma gäller i tillämpliga de- lar småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet. För hyreshusenhet beräknas nedsättningen på den del av taxeringsvärdet som belöper på värde- ringsenhet som avser bostäder med tillhörande värderingsenhet tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som hyreshuset.

Denna lag träder i kraft den 31 december 2001 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering. För den del av beskattningsåret som infaller före ut- gången av år 2000 tillämpas de procenttal som gäller vid 2001 års taxering.

PROP. 2001/02:1

3.3Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)

Härigenom föreskrivs att 9, 23, 25 och 25 a §§ fordonsskattelagen (1988:327) samt punkten E i bilaga 1 till nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 §2

Följande fordon är inte skattepliktiga om de enligt vägtrafikregistret är av en årsmodell som är trettio år eller äldre

1.motorcyklar,

2.personbilar,

3.andra lastbilar än sådana som är vägavgiftspliktiga enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon,

4.bussar.

Påhängsvagnar med en skattevikt över 3 000 kilogram är inte skattepliktiga, om de dras uteslutande av personbilar, lastbilar eller bussar som kan drivas med dieselolja eller av sådana fordon som avses i 21 § andra stycket 2.

Jordbrukstraktorer som avses i 20 § är inte skattepliktiga. Detsamma gäller motorredskap och tunga terrängvagnar som är att anse som jordbrukstraktorer enligt 25 § första stycket respektive 25 a § första stycket.

23 §

Om en jordbrukstraktor tillfälligt	Om en jordbrukstraktor tillfälligt
skall användas på sådant sätt att den	skall användas på sådant sätt att den
blir att anse som en trafiktraktor,	blir att anse som en trafiktraktor,
skall tilläggsskatt betalas beräknad ef-	skall fordonsskatt betalas enligt bilaga
ter skillnaden i skattesats enligt bilaga	1 för trafiktraktorer. Fordonsskatten
1 för trafiktraktorer och jordbruks-	skall vid varje tillfälle betalas för en
traktorer. Tilläggsskatten skall vid var-	tidsperiod om 15 dagar. För den tid
je tillfälle betalas för en tidsperiod	fordonsskatt betalats får traktorn an-
om 15 dagar. För den tid tilläggsskatt	vändas som en trafiktraktor.
betalats får traktorn användas som
en trafiktraktor.
25 §3
Ett motorredskap beskattas som	Ett motorredskap är att anse som
en jordbrukstraktor, om det har en	en jordbrukstraktor, om det har en
tjänstevikt som inte överstiger 2 000	tjänstevikt som inte överstiger 2 000
kilogram.	kilogram.

Om en bil har byggts om till motorredskap klass II, beskattas den dock som trafiktraktor. Detsamma gäller för motorredskap med tjänstevikt över 2 000 kilogram som används för transport av gods på andra vägar än enskilda, om transporterna inte är begränsade till sådana som anges i 22 § andra stycket.

2Senaste lydelse 2001:567.

3Senaste lydelse 1996:1409.

PROP. 2001/02:1

Andra skattepliktiga motorredskap än de som avses i första och andra styckena beskattas på sätt som fram- går av bilaga 1, E 3.

Andra motorredskap än de som avses i första och andra styckena be- skattas på sätt som framgår av bilaga 1, E 2.

25 a §4

En tung terrängvagn beskattas som	En tung terrängvagn är att anse
en jordbrukstraktor om den inte an-	som en jordbrukstraktor om den
vänds för transport av gods på andra	inte används för transport av gods på
vägar än enskilda. Detsamma gäller	andra vägar än enskilda. Detsamma
om en tung terrängvagn endast an-	gäller om en tung terrängvagn endast
vänds på sätt som anges i 22 § andra	används på sätt som anges i 22 § and-
stycket 1 eller 2 a, b eller d.	ra stycket 1 eller 2 a, b eller d.
I andra fall beskattas en tung ter-	Andra tunga terrängvagnar än de
rängvagn på sätt som framgår av bi-	som avses i första stycket beskattas på
laga 1, E 4.	sätt som framgår av bilaga 1, E 3.
Nuvarande lydelse
Bilaga 1 till fordonsskattelagen (1988:327)5
Fordonsskatt
Fordonsslag	Skattevikt, Skatt, kronor
	kilogram

grundbelopp tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen

E	Traktorer m.m.
1	Traktor klass I (trafiktraktor)	0–	1 300	370	0
		1 301–	3 000	425	55
		3 001–	7 000	1 360	95
		7 001–		5 160	168
2	Traktor klass II (jordbrukstraktor)	0–		225	0
3	Motorredskap som inte beskattas enligt punk-	2 001–		1 000	0
	terna 1–2

4Tung terrängvagn, som inte beskattas enligt punkt 2

med två hjulaxlar	2	001–	6 000	300	35
	6	001–	14 000	1 700	70
	14	001–		7 300	200

4Senaste lydelse 1994:1777.

5Senaste lydelse 2000:1325.

PROP. 2001/02:1

	med tre eller flera hjulaxlar	2 001–		6 000	300	30
		6	001–	14 000	1 500	50
		14	001–	18 000	5 500	130
		18	001–		10 700	170
F	Släpvagnar

PROP. 2001/02:1

Föreslagen lydelse

Bilaga 1 till fordonsskattelagen (1988:327)

Fordonsskatt

Fordonsslag	Skattevikt, Skatt, kronor
	kilogram
		grundbelopp tilläggsbelopp
		för varje helt
		hundratal ki-
		lo-
		gram över den
		lägsta vikten i
		klassen

E	Traktorer m.m.
1	Traktor klass I (trafiktraktor)		0–	1 300	370	0
		1	301–	3 000	425	55
		3	001–	7 000	1 360	95
		7	001–		5 160	168
2	Motorredskap som inte beskattas enligt punkt 1	2 001–			1 000	0
3	Tung terrängvagn
	med två hjulaxlar	2 001–		6 000	300	35
		6	001–	14 000	1 700	70
		14	001–		7 300	200
	med tre eller flera hjulaxlar	2 001–		6 000	300	30
		6	001–	14 000	1 500	50
		14	001–	18 000	5 500	130
		18	001–		10 700	170
F	Släpvagnar

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

PROP. 2001/02:1

3.4Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1994:1565) om beskattning av viss pri- vatinförsel skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §6

Skatt enligt 1 § skall inte tas ut till den del införseln uppgår till högst följan-

de kvantiteter
1. 1 liter spritdryck,	1. 2 liter spritdryck,

2.6 liter starkvin,

3.26 liter vin,

4.32 liter starköl,

5.400 cigaretter, 200 cigariller, 100 cigarrer eller 550 gram röktobak. Bestämmelser om hinder för den som inte fyllt 20 år att föra in spritdryck-

er, vin och starköl i landet finns i 4 kap. 2 § alkohollagen (1994:1738). En be- stämmelse om förbud för den som inte fyllt 18 år att föra in tobaksvaror i lan- det finns i 13 § tobakslagen (1993:581).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för varor som har förts in till Sverige före ikraftträdandet.

6 Senaste lydelse 2000:1153.

PROP. 2001/02:1

3.5Förslag till lag om ändring i lagen (2001:493) om ändring i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1744) om allmän pensionsav- gift7

dels att 4 § i stället för dess lydelse enligt lagen (2001:493) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,

dels att ikraftträdandebestämmelsen till lagen (2001:493) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,

dels att det skall införas en ny övergångsbestämmelse till lagen (2001:493) om ändring i nämnda lag av följande lydelse.

Lydelse enligt 2001:493

Föreslagen lydelse

4 §

Avgift skall inte betalas av den som har sådana inkomster som avses i 3 §, om inkomsterna understiger 27 procent av det för året gällande pris- basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Avgift skall inte heller betalas på så- dan inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersätt- ning som anges i 2 kap. 5 § 17 lagen (1998:674) om inkomstgrundad ål- derspension.

Denna lag träder i kraft den 1 ja- nuari 2003.

Avgift skall inte betalas av den som har sådana inkomster som avses i 3 §, om inkomsterna understiger 40,3 procent av det för året gällande prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

1.Denna lag träder i kraft den 1 ja- nuari 2002 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering.

2.De äldre bestämmelserna i 4 § första stycket gäller vid 2003 års taxe- ring, dock skall avgift inte betalas av den som har sådana inkomster som avses i 3 §, om inkomsterna understi- ger 29,3 procent av det för året gällan- de prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381)om allmän försäkring.

7 Senaste lydelse av lagens rubrik 1997:936.

PROP. 2001/02:1

3.6Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift8 skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt förslag i denna proposi-	Föreslagen lydelse
tion

4 §

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

8 Senaste lydelse av lagens rubrik 1997:936.

PROP. 2001/02:1

3.7Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi att 2 kap. 1 och 10 §§, 3 kap. 2 §, 6 a kap. 1 och 2 §§, 9 kap. 5 § och 11 kap. 3 och 10 §§ skall ha följande lydelse.

2 kap.

1 §9

Nuvarande lydelse

Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

		KN-nr	Slag av bränsle	Skattebelopp
				Energiskatt	Koldioxidskatt
1.	2710 00 26,	Bensin som
	2710 00 27,	uppfyller krav för
	2710 00 29
	eller
	2710 00 32
		a) miljöklass 1	3 kr 26 öre	1 kr 24 öre	4 kr 50 öre
			per liter	per liter	per liter
		b) miljöklass 2	3 kr 29 öre	1 kr 24 öre	4 kr 53 öre
			per liter	per liter	per liter
2.	2710 00 26,	Annan bensin	3 kr 92 öre	1 kr 24 öre	5 kr 16 öre
	2710 00 34	än som avses	per liter	per liter	per liter
	eller	under 1
	2710 00 36
3.	2710 00 51,	Eldningsolja,
	2710 00 55,	dieselbrännolja,
	2710 00 69	fotogen, m.m.
	eller	som
	2710 00 74 –
	2710 00 78
		a) har försetts med	688 kr per m3	1 527 kr per m3	2 215 kr per m3
		märkämnen eller ger
		mindre än 85
		volymprocent destillat
		vid 350oC,
		b) inte har försetts med
		märkämnen och ger
		minst 85 volymprocent
		destillat vid 350oC,
		tillhörig
		miljöklass 1	1 512 kr per m3	1 527 kr per m3	3 039 kr per m3
		miljöklass 2	1 739 kr per m3	1 527 kr per m3	3 266 kr per m3
		miljöklass 3 eller inte	2 039 kr per m3	1 527 kr per m3	3 566 kr per m3
		tillhör någon miljöklass

4.ur 2711 12 11– Gasol som används för 2711 19 00

a) drift av motordrivet

0 kr per

1 264 kr per

9 Senaste lydelse 2001:518.

PROP. 2001/02:1

		fordon, fartyg eller luft-	1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
		fartyg
		b) annat ändamål än som	134 kr per	1 606 kr per	1 740 kr per
		avses under a	1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
5.	ur 2711 29 00	Metan som används för
		a) drift av motordrivet	0 kr per	1 039 kr per	1 039 kr per
		fordon, fartyg eller luft-	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
		fartyg
		b) annat ändamål än som	223 kr per	1 144 kr per	1 144 kr per
		avses under a	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
6.	2711 11 00,	Naturgas som används
	2711 21 00	för
		a) drift av motordrivet	0 kr per	1 039 kr per	1 039 kr per
		fordon, fartyg eller luft-	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
		fartyg
		b) annat ändamål än som	223 kr per	1 144 kr per	1 144 kr per
		avses under a	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
7.	2701, 2702	Kolbränslen	293 kr per	1 329 kr per	1 622 kr per
	eller 2704		1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
8.	2713 11 00–	Petroleumkoks	293 kr per	1 329 kr per	1 622 kr per
	2713 12 00		1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg

I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § första stycket 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

För kalenderåret 2002 och efterföljande kalenderår skall de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.

Föreslagen lydelse

Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

	KN-nr	Slag av bränsle	Skattebelopp
			Energiskatt	Koldioxidskatt	Summa skatt
1.	2710 00 26,	Bensin som
	2710 00 27,	uppfyller krav för
	2710 00 29
	eller
	2710 00 32
		a) miljöklass 1	3 kr 16 öre	1 kr 46 öre	4 kr 62 öre
			per liter	per liter	per liter
		b) miljöklass 2	3 kr 19 öre	1 kr 46 öre	4 kr 65 öre
			per liter	per liter	per liter
2.	2710 00 26,	Annan bensin	3 kr 84 öre	1 kr 46 öre	5 kr 30 öre
	2710 00 34	än som avses	per liter	per liter	per liter
	eller	under 1
	2710 00 36
3.	2710 00 51,	Eldningsolja,
	2710 00 55,	dieselbrännolja,
	2710 00 69	fotogen, m.m.
	eller	som
	2710 00 74–
	2710 00 78
		a) har försetts med	707 kr per m3	1 798 kr per m3	2 505 kr per m3
		märkämnen eller ger
		mindre än 85

PROP. 2001/02:1

		volymprocent destillat
		vid 350oC,
		b) inte har försetts med
		märkämnen och ger
		minst 85 volymprocent
		destillat vid 350oC,
		tillhörig
		miljöklass 1	1 323 kr per m3	1 798 kr per m3	3 121 kr per m3
		miljöklass 2	1 557 kr per m3	1 798 kr per m3	3 355 kr per m3
		miljöklass 3 eller inte	1 865 kr per m3	1 798 kr per m3	3 662 kr per m3
		tillhör någon miljöklass
4. ur 2711 12 11–		Gasol som används för
	2711 19 00
		a) drift av motordrivet	0 kr per	1 298 kr per	1 298 kr per
		fordon, fartyg eller luft-	1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
		fartyg
		b) annat ändamål än som	138 kr per	1 890 kr per	2 028 kr per
		avses under a	1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
5.	ur 2711 29 00	Metan som används för
		a) drift av motordrivet	0 kr per	1 067 kr per	1 067 kr per
		fordon, fartyg eller luft-	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
		fartyg
		b) annat ändamål än som	229 kr per	1 346 kr per	1 575 kr per
		avses under a	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
6.	2711 11 00,	Naturgas som används
	2711 21 00	för
		a) drift av motordrivet	0 kr per	1 067 kr per	1 067 kr per
		fordon, fartyg eller luft-	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
		fartyg
		b) annat ändamål än som	229 kr per	1 346 kr per	1 575 kr per
		avses under a	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
7.	2701, 2702	Kolbränslen	301 kr per	1 564 kr per	1 865 kr per
	eller 2704		1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
8.	2713 11 00–	Petroleumkoks	301 kr per	1 564 kr per	1 865 kr per
	2713 12 00		1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg

I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § första stycket 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

För kalenderåret 2003 och efterföljande kalenderår skall de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
10 §10
För kalenderåret 2002 och efter-	För kalenderåret 2003 och efter-
följande kalenderår skall energiskatt	följande kalenderår skall energiskatt
och koldioxidskatt betalas med be-	och koldioxidskatt betalas med be-
lopp som efter en årlig omräkning	lopp som efter en årlig omräkning
motsvarar de i 1 § angivna skattebe-	motsvarar de i 1 § angivna skattebe-
loppen multiplicerade med det jäm-	loppen multiplicerade med det jäm-
förelsetal, uttryckt i procent, som	förelsetal, uttryckt i procent, som

10 Senaste lydelse 2000:1155.

PROP. 2001/02:1

anger förhållandet mellan det all-	anger förhållandet mellan det all-
männa prisläget i juni månad året	männa prisläget i juni månad året
närmast före det år beräkningen av-	närmast före det år beräkningen av-
ser och prisläget i juni 2000.	ser och prisläget i juni 2001.

Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skatte- belopp som enligt denna lag skall tas ut för påföljande kalenderår. Beloppen avrundas till hela kronor och ören.

3kap. 2 §

För torvbränsle, kolbränsle, petroleumkoks och andra fasta eller gasformiga produkter tas svavelskatt ut med 30 kronor per kilogram svavel i bränslet.

För flytande bränslen tas svavel-	För flytande bränslen tas svavel-
skatt ut med 27 kronor per kubik-	skatt ut med 27 kronor per kubik-
meter för varje tiondels viktprocent	meter för varje tiondels viktprocent
svavel i bränslet. Vid bestämning av	svavel i bränslet. Vid bestämning av
skatten på grund av svavelinnehållet,	skatten på grund av svavelinnehållet,
mätt som viktprocent svavel i bräns-	mätt som viktprocent svavel i bräns-
let, skall avrundning göras uppåt till	let, skall avrundning göras uppåt till
närmaste tiondels viktprocent.	närmaste tiondels viktprocent. Om
	svavelinnehållet överstiger 0,05 vikt-
	procent men inte 0,2 viktprocent skall
	dock avrundning göras till 0,2 vikt-
	procent.
Svavelskatt tas inte ut för ett fly-	Svavelskatt tas inte ut för ett fly-
tande eller gasformigt bränsle om	tande eller gasformigt bränsle om
dess svavelinnehåll är högst 0,1 vikt-	dess svavelinnehåll är högst 0,05
procent.	viktprocent.

6 a kap.

1 §11

Nuvarande lydelse

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, skall helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från svavel-
			skatt	skatt
1. Förbrukning för annat		100 procent	100 procent	100 procent
ändamål än motordrift eller
uppvärmning eller i en pro-
cess där bränslet i allt vä-
sentligt används för annat
ändamål än motordrift eller
uppvärmning

11 Senaste lydelse 2001:518.

PROP. 2001/02:1

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från svavel-
			skatt	skatt
2. Förbrukning i tåg eller	Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
annat spårbundet färdmedel	som avses i 2 kap.
	1 § första stycket
	3 b och 3 och 4 §§
3. Förbrukning i skepp, när	Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
skeppet inte används för	som avses i 2 kap.
privat ändamål	1 § första stycket
	3 b och 3 och 4 §§
4. Förbrukning i båt för vil-	Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
ken medgivande enligt	som avses i 2 kap.
2 kap. 9 § eller fartygstill-	1 § första stycket
stånd enligt fiskelagen	3 b och 3 och 4 §§
(1993:787) meddelats, när
båten inte används för pri-
vat ändamål
5. Förbrukning i	Annan bensin än	100 procent	100 procent	100 procent
a) luftfartyg, när luftfarty-	flygbensin (KN-nr
get inte används för privat	2710 00 26) och
ändamål	bränsle som avses
	i2 kap. 1 § första
	stycket 3 b och 3
	och 4 §§.
b) luftfartyg, när luftfarty-	Andra bränslen än	100 procent	100 procent	100 procent
get används för privat än-	flygbensin och
damål eller i luftfartygsmo-	flygfotogen (KN-
torer i provbädd eller i	nr 2710 00 51)
liknande anordning
6. Förbrukning vid fram-		100 procent	100 procent	100 procent
ställning av mineraloljepro-
dukter, kolbränslen, petro-
leumkoks eller andra
produkter för vilka skatte-
plikt har inträtt för tillver-
karen
7. Förbrukning vid fram-	Bränsle som avses i	100 procent	100 procent	–
ställning av skattepliktig	2 kap. 1 § första
elektrisk kraft, med de be-	stycket 3 b och 3
gränsningar som följer av	och 4 §§
3 §
8. Om skattebefrielse inte	Andra bränslen än	100 procent	100 procent	–
följer av tidigare punkter,	kolbränslen och
förbrukning i metallurgiska	petroleumkoks
processer

PROP. 2001/02:1

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från svavel-
			skatt	skatt
9. Om skattebefrielse inte	Bensin, råtallolja,	100 procent	65 procent	–
följer av tidigare punkter,	bränsle som avses i
förbrukning för annat än-	2 kap. 1 § första
damål än drift av motor-	stycket 3 b och 3
drivna fordon vid tillverk-	och 4 §§
ningsprocessen i industriell
verksamhet
10. Om skattebefrielse inte	Bensin, råtallolja,	100 procent	65 procent	–
följer av tidigare punkter,	bränsle som avses i
förbrukning för annat än-	2 kap. 1 § första
damål än drift av motor-	stycket 3 b och 3
drivna fordon vid växthus-	och 4 §§
uppvärmning i yrkesmässig
växthusodling
11. Om skattebefrielse inte	Bensin, råtallolja,	100 procent	65 procent	–
följer av tidigare punkter,	bränsle som avses i
förbrukning för annat än-	2 kap. 1 § första
damål än drift av motor-	stycket 3 b och 3
drivna fordon i yrkesmässig	och 4 §§
jordbruks-, skogsbruks-
eller vattenbruksverksam-
het
12. Om skattebefrielse inte		–	–	100 procent
följer av tidigare punkter,
förbrukning i sodapannor,
lutpannor, metallurgiska
processer eller i processer
för framställning av andra
mineraliska ämnen än me-
taller
13. Förbrukning vid till-	Andra bränslen än	100 procent	65 procent	–
verkningsprocessen i gruv-	bränsle som avses i
industriell verksamhet för	2 kap. 1 § första
drift av andra motordrivna	stycket 3 b
fordon än personbilar, last-
bilar och bussar

Föreslagen lydelse

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, skall helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

PROP. 2001/02:1

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från svavel-
			skatt	skatt
1. Förbrukning för annat		100 procent	100 procent	100 procent
ändamål än motordrift eller
uppvärmning eller i en pro-
cess där bränslet i allt vä-
sentligt används för annat
ändamål än motordrift eller
uppvärmning
2. Förbrukning i tåg eller	Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
annat spårbundet färdmedel	som avses i 2 kap.
	1 § första stycket
	3 b och 3 och 4 §§
3. Förbrukning i skepp, när	Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
skeppet inte används för	som avses i 2 kap.
privat ändamål	1 § första stycket
	3 b och 3 och 4 §§
4. Förbrukning i båt för vil-	Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
ken medgivande enligt	som avses i 2 kap.
2 kap. 9 § eller fartygstill-	1 § första stycket
stånd enligt fiskelagen	3 b och 3 och 4 §§
(1993:787) meddelats, när
båten inte används för pri-
vat ändamål
5. Förbrukning i
a) luftfartyg, när luftfarty-	Annan bensin än	100 procent	100 procent	100 procent
get inte används för privat	flygbensin (KN-nr
ändamål	2710 00 26) och
	bränsle som avses i
	2 kap. 1 § första
	stycket 3 b och 3
	och 4 §§.
b) luftfartyg, när luftfarty-	Andra bränslen än	100 procent	100 procent	100 procent
get används för privat än-	flygbensin och
damål eller i luftfartygsmo-	flygfotogen (KN-
torer i provbädd eller i	nr 2710 00 51)
liknande anordning
6. Förbrukning vid fram-		100 procent	100 procent	100 procent
ställning av mineraloljepro-
dukter, kolbränslen, petro-
leumkoks eller andra
produkter för vilka skatte-
plikt har inträtt för tillver-
karen

PROP. 2001/02:1

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från svavel-
			skatt	skatt
7. Förbrukning vid fram-	Bränsle som avses i	100 procent	100 procent	–
ställning av skattepliktig	2 kap. 1 § första
elektrisk kraft, med de be-	stycket 3 b och 3
gränsningar som följer av	och 4 §§
3 §
8. Om skattebefrielse inte	Andra bränslen än	100 procent	100 procent	–
följer av tidigare punkter,	kolbränslen och
förbrukning i metallurgiska	petroleumkoks
processer
9. Om skattebefrielse inte	Bensin, råtallolja,	100 procent	70 procent	–
följer av tidigare punkter,	bränsle som avses i
förbrukning för annat än-	2 kap. 1 § första
damål än drift av motor-	stycket 3 b och 3
drivna fordon vid tillverk-	och 4 §§
ningsprocessen i industriell
verksamhet
10. Om skattebefrielse inte	Bensin, råtallolja,	100 procent	70 procent	–
följer av tidigare punkter,	bränsle som avses i
förbrukning för annat än-	2 kap. 1 § första
damål än drift av motor-	stycket 3 b och 3
drivna fordon vid växthus-	och 4 §§
uppvärmning i yrkesmässig
växthusodling
11. Om skattebefrielse inte	Bensin, råtallolja,	100 procent	70 procent	–
följer av tidigare punkter,	bränsle som avses i
förbrukning för annat än-	2 kap. 1 § första
damål än drift av motor-	stycket 3 b och 3
drivna fordon i yrkesmässig	och 4 §§
jordbruks-, skogsbruks-
eller vattenbruksverksam-
het
12. Om skattebefrielse inte		–	–	100 procent
följer av tidigare punkter,
förbrukning i sodapannor,
lutpannor, metallurgiska
processer eller i processer
för framställning av andra
mineraliska ämnen än me-
taller
13. Förbrukning vid till-	Andra bränslen än	100 procent	70 procent	–
verkningsprocessen i gruv-	bränsle som avses i
industriell verksamhet för	2 kap. 1 § första
drift av andra motordrivna	stycket 3 b
fordon än personbilar, last-
bilar och bussar

						PROP. 2001/02:1
Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
			2 §12
Om råtallolja förbrukas för ända-				Om råtallolja förbrukas för ända-
mål som anges i 1 § 9–11 medges be-				mål som anges i 1 § 9–11 medges be-
frielse från energiskatten med ett be-				frielse från energiskatten med ett be-
lopp som motsvarar den energiskatt				lopp som motsvarar den energiskatt
och 65 procent av den koldioxidskatt				och 70 procent av den koldioxidskatt
som tas ut på bränsle enligt 2 kap.				som tas ut på bränsle enligt 2 kap.
1 § första stycket 3 a.				1 § första stycket 3 a.
			9 kap.
			5 §13
Om värme har levererats för till-				Om värme har levererats för till-
verkningsprocessen		i	industriell	verkningsprocessen		i	industriell
verksamhet eller	för		yrkesmässig	verksamhet eller	för		yrkesmässig
jordbruks-, skogsbruks- eller vatten-				jordbruks-, skogsbruks- eller vatten-
bruksverksamhet,	medger beskatt-			bruksverksamhet,	medger beskatt-
ningsmyndigheten efter ansökan av				ningsmyndigheten efter ansökan av
den som framställt värmen återbe-				den som framställt värmen återbetal-
talning av				ning av
1. energiskatten på elektrisk kraft,				1. energiskatten på elektrisk kraft,
och				och
2. energiskatten och 65 procent av				2. energiskatten och 70 procent av
koldioxidskatten	på	bränsle, dock		koldioxidskatten	på	bränsle, dock
inte bensin, råtallolja eller bränsle				inte bensin, råtallolja eller bränsle
som avses i 2 kap. 1 § första stycket				som avses i 2 kap. 1 § första stycket
3 b,				3 b,
som förbrukats vid framställning				som förbrukats vid framställning
av värmen.				av värmen.
Bestämmelserna i första stycket 2				Bestämmelserna i första stycket 2
tillämpas även på råtallolja, dock att				tillämpas även på råtallolja, dock att
återbetalning av energiskatt medges				återbetalning av energiskatt medges
till ett belopp som motsvarar den				till ett belopp som motsvarar den
energiskatt och 65 procent av den				energiskatt och 70 procent av den
koldioxidskatt som tas ut på bränsle				koldioxidskatt som tas ut på bränsle
som avses i 2 kap. 1 § första stycket				som avses i 2 kap. 1 § första stycket
3 a.				3 a.

Har beslut om preliminär skattesats meddelats enligt 9 kap. 9 b § medges återbetalning enligt den lägre koldioxidskattesats eller, beträffande råtallolja, energiskattesats som följer av beslutet.

11 kap.

3 §14

Energiskatten utgör

1. 0 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling,

12Senaste lydelse 2001:518.

13Senaste lydelse 2000:1155.

14Senaste lydelse 2000:1155.

PROP. 2001/02:1

2.12,5 öre per kilowattimme för annan elektrisk kraft än som avses under 1 och som förbrukas i kom- muner som anges i 4 §,

3.15,8 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner än de som anges i 4 §, och

4.18,1 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i övriga fall.

För elektrisk kraft som under ti- den den 1 november–den 31 mars förbrukas i elektriska pannor som ingår i en elpanneanläggning vars in- stallerade effekt överstiger 2 mega- watt, utgör dock energiskatten

1.14,8 öre per kilowattimme vid förbrukning i kommuner som anges

i4 § för annat ändamål än industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller yrkesmässig växthusodling, och

2.18,1 öre per kilowattimme vid förbrukning för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner än de som anges i 4 §.

För kalenderåret 2002 och efter- följande kalenderår skall de i första och andra styckena angivna skattebe- loppen räknas om på det sätt som i fråga om skatt på bränslen anges i 2 kap. 10 §. Belopp som anges i tion- dels ören skall dock avrundas till hela tiondels ören.

2.14,0 öre per kilowattimme för annan elektrisk kraft än som avses under 1 och som förbrukas i kom- muner som anges i 4 §,

3.17,4 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner än de som anges i 4 §, och

4.19,8 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i övri- ga fall.

För elektrisk kraft som under ti- den den 1 november–den 31 mars förbrukas i elektriska pannor som ingår i en elpanneanläggning vars installerade effekt överstiger 2 me- gawatt, utgör dock energiskatten

1.16,4 öre per kilowattimme vid förbrukning i kommuner som anges

i4 § för annat ändamål än industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller yrkesmässig växthusodling, och

2.19,8 öre per kilowattimme vid förbrukning för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner än de som anges i 4 §.

För kalenderåret 2003 och efter- följande kalenderår skall de i första och andra styckena angivna skattebe- loppen räknas om på det sätt som i fråga om skatt på bränslen anges i 2 kap. 10 §. Belopp som anges i tion- dels ören skall dock avrundas till hela tiondels ören.

10 §15

Avdrag får göras även för energiskatt och koldioxidskatt på

1.bränsle som beskattas enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b, om bränslet förbrukats vid framställning av skattepliktig elektrisk kraft i en gasturbinan- läggning som har en sammanlagd installerad generatoreffekt av minst fem megawatt, under förutsättning att värme inte samtidigt nyttiggjorts,

2.annat bränsle än som avses under 1, dock inte råtallolja, om bränslet för- brukats vid framställning av skattepliktig elektrisk kraft, med de begränsning- ar som följer av andra och femte styckena.

Avdrag enligt första stycket 2 får vid samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning göras för energiskatt och koldioxidskatt på den del av bränslet som förbrukats för framställning av

15 Senaste lydelse 2001:518.

PROP. 2001/02:1

skattepliktig elektrisk kraft och för hälften av energiskatten på den del av bränslet som förbrukats för framställning av nyttiggjord värme.

Avdrag får göras även för energiskatt på råtallolja om den förbrukats vid framställning av skattepliktig elektrisk kraft, med de begränsningar som följer av fjärde och femte styckena.

Avdrag enligt tredje stycket får vid samtidig produktion av värme och skat- tepliktig elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning göras för hela energiskatten på den del av bränslet som förbrukats för framställning av skattepliktig elekt- risk kraft och för energiskatt med ett belopp som motsvarar hälften av den energiskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a på den del av bränslet som förbrukats för framställning av nyttiggjord värme.

Avdrag enligt första–fjärde styckena får göras endast i den mån avdrag inte gjorts enligt 9 § första stycket 4 eller 7 kap. 1 § första stycket 4 i fall som avses

i 6 a kap. 1 § 7 eller 2, 3 eller 4 §.
Den som yrkesmässigt levererar	Den som yrkesmässigt levererar
elektrisk kraft som i Sverige fram-	elektrisk kraft som i Sverige fram-
ställts i ett vindkraftverk får göra av-	ställts i ett vindkraftverk får göra av-
drag med ett belopp som svarar mot	drag med ett belopp som svarar mot
den skatt som skall betalas enligt 3 §	18,1 öre per kilowattimme.
första stycket 4.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Äldre föreskrifter gäller fortfa- rande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

PROP. 2001/02:1

3.8Lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna

Härigenom föreskrivs att punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
4.16 Bestämmelsen i artikel 31	4. Bestämmelsen i artikel 31 punkt
punkt 3 i avtalet skall också tillämpas	3 i avtalet skall också tillämpas vid
vid 2002 års taxering. Vid 1999–2002	2002 och 2003 års taxeringar. Vid
års taxeringar skall artikel 26 punkt 2	1999–2003 års taxeringar skall artikel
i avtalet inte gälla i fall då artikel 31	26 punkt 2 i avtalet inte gälla i fall då
punkt 3 i avtalet tillämpas.	artikel 31 punkt 3 i avtalet tillämpas.

Vad som föreskrivs i första stycket skall, oberoende av bestämmelserna i bilaga 2 till denna lag, också gälla för inkomst som person med hemvist i Sverige uppbär för arbete ombord på danskt skepp i internationell färjetrafik mellan Sverige och Danmark om

–skeppet är registrerat i det danska internationella skeppsregistret (DIS),

–arbetsgivaren har hemvist i Danmark, och

–personen var anställd ombord på ett danskt skepp någon gång under ja- nuari månad år 2001.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

16 Senaste lydelse 2001:411.

PROP. 2001/02:1

3.9Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhets- skatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §17

Skatten beräknas på den beskattningsbara förmögenheten. Beskattningsbar förmögenhet är den del av den skattepliktiga förmögenhe-

ten som överstiger ett fribelopp. Den beskattningsbara förmögenheten av- rundas nedåt till helt tusental kronor.

Fribeloppet uppgår till
1. 1 000 000 kronor för fysisk per-	1. 1 500 000 kronor för fysisk per-
son, dödsbo, familjestiftelse samt för	son, dödsbo, familjestiftelse samt för
fall som avses i 21 § första stycket 4,	fall som avses i 21 § första stycket 4,
2. 1 500 000 kronor för fall som	2. 2 000 000 kronor för fall som
avses i 21 § första stycket 1–3, och	avses i 21 § första stycket 1–3, och

3. 25 000 kronor för annan juridisk person än dödsbo och familjestiftelse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2003 års taxering.

17 Senaste lydelse 2000:1422.

PROP. 2001/02:1

3.10Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 kap.

3 §18

De allmänna skattetabellerna skall ange skatteavdraget på olika inkomstbe- lopp, beräknade för en månad eller kortare tid, och grundas på att

1.inkomsten är oförändrad under inkomståret,

2.arbetstagaren endast kommer att taxeras för den inkomst som anges i ta- bellen,

3.arbetstagaren inte skall betala någon annan skatt eller avgift än kommu- nal inkomstskatt, statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster, begravningsav- gift enligt begravningslagen (1990:1144), avgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift och avgift som avses i lagen (1999:291) om avgift till re- gistrerat trossamfund,

4. arbetstagaren vid inkomsttaxe-	4. arbetstagaren vid inkomsttaxe-
ringen inte medges något annat av-	ringen inte medges något annat av-
drag än avdrag för 50 % av avgift en-	drag än avdrag för 25 % av avgift en-
ligt lagen om allmän pensionsavgift	ligt lagen om allmän pensionsavgift
och grundavdrag, och att	och grundavdrag, och att

5. arbetstagaren medges skattereduktion för allmän pensionsavgift enligt

65 kap. 10 § inkomstskattelagen (1999:1229).

Skattetabellerna skall ange skatteavdraget med utgångspunkt från att kom- munal inkomstskatt, begravningsavgift enligt begravningslagen och avgift som avses i lagen om avgift till registrerat trossamfund beräknas efter en samman- lagd skatte- och avgiftssats i hela krontal.

Av tabellerna skall också framgå skatteavdraget för den som inte är skyldig att betala allmän pensionsavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt för inkomståret 2002.

18 Senaste lydelse 2000:1004.

PROP. 2001/02:1

3.11Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

2 §19

För varje år som en person har va-	För varje år som en person har va-
rit försäkrad och har haft inkomster	rit försäkrad och har haft inkomster
här i landet som är pensionsgrun-	här i landet som är pensionsgrun-
dande, skall hans eller hennes pen-	dande, skall hans eller hennes pen-
sionsgrundande inkomst fastställas.	sionsgrundande inkomst fastställas.
Detta gäller dock endast om sum-	Detta gäller dock endast om sum-
man av de inkomster som är pen-	man av de inkomster som är pen-
sionsgrundande uppgått till minst 27	sionsgrundande uppgått till minst
procent av det för intjänandeåret gäl-	40,3 procent av det för intjänande-
lande prisbasbeloppet enligt lagen	året gällande prisbasbeloppet enligt
(1962:381) om allmän försäkring.	lagen (1962:381) om allmän försäk-
	ring.

Fastställande enligt första stycket skall inte göras för år före det år då den försäkrade fyllt 16 år. För det år då den försäkrade har avlidit skall pensions- grundande inkomst inte fastställas i annat fall än om överföring av pensions- rätt för premiepension till den avlidnes make skall göras för det året. För den som är född år 1937 eller tidigare skall pensionsgrundande inkomst inte heller fastställas för år efter det då den försäkrade har fyllt 64 år eller för tidigare år under vilket han eller hon hela året har uppburit hel ålderspension enligt den- na lag eller enligt lagen om allmän försäkring.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

2.De nya bestämmelserna tillämpas första gången vid fastställande av pen- sionsgrundande inkomster för år 2003.

3.Äldre bestämmelser gäller vid fastställande av pensionsgrundande in- komster för år 2002, dock skall pensionsgrundande inkomster endast faststäl- las om summan av de inkomster som är pensionsgrundande uppgått till minst 29,3 procent av det för intjänandeåret gällande prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

19 Senaste lydelse 2000:1008.

PROP. 2001/02:1

3.12Förslag till lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsav- gift skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
3 §20
Avgift beräknas inte på ersättning	Avgift beräknas inte på ersättning
enligt 2 § om ersättningen tillsam-	enligt 2 § om ersättningen tillsam-
mans med annan inkomst av anställ-	mans med annan inkomst av anställ-
ning och inkomst av annat förvärvs-	ning och inkomst av annat förvärvs-
arbete understiger 27 procent av det	arbete understiger 40,3 procent av
för året gällande prisbasbeloppet en-	det för året gällande prisbasbeloppet
ligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om	enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring.	allmän försäkring.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

2.De nya bestämmelserna tillämpas första gången på avgifter som beräknas för år 2003.

3.Äldre bestämmelser gäller vid beräkning av avgifter för år 2002, dock skall avgift inte beräknas på ersättning enligt 2 § om ersättningen tillsammans med annan inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete under- stiger 29,3 procent av det för året gällande prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

20 Senaste lydelse 2000:1009.

PROP. 2001/02:1

3.13Förslag till lag om ändring i lagen (1999:265) om särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska personer i vissa fall vid 2000-2003 års taxeringar

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1999:265) om särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska personer i vissa fall vid 2000–2003 års taxe- ringar21 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §22

Skyldighet att lämna självdeklaration till ledning för 2001–2003 års taxe- ringar gäller endast om den uppburna pensionen överstiger följande belopp:

a) för gift skattskyldig: 138,1 pro-	a) för gift skattskyldig: 139,69
cent av prisbasbeloppet enligt 1 kap.	procent av prisbasbeloppet enligt
6 § lagen (1962:381) om allmän för-	1 kap. 6 § lagen (1962:381) om all-
säkring och	män försäkring och
b) för annan skattskyldig: 155,9	b) för annan skattskyldig: 157,49
procent av prisbasbeloppet.	procent av prisbasbeloppet.

Beloppet i första stycket b) gäller också för gift skattskyldig som under nå- gon del av året har fått folkpension som ogift.

Vid bedömningen av deklarationsskyldigheten enligt denna paragraf räknas barnpension och vårdbidrag inte som folkpension.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2003 års taxering.

21Senaste lydelse av lagens rubrik 2000:791.

22Senaste lydelse 2000:1010.

PROP. 2001/02:1

3.14Förslag till lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på avfall

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1999:673) om skatt på avfall skall ha

följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	4 §
Avfallsskatt skall betalas med	Avfallsskatt skall betalas med
250 kronor per ton avfall.	288 kronor per ton avfall.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

PROP. 2001/02:1

3.15Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 §, 39 kap. 14 §, 63 kap. 3 och 4 §§ samt 65 kap. 5 och 10 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

5 §23

Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster skall beräknas på den be- skattningsbara förvärvsinkomsten. Denna skall beräknas på följande sätt.

Summan av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet mins- kas med allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till helt hundratal kronor och är den taxerade förvärvsinkomsten.

Från den taxerade förvärvsin-	Från den taxerade förvärvsin-
komsten dras 50 procent av sådana	komsten dras 25 procent av sådana
avgifter enligt lagen (1994:1744) om	avgifter enligt lagen (1994:1744) om
allmän pensionsavgift som avser be-	allmän pensionsavgift som avser be-
skattningsåret, avrundat uppåt till	skattningsåret, avrundat uppåt till
helt hundratal kronor, samt grund-	helt hundratal kronor, samt grund-
avdrag eller särskilt grundavdrag och	avdrag eller särskilt grundavdrag och
sjöinkomstavdrag. Avdragen skall	sjöinkomstavdrag. Avdragen skall
göras i nu nämnd ordning. Det åter-	göras i nu nämnd ordning. Det åter-
stående beloppet är den beskatt-	stående beloppet är den beskatt-
ningsbara förvärvsinkomsten.	ningsbara förvärvsinkomsten.

39 kap.

14 §24

För investmentföretag och värdepappersfonder gäller, utöver vad som föl- jer av övriga bestämmelser i denna lag, följande:

1. Kapitalvinster på delägarrätter skall inte tas upp och kapitalförluster på

delägarrätter får inte dras av.	2. Ett belopp som för helt år mot-
2. Ett belopp som för helt år mot-	2. Ett belopp som för helt år mot-
svarar 2 procent för investmentföretag	svarar 1,5 procent av värdet på del-
och 1,5 procent för värdepappersfon-	ägarrätter vid beskattningsårets in-
der av värdet på deras delägarrätter	gång skall tas upp. Egna aktier eller
vid beskattningsårets ingång skall tas	optioner, terminer eller liknande in-
upp. Egna aktier eller optioner, ter-	strument vars underliggande till-
miner eller liknande instrument vars	gångar består av investmentföreta-
underliggande tillgångar består av in-	gets sådana aktier skall inte inräknas i
vestmentföretagets sådana aktier	underlaget.
skall inte inräknas i underlaget.	3. Utdelning som företaget eller
3. Utdelning som företaget eller	3. Utdelning som företaget eller
fonden lämnar skall dras av, dock inte	fonden lämnar skall dras av. Sådan
med så högt belopp att det uppkommer	utdelning av andelar i ett dotterbolag
ett underskott. Sådan utdelning av an-	som avses i 42 kap. 16 § skall dock
delar i ett dotterbolag som avses i 42	inte dras av. Värdepappersfonder får

23Senaste lydelse 2000:1003.

24Senaste lydelse 2000:1341.

PROP. 2001/02:1

kap. 16 § skall dock inte dras av.	dra av utdelning till annan än andels-
Värdepappersfonder får dra av ut-	ägare i fonden med högst ett belopp
delning till annan än andelsägare i	som motsvarar 2 procent av fondens
fonden med högst ett belopp som	värde vid utgången av beskattnings-
motsvarar 2 procent av fondens vär-	året.
de vid utgången av beskattningsåret.

Den utdelning som skall dras av enligt första stycket 3 skall dras av som kostnad det beskattningsår som beslutet om utdelning avser.

Nuvarande lydelse

63 kap.

3 §25

För dem som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret upp- går grundavdraget till följande belopp.

Taxerad förvärvsinkomst

överstiger inte 1,86 prisbasbelopp

överstiger 1,86 men inte 2,89 pris- basbelopp

Grundavdrag

0,27 prisbasbelopp

0,27 prisbasbelopp ökat med 25 pro- cent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten översti- ger 1,86 prisbasbelopp

överstiger 2,89 men inte 3,04 pris- basbelopp

överstiger 3,04 men inte 5,615 pris- basbelopp

0,5275 prisbasbelopp

0,5275 prisbasbelopp minskat med

10 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten överstiger 3,04 prisbasbelopp

överstiger 5,615 prisbasbelopp

0,27 prisbasbelopp

Föreslagen lydelse

63 kap.

3 §

För dem som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret upp- går grundavdraget till följande belopp.

Taxerad förvärvsinkomst

överstiger inte 1,86 prisbasbelopp

överstiger 1,86 men inte 2,89 pris- basbelopp

Grundavdrag

0,403 prisbasbelopp

0,403 prisbasbelopp ökat med 25 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten översti- ger 1,86 prisbasbelopp

25 Senaste lydelse 2000:1003.

För dem som är obegränsat skatt- skyldiga bara under en del av be- skattningsåret är grundavdraget en tolftedel av 0,293 prisbasbelopp för varje kalendermånad eller del av ka- lendermånad som de är obegränsat skattskyldiga.

PROP. 2001/02:1

överstiger 2,89 men inte 3,04 pris- basbelopp

överstiger 3,04 men inte 3,66 pris- basbelopp

överstiger 3,66 men inte 5,615 pris- basbelopp

överstiger 5,615 men inte 6,41 pris- basbelopp

överstiger 6,41 prisbasbelopp

Nuvarande lydelse

0,6605 prisbasbelopp

0,6605 prisbasbelopp minskat med

10 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten överstiger 3,04 prisbasbelopp

0,5985 prisbasbelopp minskat med 14 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten överstiger 3,66 prisbasbelopp

0,3248 prisbasbelopp minskat med 4 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten överstiger 5, 615 prisbasbelopp

0,293 prisbasbelopp

Föreslagen lydelse

4 §26

För dem som är obegränsat skatt- skyldiga bara under en del av be- skattningsåret är grundavdraget en tolftedel av 0,27 prisbasbelopp för varje kalendermånad eller del av ka- lendermånad som de är obegränsat skattskyldiga.

65 kap.

5 §27

För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskattningsbara förvärvsinkomster

–200 kronor,

–20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en nedre skiktgräns, och

–5 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en övre skiktgräns.

Skiktgränserna bestäms med ut-	Skiktgränserna bestäms med ut-
gångspunkt i en nedre skiktgräns på	gångspunkt i en nedre skiktgräns på
252 000 kronor vid 2002 års taxering	273 800 kronor vid 2003 års taxering
och en övre skiktgräns på 390 400	och en övre skiktgräns på 414 200
kronor vid 2002 års taxering.	kronor vid 2003 års taxering.

Vid de därpå följande taxeringarna uppgår skiktgränserna till skiktgränserna för det föregående taxeringsåret multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt

26Senaste lydelse 2000:1003.

27Senaste lydelse 2000:1003.

Skattereduktion skall göras med 75 procent av allmän pensionsavgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift som avser beskatt- ningsåret. Skattereduktionen skall avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

PROP. 2001/02:1

i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni andra året före taxeringsåret och prisläget i juni tredje året före taxeringsåret plus två procentenheter. Skiktgränserna fastställs av regeringen före utgången av andra året före taxeringsåret och avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

10 §28

Skattereduktion skall göras med 50 procent av allmän pensionsavgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift som avser beskatt- ningsåret. Skattereduktionen skall avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2003 års taxering om inte annat följer av punkterna 2–3.

2.De nya bestämmelserna i 63 kap. 3 § tillämpas första gången vid 2004 års taxering.

3.Äldre bestämmelser i 63 kap. 3 § gäller vid beräkning av grundavdrag vid 2003 års taxering, dock skall 0,293 prisbasbelopp tillämpas i stället för 0,27 prisbasbelopp och 0,5505 prisbasbelopp tillämpas i stället för 0,5275 prisbas- belopp.

28 Senaste lydelse 2000:1003.

Budgetpolitiska mål och statsbudgeten

PROP. 2001/02:1

4 Budgetpolitiska mål och statsbudgeten

I detta kapitel redovisas de av riksdagen besluta- de budgetpolitiska målen och regeringens förslag till tekniska justeringar av utgiftstaken för staten åren 2001–2004. I kapitlet redovisas även reger- ingens prövning av målet för den offentliga sek- torns finansiella sparande för 2002 mot bak- grund av konjunkturläget. Därefter redovisas centrala förutsättningar för budgetberäkningar- na, såsom makroekonomiska antaganden samt förslag till nya beslut och tidigare fattade beslut med budgetmässiga konsekvenser.

Vidare redogörs översiktligt för statsbudge- tens utveckling samt kommunsektorns och ålderspensionssystemets finanser. Kapitlet avslutas med en redovisning av hur budgetberäkningarna förhåller sig till de budgetpolitiska målen. En detaljerad redovisning av statsbudgetens inkomster och utgifter återfinns i kapitel 5 och 6. Beräkningar för de delar av statsbudgeten som varken klassificeras som inkomster eller utgifter (exempelvis myndigheters in- och utlåning i Riks- gäldskontoret) redovisas i detta kapitel.

4.1Budgetpolitiska mål

Budgetpolitiken är inriktad på två övergripande och fleråriga mål, dels utgiftstaket för staten, dels den offentliga sektorns finansiella sparande (saldomålet). De uppsatta målen har klarats samtliga år. De budgetpolitiska mål som riksda- gen har beslutat ligger fast. Målen kan samman- fattas på följande sätt:

1.De takbegränsade utgifterna skall rymmas inom beslutade utgiftstak för staten.

2.Den offentliga sektorns finansiella sparande skall uppgå till 2 procent av bruttonational-

produkten (BNP) i genomsnitt över en konjunkturcykel.

Riksdagen fastställer tre år i förväg ett utgiftstak som sätter en övre gräns för statens utgifter. Ut- giftstaket för staten omfattar dels de egentliga utgifterna på statsbudgeten exklusive stats- skuldsräntor (utgiftsområde 1–25 samt 27), dels utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten samt en budgeteringsmarginal. De utgifter som utgiftstaket omfattar kallas tak- begränsade utgifter och utgörs av faktiskt för- brukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit ingår. Skillnaden mellan ut- giftstaket och de takbegränsade utgifterna utgör budgeteringsmarginalen.

Budgeteringsmarginalen utgör en buffert mot såväl makroekonomisk osäkerhet som den osä- kerhet som finns kring redan fattade ekonomis- ka beslut. Prognososäkerheten är alltid betydan- de och ökar med avståndet till prognos- horisonten. Om budgeteringsmarginalen tas i anspråk innebär det att överskottet i de offentli- ga finanserna försämras i motsvarande mån.

Utgiftstaket för staten är ett mycket viktigt budgetpolitiskt åtagande för riksdagen och re- geringen och främjar trovärdigheten i den eko- nomiska politiken. Budgetpolitiken blir mer långsiktig och mer förutsägbar genom att ramen för statens utgifter bestäms för tre år framåt i ti- den. Därigenom kan utgiftstaken förhindra att tillfälligt högre inkomster används för att finan- siera varaktigt högre utgifter. Genom utgiftsta- ket ges riksdag och regering förbättrade möjlig- heter till kontroll och styrning över anvisade medel och utgiftsutvecklingen. Utgiftstaket för staten leder även till att behovet av prioriteringar

PROP. 2001/02:1

mellan utgiftsområden tydliggörs, att en utveck- ling där skatteuttaget måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll förebyggs och att Re- geringskansliets interna budgetarbete kan styras mer effektivt. Dessutom stärks omvärldens till- tro till den svenska budgetpolitiken.

Ett tak för statens utgifter infördes i samband med införandet av den nya budgetprocessen 1997. Utgiftstaket har klarats under samtliga år, även om vissa utgiftsbegränsande åtgärder under åren 1998–2000 var nödvändiga för att undvika ett överskridande. I tabell 4.1 redovisas fastställ- da utgiftstak för åren 1997–2000 och utfallet för de takbegränsade utgifterna. År 2000 blev utgif- terna 5 miljarder kronor lägre än det fastställda utgiftstaket.

Tabell 4.1 Utgiftstak för staten

Miljarder kronor

	1997	1998	1999	2000
Utgiftstak för staten	723,0	720,0	753,0	765,0
Takbegränsade utgifter (utfall)	689,9	718,0	751,5	760,0

Det andra budgetpolitiska målet, som avser den offentliga sektorns finansiella sparande, omfattar hela den offentliga sektorn som den definieras i nationalräkenskaperna. Förutom staten ingår även ålderspensionssystemet och kommunsek- torn. Den offentliga sektorns finansiella sparan- de visar den förändring i den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet som beror på reala transaktioner. Finansiella transaktioner, såsom köp och försäljning av aktier och andra finansiel- la tillgångar, påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar av tillgångar och skulder.

Tabell 4.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP

	1997	1998	1999	2000
Målet för den offentliga	-3,0	0,0	0,5	2,0
sektorns finansiella sparande

Utfall	-2,0	2,1	1,7	4,1

Den demografiska utvecklingen kan förväntas leda till ökade resurskrav på den offentliga sek- torn efter 2010. Med ett överskott på 2 procent av BNP ökar den offentliga nettoförmögenheten de närmaste åren, vilket förbättrar möjligheterna att möta sådana krav.

Målen för den offentliga sektorns sparande har hittills överträffats med god marginal. En förklaring till det gynnsamma utfallet är att

svensk ekonomis potentiella produktionsnivå och därmed BNP-tillväxten har blivit högre än väntat utan att det hotat inflationsmålet. Dess- utom har skatteintäkterna blivit högre än förvän- tat. År 2000 uppgick överskottet för den offent- liga sektorns finanser preliminärt till ca 85 miljarder kronor eller till 4,1 procent av BNP, vilket var betydligt högre än målet på 2 procent.

Erfarenheterna av de preciserade budgetpoli- tiska målen är mycket goda. De utgiftstak för staten och de årsvisa mål för den offentliga sek- torns finansiella sparande som riksdagen tidigare fastställt för åren 2001–2004 ligger fast och re- dovisas i tabell 4.3. Regeringen föreslår emeller- tid i denna proposition att de tidigare fastställda nivåerna för åren 2001–2004 skall justeras till följd av vissa budgettekniska förändringar.

Tabell 4.3 Av riksdagen beslutade budgetpolitiska mål

	2001	2002	2003	2004
Utgiftstak för staten, miljarder	789	814	844	877
kronor
Finansiellt sparande i offentlig	2,5	2,0	2,0	2,0
sektor, procent av BNP

4.1.1Utgiftstak för staten

Regeringens förslag: På grund av tekniska juster- ingar höjs utgiftstaket för staten inklusive ål- derspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 791 miljarder kronor 2001, sänks till 809 mil- jarder kronor 2002 och höjs till 878 miljarder kronor 2004. De tekniska justeringarna medför sammantaget att utgiftstaket för 2003 är oför- ändrat 844 miljarder kronor.

Regeringen har flera gånger presenterat tekniska justeringar av utgiftstaket. Betydande föränd- ringar i förutsättningarna sedan utgiftstaket fast- ställdes för första gången kan motivera sådana justeringar. Syftet med en teknisk justering är att utgiftstaket efter justeringen skall utgöra en lika stram restriktion för den offentliga sektorns konsoliderade utgifter som före de förändrade förutsättningar som föranledde justeringen.

Tekniska justeringar av utgiftstaket orsakas av förslag till beslut som inte har någon effekt på utgifterna för den offentliga sektorn, men som ändå påverkar storleken på de takbegränsade ut- gifterna. Regeringen aviserade i 2001 års ekono-

miska vårproposition att den skulle behandla eventuella tekniska justeringar i ett sammanhang och återkomma med en samlad bedömning i denna budgetproposition. Regeringen föreslår i denna proposition att de tidigare fastställda nivå- erna på utgiftstaken för åren 2001–2004 anpassas till följd av följande budgettekniska förändring- ar:

–Regeringen föreslår i denna proposition att ett tredje steg i den inkomstskattereform som presenterades i budgetpropositionen för 2000 genomförs från och med 2002. Till följd av att reformen innebär att avdragsrät- ten för allmän pensionsavgift begränsas, ökar kommunsektorns skatteinkomster med 5,2 miljarder kronor nästa år. Som en del av regeringens förslag om en s.k. grön skatteväxling föreslås dessutom en höjning av grundavdraget. Detta minskar kommun- sektorns skatteinkomster med 1,8 miljarder kronor. Därtill ökar kommunsektorns skat- teinkomster med 0,1 miljarder kronor till följd av den nu föreslagna skattereduktionen för fackavgifter. I denna proposition föreslås också att skattereduktionen för låg- och medelinkomstagatagare ersätts med ett höjt grundavdrag från och med 2003, vilket minskar kommunsektorns skatteinkomster med 4,3 miljarder kronor från detta år. Sam- mantaget medför således förändringarna att kommunsektorns skatteinkomster ökar med 3,5 miljarder kronor 2002 och minskar med 0,8 miljarder kronor 2003–2004. Det generella statsbidraget till kommuner och landsting minskas därför med 3,5 miljarder kronor 2002 och höjs med 0,8 miljarder kronor åren därefter på grund av ovan- nämnda faktorer. Kommunsektorns totala inkomster blir därmed oförändrade och på- verkar heller inte den offentliga sektorns konsoliderade utgifter.

–Vid införandet av pensionsreformen juste- rades utgiftstaket upp med hänvisning till införandet av statliga ålderspensionsavgifter. För åren 2002–2004 minskas nu utgifterna för förtidspensioner till följd av en reglering av de statliga pensionsavgifterna. Eftersom pensionsgrundande belopp för förtidspen- sionärer inte fastställs för personer födda före 1938 betalas heller inte någon avgift för dessa personer. Detta beaktades inte när den preliminära avgiften bestämdes utan regleras under 2002–2004. Det finns därför anled-

PROP. 2001/02:1

ning att på motsvarande sätt justera ned ut- giftstaken dessa år.

–Definitiva beräkningar av det kommunala utjämningssystemet visar att omslutningen i systemet 2001 ökar med cirka 1,7 miljarder kronor i förhållande till tidigare prognos. Detta har föranlett en uppjustering av ut- jämningsbidraget till kommuner och lands- ting med motsvarande belopp åren 2001– 2004. Utjämningssystemet innebär att en omfördelning sker mellan kommuner re- spektive landsting genom avgifter till och bidrag från staten. Det höjda utjämningsbi- draget motsvaras av en lika stor höjning av utjämningsavgiften. Statsbudgetens saldo påverkas därmed inte. Under förutsättning att avgifter och bidrag balanserar påverkas den konsoliderade offentliga sektorns utgif- ter, enligt nationalräkenskapernas defini- tion, inte av förändringar i systemet. Denna väsentliga förändring av omslutningen i det kommunala utjämningssystemet motiverar en beräkningsteknisk justering av utgiftsta- ket. En sådan justering påverkar inte den to- tala offentliga sektorns utgifter. En teknisk takjustering på 1,7 miljarder kronor åren 2001–2004 föreslås mot bakgrund av de nya prognoserna för det kommunala utjäm- ningsbidraget.

De anslagsförändringar som motiverar en tek- nisk justering av utgiftstaken uppgår sammanta- get till 1,7 miljarder kronor 2001, till -5,4 miljar- der kronor 2002, till 0 miljarder kronor 2003 och till 0,9 miljarder kronor 2004. I enlighet med ti- digare praxis avrundas utgiftstaket till hela mil- jarder kronor. Regeringen föreslår därför att ut- giftstaket höjs till 791 miljarder kronor 2001, sänks till 809 miljarder kronor 2002 och höjs till 878 miljarder kronor 2004.

Tabell 4.4 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten

Miljarder kronor

	2001	2002	2003	2004
Nuvarande utgiftstak	789	814	844	877
ÅP-avgifter		-3,6	-2,5	-1,6

Förändrat statsbidrag		-3,5	0,8	0,8

Utjämningsbidrag	1,7	1,7	1,7	1,7
Förslag till utgiftstak	791	809	844	878

Efter den föreslagna tekniska justeringen ökar utgiftstaket för staten med 87 miljarder kronor mellan 2001 och 2004. Utrymme skapas för både

Procent av BNP efter tekniska justeringar1

PROP. 2001/02:1

utgiftsökningar och skattesänkningar samtidigt						4.1.2 Beräkning av den offentliga
som den offentliga sektorns nettoskuld kan						sektorns utgifter
minska. Under perioden beräknas utgiftstakets
andel av BNP minska från 36,5 procent 2000 till
35,6 procent 2004 eller med ca 1 procentenhet
						Regeringens förslag: Utgiftstaket för den offent-
när hänsyn tas till de tekniska justeringar som nu
föreslås. Att utgiftstaket minskar i relation till						liga sektorn beräknas till 1 156 miljarder kronor
BNP bidrar till en successivt minskande utgifts-						2002, 1 212 miljarder	kronor 2003 och
kvot i den offentliga sektorn. Den offentliga sek-						1 263 miljarder kronor 2004.
torns utgifter som andel av BNP beräknas mins-

ka från 55,4 procent 2000 till 53,8 procent 2004.
Genom att minska den offentliga sektorns utgif-						I tabell 4.6 redovisas beräkningen av utgiftstaket
ter som andel av BNP när ekonomin växer snab-						för den offentliga sektorn. Principen om kom-
bare än den trendmässiga BNP-tillväxten, skapas						munalt självstyre innebär att kommuner och
förutsättningar för en långsiktigt stabil tillväxt						landsting själva fattar beslut om sina utgifter.
och en bibehållen statsfinansiell styrka vid kon-						Riksdagen fastställer därför inte ett utgiftstak för
junkturnedgångar. Detta är så mycket mer vik-						den offentliga sektorn utan godkänner endast en
tigt eftersom konsekvensberäkningar av den of-						beräkning. Nivån på utgiftstaket för den offent-
fentliga sektorns utgifter visar att den						liga sektorn är på sikt avgörande för skatteutta-
demografiska utvecklingen med en större andel						get.
äldre, kan komma att leda till en stigande ut-						Utgiftstaket för den offentliga sektorn utgörs
giftskvot efter innevarande decennium.						av utgiftstaket för staten samt beräknade utgifter
Jämfört med beräkningen i 2001 års ekono-						i kommunsektorn. Räntor på statsskulden ingår
miska vårproposition är utgiftstakets andel av						därmed inte i beräkningen. Eliminering görs
BNP i stort oförändrad trots den lägre BNP-						även för interna transaktioner mellan staten och
tillväxt som nu förutses för perioden fram till						kommunsektorn och mellan staten och ålders-
2004. Samtidigt ökar emellertid BNP i löpande						pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten.
priser ungefär som tidigare förutsetts. Detta be-						Den största delen av de interna transaktionerna
ror på en upprevidering av prisutvecklingen.						utgörs av det generella statsbidraget och de spe-
Budgeteringsmarginalerna för åren 1998–2000						cialriktade statsbidragen	till kommunsektorn
har varit små. Även under åren 2002–2004 är						samt statliga ålderspensionsavgifter.
budgeteringsmarginalerna knappa samtidigt som						Riksdagen godkände senast en beräkning av
osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen är						utgiftstaket för den offentliga sektorn i samband
stor. Finns det risk för att ett beslutat tak för						med förslaget i 2001 års ekonomiska vårproposi-
statens utgifter kommer att överskridas, skall re-						tion. Åren 2001–2004 revideras utgiftstaket för
geringen för att undvika detta vidta sådana åt-						den offentliga sektorn upp jämfört med vårpro-
gärder som den har befogenhet till eller föreslå						positionen, bl.a. till följd av högre kommunal
riksdagen nödvändiga åtgärder. Om det visar sig						konsumtion. I denna proposition föreslås ett an-
bli nödvändigt för att klara utgiftstaket kommer						tal tekniska justeringar av utgiftstaket för staten
regeringen därför i ett senare skede att besluta						(se avsnitt 4.1.1). Dessa justeringar motsvaras i
om eller föreslå utgiftsbegränsande åtgärder ut-						huvudsak av elimineringar för interna transak-
över de som nu föreslås.						tioner.
						Som andel av BNP minskar utgiftstaken för
Tabell 4.5 Utgiftstak för staten						den offentliga sektorn med 0,4 procentenheter

Miljarder kronor						mellan 2000 och 2004.

	2000	2001	2002	2003	2004
Utgiftstak för staten	765	791	809	844	878
Procent av BNP	36,7	36,8	36,0	35,8	35,6

36,5 36,5 36,0 35,8 35,6

1 För att skapa jämförbarhet över tiden har korrigeringar av utgiftstaken för åren 2000 och 2001 gjorts för de tekniska justeringar som föreslås i denna proposition för åren 2001–2004. De korrigerade utgiftstaken uppgår till 760 och 785 miljar- der kronor för respektive år 2000–2001. Dessa tak har använts vid beräkningen av andelarna i rad 3.

Tabell 4.6 Utgiftstak för offentlig sektor

Miljarder kronor

	2000	2001	2002	2003	2004
Staten inkl. ålders-	765	791	809	844	878
pensionssystemet
Kommunsektorn	483	504	527	548	568

Interna transaktioner	-173	-179	-181	-179	-183

Summa	1075	1115	1156	1212	1263
Procent av BNP	51,6	51,9	51,4	51,4	51,2

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

4.1.3Överskott i offentliga sektorns finanser

Riksdagen har beslutat att de offentliga finanser- na skall visa ett samlat överskott på 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Överskottsmålet är av central betydelse för att minska den offentliga sektorns räntebörda och därigenom öka möjligheterna att bibehålla de of- fentliga välfärdsystemen trots den förväntade demografiska utvecklingen under de närmaste decennierna. Dessutom krävs en säkerhetsmar- ginal i de offentliga finanserna för att de offentli- ga budgeternas stabiliserande effekter skall kun- na verka fullt ut i en lågkonjunktur utan att underskotten blir alltför stora. En sådan säker- hetsmarginal är också i linje med Sveriges åta- ganden inom ramen för EU:s Stabilitets- och till- växtpakt.

Konjunkturläget avgör vilka överskott som är lämpliga varje enskilt år. Att överskotten skall vara 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel innebär att de bör överstiga 2 procent i högkonjunktur och kan tillåtas under- stiga detta mål i lågkonjunktur. I linje med detta föreslogs i budgetpropositionen för 2001 ett överskottsmål på 2,5 procent av BNP. Det moti- verades med att en alltför stor minskning av överskottet mellan 2000 och 2001 skulle kunna leda till en alltför kraftig stimulans av ekonomin med risk för överhettning och press på priserna.

Riksdagen har tidigare beslutat om ett överskottsmål på 2,0 procent av BNP för 2002. BNP bedöms utvecklas svagare än den potentiel- la tillväxten 2001. År 2002 förutses tillväxten bli starkare. Ett överskott i linje med det medelfris- tiga målet bedöms under ett sådant konjunktur- förlopp ge en nödvändig stimulans till ekonomin utan risk för överhettning, samtidigt som fi- nanspolitikens långsiktiga hållbarhet vidmakt- hålls. Om konjunkturen skulle utvecklas sämre

PROP. 2001/02:1

än väntat 2002 bör ett saldo som är mindre än 2 procent av BNP tolereras så att de automatiska stabilisatorerna kan verka fullt ut.

4.2Makroekonomiska förutsättningar

De offentliga finanserna påverkas av hur ekonomin utvecklas i Sverige och i utlandet. En högre BNP-nivå leder normalt till ökade skatteinkomster, eftersom viktiga skattebaser såsom löner och hushållens konsumtionsutgifter är relaterade till BNP. De totala utgifterna reduceras vanligen av en högre BNP, eftersom exempelvis utgifterna för vissa transfereringar minskar vid en högre aktivitet i ekonomin. Om BNP-nivån däremot blir lägre minskar normalt skatteinkomsterna samtidigt som transfererings- utgifterna tenderar att öka. En tumregel är att 1 procent högre BNP medför att den offentliga sektorns finansiella sparande som andel av BNP förbättras med 0,75 procentenheter eller med i storleksordningen 16 miljarder kronor. Det motsatta gäller vid en lägre BNP. Dessa samband gäller i princip på lång sikt, men inte alltid i det korta perspektivet. Den lägre BNP-nivån 2001 jämfört med vårpropositionen avspeglas exempelvis inte i lägre skatteintäkter, bl.a. till följd av att sysselsättningsutvecklingen inte har förändrats i någon större utsträckning.

De statliga utgifterna är känsliga för föränd- ringar av arbetslöshet och priser. En höjning av den öppna arbetslösheten med 1 procentenhet ökar utgifterna under det statliga utgiftstaket med ca 6 miljarder kronor. Utgifterna för trans- fereringar och förvaltningsändamål är också känsliga för förändrade priser och löner. En ök- ning av pris- och lönenivån med en procent med- för att utgifterna under utgiftstaket ökar med minst en halv procent eller motsvarande ca

5 miljarder kronor. Den full effekten av föränd- rade priser och löner inträffar med två års efter- släpning.

I tabell 4.7 redovisas de centrala makroekonomiska förutsättningarna för budgetberäkningarna. De makroekonomiska förutsättningarna finns i sin helhet återgivna i bilaga 2 Svensk ekonomi. I år beräknas BNP- tillväxten sjunka till 1,7 procent, vilket framför allt är en följd av den internationella avmattningen. År 2002 bedöms BNP-tillväxten stiga till 2,4 procent. Jämfört med

PROP. 2001/02:1

vårpropositionen är hushållens konsumtions- utgifter lägre i år, främst till följd av en lägre konsumtion av bilar och sällanköpsvaror.

Tabell 4.7 Makroekonomiska förutsättningar

Värden från 2001 års ekonomiska vårproposition anges inom parentes

	2000	2001	2002	2003	2004
BNP1	3,6	1,7	2,4	2,6	2,3
	(3,6)	(2,7)	(2,6)	(2,3)	(2,1)
BNP i nivå2	2083	2151	2248	2357	2465
	(2083)	(2164)	(2260)	(2362)	(2465)

BNI i nivå2	2057	2124	2228	2337	2448
	(2057)	(2143)	(2243)	(2345)	(2451)
Prisbas-	36,6	36,9	37,9	38,4	39,1
belopp3	(36,6)	(36,9)	(37,4)	(37,9)	(38,5)
KPI4	1,3	2,6	1,7	2,0	2,0
	(1,3)	(1,5)	(1,6)	(1,9)	(2,0)

Inkomst-	101,7	103,2	106,2	111,3	116,2
index5	(101,7)	(103,2)	(105,0)	(110,6)	(115,2)
Hushållens	3,0	1,6	2,7	2,1	2,1
konsum-	(3,0)	(2,5)	(2,4)	(2,3)	(2,1)
tionsutgifter6
Timlön7	3,8	3,5	3,5	3,5	3,5
	(3,8)	(3,5)	(3,5)	(3,5)	(3,5)

Utbetald	6,5	5,5	3,9	4,0	3,9
lönesumma7	(6,5)	(4,9)	(4,2)	(3,9)	(3,8)
Sysselsätt-	77,2	78,2	78,2	78,3	78,3
ningsgrad8	(77,2)	(78,1)	(78,4)	(78,5)	(78,5)
Öppen	4,7	3,9	3,8	3,9	4,0
arbetslöshet9	(4,7)	(3,9)	(3,7)	(3,9)	(4,0)
Arbetsmark-	2,6	2,4	2,2	2,0	1,7
nadspolitiska	(2,6)	(2,4)	(2,2)	(2,0)	(1,7)
program10
Ränta 5 år11	5,2	4,8	5,0	5,0	5,0
	(5,2)	(4,6)	(4,9)	(5,0)	(5,0)

Ränta	4,1	4,2	4,5	4,6	4,6
6 månader11	(4,1)	(4,2)	(4,3)	(4,5)	(4,6)

1Årlig procentuell förändring i fasta priser.

2Miljarder kronor i löpande priser. BNI avser definition enligt ENS 95.

3Tusental kronor.

4Procentuell förändring, årsgenomsnitt.

5Inkomstindexet för ett år visar den genomsnittliga reala förändringen av pensionsgrundande inkomster, inkomster över intjänandetaket och förtidspensioner för de tre föregående åren samt prisförändringen för det närmast föregående året. Inkomstindex 1999=100.

6Årlig procentuell förändring i fasta priser. Förändring mellan 1999 och 2000 är korrigerad för att Svenska kyrkan institutionellt överfördes till hushållssektorn fr.o.m. 2000. Utan nämnda korrigering är ökningen 4,1 procent 2000.

7Årlig procentuell förändring i löpande priser.

8Andel av befolkningen mellan 20 och 64 år i reguljär sysselsättning.

9Andel av arbetskraften.

10Andel av arbetskraften.

11Årsgenomsnitt.

Inflationen har under året stigit mer än förvän- tat, framför allt till följd av högre priser på ben- sin, olja, el och kött. Dessa prisökningar är i hu- vudsak av tillfällig karaktär, varför inflationen väntas avta de kommande åren. Upprevideringen av inflationen jämfört med vårpropositionen medför högre prisbasbelopp fr.o.m. 2002, vilket

innebär ökade transfereringsutgifter. Jämfört med vårpropositionen ökar lönesumman för in- nevarande år, vilket leder till högre skatte- inkomster. Högre lönesumma och konsument- prisindex medför också högre inkomstindex, vil- ket höjer utgifterna för ålderspensioner 2002– 2004.

Trots den ekonomiska avmattningen har anta- let sysselsatta ökat det senaste året. Jämfört med bedömningen i vårpropositionen är syssel- sättningsgraden högre för innevarande år medan den har reviderats ned fr.o.m. 2002.

4.3Politiska prioriteringar

I detta avsnitt redovisas översiktligt de satsning- ar samt förslag till finansiering som regeringen föreslår i denna proposition.

Svensk ekonomi har utvecklats mycket väl de senaste åren. I år mattas dock tillväxten av. Ef- tersom avmattningen främst drabbar exportsek- torn blir effekterna på de offentliga finanserna begränsade. Utvecklingen på hemmamarknaden är fortsatt god. Under 2002–2004 förväntas en återhämtning av den ekonomiska tillväxten. De offentliga finanserna beräknas därmed visa fort- satta överskott de närmaste åren. Regeringen fö- reslår nu ytterligare satsningar som riktar sig till framför allt låg- och medelinkomsttagare. Ett andra steg i den s.k. gröna skatteväxlingen tas nästa år. Reformerna genomförs utan att de långsiktiga målen om sunda statsfinanser och en ekonomi i balans hotas.

Regeringens förslag omfattar nya reformer på främst budgetens inkomstsida, men även på bud- getens utgiftssida föreslås vissa nya reformer. För en närmare beskrivning av förslagen på ut- giftssidan hänvisas till texterna under respektive utgiftsområde i kapitel 6 och på inkomstsidan hänvisas till texterna i kapitel 5 och 8.

I tabell 4.8 redovisas budgeteffekterna för så- väl de offentliga finanserna enligt nationalräken- skapernas redovisning som effekterna på de tak- begränsade utgifterna av de förändringar som nu föreslås. Samtliga åtgärder ingår i den inkomst- beräkning och de förslag till utgiftsramar som redovisas i kapitel 5 och 6.

Regeringen avser att höja inkomsttaket i sjuk- och föräldraförsäkringen om det statsfinansiella läget så tillåter, från 7,5 till 10 prisbasbelopp från och med 1 juli 2003. Totalt uppgår reformen till

1 miljard kronor 2003 och till 2 miljarder kronor

2004.

Regeringen avser vidare att i den kommande propositionen för infrastruktur föreslå ambi- tionshöjningar inom området. Utgiftsområde 22 Kommunikationer tillförs därför 2 800 miljoner kronor från och med 2004. Därtill föreslås de lå- nefinansierade investeringarna öka 2002 med

2 miljarder kronor.

I 2001 års ekonomiska vårproposition avsattes 650 miljoner kronor för maxtaxa inom äldre- och handikappomsorgen. Nu föreslås att ytterli- gare 125 miljoner kronor 2002 och 250 miljoner kronor 2003 och framåt avsätts för ändamålet.

Sammantaget innebär de föreslagna föränd- ringarna en permanent ökning av utgifterna på ca 5 miljarder kronor.

Förändrade skatteregler

För att stimulera arbetskraftsutbud och utbild- ning anser regeringen det angeläget att sänka så- väl marginal- som genomsnittsskatter. Ytterliga- re ¼ av den inkomstskattereform som inleddes inkomståret 2000 föreslås genomföras 2002. Re- formen syftar dels till att kompensera löntagare och övriga personer med pensionsgrundande in- komst för den allmänna pensionsavgiften, dels till att reducera andelen skattskyldiga med för- värvsinkomster som betalar statlig inkomstskatt.

Kompensationen uppnås genom att skattere- duktionen i detta tredje steg höjs från 50 till 75 procent av den allmänna pensionsavgiften. Andelen skattskyldiga som betalar statlig skatt reduceras genom en extra justering av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt, utöver den som krävs för att neutralisera effekten av åtgär- derna. Justeringen beräknas minska andelen som betalar statlig skatt till 17 procent. Skattein- komsterna beräknas varaktigt minska med om- kring 13 miljarder kronor per år till följd av dessa åtgärder.

Som ett led i konsolideringsprogrammet i mitten av 1990-talet infördes vissa begränsningar i indexeringen av prisbasbeloppet. Detta ledde till en viss försämring av pensionernas reala vär- de. Regeringen anser det angeläget att kompen- sera pensionärerna för de besparingar som tidi- gare genomförts. För 2002 föreslår regeringen att pensionärerna ges en skattelättnad genom en utvidgning av den särskilda skattereduktionen. Från och med 2003 avskaffas den särskilda skat- tereduktionen och i stället uppnås samma effekt för pensionärerna genom en justering av det all-

PROP. 2001/02:1

männa grundavdraget. Skatteinkomsterna mins- kar med ca 2 miljarder kronor.

Enligt gällande bestämmelser är fackföre- ningsavgiften en icke avdragsgill privat levnads- kostnad medan avgiften till en arbetsgivarorgani- sation är avdragsgill till den del den avser medel för konfliktändamål. För att uppnå likställdhet aviseras nu ett kommande förslag att även avgif- ter till fackföreningar skall medföra en skattere- duktion. Detta innebär att skattereduktion skall medges med 25 procent av hela fackföreningsav- giften. Vidare aviseras att nuvarande avdrag för avgift till arbetslöshetskassa skall ersättas av en skattereduktion motsvarande 40 procent av av- giften till arbetslöshetskassan. Skatteinkomster- na beräknas varaktigt minska med 3,5 miljarder kronor per år till följd av dessa skattereduktio- ner.

Frysningen av taxeringsvärdena upphörde un- der innevarande år. De senaste årens prisökning- ar på bostadsmarknaden har inneburit kraftigt höjda taxeringsvärden i vissa områden. Redan förra året föranledde detta en sänkning av fastig- hetsskatten. Priserna har fortsatt att stiga inneva- rande år. För att begränsa skatteuttaget föreslår regeringen därför att fastighetsskatten för små- hus sänks från 1,2 procent till 1,0 procent med retroaktiv verkan fr.o.m. inkomståret 2001. Fas- tighetsskatten för hyreshus sänks från 0,7 procent till 0,5 procent med retroaktiv ver- kan fr.o.m. inkomståret 2001.

Regeringen aviserar också ett förslag att den nu gällande omräkningen av taxeringsvärdena skall avskaffas fr.o.m. 2003. I det nya systemet kommer en förenklad fastighetstaxering genom- föras mellan varje allmän fastighetstaxering. Det betyder att nya taxeringsvärden kommer att fast- ställas vart tredje år. Höjda taxeringsvärden skall sedan inte omedelbart slå igenom i högre fastig- hetsskatt utan endast en tredjedel av höjningen slår igenom första året och lika mycket under de två nästföljande åren. De föreslagna och avisera- de förändringarna av regler för beskattning av fastigheter beräknas sammantaget minska skatte- inkomsterna varaktigt med knappt 5 miljarder kronor.

För att begränsa antalet skattskyldiga som måste betala förmögenhetsskatt föreslås att fri- beloppen i förmögenhetsskatten höjs från 1,0 till 1,5 miljoner kronor för ensamstående och från 1,5 till 2,0 miljoner kronor för sambeskattade par. Förslaget medför en försvagning av de of-

PROP. 2001/02:1

fentliga finanserna med knappt 2 miljarder kro- nor.

Vidare föreslås att mervärdesskatten för böck- er och tidsskrifter sänks från 25 procent till 6 procent. Skatteinkomsterna reduceras därmed med 1,3 miljarder kronor.

Ett antal förslag lämnas från och med 2002 som en del av en s.k. grön skatteväxling. Strate- gin syftar till att växla höjda skatter på energi- och miljöområdet mot sänkta skatter på arbete. Första delen i strategin beslutades 2001. För 2002 föreslås att grundavdragen höjs med 900 kronor. Höjningen av grundavdragen innebär att de offentliga finanserna varaktigt försvagas med 2,0 miljarder kronor per år.

För att kompensera för detta höjs koldio- xidskatten på bränslen med 15 procent. För drivmedel sänks dock energiskatterna i motsva- rande omfattning. En höjning av koldioxidskat- ten innebär samtidigt att det relativa priset på el sjunker. Därför föreslås också en energiskatte- höjning på el. Vidare föreslås att avfallsskatten höjs med 15 procent. Förslagen om höjda ener- giskatter och höjd avfallsskatt innebär en varak- tig förstärkning av de offentliga finanserna med 2 miljarder kronor.

Regeringen föreslår också en skattestrategi för alternativa drivmedel som varaktigt beräknas försvaga de offentliga finanserna med 1 miljard kronor. En skattenedsättning genomförs för al- ternativa drivmedel i syfte att stimulera en intro- duktion av dessa bränslen. Därtill föreslås en sänkning av förmånsvärdet för miljövänliga bilar.

Därtill föreslår regeringen en generell ned- sättning av socialavgifterna för privata företag inom stödområde A med 15 procentenheter. Nedsättningen begränsas till ett löneunderlag på 852 000 kronor per år.

Den statliga skatten om 200 kronor har under några år utgjort en kommunal inkomstskatt. Kommunernas ekonomi har gradvist förbättrats men även för 2002 finns det behov av att för- stärka kommunernas ekonomi. Även för nästa år föreslår därför regeringen att det fasta beloppet om 200 kronor skall utgöra en kommunal in- komstskatt.

Sammantaget medför de föreslagna skatteför- slagen en varaktig inkomstminskning på ca 31 miljarder kronor för den offentliga sektorn vil- ket minskar skatternas andel av BNP, den s.k. skattekvoten, med drygt en procentenhet.

PROP. 2001/02:1

Tabell 4.8 Nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar

Försvagning av offentliga finanser och effekter på takbegränsade utgifter i förhållande till 2001 års ekonomiska vårproposition.

Miljoner kronor	2002	2003	2004	Permanent effekt
UO 2 Invärdering statliga garantier		500	500	500
UO 9 Alkoholpolitiska åtgärder	25	25		0

UO 9 Finansiering, maxtaxa inom äldreomsorg	-125	-250	-250	-250

UO 10 Försäkringskassorna	25	25	25	25
UO 10 Höjt tak (10 basbelopp) i sjukförsäkring		775	1550	1550

UO 10 Höjt tak (10 basbelopp) i föräldraförsäkring		240	480	480

UO 13 Friår 10 kommuner	65	65	65	0
UO 17 Kultur	47	40	40	40

UO 18 BKN, ändrad avsättningsprofil	-400	-400	-200	0

UO 22 Infrastruktur			2 800	2800

UO 23 Ekologiskt lantbruk	33			0

UO 24 Exportfrämjande	50	50	50	0

UO 24 Industriforskningen		70	70	70

UO 25 Maxtaxa inom äldre- och handikappomsorgen	125	250	250	250

Övrigt	-195	-360	-220	-160

Summa ökning av takbegränsade utgifter	-350	1030	5160	5305
Lånefinanisierade infrastruktursatsningar	2 000			0

Summa utgiftsökning	1 650	1 030	5 160	5 305

¼ inkomstskattereform inklusive höjd skiktgräns	13 200	13 700	14 100	14 100
Skattelättnad för pensionärer	1 900	1 900	1 900	1 900

Skattereduktion, fackföreningsavgifter	3 500	3 500	3 500	3 500
Fastighetskatt småhus, 1,0% fr. o. m 2001	2 400	2 500	2 500	2 500

Fastighetsskatt hyreshus, 0,5% fr o m 2001	1 300	1 400	1 400	1 400

Nytt taxeringsförfarande		400	1 000	1 600

Förmögenhetsskatteåtgärder	1 800	1 900	1 900	1 900

Bokmoms, 6 procent	1 300	1 300	1 300	1 300

Höjd energiskatt på el (+1,2 öre /kWh)	-900	-900	-900	-900

Höjd koldioxidskatt (+15%)	-900	-900	-900	-900
Höjd avfallsskatt	-200	-200	-200	-200

Skattestrategi, biodrivmedel och alkylatbensin		1 000	1 000	1000

Höjda grundavdrag (+900 kr)	2 000	2 000	2 000	2 000
Nedsatta socialavgifter 15% stödregion A	600	600	600	600

Alkoholskatter (vin)	600	600	600	600
Övrigt	400	400	400	400

Summa inkomstminskning, netto (periodiserad effekt)	27 000	29 200	30 200	30 800

Periodiseringseffekter	-5 200	900	300

Fast belopp 200 kronan till kommunerna	1 300

Summa inkomstminskningar enligt	23 100	30 100	30 500	30 800
nationalräkenskaperna

Nettoförsvagning av den offentliga sektorns finanser	24 750	31 130	35 660	36 105

Reformer 2002–2004	ökad rättvisa och tillväxt föreslagits för åren
Under de senaste åren har en rad reformer för	2001-2004. I årets budgetproposition tillkommer

PROP. 2001/02:1

ytterligare utgifts- och inkomstreformer på ca 36 miljarder kronor fram till 2004 i förhållande till beräkningen i 2001 års ekonomiska vårproposi- tion.

Stora satsningar sker framför allt inom områ- dena vård, skola och omsorg samt för pensionä- rer och barnfamiljer. I tabell 4.9 redovisas bud- geteffekterna i förhållande till föregående budgetår av större beslutade eller tidigare avise- rade reformer samt de nu föreslagna reformerna på budgetens utgifts- och inkomstsida. Samman- taget medför reformerna att de takbegränsade utgifterna 2004 blir ca 46 miljarder kronor högre jämfört med 2001.

Under motsvarande period genomförs också utgiftsminskningar på totalt ca 14 miljarder kro- nor som finansiering av vissa utgiftsreformer och som en följd av att vissa temporära program upphör. Inkomsterna beräknas under samma pe- riod minska med cirka 25 miljarder kronor i för- hållande till 2001 till följd av nya skatteregler och andra beslut. Därtill kommer förändringar av budgetens inkomster och utgifter till följd av bl.a. den makroekonomiska utvecklingen.

Under 2002 ökar de statliga utgifterna till följd av reformer med netto omkring 14 miljar- der kronor. Bland större utgiftsreformer som genomförs nästa år kan nämnas maxtaxan inom barnomsorgen, maxtaxan inom äldreomsorgen, vidare höjs ramen för arbetsskadeförsäkringen, och utökade resurser ges till skola och högskola samt till hälso- och sjukvård. Föräldraförsäk- ringen utökas med en månad. Vissa andra pro- gram fasas ut och besparingar genomförs inom försvaret. Inkomsterna minskar med ca 24 mil- jarder kronor under nästa år. Merparten av in- komstminskningen beror på de i denna proposi- tion föreslagna skatteförslagen.

År 2003 höjs ambitionerna inom hälsoområ- det liksom inom familjeområdet. Taken inom sjuk- och föräldraförsäkringen föreslås höjas från den 1 juli 2003 om det statsfinansiella läget tillå- ter. Biståndsmålet höjs samtidigt som också både skolan och högskolan tillförs mer resurser. En allmän förskola för 4- och 5-åringar introduce- ras. Reformerna medför att de statliga utgifterna efter föreslagen finansiering ökar med drygt 11 miljarder kronor 2003 i förhållande till 2002.

Under 2004 sker omfattande satsningar på miljöområdet samt infrastrukturen samtidigt som biståndsmålet höjs ytterligare. Vården till- förs också ytterligare resurser. Sammantaget sti-

ger de statliga utgifterna omkring 9 miljarder kronor ytterligare 2004.

Totalt innebär tidigare och nu aviserade ut- gifts- och inkomstreformer inklusive finansie- ring en försvagning av de offentliga finanserna på ca 59 miljarder kronor år 2004 i förhållande till 2001.

Utgiftsbegränsande åtgärder

Regeringen befarar att utgiftstaket för 2002 kan komma att överskridas om inte ytterligare åtgär- der vidtas. För att motverka ett överskridande har regeringen för avsikt att tidigarelägga utgifter från 2002 till 2001, totalt uppgående till knappt 3 miljarder kronor. Regeringen har gjort bedöm- ningen att det är möjligt att hantera ett antal åta- ganden i enlighet med de ekonomiska förpliktel- ser som staten har i form av äldre garantier – dvs. garantier utfärdade innan nuvarande modell för statlig garantigivning trädde i kraft 1998 – i en- lighet med nuvarande modell redan från och med innevarande budgetår. I denna proposition före- slås att anslagsmedel motsvarande drygt 1 mil- jard kronor anvisas på tilläggsbudget för inneva- rande budgetår (se vidare volym 1, kapitel 7, avsnitt 7.2 samt kapitel 9). Till Bostadskredits- nämndens separata garantireserv för resultatom- rådet äldre garantier i Riksgäldskontoret avsätts 0,4 miljarder kronor mer än tidigare beräknats 2001, vilket minskar tidigare beräknad avsättning 2002 med samma belopp. Avsättning till garan- tier har ingen lånebehovspåverkan.

Inom utgiftsområde 23 Jordbruk, skogsbruk och fiske tidigareläggs utbetalningar av såväl be- tesstöd som kompensationsstöd med anledning av så kallad märkbar revalvering. Därigenom be- räknas utgifterna 2002 minska med ytterligare ca 0,4 miljarder kronor. Vidare tidigareläggs också vissa utbetalningar av bidrag till särskilda insatser i kommuner och landsting uppgående till drygt 0,2 miljarder kronor. Från utgiftsområde 7 In- ternationellt bistånd tidigareläggs utbetalningar uppgående till ca 0,6 miljarder kronor från 2002 till 2001.

I syfte att säkerställa att anslagsförbrukningen inte överstiger en viss bestämd nivå 2002, har re- geringen vidare beslutat att införa utgiftsbe- gränsningar inom ett antal utgiftsområden. Ut- giftsbegränsningarna beräknas sammantaget minska utgifterna nästa år med 0,9 miljarder kronor.

PROP. 2001/02:1

Tabell 4.9 Tidigare beslutade och nu föreslagna eller aviserade utgifts- och inkomstförändringar

Budgeteffekter i förhållande till föregående år. Fullständigt periodiserad redovisning för skatter.

Miljarder kronor.	2002	2003	2004
Utgiftsrefomer
UO 1 Regeringskansliet	0,16	0,08	0,1

UO 3 Skatteförvaltning	0,19

UO 4 Rättsväsendet	0,50	0,10	0,60
UO 7 Höjt biståndsmål	0,22	1,64	1,43

UO 9 Hälso- och sjukvård	2,03	1,21	0,90

Varav läkemedelsreform	1,66	0,90	0,90
Varav tandvård	0,30	0,30	0,30

UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	0,60	1,29	0,76

Varav arbetskadeförsäkring	0,50	0,50

Varav höjt tak i sjukförsäkring (10 prisbasbelopp)		0,77	0,77

UO 11 Pensioner m.m.	0,16	2,00

Varav höjd garantipension		1,28

UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn	0,30	1,46	0,34

Varav mamma/pappamånad		1,00

Varav höjt tak i föräldraförsäkring (10 prisbasbelopp)		0,24	0,24
UO 13 Arbetsmarknad	0,60

UO 15 Studiestöd	3,49	0,90

UO 16 Utbildning och forskning	6,26	2,10	1,00
Varav maxtaxa	3,90

Skola och förskola	1,90	1,50	1,00
UO 17 Kultur	0,17	-0,01

UO 18 Bostäder inkl KLIMP	0,11	0,51	0,40

UO 19 IT-infrastruktur		0,20

UO 20 Miljösatsningar	0,41	-0,05	2,04

UO 22 Infrastrukturförändringar, inkl. infrastruktursatsningar 2004	-0,10	0,50	2,60

Lånefinansierade infrastruktursatsningar	2,0

UO 23 Jord- och skogsbruk	0,46	0,12	0,02
UO 24 Ekologi/företagande	0,02	0,08	0,01

UO 25 Allmänna bidrag till kommuner	3,83	2,52	1,00

Varav vårdsatsningar	1,00	2,00	1,00
Varav maxtaxa inom äldre- och handikappomsorgen	0,78	0,12

Varav tillgänglighet	1,25
Varav allmän förskola		1,20

Summa utgiftsreformer	21,38	15,64	11,19

Inkomstreformer
Sjöfartsstöd	1,30

¼ inkomstskattereform inklusive höjd skiktgräns	13,20

Skattelättnad för pensionärer	1,60
Skattereduktion, fackföreningsavgifter	3,50

Fastighetsskatt småhus, 1,0% fr.o.m. 2001 (2,2 mdkr 2001)

Fastighetsskatt hyreshus, 0,5% fr.o.m. 2001 (1,1 mdkr 2001)

Nytt taxeringsförfarande		0,30	0,20

PROP. 2001/02:1

Miljarder kronor	2002	2003	2004
Förmögenhetsskatteåtgärder	1,80
Bokmoms, 6 procent	1,30

Höjd energiskatt på el (+1,2 öre /kWh)	-0,90

Höjd koldioxidskatt (+15%)	-0,90
Höjd avfallsskatt	-0,20

Skattestrategi, biodrivmedel och alkylatbensin		1,00

Höjda grundavdrag (+900 kr)	2,00
Nedsatta socialavgifter 15% stödområde A	0,60*

Alkoholskatter	0,60

Övrigt	0,40

Fast belopp 200 kronor till kommunerna		-1,30

Summa inkomstreformer	24,30**	0	0,20
Finansiering m.m.
UO 1 Regeringskansliet, minskning efter ordförandeskap	-0,47

UO 6 Försvarsomställningen	-1,00	-2,00	-1,00

UO 6 Fredsfrämjande insatser	-0,25
UO 7 Samarbete med Central – och Östeuropa			-0,35

UO 8 Storstadssatsning upphör	-0,45		-0,23
UO 9 Bidrag hälso- och sjukvård till bl.a UO 25	-0,58	-0,12

UO 16 IT i skolan	-0,50	-0,20

UO 18 Investeringsbidrag för studentbostäder	-0,15	-0,13

UO 18 Lokala investeringsprogram för ek. hållbarhet	-0,24	-0,30	-0,83

UO 19 Tillfälliga medel för försvarsomställning upphör	-0,10

UO 19 Nedsättning av sociala avgifter i vissa områden upphör	-0,20

UO 21 Vissa energieffektiviseringsprogram upphör		-0,74
UO 22 Bidrag till sjöfarten	-0,40

UO 23 Biotopskydd			-0,10

UO 24 Utfasning Östersjösatsning			-0,20
UO 25 Delfinansiering av äldreförsörjningsstöd		-0,64	0,33

UO 25 Särskilda insatser, finansiering av bl.a. vård	-1,56	-0,45	0,61
Övrigt	-1,69	0,24	0,05

Summa finansiering m.m.	-7,59	-4,34	-1,72

Utgiftsreformer inkl. finansiering m.m.	13,79	11,30	9,47

Reformer inkl. finansiering m.m.	38,09	11,30	9,67
Summa utgifts- och inkomstreformer	45,68	15,64	11,39

*Bruttoeffekt 0,8 miljarder kronor.

**Med hänsyn till periodiseringseffekter bli effekten på den offentliga sektorns finansiella sparande ca. 23 mdkr.

4.4Statsbudgetens utveckling

Statsbudgetens saldo överensstämmer sedan 1997 med statens lånebehov. Ett budgetöverskott innebär följaktligen ett lika stort negativt lånebehov och att staten har möjlighet att amortera på statsskulden.

100

Diagram 4.1 Statsbudgetens utveckling 1989–2004

Miljarder kronor

150
100
50
0
-50
-100
-150
-200
-250
-300
89	90	91	92	93	94	95	96	97	98	99	00	01	02	03	04

Under perioden 1990–1997 var utfallet för statsbudgeten oavbrutet negativt. Från 1990 växte budgetunderskottet kraftigt fram till 1993, då budgetsaldot uppgick till minus 250 miljarder kronor. Konsolideringsprogrammet och den ekonomiska återhämtningen innebar att underskotten reducerades markant de följande åren. År 1998 uppvisade statsbudgeten åter ett

positivt saldo	och staten		amorterade nära
10 miljarder	kronor	på	statsskulden.

Statsskulden uppgick vid årsskiftet 1998/99 till 1 445 miljarder kronor.29 Statsbudgetens saldo förbättrades ytterligare 1999 till 82 miljarder kronor, främst till följd av engångseffekter i form av överföringar från AP-fonden och inbetalningar av premiepensionsmedel (se vidare avsnitt 4.4.4). Förra året uppgick överskottet till 102 miljarder kronor. Även fjolårets goda utfall var till stor del en följd av engångseffekter i form av överföringar från AP-fonden samt försäljning av statligt aktieinnehav, främst Telia AB.

Under perioden 2001–2004 beräknas stats- budgetens saldo minska successivt. För 2003 och 2004 beräknas statsbudgeten uppvisa ett negativt budgetsaldo på 13 respektive 17 miljarder kro- nor. I beräkningarna för 2003 och 2004 har det då förutsatts att det överskjutande överskottet, dvs. det belopp av den offentliga sektorns finan- siella sparande som överstiger 2 procent av BNP, kommer att användas så att överskottsmålet uppnås exakt. Om överskottsmålet överträffas kommer statsbudgetens saldo att förbättras i förhållande till de redovisade beräkningarna.

29 När statsskulden konsolideras innebär det att statliga myndigheters innehav av statspapper elimineras. Detta statsskuldsbegrepp används i Årsredovisningen för staten.

PROP. 2001/02:1

4.4.1Uppföljning av statsbudgeten för 2001

Budgetsaldo och statsskuld

Budgetsaldot beräknas 2001 uppgå till 59 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 18 miljarder kronor jämfört med den av riksdagen fastställda statsbudgeten för 2001. Förändringen jämfört med statsbudgeten beror på att inkomsterna revideras upp med 37 miljarder kronor. Den del av inkomsterna som består av skatteinkomster beräknas bli 32 miljarder kronor högre, främst till följd av högre företags- och realisationsvinster avseende 2000 samt en högre lönesumma 2001. Övriga inkomster, däribland inkomster av försåld egendom, väntas bli 5 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Anledningen till detta är att Riksbankens inlevererade överskott blir 20 miljarder kronor högre än tidigare beräknat medan inkomster av försåld egendom reviderats ned med 15 miljarder kronor.

Utgifterna (se tabell 4.10) bedöms nu bli 695 miljarder kronor. Detta är 18 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten, vilket främst beror på en ny beräkning av Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m. Av utgiftsförändringen be- ror 0,2 miljarder kronor på lägre statsskuldsrän- tor medan de takbegränsade utgifterna beräknas bli 0,5 miljarder kronor lägre, vilket framgår av redovisningen i avsnitt 6.2. Den största föränd- ringen av de takbegränsade utgifterna i förhål- lande till statsbudgeten återfinns inom utgifts- område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp där utgifterna väntas bli 6 miljar- der kronor högre än tidigare beräknat. Utgifter- na inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad och utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska ge- menskapen beräknas däremot bli 4 respektive 2 miljarder kronor lägre. Budgeteringsmarginalen beräknas därmed uppgå till 3,4 miljarder kronor, vilket är 2,2 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statsbudgeten för 2001, (se tabell 4.13). Hänsyn har då tagits till den föreslagna tekniska justeringen av utgiftstaket, (se avsnitt 4.1.1).

Prognosen för Riksgäldskontorets nettoutlå- ning m.m., inklusive den kassamässiga korriger- ingen och överföringen av medel från AP- fonden, beräknas till minus 18 miljarder kronor. Detta innebär att Riksgäldskontorets nettoutlå- ning m.m. har reviderats upp med 19 miljarder kronor jämfört med beräkningen i statsbudgeten

101

PROP. 2001/02:1

för 2001. Den främsta orsaken till detta är den extra utdelning som Riksbanken inlevererat och som redovisas på statsbudgetens inkomstsida, (se kapitel 5 respektive avsnitt 4.4.2). Under Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m. redovi- sas detta som en kassamässig korrigeringspost då någon betalning till statsverkets checkräkning inte görs.

Statsskulden beräknas vid utgången av 2001 uppgå till 1 122 miljarder kronor, vilket är 38 miljarder kronor lägre än beräkningen i budget- propositionen för 2001.

Jämfört med beräkningen i 2001 års ekono- miska vårproposition visar den nu aktuella pro- gnosen att budgetsaldot innevarande år blir 11 miljarder kronor lägre. Förändringen förklaras av att skatteinkomsterna beräknas bli 22 miljarder kronor högre. Övriga inkomster beräknas där- emot bli 4 miljarder kronor lägre. Utgifter m.m. (se tabell 4.10) har reviderats upp med 29 miljar- der kronor främst till följd av en redovisnings- mässig förändring av extrautdelningen från Riksbanken. Dessutom har utgifter för bidrag till kommuner samt utgifter för ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp reviderats upp. Såväl utgifterna för statsskuldsräntor som de utgifter som begränsas av utgiftstaket beräk- nas bli högre

Tabell 4.10 Budgetsaldo och statsskuld 2001

Miljarder kronor

		Differens mot
	Prognos	Vårpropo-	Stats-
		sitionen	budgeten
Inkomster	753,6	18,3	36,4

varav skatteinkomster	683,1	22,3	31,9

varav övriga inkomster	70,5	-4,0	4,5

Utgifter m.m.	695,1	28,9	18,4

varav utgifter exkl.	642,8	1,6	-0,5
statsskuldsräntor1
varav statsskuldsräntor	70,7	4,7	-0,2

varav Riksgäldskontorets	-18,4	22,5	19,1
nettoutlåning m.m.2
Budgetsaldo	58,5	-10,6	18,0
Statsskuld3	1121,7	19,0	-38,3

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

1Inklusive posten minskning av anslagsbehållningar.

2Inklusive kassamässig korrigering och den finansiella överföringen från AP- fonden till statsbudgeten.

3Konsoliderad statsskuld enligt den definition som används i årsredovisning för staten

4.4.2Statsbudgetens inkomster

Statsbudgetens inkomster består av skatter och avgifter samt övriga inkomster. Av statsbudgetens totala inkomster utgör skatter och avgifter normalt ca 90 procent och övriga inkomster ca 10 procent. Statsbudgetens skatte- inkomster redovisas kassamässigt. Skatte- inbetalningarna avser i viss utsträckning skatter på inkomster som intjänats föregående år eller flera år tillbaka i tiden.

Av tabell 4.11 framgår att skatteinkomsterna beräknas öka med ca 27 miljarder kronor under perioden 2000–2004. Mellan 2001 och 2002 beräknas dock skatteinkomsterna minska med 35 miljarder kronor. Detta förklaras dels av de föreslagna skattesänkningarna 2002, dels av en förväntad nedgång i företags- och realisationsvinster.

De övriga inkomsterna beräknas minska med 62 miljarder kronor mellan 2000 och 2004. Det beror främst på att förra årets övriga inkomster var osedvanligt stora, bl.a. till följd av försäljningen av aktier i Telia AB.

Tabell 4.11 Statsbudgetens inkomster

Miljarder kronor

	2000	2001	2002	2003	2004
Skatteinkomster	672,8	683,1	648,2	668,2	699,7
Övriga inkomster	127,2	70,5	84,6	64,7	64,9

Totala inkomster	800,0	753,6	732,7	732,8	764,6
Procent av BNP

Skatteinkomster1	32,3	31,8	28,8	28,4	28,4
Totala inkomster	38,4	35,0	32,6	31,1	31,0

Differens mot 2001 års ekonomiska vårproposition

Skatteinkomster		22,3	-13,5	-14,2	-15,4

Övriga inkomster		-4,0	18,6	-1,7	-1,1
Totala inkomster		18,3	5,0	-15,8	-16,5

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

1 Denna kvot skall inte förväxlas med skattekvoten för hela offentliga sektorn.

I förhållande till 2001 års ekonomiska vårpropo- sition beräknas skatteinkomsterna i år bli 22 mil- jarder kronor högre. Upprevideringen förklaras främst av högre företags- och realisationsvinster avseende 2000 samt högre lönesumma 2001. För perioden 2002–2004 revideras skatteinkomsterna ned till följd av de föreslagna skattesänkningarna.

De övriga inkomsterna beräknas i år bli 4 mil- jarder kronor lägre jämfört med bedömningen i vårpropositionen. Förändringen förklaras av att försäljningsinkomsterna har reviderats ned med

102

15 miljarder kronor samtidigt som Riksbankens inlevererade överskott ökar med 10 miljarder kronor. Ökningen av Riksbankens överskott förklaras av att hela den extraordinära utdelning- en på 20 miljarder kronor nu redovisas på in- komstsidan. I vårpropositionen antogs att endast hälften skulle levereras in på inkomsttitel, medan den andra hälften direkt skulle skrivas av mot statsskulden. År 2002 beräknas statsbudgetens övriga inkomster bli knappt 19 miljarder kronor högre i förhållande till vårpropositionen. Ök- ningen förklaras av att Riksbanken förväntas göra en extraordinär utdelning om 20 miljarder kronor även nästa år. Nedrevideringen 2003 och 2004 beror framför allt på att Riksbankens över- skott väntas bli lägre till följd av extrautdelning- arna.

En utförlig redovisning av statsbudgetens och den offentliga sektorns inkomster ges i kapitel 5.

4.4.3Statsbudgetens utgifter

Statsbudgetens utgiftssida indelas i 27 utgiftsom- råden, minskning av anslagsbehållningar, myn- digheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskon- toret samt kassamässig korrigering.

Tabell 4.12 Statsbudgetens utgifter 2000–2004

Miljarder kronor

	2000	2001	2002	2003	2004
Utgifter exkl.	619,4	642,8	653,7	687,9	707,2
statsskuldsräntor1
Statsskuldsräntor2	90,2	70,7	63,3	55,2	56,5
Summa utgifter	709,6	713,5	717,0	743,1	763,7

Riksgäldskontorets	-11,5	-18,4	0,4	-1,3	9,8
nettoutlåning m.m.3
Summa utgifter m.m.	698,1	695,1	717,4	741,8	773,5

Procent av BNP
Utgifter exkl.	29,7	29,9	29,1	29,2	28,7
statsskuldsräntor

Statsskuldsräntor2	4,3	3,3	2,8	2,3	2,3
Summa utgifter	34,1	33,2	31,9	31,5	31,0

1Inklusive minskning av anslagsbehållningar.

2Avser utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

3Inklusive kassamässig korrigering och finansiell överföring från AP-fonden till Riksgäldskontoret

De primära utgifterna på statsbudgeten, dvs. ut- gifterna exklusive statsskuldsräntor, beräknas öka med 88 miljarder kronor under perioden 2000–2004. Som andel av BNP minskar dock de primära utgifterna från 29,7 procent till 28,7 procent. Ränteutgifterna minskar kraftigt mellan

PROP. 2001/02:1

2000 och 2002, som en effekt av det höga finan- siella sparandet och överföringar från AP- fonden. Från 2002 stabiliseras ränteutgifterna på en nivå kring 60 miljarder kronor. Som andel av BNP beräknas utgifterna, inklusive statsskulds- räntor, minska från 34,1 procent 2000 till 31,0 procent 2004.

Takbegränsade utgifter 2000–2004

I tabellen 4.13 redovisas de beräknade utgifterna för perioden 2001–2004 och utfallet för 2000. Ålderspensionssystemets utgifter förväntas öka med 23 miljarder kronor under perioden 2000– 2004. Detta tillsammans med ökningen av stats- budgetens primära utgifter på 88 miljarder kro- nor innebär att de takbegränsade utgifterna sti- ger med drygt 111 miljarder kronor under perioden, vilket motsvarar en genomsnittlig ök- ning med 3,5 procent per år.

103

PROP. 2001/02:1

Tabell 4.13 Utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten 2000–2004

Miljoner kronor

	2000 utfall	2001	2002	2003	2004
Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor 1	619 353	642 754	653 657	687 864	707 160
Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten	140 658	144 889	153 414	154 093	163 761

Takbegränsade utgifter	760 011	787 643	807 071	841 957	870 921

Budgeteringsmarginal	4 989	3 357	1 929	2 043	7 079
Utgiftstak för staten	765 000	791 000	809 000	844 000	878 000

Anm: Beloppen är är avrundade och summerar därför inte alltid.

1 Inklusive beräknad förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit

De takbegränsade utgifterna beräknas 2001 bli ca 28 miljarder kronor högre än 2000. Ungefär hälften av denna ökning förklaras av de ut- giftsreformer som träder i kraft under 2001. Eftersom de takbegränsade utgifterna ökar nå- got mer än utgiftstaket mellan 2000 och 2001 väntas budgeteringsmarginalen i år bli något mindre än förra året. Under kommande år be- räknas de takbegränsade utgifterna öka från 788 miljarder kronor 2001 till 871 miljarder kronor 2004 eller med sammantaget 83 miljar- der kronor. Utgifterna under taket ökar med 19 miljarder kronor 2002, 35 miljarder kronor 2003 och 29 miljarder kronor 2004. Eftersom de beräknade utgifterna ökar nästan lika snabbt som utgiftstaket 2001–2003 beräknas budgeteringsmarginalen bli relativt liten även för åren 2002–2003. För 2004 beräknas budge- teringsmarginalen till drygt 7 miljarder kronor.

I tabell 4.14 redovisas en uppskattning av de huvudsakliga förklaringsfaktorerna bakom ut- giftsutvecklingen perioden 2001-2004.

104

PROP. 2001/02:1

Tabell 4.14 Budgeteringsmarginalen och förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år

Miljarder kronor

	2001	2002	2003	2004	2001–2004
Utgiftstak	791	809	844	878	89
Takbegränsade utgifter	788	807	842	871	83

Budgeteringsmarginal	3	2	2	7	4

Förändring av takbegränsade utgifter		19	35	29	83
Varav

Pris- och löneomräkning (PLO)		4	4	4	12

Effekter av övriga makroekonomiska förutsättningar på statsbudgetens utgifter		5	5	5	15
Reformer		20	16	11	47

Finansiering/utfasning av tidsbegränsade program		-7	-5	-2	-14

Förändringar som motiverat tekniska justeringar av utgiftstaket		-7	5	1	-1
Övrigt (volymer, förändring av förbrukning av anslagsbehållningar m.m.)		-4	2	0	-1

Ålderspensionssystemet vid sidan	av statsbudgeten	8	8	10	26

Anm. Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Pris- och löneomräkning av berörda anslag hö- jer utgifterna med omkring 12 miljarder kro- nor under perioden 2001–2004.

Makroekonomiska effekter på statsbudge- tens utgifter såsom högre prisbasbelopp, högre timlön och högre bruttonationalinkomst (BNI) förklarar ca 15 miljarder kronor av ök- ningen av utgifterna på statsbudgeten under perioden. Prisbasbeloppet förklarar drygt 6 miljarder kronor.

Beslutade och aviserade reformer höjer ut- gifterna med omkring 47 miljarder kronor mellan 2001 och 2004 (de enskilda reformer- nas budgeteffekter redovisas i tabell 4.9, av- snitt 4.3). Besparingar inom bl.a. totalförsvaret och utfasning av olika tidsbegränsade program innebär en utgiftsminskning på omkring 14 miljarder kronor under samma period.

Utgiftsutvecklingen beror också på föränd- ringar som föranlett tekniska justeringar av ut- giftstaket. Förändringar som motiverat juster- ingar av utgiftstaken bl.a. justeringar till följd av tredje steget i inkomstskattereformen, höj- da grundavdrag och återbetalning av felaktigt inbetalda ålderspensionsavgifter (se avsnitt 4.1.1) minskar sammantaget de takbegränsade utgifterna med 1 miljard kronor under perio- den 2001-2004.

I budgetberäkningarna bidrar förändrade volymer inom olika transfereringssystem en- dast marginellt till förändrade utgifter på statsbudgeten under perioden 2001-2004. Un- der tidigare år har utgifterna inom utgiftsom-

råde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp ökat kraftigt till följd av ett ökat an- tal sjukdagar. I budgetberäkningarna förut- sätts att denna utveckling bryts. I denna pro- position presenterar regeringen ett 11- punktersprogram för att främja hälsan i arbets- livet.

Ändrad avsättningsprofil till Statens bostads- kreditnämnd: Garantiverksamhet medför att utgifterna 2002 minskar med 0,8 miljarder kronor jämfört med 2001.

Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten ökar under perioden 2001-2004 med ca 19 miljarder kronor. Över- föringen av utgifter för bosättningsbaserade folkpensioner från ålderspensionssystemet till statsbudgeten uppgår till drygt 7 miljarder kronor 2003. Justerat för denna överföring uppgår ökningen under perioden till 26 miljar- der kronor. Denna utgiftsökning kan till hälf- ten förklaras av indexeringen av pensionerna och till resterande del av ökningen av pensio- närernas genomsnittliga ATP-poäng. Under perioden övergår indexeringen av den in- komstrelaterade ålderspensionen successivt från att räknas upp med prisutvecklingen till att i princip följa inkomstutvecklingen.

105

PROP. 2001/02:1

4.4.4Statsbudgetens saldo, statens finansiella sparande och statsskulden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under budgetåret 2002 ta upp lån enligt la- gen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning.

Beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret samt beräkningen av överföring av medel från AP-fonden för budgetåret 2002 godkänns enligt tabell 4.15.

Statsbudgetens saldo

Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall statsbudgeten omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov.

I år beräknas statsbudgetens saldo uppgå till 58,5 miljarder kronor. Statsbudgetens saldo bedöms minska till 15,3 miljarder kronor 2002. Att saldot försvagas mellan 2001 och 2002 be- ror framför allt på nya reformer på statsbudge- tens utgifts- och inkomstsida vilka träder i kraft 2002. Ytterligare reformer som aviserats med ikraftträdande 2003 minskar tillsammans med lägre positiva engångseffekter statsbudge- tens saldo 2003 och 2004.

Vid oförändrade regler och oförändrad ekonomisk politik, beräknas statsbudgetens saldo uppvisa ett underskott på ca 9 miljarder kronor 2003 och 2004. Vid oförändrad ekonomisk politik överträffas emellertid de årsvisa överskottsmålen. Målet för den offentliga sektorns finansiella sparande är 2 procent av BNP för åren 2003–2004. Den framtida konjunktursituationen kan medföra att dessa mål behöver omprövas, vilket i sådana fall sker i budgetpropositionen för respektive år.

Under perioden 2002 till 2004 bedöms det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet uppgå till närmare 3 procent av BNP. Även kommunsektorn beräknas uppvisa ett mindre överskott 2002. Mer än hela överskottsmålet för de offentliga finanserna kommer således att ligga i pensionssystemet. Det höga finansiella sparandet i ålderspensionssystemet leder till att statens budgetsaldo kommer att uppvisa ett underskott på 13 respektive 17 miljarder kronor 2003 och 2004 under

förutsättning att överskottsmålet uppnås exakt. I beräkningen av statsbudgetens saldo har det då beräkningstekniskt antagits att det överskjutande överskottet på 4 miljarder kronor för 2003 och 8 miljarder kronor för 2004 kommer att användas till förändringar på statsbudgetens inkomst- eller utgiftssida så att målet om ett överskott i de offentliga finanserna på 2 procent av BNP uppnås exakt. Regeringen avser att återkomma till på vilket sätt de överskjutande medlen kommer att användas.

106

PROP. 2001/02:1

Tabell 4.15 Statsbudgetens saldo och statsskulden

Miljarder kronor
	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Inkomster	706,3	725,1	800,0	753,6	732,7	732,8	764,6

Utgifter exkl. statsskuldsräntor1	585,7	615,3	619,4	642,8	653,7	687,9	707,2
Statsskuldsräntor m.m.2	113,4	89,9	90,2	70,7	63,3	55,2	56,5
Riksgäldskontorets nettoutlåning	-2,8	-17,9	23,9	8,4	9,1	12,4	13,7

varav Kommunmomssystemet	1,5	1,2	-3,8	-0,1	0,1

Investeringslån till myndigheter	1,4	1,3	0,9	0,4	3,0	4,0	5,0

In-/utlåning från myndigheter (räntekonto) 3	2,6	-3,0	-8,7
Inbetalning av premiepensionsmedel inkl. ränta	-13,7	-26,1	-24,9	-20,8	-24,0	-24,8	-25,6
Utbetalning av premiepensionsmedel			56,0	18,8	20,9	23,0	24,0

CSN, studielån	10,1	11,0	11,3	11,2	10,7	10,7	10,7

Övrigt, netto4	-4,8	-2,4	-6,8	-1,1	-1,6	-0,5	-0,3
Kassamässig korrigering5	0,4	-44,1	-35,4	-26,8	-8,7	-13,7	-3,9
Statsbudgetens saldo före beräkningsteknisk överföring	9,7	82,0	101,9	58,5	15,3	-9,0	-8,8

Beräkningsteknisk överföring					0,0	4,4	7,7
Statsbudgetens saldo efter beräkningsteknisk överföring	9,7	82,0	101,9	58,5	15,3	-13,4	-16,6

Skulddispositioner m.m.	26,4	7,3	8,4	-97,46	33,07	-8,6	-4,5
Statsskulds förändring	18,0	-74,8	-92,3	-156,2	-25,5	-0,8	3,1
Statsskuld vid årets slut före beräkningsteknisk överföring8	1 445,0	1 370,2	1 277,9	1 121,7	1 096,2	1 095,4	1 098,5
Procent av BNP	75,9	68,7	61,3	52,1	48,8	46,5	44,6

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

1Inklusive minskning av anslagsbehållningar.

2Avser hela utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

3Normalt görs inga prognoser på in/utlåning från myndigheter (räntekonto) utan här redovisas endast utfallet.

4Varav individuellt kompetenssparande –1,35 miljarder kronor 2000 och –1,15 miljarder kronor 2001.

5Varav överföring från AP-fonden –45 miljarder kronor 2000 och –46,4 miljarder kronor 2001 och extrautdelning från Riksbanken på 19,6 miljarder kronor 2001.

6Varav nedskrivning av statsskulden p.g.a. överföringen av statsobligationer från AP-fonden på 68,8 miljarder kronor samt 18,6 miljarder kronor (av totalt 20 miljarder kronor) i extrautdelningen från Riksbanken.

7Varav nyemitterade obligationer på 43 miljarder kronor som påverkar statsskulden enligt Riksgäldskontorets definition (se avsnittet om statsskulden).

8Statsskulden enligt Riksgäldskontorets definition uppgår under perioden 2001-2004 till 1 124,7; 1 142,4; 1 142,7 resp. 1 147,1 miljarder kronor före beräkningsteknisk överföring.

För att statsbudgetens saldo skall överensstämma med statens lånebehov redovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigering på statsbudgeten.

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets (RGK) nettoutlåning utgörs av förändringen av ut- och inlåning till myndigheter, affärsverk, statliga bolag och vissa fonder. De största delposterna utgörs av förändringar av myndigheternas räntekonto- behållningar, in- och utbetalningar av premiepensionsmedel, insättningsgarantiavgifter samt Centrala studiestödsnämndens (CSN) nettoupplåning för finansiering av studielån.

Sedan 1995 har medel för premiepensioner tillfälligt placerats i RGK. För åren 2002–2004 beräknas de årliga inbetalningarna till ca

25 miljarder kronor. Inbetalningarna inklusive ränta överförs fr.o.m. 2001 till Premiepensions- myndigheten (PPM) med två års fördröjning. RGK:s nettoutlåning till CSN beräknas uppgå till omkring 11 miljarder kronor per år under perioden 2000–2004.

Finansieringen av infrastruktursatsningar kommer under perioden att innebära en ökad utlåning till framför allt Banverket, Botniabanan AB och Vägverket.

Kassamässig korrigering och överföring från AP- fonden

Beräkningsposten kassamässig korrigering är nödvändig för att budgetsaldot skall bli identiskt med lånebehovet (med omvänt tecken). En kassamässig korrigering kan dels uppstå om betalningen respektive anslagsavräkningen sker

107

PROP. 2001/02:1

olika budgetår, dels om det förekommer transaktioner över statsverkets checkräkning som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar eller vice versa. Ett exempel på det senare är de överföringar från AP-fonden som gjordes 1999 och 2000.

När pensionsreformen är fullt genomförd kommer statsfinanserna att försvagas med ca 60 miljarder kronor per år. För att delvis motverka denna försvagning överfördes 45 miljarder kronor per år från AP-fonden till statsbudgeten under åren 1999 och 2000. Under 2001 har ytterligare en överföring ägt rum bestående av stats- och bostadsobligationer till ett marknadsvärde av 155 miljarder kronor. Effekten på statsbudgetens saldo av överföringen 2001 är dock endast 46 miljarder kronor. Förklaringen är att den del av överföringen som består av statsobligationer skrivs av direkt mot statsskulden med obligationernas nominella värde (69 miljarder kronor). Därigenom påverkar inte överföringen av statsobligationerna lånebehovet mer än indirekt via de lägre ränteutgifter som följer av den lägre statsskulden. Den del av överföringen som består av bostadsobligationer kommer att påverka lånebehovet under hela beräkningsperioden, dels genom att de olika obligationslånen genererar ränteavkastning, dels genom att de förfaller till betalning. Budgetsaldot förstärks genom denna transaktion

med 46 miljarder	kronor	2001,	9	miljarder
kronor 2002, 14 miljarder		kronor		2003	och
4 miljarder kronor	2004.	Till	skillnad		från

statsbudgetens saldo påverkas statens finansiella sparande fullt ut av hela överföringen på 155 miljarder kronor 2001. Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande uppvisar därför en stor diskrepans 2001. Enligt pensionsöverenskommelsen skall det slutliga överföringsbeloppet fastställas vid en kontrollstation 2004 och den slutliga överföringen äga rum 2005.

Ytterliggare en stor kassamässig korrigering uppkommer under innevarande år som en följd av Riksbankens extraordinära utdelning till staten i form av statspapper till ett marknadsvärde av 19,6 miljarder kronor. Utdelningen, 20 miljarder kronor, redovisas i sin helhet på statsbudgetens inkomstsida. Den kassamässiga transaktionen uppgick till enbart 0,4 miljarder kronor och utgör mellanskillnaden av beslutad utdelning och marknadsvärdet av de

överförda statspappren. Statsskulden skrevs ned med statspapprens nominella belopp (18,4 miljarder kronor). Eftersom någon kassamässig transaktion ej skett avseende statspappren påverkas inte statsbudgetens saldo till denna del av den extraordinära utdelningen. En kassamässig korrigering på 19,6 miljarder kronor uppkommer därför.

Statsbudgetens saldo justerat för större engångseffekter

I tabell 4.16 redovisas statsbudgetens saldo justerat för större engångseffekter.

Tabell 4.16 Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter

Miljarder kronor

	2000	2001	2002	2003	2004
Statsbudgetens saldo	102	58	15	-9	-9
före beräkningsteknisk
överföring
Statsbudgetens saldo	102	58	15	-13	-17
efter beräkningsteknisk
överföring

Större engångseffekter	88	54	44	29	19

Varav försäljning av	74	0	15	15	15
statligt aktieinnehav1
Överkonsolidering		8
Alecta (f.d. SPP)
Överföring från AP-	45	46	9	14	4
fonden2
Extraordinär utdelning			20
av Riksbanken3
Premiepensionsmedel,	-31
nettoinbetalningar

Statsbudgetens saldo	14	4	-28	-42	-35
efter beräkningsteknisk

överföring och justerat för större engångs- effekter

1Beloppet inkluderar aktieutdelning och inbetalning av reavinstskatt från Stattums försäljning av Pharmacia & Upjohn samt aktieförsäljning av Celsius AB och Telia AB.

2Överföringen 2001 bestod av stats- och bostadsobligationer till ett marknadsvärde om 155 miljarder kronor. Statsobligationerna skrevs av mot statsskulden (68,8 miljarder kronor, nominellt värde). Bostadsobligationerna påverkar däremot lånebehovet under hela perioden, vilket framgår av tabellen. Efter 2004 återstår 1,9 miljarder kronor i bostadsobligationer som förfaller under 2005.

3Riksbankens extraordinära utdelning på 20 miljarder kronor 2001 påverkar budgetsaldot med enbart 0,4 miljarder kronor, resterande del reducerar statsskulden och ränteutgifterna.

Budgetsaldot, justerat för större engångseffekter, uppgick till 14 miljarder kronor 2000. Årets överskott för det justerade budgetsaldot på 4 miljarder kronor beräknas vändas till ett underskott på 28 miljarder kronor 2002. Utan vissa extraordinära tillskott i form av inkomster från företagsförsäljningar och överföringar från

108

PROP. 2001/02:1

AP-fonden m.m. skulle statsbudgeten, vid ett

statens finansiella sparande. Den stora skillnaden

överskott på 2 procent av BNP i de offentliga

2001 beror på att överföringen från AP-fonden

finanserna under åren 2003 och 2004, uppvisa ett

ökar

statens

finansiella

sparande

med

underskott på

42 respektive 35 miljarder kronor

155 miljarder

kronor,

medan

statsbudgetens

per år.

saldo endast förbättras med 46 miljarder kronor.

Större engångseffekter under perioden 2000–

mer

permanent

skillnad

mellan

2004 som påverkar statsbudgetens saldo uppgår

statsbudgetens saldo och statens finansiella

sammantaget till 234 miljarder kronor. År 2001

sparande utgörs av den årliga nettoutlåning som

beräknas det dessutom uppstå positiva

Riksgäldskontoret förmedlar till studerande via

engångseffekter

på

87 miljarder

kronor

som

CSN. Denna utlåning belastar statsbudgetens

enbart påverkar statsskulden (AP-fondens

saldo med ca 11 miljarder kronor varje år medan

överföring och Riksbankens extrautdelning i

statens finansiella sparande inte påverkas

form av statspapper). Större engångseffekter

eftersom varje nytt lån motsvarar en lika stor

förklarar därmed mer än hela den förväntade

fordran. Ytterligare en post som påverkar

minskningen av statsskulden på ca 270 miljarder

statsbudgetens saldo och statens finansiella

kronor mellan åren 2000 och 2004.

sparande olika, är räntor på statsskulden. De

Med undantag för effekten avseende

kassamässiga

statsskuldsräntorna

påverkar

försäkringsbolaget Alectas (f.d. SPP) utdelade

statsbudgetens saldo medan de kostnadsmässiga

överskottsmedel påverkar inte engångseffekterna

statsskuldsräntorna

påverkar statens

finansiella

överskotten i de offentliga finanserna och

sparande.

därmed inte heller möjligheterna att uppnå det

målsatta överskottet. Utgiftstaket och utgifterna

Tabell 4.17 Statsbudgetens saldo och statens finansiella

under

taket

påverkas

inte

heller

dessa

sparande

Miljarder kronor

engångseffekter.

2000

2001

2002

2003

2004

Statsbudgetens

saldo

och

statens

finansiella

Statsbudgetens saldo

102

-9

sparande

före beräkningsteknisk

överföring

Statsbudgetens saldo omfattar alla transaktioner

Effekt av överföring från

109

-9

-14

-4

som påverkar statens lånebehov. Det finansiella

AP-fonden

sparandet

definieras

till

skillnad

från

CSN studielån

statsbudgetens

saldo

av ett

internationellt

Amortering, gamla

-2

-3

-2

regelverk för nationalräkenskaper och utgörs av

studielån (t.o.m. 1988)

nettot av transaktioner som påverkar en sektors

Försäljning av aktiebolag

-75

-2

-15

finansiella

förmögenhet.

Den

principiella

m.m.

skillnaden för svenska förhållanden mellan

Räntor på statsskulden

statsbudgetens

saldo

och

statens

finansiella

Periodiseringseffekter,

-8

sparande är att statsbudgetens saldo endast

skatter

avspeglar lånebehovet,

medan

det

finansiella

Riksbanken,

-20

sparandet tar hänsyn till förändringar av både

extra utdelning

finansiella tillgångar och skulder. Det innebär att

Övrigt

-15

förändringar

statsbudgetens saldo

inte

Finansiellt sparande i

192

-12

-15

-11

nödvändigtvis leder till en motsvarande

staten före beräknings-

förändring av statens finansiella sparande. Ett

teknisk överföring

exempel på en transaktion som påverkar

Beräkningsteknisk

statsbudgetens saldo, men inte statens finansiella

överföring

sparande, är försäljning av statligt aktieinnehav.

Finansiellt sparande i

192

-12

-20

-19

Sådan

försäljning

förbättrar

statsbudgetens

staten efter beräknings-

teknisk överföring

saldo, medan statens finansiella sparande förblir

Procent av BNP

1,3

8,9

-0,6

-0,4

oförändrat eftersom statens förmögenhet inte

Differens mot VP 2001

förändras av att en tillgång (värdepapper) byts

mot en annan tillgång (likvida medel).

Av tabell 4.17 framgår att statens finansiella

I tabell 4.17 redovisas de viktigaste

skillnaderna

mellan

statsbudgetens

saldo

och

sparande åren

2002

till

2004 uppvisar

ett

109

PROP. 2001/02:1

underskott på mellan 12 och 20 miljarder kronor vid ett överskott i de offentliga finanserna på 2 procent av BNP. Överskottet i de offentliga finanserna uppkommer i stället främst i ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (se tabell 4.19). Detta är en konsekvens av att ålderspensionsreformen omfördelar det offentliga sparandet från staten till ålderspensionssystemet.

Statsskulden30

Statsskulden uppkommer genom statens upplåning för att täcka underskott i den löpande verksamheten eller för att finansiera investeringar och kreditgivning. Statsskuldens utveckling bestäms framför allt av statsbudgetens saldo. Skulden påverkas emellertid också av valutakursförändringar eftersom ca 20 procent av skulden är upplånad i utländsk valuta.31 Denna del av skulden värderas till aktuella valutakurser. Även andra faktorer som inte påverkar lånebehovet kan påverka statsskulden. Statsobligationer till ett bokfört värde på 69 miljarder kronor fördes över från AP-fonden till Riksgäldskontoret vid årsskiftet 2000/01, varvid obligationerna skrevs av direkt mot statsskulden till nominellt belopp. Riksbankens extraordinära utdelning innebar att skulden skrevs ner med 18,4 miljarder kronor i juni 2001. Utdelningens marknadsvärde var 20 miljarder kronor men det nominella värdet på de statspapper som överfördes uppgick till 18,4 miljarder kronor.

Som framgår av diagram 4.2 har statsskulden framför allt ökat under två perioder. Den första perioden varade från 1977 till 1986 då statsskulden ökade med drygt 500 miljarder kronor. Den andra perioden av kraftig skuldökning varade från 1990 till och med 1998 då statsskulden steg med ca 840 miljarder

30I redovisningen av statsskulden används en konsoliderad statsskuld (i enlighet med Årsredovisningen för staten), vilket innebär att statliga myndigheters innehav av statspapper räknas bort eller konsolideras. Hi- storiskt har skillnaden mellan den av Riksgäldskontoret redovisade stats- skulden och den konsoliderade statsskulden varit marginell. Under den senaste femårsperioden har den konsoliderade statsskulden varit 3-5 mil- jarder kronor lägre än den skuld som Riksgäldskontoret definierat som statskuld.

31Om skuldskötselåtgärder (olika derivatinstrument som exempelvis swappar) inkluderas ökar valutaexponeringen till ca 30 procent. Skuld- skötselåtgärder ingår inte i den officiella redovisningen av statsskulden.

kronor. Skulden som andel av BNP (skuldkvoten) ökade också kraftigt under nämnda perioder. Under perioden 1994–1997 stabiliserades skuldkvoten på en nivå kring 80 procent av BNP.

Diagram 4.2 Statsskuld i miljarder kronor och som andel av BNP

Skuld (miljarder kronor)											Skuld/BNP
1600												90
1400			Statsskuld									80
1400												80
1200			Andel av BNP									70
												70

1000												60
1000
800												50
800												40
												40
600												30
												30
400												20
												20
200												10
0												0
80	82	84	86	88	90	92	94	96	98	00	02	04

Vid slutet av	2000 uppgick statsskulden till
1 278 miljarder	kronor. Nominellt beräknas

statsskulden minska kraftigt under 2001. Den beräknade minskningen av statsskulden under 2001 på nästan 156 miljarder kronor beror dels på överföringen från AP-fonden och extrautdelningen från Riksbanken, dels på att överskottet i de offentliga finanserna beräknas bli väsentligt högre än målet på 2,5 procent av BNP. Under 2002 prognostiseras minskningen till knappt 26 miljarder kronor. Åren därefter är statsskulden i stort sätt konstant. En orsak till detta är att ett antagande görs om en förstärkt kronkurs under perioden. Härigenom minskar valutaskulden som värderas till aktuell växelkurs.

Som andel av BNP beräknas statsskulden fortlöpande minska från ca 61,3 procent vid utgången av 2000 till ca 45 procent vid slutet av beräkningsperioden.

Före eliminering av statliga myndigheters in- nehav av statspapper, beräknas statsskulden öka med 18 miljarder kronor under 2002. Orsaken är att vissa statliga myndigheter föreslås ges möj- lighet att fr.o.m. den 1 juli 2002 placera i stats- papper som komplement till nuvarande inlåning på Riksgäldskontorets räntekonton (se även ut- giftsområde 2, avsnitt 5.8). Vid övergången byts delar av tillgodohavanden på räntekonton mot nyemitterade obligationer i befintliga serier. Ef- tersom ett skuldslag byts mot ett annat sker ing- en kassamässig transaktion vilket innebär att budgetsaldot inte påverkas. Statsskulden, före eliminering av statliga myndigheters innehav av

110

statspapper, kommer dock att öka till följd av att mängden utestående obligationer ökar. Skuld- ökningen uppskattas till ca 40 miljarder kronor vilket ökar ränteutgifterna, allt annat lika. Utgif- terna på anslaget Räntor på statsskulden påverkas dock i liten utsträckning av förändringen. Sam- tidigt som den okonsoliderade skulden ökar minskar inlåningsräntorna, eftersom Riksgälds- kontorets inlåning från myndigheterna minskar med samma belopp. Nettoeffekten på stats- skuldräntorna är att ränteutgifterna minskar marginellt på kort sikt och är oförändrade på längre sikt.

4.5Kommunsektorns finanser

Enligt kommunallagen är kommuner och lands- ting skyldiga att uppnå ekonomisk balans från och med år 2000. Överstiger utgifterna intäkter- na något år skall detta underskott täckas inom två år. Balanskravet har tagits i beaktande i prog- nosen för den kommunala konsumtionsutveck- lingen. Den kommunala skattesatsen antas under perioden vara oförändrad på 2001 års nivå.

Tabell 4.18 Kommunsektorns finanser

Miljarder kronor, löpande priser

	2000	2001	2002	2003	2004
Inkomster	466	489	512	527	546

Skatter	338	359	378	396	413

Statsbidrag1	83	84	86	81	82
Skatter och
statsbidrag,
% av BNP	20,2	20,6	20,7	20,3	20,1

Övrigt	46	46	48	50	51

Utgifter	464	483	507	527	547

Konsumtion	389	407	429	448	466

Volymförändring2	1,53	1,5	1,4	1,1	1,2
Övrigt	74	76	77	80	81

Finansiellt sparande	2	6	5	0	-1

Anm: Från och med 2000 redovisas kommunsektorn exkl. Svenska kyrkan.

1Statsbidrag redovisas netto efter avdrag för avgiften till det kommunala momssystemet.

2Årlig procentuell förändring av konsumtionsutgifter i fasta priser.

3Om överföringen av Svenska kyrkan från kommunsektorn till hushållen beaktas blir utvecklingstalet –1,2 %.

Tillfälligt höga skatteinkomster 2001 och 2002 möjliggör en något högre ökningstakt av den kommunala konsumtionen än vad som bedöms långsiktigt hållbart. Kommunerna antas dock ej öka sin konsumtion fullt ut motsvarande de till- fälligt höga skatteinkomsterna utan anpassar sin

PROP. 2001/02:1

konsumtionsnivå så att balanskravet uppfylls. Som helhet bedöms sektorn uppfylla balanskra- vet från och med innevarande år. Enskilda kom- muner och landsting visar dock fortfarande underskott.

4.6Ålderspensionssystemet

Ålderspensionssystemet består av en fördel- ningsdel och en premiereservsdel. Fördelnings- delen finansieras genom AP-fonden, som funge- rar som buffertfond. Vid sidan av AP-fonden sker en förmögenhetsuppbyggnad inom premie- pensionssystemet. De medel som sedan 1995 av- sätts motsvarar intjänad premiepensionsrätt och placeras först i Riksgäldskontoret (RGK) och därefter hos den fondförvaltare som den enskil- de själv väljer. Genom att den statliga myndighe- ten Premiepensionsmyndigheten (PPM) for- mellt är ägare av fondandelarna inräknas sparandet i premiepensionssystemet i den offentliga sektorn. Under den tillfälliga förvalt- ningen i RGK ingår avsättningarna till premie- pensionssystemet i statens sparande och reducerar därmed statsskulden. Förra året över- fördes retroaktiva premiepensionsmedel avseen- de inkomståren 1995–1998 från RGK till PPM. Därefter överförs medel motsvarande premie- pensionsrätten till PPM andra året efter in- komståret. Det sparande som sker inom premie- pensionssystemet motsvaras således av ett minskat sparande i staten.

Den finansiella infasningen av det reformerade ålderspensionssystemet reducerar AP-fondens finansiella sparande under perioden 1999–2001 till följd av överföringar till staten. Överföringar har skett med 45 miljarder kronor per år under 1999 och 2000 samt med 155 miljarder kronor i början av 2001. Enligt pensionsöverenskommel- sen kommer ett slutligt överföringsbelopp att bestämmas 2004 och den slutliga överföringen äga rum 2005. Sparandet inom premiepensions- systemet var särskilt högt 2000 eftersom överfö- ringarna av premiepensionsmedel avsåg 4 års av- sättningar. När infasningen är över beräknas sparandet i pensionssystemet, dvs. AP-fonden och premiepensionssystemet, uppgå till 2,4 pro- cent av BNP 2002. År 2003 stiger sparandet till 2,8 procent av BNP till följd av att staten övertar pensionsutgifter på 7,5 miljarder kronor. Mer än hela målet om ett överskott om 2 procent av

111

PROP. 2001/02:1

BNP för de samlade offentliga finanserna kom- mer således att ligga i pensionssystemet och an- vändas för att bygga upp pensionsfonderna. Av det finansiella sparandet i ålderspensionssyste- met ligger ca 60 procent i fördelningssystemet (AP-fonden) och 40 procent i premiepensions- systemet (PPM).

Jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposi- tion beräknas nu sparandet bli något lägre 2002– 2004. Det beror dels på lägre avgiftsinkomster till följd av den svagare ekonomiska utveckling- en, dels på högre pensionsutgifter till följd av högre basbelopp och inkomstindexering.

Tabell 4.19 Ålderspensionssystemet

Miljader kronor

	2000	2001	2002	2003	2004
Inkomster	243	201	207	221	232
Avgifter	154	158	160	169	175

Premiepen-
sionsmedel	56	19	21	23	24
Räntor, utdel-
ningar m.m.	33	24	26	29	33
Utgifter	188	300	154	154	163

Pensioner	139	143	152	152	161

Överföring till
staten	45	155

Övriga utgifter	4	2	2	2	2
Finansiellt
sparande	55	-99	54	67	69
Procent av
BNP	2,7	-4,6	2,4	2,8	2,8
Miljarder kro-
nor
AP-fonden	0	-120	30	39	39

Premiepen-
sionsmyndig-
heten	56	21	24	27	30

även för 2000 minskar det korrigerade sparandet med 28 miljarder kronor mellan 2000 och 2001. En sådan utveckling avspeglar bättre vad man kan vänta sig som resultat av den ekonomiska utvecklingen i kombination med skattesänk- ningar och andra reformer.

För 2002 beräknas sparandet uppgå till 47 mil- jarder kronor eller 2,1 procent av BNP. Det re- dovisade sparandet minskar med 52 miljarder kronor jämfört med 2001. Efter att hänsyn tagits till de tillfälligt höga skatteinkomsterna 2001 minskar sparandet med 22 miljarder kronor. I stort sett hela denna underliggande nedgång motsvaras av de nu föreslagna skattesänkningar- na. Inkomsterna och skatterna som andel av BNP sjunker kraftigt till följd av skattesänkning- arna och bortfall av tillfälligt höga skatter 2001. Även utgifterna sjunker något som andel av BNP.

År 2003 och 2004 minskar de offentliga in- komsterna och utgifterna något som andel av BNP. Den underliggande minskningen är emel- lertid större eftersom både inkomster och utgif- ter stiger med 0,6 procent av BNP från och med 2003 till följd av en omläggning till beskattad ga- rantipension. Det finansiella sparandet beräknas som andel av BNP uppgå till 2,2 procent 2003 och till 2,3 procent 2004. Det överstiger målet om ett överskott på 2 procent av BNP med 4 miljarder kronor 2003 och med 8 miljarder kro- nor 2004.

Överskotten i den offentliga sektorn medför en fortsatt förbättring av den finansiella ställ- ningen. Nettoskulden vänds i år till en positiv förmögenhet på över 7 procent av BNP. Förmö- genheten växer därefter i takt med det positiva finansiella sparandet. Genom att överskotten från och med 2002 ligger i ålderspensionssyste- met kommer förmögenheten att växa genom ac- kumulering av finansiella tillgångar både i för- delningssystemet (AP-fonden) och i premiepensionssystemet. Den konsoliderade

4.7Den offentliga sektorns finanser bruttoskulden, som förra året understeg refe-

För 2000 uppgick den offentliga sektorns finan- siella sparande till nära 85 miljarder kronor eller 4,1 procent av BNP. I år beräknas sparandet sti- ga till nära 100 miljarder kronor eller 4,6 procent av BNP. Det höga sparandet i år beror delvis på periodiseringar och tillfälligt höga skatteinkoms- ter. Justerat för dessa effekter beräknas sparan- det till 65 miljarder kronor eller 3 procent av BNP. Med beaktande av periodiseringseffekten

rensvärdet inom EU på 60 procent av BNP, fort- sätter att minska som andel av BNP.

112

Tabell 4.20 Den offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor

	2000	2001	2002	2003	2004
Inkomster	1239	1271	1266	1324	1382

procent av	59,5	59,1	56,3	56,2	56,1
BNP

Skatter och	1100	1142	1133	1183	1234
avgifter

procent av	52,8	53,1	50,4	50,2	50,1
BNP

Kapitalin-	68	57	59	64	68
komster

Övriga	70	71	74	78	81
inkomster

Utgifter	1154	1172	1219	1273	1325

procent av	55,4	54,5	54,2	54,0	53,8
BNP

Utgifter exkl.	1065	1100	1146	1204	1254
räntor
procent av	51,1	51,1	51,0	51,1	50,9
BNP

Ränteutgifter	89	73	73	69	71
procent av	4,3	3,4	3,2	2,9	2,9
BNP
Finansiellt	85	99	47	52	57
sparande
procent av	4,1	4,6	2,1	2,2	2,3
BNP

Finansiellt	42	54	45	47	49
sparande en-
ligt mål

Procent av	2,0	2,5	2,0	2,0	2,0
BNP

Överskjutande				4	8
överskott
Finansiell
ställning

Nettoskuld	42	-154	-211	-272	-333
procent av	2,0	-7,2	-9,4	-11,5	-13,5
BNP

Konsoliderad	1159	1125	1118	1114	1115
bruttoskuld

procent av	55,6	52,3	49,7	47,3	45,2
BNP

Jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposi- tionen har den offentliga sektorns finansiella sparande höjts med 20 miljarder kronor 2001. Det beror på att skatteinkomsterna bedöms bli högre än väntat, trots att den ekonomiska till- växten reviderats ned. Den kraftiga uppjuster- ingen av skatteinkomsterna beror till stor del på att realisationsvinster på aktier och bolagens vinster för 2000 blev högre än vad som beräkna- des i vårpropositionen. Eftersom skatter på reali-

PROP. 2001/02:1

sationsvinster inte är föremål för preliminär be- skattning och vinster beskattas med eftersläpning tillgodoräknas dessa skatter den offentliga sektorn med ett års eftersläpning. Dessutom har sysselsättningen och i viss mån den privata konsumtionen i löpande priser inte reviderats i samma utsträckning som BNP, vilket medför att skatteinkomsterna hålls uppe. Där- emot väntas, liksom i vårpropositionen, reavins- terna falla tillbaks i år till följd av börsnedgången och bolagsvinsterna beräknas sjunka, vilket har effekt på skatteinkomsterna 2002. De offentliga utgifterna väntas bli högre från och med 2002 jämfört med vårpropositionen, delvis till följd av högre basbelopp genom den oväntat höga infla- tionen i år. Sammantaget beräknas den offentliga sektorns finansiella sparande exkluderat nu före- slagna skattesänkningar vara i stort sett oföränd- rat 2002 jämfört med vårpropositionen.

4.8Budgeteringsmarginalen och saldoutrymmet

De offentliga finanserna har sedan 1998 gett överskott under samtliga år. I likhet med förra året beräknas den offentliga sektorns finansiella sparande i år uppgå till drygt 4 procent av BNP, vilket är betydligt mer än regeringens överskottsmål på 2 procent. För 2002 föreslår regeringen att målet för överskottet i de offentli- ga finanserna ligger kvar på 2 procent mot bak- grund av det resursutnyttjande i ekonomin som nu förutses. Med beaktande av regeringens för- slag till skattesänkningar och nya utgiftsreformer beräknas överskotten bli något större än 2 procent under vart och ett av åren 2003 till 2004. På vilket sätt de överskjutande medlen skall utnyttjas kommer regeringen att återkom- ma till.

De fastlagda utgiftstaken för staten utgör en restriktion för hur stor del av det överskjutande överskottet 2003–2004 som kan utnyttjas till nya utgiftsåtaganden. I tabell 4.21 jämförs saldout- rymmet med den budgeteringsmarginal som finns för respektive år. Förutsatt att överskotts- målet ligger fast blir saldoutrymmet för 2003 drygt 4 miljarder kronor och 2004 omkring 8 miljarder kronor per år. Enligt beräkningen i 2001 års ekonomiska vårproposition uppgick saldoutrymmet för dessa år till 26 respektive 40 miljarder kronor. Minskningen av saldout-

113

PROP. 2001/02:1

rymmet beror huvudsakligen på de nu föreslagna skattesänkningarna. Till viss del beror saldoför- sämringen också på högre utgifter än förväntat. Det lägre saldoutrymmet innebär att regeringen noga kommer att följa överskottet i de offentliga finanserna och vidta åtgärder om det finns risk för att överskottsmålet inte skulle klaras. Om konjunkturen skulle utvecklas sämre än vad som nu förutses bör dock ett saldo som är mindre än 2 procent av BNP tolereras.

Tabell 4.21 Saldoutrymme och budgeteringsmarginal 2002- 2004

Miljarder kronor

	2002	2003	2004
Saldoutrymme		4,4	7,7

Budgeteringsmarginal	1,9	2,0	7,1

Budgeteringsmarginalerna för åren 1998–2000 har varit små och är knappa även för åren 2002– till 2003. Systemet med utgiftstak och budgete- ringsmarginal har på ett väsentligt sätt bidragit till en förbättrad utgiftskontroll. Det nya syste- met har medfört att regeringen noga har följt ut-

giftsutvecklingen. De utgiftsbegränsande åtgär- der som vidtagits har inneburit att ett överskridande av utgiftstaken har kunnat undvi- kas, vilket har stärkt förtroendet för budgetpoli- tiken.

Budgeteringsmarginalen, som definieras som skillnaden mellan utgiftstaket för staten och de takbegränsade utgifterna, beräknas uppgå till 1,9 miljarder kronor 2002, till 2,0 miljarder kro- nor 2003 och till 7,1 miljarder kronor 2004. Budgeteringsmarginalen för åren 2002 och 2003 har därmed minskat med 0,4 respektive 2,1 mil- jarder kronor i förhållande till beräkningen i 2001 års ekonomiska vårproposition. Mot bak- grund av den stora osäkerhet som råder avseende såväl konjunkturläge som för de ekonomiska konsekvenserna av fattade beslut, kommer reger- ingen att följa utgiftsutvecklingen under åren 2002–2004 mycket noga. Enligt lagen om stats- budgeten skall regeringen vidta sådana åtgärder som den har befogenhet till eller föreslå riksda- gen nödvändiga åtgärder om det finns risk för att ett beslutat tak för statens utgifter kommer att överskridas.

114

5 Inkomster

PROP. 2001/02:1

5 Inkomster

5.1Inledning

Den offentliga sektorns inkomster utgörs av skatter och övriga inkomster. Skatterna består till 66 procent av löneskatter, dvs. statlig och kommunal inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och allmän pensionsavgift, 23 procent av skatt på va- ror och tjänster och 11 procent av kapitalskatter. Den stora andelen löneskatter innebär att ut- vecklingen av skatterna till stor del beror på hur sysselsättning och timlön utvecklas. Utveckling- en av skatterna och övriga inkomster under pro- gnosperioden, 2000–2004, framgår av tabell 5.1.

De periodiserade skatterna, som ligger till grund för den offentliga sektorns finansiella spa- rande och statsbudgetens inkomster, ökar under prognosperioden med 123 miljarder kronor. Den årliga ökningen varierar mellan 0 och 59 miljar- der kronor. Utöver de skattesänkningar som trädde i kraft vid årsskiftet 2001 förklaras den svaga utvecklingen 2001 av bortfallet av en tillfäl- lig skatteintäkt om 8–10 miljarder kronor avse- ende Alectas, f.d. SPP, överskottsmedel samt att bolagsskatter och skatter på hushållens realisa- tionsvinster nu beräknas bli lägre. Skatter på rea- lisationsvinster beräknas 2001 bli 12 miljarder kronor lägre jämfört med 2000. Den svagare ekonomiska tillväxten har även medfört att bo- lagssektorn förväntas redovisa betydligt lägre vinster för innevarande år. Den relativt svaga ut- vecklingen av skatterna 2002 förklaras i huvud- sak av de i denna proposition föreslagna åtgär- derna inom skatteområdet (se vidare kapitel 7). Korrigerat för dessa effekter uppgår förändring- en mellan 2001 och 2002 till 43 miljarder kronor. En stor del av ökningen 2003 förklaras av om- läggningen av ålders- och förtidspensionssyste- met, vilket ökar skatteintäkterna med knappt 13

miljarder kronor. Dessa intäkter innebär dock ingen budgetförstärkning eftersom de motsvaras av ökade pensionsutbetalningar på budgetens utgiftssida.

Tabell 5.1 Offentliga sektorns periodiserade skatter, offent- liga sektorns inkomster enligt NR och statsbudgetens inkomster

Miljarder kronor och procent

	2000	2001	2002	2003	2004
Offentlig sektor,
periodiserade
skatter	1 142	1 142	1 163	1 221	1 265

Årlig förändring		0	20	59	44
Procent		0,0	1,8	5,1	3,6

Offentlig sektor,
enligt national-
räkenskaperna
Skatter	1 100	1 142	1 133	1 183	1 234
Övr. inkomster	138	129	133	141	149
Totalt	1 239	1 271	1 266	1 324	1 382

Årlig förändring
Skatter		42	-10	50	51
Procent		3,8	-0,9	4,5	4,3
Statsbudgetens
inkomster
Skatter	673	683	648	668	700
Övr. inkomster	127	71	85	65	65
Totalt	800	754	733	733	765
Årlig förändring
Skatter		10	-35	20	32
Procent		1,5	-5,1	3,1	4,7
Övriga inkomster		-57	14	-20	0
Procent		-44,6	19,9	-23,5	0,4

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte.

Den offentliga sektorns finansiella sparande, vil- ket är ett av regeringens budgetpolitiska mål, är knutet till den redovisning av skatter som tilläm- pas av nationalräkenskaperna (NR). Skatterna enligt NR följer i stort utvecklingen av de perio- diserade skatterna. Under prognosperioden be-

117

PROP. 2001/02:1

räknas NR-skatterna öka med 134 miljarder kronor medan de periodiserade skatterna ökar med 123 miljarder kronor.

De årliga förändringarna skiljer sig dock åt vilket förklaras av periodiseringseffekter. Exem- pel på sådana periodiseringseffekter är skatt på realisationsvinster, som är en del av den periodi- serade skatten det år avyttringen sker. Eftersom skattemyndigheten fastställer skatten i samband med den årliga taxeringen året efter avyttringen redovisas skatt på realisationsvinster enligt NR:s principer som en intäkt året efter avyttringen. Periodiseringseffekterna, som i huvudsak beror på hushållens skatter på realisationsvinster samt bolagsskatter, medför att NR-skatterna ökar nå- got mer i början av perioden jämfört med de pe- riodiserade skatterna.

Statsbudgetens skatteinkomster ökar under prognosperioden med 27 miljarder kronor. Den svaga utvecklingen 2001 och nedgången 2002 förklaras dels av beslutade och föreslagna skatte- ändringar, dels av stora slutregleringar av kom- munalskatt. Övriga inkomster på statsbudgeten minskar under prognosperioden med 62 miljar- der kronor. Inkomsterna 2000 utgörs till största delen av delförsäljningen av Telia AB, men även av en stor engångsutdelning om 11 miljarder kronor från förvaltningsaktiebolaget Stattum. För resterande år är inkomsterna tämligen stabi- la.

I tabell 5.2 jämförs aktuell prognos med be- räkningen till 2001 års ekonomiska vårproposi- tion. I jämförelse med beräkningen till vårpropo- sitionen har de periodiserade skatterna räknats ned med knappt 20 miljarder kronor för åren 2002–2004. Emellertid förklaras större delen av dessa nedrevideringar av de nu föreslagna skatte- ändringarna. Den underliggande förändringen, dvs. exklusive skatteändringar, uppgår till mellan 8 och 12 miljarder kronor för åren 2002–2004. Ökningen förklaras främst av högre skatteintäk- ter på löner och konsumtion.

Även de beräknade skatteintäkterna som de redovisas enligt NR-principerna visar en kraftig nedgång för åren 2002–2004 i jämförelse med vårpropositionen. Den underliggande föränd- ringen rensat för skatteändringar visar dock i likhet med de periodiserade skatterna på en ök- ning. Intäkterna 2001 beräknas nu bli 23 miljar- der kronor högre jämfört med beräkningen till vårpropositionen. Den kraftiga ökningen förkla- ras bland annat av att de periodiserade skatterna avseende inkomståret 2000 nu beräknas bli 11

miljarder kronor högre. Den största revideringen 2000 avser högre bolagsskatter om 7 miljarder kronor, vilket kan förklaras av att effekten av återföringen av medel från Alecta är högre än ti- digare beräknad samt av högre realisationsvinster och/eller rörelsevinster. De högre skatterna 2000 påverkar i sin helhet NR-skatterna 2001. Den resterande ökningen förklaras dels av högre lö- nebaserade periodiserade skatter 2001, dels av periodiseringseffekter avseende inkomståret 2001.

Tabell 5.2 Differenser jämfört med vårpropositionen för of- fentliga sektorns periodiserade skatter, offentliga sektorns skatter enligt NR samt statsbudgetens skatter

Miljarder kronor

	2001	2002	2003	2004
Offentliga sektorns	3	-19	-18	-17
periodiserade skatter
varav sänkt inkomstskatt		-13	-14	-14
skattelättnad pensionärer		-2	-2	-2
skattereduktion fackf.avg.		-3	-3	-3
fastighetsskatter	-3	-4	-4	-5
grundavdrag		-2	-2	-2
nedsättning socialavg.		-1	-1	-1
bokmoms		-1	-1	-1
övrigt		-2	-2	-2
Underliggande differens	6	8	11	12

Offentliga sektorns
skatter enligt NR	23	-17	-15	-17
varav regeländringar		-21	-30	-30
Underliggande differens	23	4	15	13

Statsbudgetens inkomster
Skatter	22	-14	-14	-15
varav regeländringar	-1	-26	-28	-29
Underliggande differens	23	12	14	14

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte.

I jämförelse med vårpropositionen har även statsbudgetens skatteinkomster reviderats ned 2002–2004. Innevarande år har dock inkomster- na reviderats upp med 22 miljarder kronor. Denna ökning har i princip samma förklaring som ökningen för NR-skatterna. För åren 2002– 2004 förklaras nedrevideringen till största delen av de föreslagna regeländringarna.

Statsbudgetens övriga inkomster har i jämfö- relse med vårpropositionen räknats ned med 4 miljarder kronor 2001. Förändringen förklaras av lägre inkomster av försåld egendom som dock till största delen kompenseras av en extraordinär utdelning från Riksbanken. År 2002 beräknas inkomsterna öka med knappt 19 miljarder kro- nor , vilket förklaras av att Riksbanken förväntas göra en extraordinär utdelning även nästa år. För övriga år har inkomsterna räknats ned med ca 1 miljard kronor per år.

118

5.1.1Antaganden om den makroekonomiska utvecklingen m.m.

Prognosen över skatteintäkterna baseras på de makroekonomiska förutsättningar som finns re- dovisade i bilaga 2, Svensk ekonomi. I tabell 5.3 redovisas de antaganden som har störst inverkan på skatteintäkterna samt förändringar i förhål- lande till 2001 års ekonomiska vårproposition.

Jämfört med vårpropositionen har antalet ar- betade timmar reviderats ned både 2001 och 2002. Lönesumman för 2001 har däremot revide- rats upp, vilket bl.a. beror på det höga utfallet under första halvåret. Konsumentprisindex (KPI) för juni 2001 blev 1,6 procentenheter hög- re än vad som tidigare beräknades.

Tabell 5.3 Antaganden och förändringar jämfört med vår- propositionen

Timlön, arbetade timmar, utbetald lönesumma, hushållens konsum- tionsutgifter och KPI: årlig procentuell förändring. Prisbasbelopp och skiktgräns: kronor

	2001	2002	2003	2004
Timlön	3,5	3,5	3,5	3,5
Differens VP2001	0,0	0,0	0,0	0,0
Arbetade timmar	0,9	0,4	0,5	0,3
Differens VP2001	-0,4	-0,3	0,1	0,0

Utbet. lönesumma	5,5	3,9	4,0	3,9
Differens VP2001	0,7	-0,3	0,1	0,1
Hushållens konsum-	3,5	3,9	4,0	4,0
tionsutgifter i
löpande priser
Differens VP2001	0,2	0,3	0,0	0,0

KPI juni–juni	2,7	1,1	1,9	1,9
Differens VP2001	1,6	-0,3	0,2	0,0

Prisbasbelopp	36 900	37 900	38 400	39 100
Differens VP2001	0	500	500	600

Skiktgräns	252 000	273 800	282 200	293 200
Differens VP2001	0	14 000	13 600	14 700

Övre skiktgräns	390 400	414 200	427 000	443 600
Differens VP2001	0	11 700	10 900	12 300

Den högre inflationen påverkar både basbelopp och skiktgränser för uttag av statlig inkomst- skatt. För 2002 har den lägre skiktgränsen juste- rats upp med 14 000 kronor. Större delen av denna justering, 10 000 kronor, beror på de skat- tejusteringar som regeringen föreslår i denna proposition. Av detta belopp förklaras 5 000 kronor av begränsningen i avdragsrätten för pen- sionsavgiften. För att begränsa andelen skatt- skyldiga som betalar statlig inkomstskatt föreslås en ytterligare höjning om 5 000 kronor av den lägre skiktgränsen. Den resterande höjningen är

PROP. 2001/02:1

en effekt av att KPI i juni blev högre än beräk- nat. Även den högre skiktgränsen har justerats upp dels för att kompensera för den begränsade avdragsrätten, dels till följd av högre KPI.

5.1.2Regeländringar

Utvecklingen mellan åren för de olika skattesla- gen beror dels på de underliggande skattebaser- nas förändring, dels på beslutade eller föreslagna regeländringar. För att enklare kunna följa den underliggande utvecklingen av de olika skattesla- gen redovisas därför i tabell 5.5 bruttoeffekterna av de viktigaste regeländringarna för perioden 1999–2004. Beloppen visar den årligt tillkom- mande intäktsförändringen till följd av ändrade skatteregler. Som framgår av tabell 5.5 påverkas den kommunala inkomstskatten av regeländ- ringar samtliga år under perioden 1999–2002. Den aktuella prognosen för den kommunala in- komstskatten uppvisar en stor variation mellan åren, bl.a. till följd av dessa regeländringar. Den underliggande utvecklingen, exklusive regeländ- ringar och Svenska kyrkans skiljande från staten, är betydligt jämnare. Av tabell 5.4 framgår att den kommunala inkomstskatten beräknas ha ökat med 12,0 miljarder kronor mellan 2000 och 2001. Den underliggande förändringen uppgår däremot till 18,1 miljarder kronor.

Tabell 5.4 Kommunal inkomstskatt: årlig förändring 1999– 2002

Miljarder kronor

	1999	2000	2001	2002
Årlig förändring	16,8	12,0	20,2	17,8
– Regeländringar	-0,7	5,9	4,7	3,4
+ Svenska kyrkan		11,9

Underliggande årlig förändring	17,5	18,1	15,5	14,4

Det är viktigt att understryka att de redovisade beloppen avser periodiserade bruttoeffekter, dvs. storleken på den initiala skatteändringen. Indi- rekta effekter på offentliga utgifter och andra skattebaser via förändringar i löner, priser och vinster beaktas inte. Nettoeffekterna, dvs. inklu- sive indirekta effekter av de regeländringar som föreslås för 2002 och 2003, finns redovisade i ka- pitel 7. Effekterna på de kassamässiga inkoms- terna och NR-inkomsterna är i regel mindre in- förandeåret eftersom bl.a. uppbördsförskjut- ningar och jämkningar måste beaktas.

119

PROP. 2001/02:1

Tabell 5.5 Bruttoeffekter av regeländringar 1999–2004

Miljarder kronor

	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Statlig inkomstskatt	-5,7	-0,8	-2,4	-1,3	1,3
Sänkt skatt från 25 till 20 % på inkomster upp till övre skiktgräns	-4,2
Fast belopp 200 kr	-1,3				1,3
Begränsat avdrag för allmän pensionsavgift		1,4	1,4	1,3
Höjd övre (25 %) och nedre (20 %) skiktgräns		-2,2	-3,3	-2,4
Höjt grundavdrag från 0,24 till 0,27 och från 0,27 till 0,293 basbelopp			-0,4	-0,2
Övrigt	-0,2		-0,1
Kommunal inkomstskatt	-0,7	5,9	4,7	3,4	-5,6
Förändrad medelutdebitering	-1,7	1,0	1,7
Fast belopp 200 kr	1,3				-1,3
Begränsat avdrag för allmän pensionsavgift		5,0	5,2	5,2
Höjt grundavdrag från 0,24 till 0,27 till 0,293 till 0,403 basbelopp			-2,0	-1,8	-4,3
Övrigt	-0,3	-0,1	-0,2

Kapitalskatt och skattereduktioner	-3,2	-15,8	-15,4	-22,4	4,3
Skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare (1320 kr)	-3,2		-0,3	-1,6	4,3
Skattereduktion för allmän pensionsavgift		-15,8	-16,6	-17,3
Skattereduktion för fackföreningsavgift				-3,5
Höjd reavinstskatt för privatbostäder från 15 till 20 %			1,5

Inkomstskatt företag	-2,5	2,0	-3,1	0,0
Återföring från periodiseringsfond		2,5	1,5
Återföring från skatteutjämningsreserv upphör			-2,1
Förlängd periodiseringsfond från 5 till 6 år	-2,5
Höjd avsättning till periodiseringsfond från 20 till 25 %			-2,5
Återköp egna aktier/sänkt skatt investm.bolag, nedsättning stödomr. A		-0,5		0,0

Socialavgifter och allmän pensionsavgift	0,9	-0,7	-0,9	-0,8
Höjt tak för allmän pensionsavgift från 7,5 till 8,06 basbelopp	0,9
Höjd allmän pensionsavgift från 6,95 till 7,00 %		0,5
Sänkta socialavgifter från 33,06 till 32,92 % och från 32,92 till 32,82 %		-1,2	-0,9
Nedsättning stödområde A				-0,8

Egendomsskatter	-2,0	-0,6	-5,5	-1,8	-0,3	-0,2
Sänkt skattesats, markvärde för vattenkraft från 2,21 till 0,5 %	-1,2
Sänkt skattesats för hyreshus, bostadsdel 1989/90 från 1,2 till 0,6 %		-0,2	0,2
Hyreshus-bostadsdel, återinförd omräkning			3,0
Hyreshus-bostadsdel, sänkt skattesats från 1,5 till 1,3 till 1,2 till 0,5 %	-0,8	-0,4	-4,0
Småhus återinförd omräkning			3,5
Småhus, sänkt skattesats från 1,5 till 1,0 %			-5,8
Begränsningsregel fastighetsskatt			-0,2
Nytt taxeringsförfarande					-0,3	-0,2
Höjda fribelopp för förmögenhetsskatt			-2,2	-1,8

Energiskatter		1,7	3,3	1,8	-1,0
Höjda energiskatter		1,8
Sänkta energiskatter jordbruk		-0,1	-0,3
Höjd CO2-skatt med 15 %			1,0	0,9
Höjd el-skatt med 1,8 resp. 1,2 öre/kWh			2,3	0,9
Höjd dieselskatt med 10 öre/liter			0,3
Biodrivmedel, alkylatbensin					-1,0
Övrigt		0,0	-3,6	-3,2
Avfallsskatt		1,3		0,1
Anställningsstöd för långtidsarbetslösa		-1,3	-0,5
Kompetensutveckling			-1,2
Bredbandsanslutning			-0,8
Sjöfartsstöd				-1,3
Sänkt mervärdesskattesats för personbefordran från 12 till 6 %			-1,0
Sänkt mervärdesskattesats på böcker och tidskrifter från 25 till 6 %				-1,3
Sänkt skatt på vin				-0,6
Slopad försäljningsskatt på lätta lastbilar m.m.			-0,3
Vägtrafikskatt			0,2	-0,1

Totalt	-13,2	-8,3	-22,9	-24,3	-1,3	-0,2
varav förslag i BP2002 och särpropositioner			-3,7	-23,8	-1,3	-0,2

Anm: Beloppen avseende periodiseringsfond inkluderar även egenföretagare. Avfallsskatten inkl. även en teknisk justering om -0,06 mdkr 2002.

120

PROP. 2001/02:1

5.1.3Osäkerheten i skatteberäkningarna m.m. De periodiserade skatteintäkterna för of-

Osäkerheten i bedömningen av olika skatteba- sers utveckling varierar. Prognoser på lönebase- rade skatter och konsumtionsskatter är beroende av hur väl makroantaganden om sysselsättning, konsumtion etc. stämmer överens med den fak- tiska utvecklingen. I grova drag innebär en pro- centenhets förändring av lönesumman att skat- tebasen förändras med 8–10 miljarder kronor och skatteintäkterna med 5–6 miljarder kronor. Om den privata konsumtionen förändras med 1 procent leder det till förändrade momsintäkter om ca 1,2 miljarder kronor.

För kapitalbaserade skatter är osäkerheten be- tydligt större. Särskilt hushållens realisations- vinster och bolagens inkomstskatt är svårbe- dömda. På några få år kan skattebasen för realisationsvinster fördubblas eller halveras. Som exempel kan nämnas att realisationsvinsterna har ökat med nästan 500 procent sedan 1995, vilket innebär att skatteintäkterna har ökat med ca 30 miljarder kronor under motsvarande period. År 2000 beräknas realisationsvinsterna uppgå till 125 miljarder kronor, vilket motsvarar 6 procent av BNP, medan de 2001 beräknas minska till 85 miljarder kronor eller 4 procent av BNP. Båda åren är reavinsterna högre än genomsnittet för de senaste 10 åren, då realisationsvinsterna upp- gått till ca 3 procent av BNP. En nedgång till en mer långsiktig nivå skulle innebära att skatte- intäkterna minskar med ytterligare 5–10 miljar- der kronor. Detta kan sättas i relation till den del av överskottet i det finansiella sparandet som kan avsättas för skattereformer. En motsvarande osäkerhet gäller även bolagens inkomstskatter. Sedan 1995 beräknas bolagsskatten rensat från regeländringar och engångsskatter ha ökat med knappt 60 procent. Osäkerheten i bedömningen av bolagsskatternas utveckling avser både bola- gens rörelsevinster och bolagens realisationsvins- ter.

5.2Offentliga sektorns skatter – periodiserad redovisning

Den periodiserade redovisningen visar de skatter som avser ett visst inkomstår. Dessa skatter har en direkt koppling till det aktuella årets skatte- regler och de makroekonomiska förutsättning- arna i form av timlön, sysselsättning, inflation

fentliga sektorn redovisas i tabell 5.7.

5.2.1Inkomstskatt hushåll

Med början inkomståret 2000 inleddes en skatte- reform som innebär att löntagare och övriga per- soner med pensionsgrundande inkomst genom en skattereduktion kompenseras för effekterna av den allmänna pensionsavgiften. Skatte- reduktionen kombineras med en slopad avdrags- rätt för avgiften vid beräkningen av kommunal och statlig inkomstskatt. För att den begränsade avdragsrätten inte skall öka det statliga skatteut- taget görs en teknisk justering av både den lägre och den övre skiktgränsen för uttag av 20 re- spektive 25 procent statlig inkomstskatt. Samti- digt påbörjades en förändring som minskar anta- let skattskyldiga som betalar statlig inkomstskatt. Målsättningen är att andelen skattskyldiga med förvärvsinkomster som beta- lar statlig inkomstskatt på sikt skall minska till 15 procent.

Regeringen föreslår nu att ett tredje steg av re- formen genomförs 2002 genom en höjning av skattereduktionen till motsvarande 75 procent av den allmänna pensionsavgiften och en begräns- ning av avdraget till 25 procent, med samman- hängande tekniska justeringar av skiktgränserna. Dessutom föreslås en ytterligare höjning av den lägre skiktgränsen så att andelen skattskyldiga med förvärvsinkomster som betalar statlig in- komstskatt beräknas minska till 17 procent 2002. I tabell 5.6 redovisas de hittills genomförda och de för 2002 föreslagna ändringarna.

Tabell 5.6 Inkomstskattereformen 2000–2002

	1999	2000	2001	2002
Avdrag allmän
pensionsavgift	100 %	75 %	50 %	25 %

Reduktion allmän
pensionsavgift	0 %	25 %	50 %	75 %

Teknisk höjning
nedre skiktgräns		4 400 kr	4 500 kr	5 000 kr
övre skiktgräns		5 300 kr	5 300 kr	5 500 kr
Höjning
nedre skiktgräns		3 600 kr	8 000 kr	5 000 kr

121

PROP. 2001/02:1

Statlig inkomstskatt

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	29,6	32,0	32,6	31,7	34,6	35,8
beräkning

Diff. VP2001		-0,3	0,5	-3,4	-2,1	-2,2

Trots höjningen av den lägre skiktgränsen be- räknas den statliga skatten ha ökat med 2,5 mil- jarder kronor mellan 1999 och 2000. Den lägre skiktgränsen höjdes ytterligare 2001, men den statliga skatten fortsätter ändå att stiga till följd av högre reallöner. År 2002 beräknas inkomster- na minska beroende på förslaget att ytterligare höja den lägre skiktgränsen. Ökningen 2003 för- klaras av att det fasta beloppet om 200 kronor åter blir en statlig inkomstskatt.

Jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposi- tion har den statliga skatten 2000 justerats ned. Justeringen är en anpassning till det preliminära taxeringsutfallet. Ökningen 2001 förklaras av högre lönesumma. Åren 2002–2004 beräknas in- komsterna av statlig skatt minska, dels på grund av de justeringar av skiktgränser som görs som en del av den fortsatta inkomstskattereformen, dels på grund av den föreslagna höjningen av grundavdraget. Vidare föreslås att det fasta be- loppet om 200 kronor skall utgöra en kommunal inkomstskatt även 2002, vilket minskar den stat- liga skatten med 1,3 miljarder kronor jämfört med vårpropositionen.

Skatt på kapitalinkomster

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	25,2	31,1	20,6	20,3	19,3	18,4
beräkning

Diff. VP2001		2,3	-0,6	-0,5	-0,3	-0,2

Den statliga skatten på kapitalinkomster utgörs av nettot av skatt på inkomsträntor, realisations- vinster och skattereduktion för utgiftsräntor m.m. Skatteintäkterna beräknas ha ökat med nästan 6 miljarder kronor mellan 1999 och 2000, främst på grund av högre realisationsvinster.

År 2001 höjdes den effektiva skatten på reali- sationsvinster avseende privatbostäder från 15 till 20 procent, vilket förväntas öka skatteintäk- terna med 1,5 miljarder kronor. De totala skatte- intäkterna förväntas emellertid minska fr.o.m. 2001 beroende på lägre realisationsvinster och högre utgiftsräntor.

Diagram 5.1 visar utfallet av realisationsvinster 1988–1999 samt den beräknade utvecklingen 2000–2004. I diagrammet visas också realisa- tionsvinsternas genomsnittliga andel av BNP under de senaste tio åren. Realisationsvinsterna 1999 och prognosen för 2000 är väsentligt högre än den långsiktiga nivån, uttryckt som andel av BNP. År 2001 beräknas realisationsvinsterna minska, bl.a. mot bakgrund av det senaste årets nedgång på aktiemarknaden. Prognosen avseen- de 2002–2004 utgår från att realisationsvinsterna successivt anpassas till den långsiktiga nivån.

Diagram 5.1 Beskattningsbara realisationsvinster och 3 pro- cent av BNP 1988–2004

Miljarder kronor

120		Utfall
		Prognos
100		3 % av BNP
80
60
40
20
0
1988	1990	1992	1994	1996	1998	2000	2002	2004

Anm: I beräkningen av den långsiktiga nivån har beaktats att endast en viss andel av de totala vinsterna är beskattningsbar.

Jämfört med beräkningen till vårpropositionen har intäkterna reviderats upp 2000 till följd av högre realisationsvinster. För 2000 beräknas rea- lisationsvinsterna ha uppgått till ca 125 miljarder kronor, vilket är 10 miljarder kronor mer än i be- räkningen till vårpropositionen. Uppjusteringen har gjorts med hänsyn till det preliminära taxe- ringsutfallet samt utifrån hushållens komplette- ringsbetalningar. Det senaste årets nedgång på aktiemarknaden har medfört att prognosen för 2001 justerats ned.

122

PROP. 2001/02:1

Tabell 5.7 Den offentliga sektorns skatteintäkter 1999–2004

Miljarder kronor

Inkomstår	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Inkomstskatter	443,1	468,2	444,1	439,5	472,6	491,4
Hushåll	375,3	380,5	373,2	367,0	394,6	409,6

Kommunal skatt	323,2	335,2	355,4	373,2	396,2	412,8

Statlig skatt	29,6	32,0	32,6	31,7	34,6	35,8
Skatt på kapital	25,2	31,1	20,6	20,3	19,3	18,4

Skattereduktioner m.m.	-2,6	-17,9	-35,3	-58,2	-55,5	-57,3

Företag	63,8	83,5	66,6	68,2	73,5	77,3
Inkomstskatt	53,5	70,0	52,2	54,4	58,5	61,4

Avkastningsskatt	10,7	13,2	14,3	13,6	14,9	15,8

Skattereduktioner m.m.	-0,4	0,2	0,1	0,1	0,1	0,1

Övriga inkomstskatter	4,0	4,2	4,3	4,3	4,4	4,5


Socialavgifter och allmän pensionsavg.	351,6	374,3	392,5	407,5	423,6	439,6
Arbetsgivaravgifter	271,5	288,3	303,1	315,6	328,2	340,9

Egenavgifter	7,4	7,9	8,3	8,7	9,0	9,4

Allmän pensionsavgift	60,0	63,3	66,0	68,3	70,7	73,1
Särskild löneskatt	18,7	20,6	21,1	22,0	22,8	23,7

Nedsättningar	-5,9	-5,9	-6,1	-7,1	-7,3	-7,5


Skatt på egendom	38,6	38,8	33,9	34,7	35,5	36,0

Fastighetsskatt	23,3	23,2	19,9	21,9	22,4	22,7
Förmögenhetsskatt	8,6	8,2	6,4	5,0	5,2	5,3

Arvs- och gåvoskatt	2,1	2,5	2,7	2,7	2,8	2,8

Stämpelskatt	4,5	4,9	5,0	5,1	5,1	5,2


Skatt på varor och tjänster	254,8	266,0	280,2	290,5	299,1	307,2

Mervärdesskatt	172,9	181,7	190,0	198,5	207,8	216,8

Tobaksskatt	7,4	7,7	7,8	8,0	8,2	8,0
Skatt på etylalkohol	4,7	4,9	4,7	3,9	3,3	2,7

Skatt på vin m.m.	3,5	3,6	3,6	3,1	3,1	3,0

Skatt på öl	2,5	2,4	2,5	2,6	2,4	2,3
Skatt på energi	50,4	50,4	55,3	57,7	57,5	57,7

Skatt på vägtrafik	6,6	7,0	7,8	7,8	7,9	7,9
Skatt på import	3,6	3,8	3,9	4,0	4,1	3,9

Övrigt	3,3	4,5	4,6	4,8	4,9	4,8


Restförda skatter m.m.	-0,3	-5,3	-8,3	-9,6	-9,2	-8,9

Offentliga sektorns skatteintäkter	1 087,8	1 142,0	1 142,5	1 162,5	1 221,5	1 265,3

Varav

Kommunalskatt	323,2	335,2	355,4	373,2	396,2	412,8

Avgifter till pensionssystemet m.m.	110,3	147,2	153,4	159,3	165,3	171,4

Statens skatteintäkter	654,3	659,6	633,6	630,0	659,9	681,2

123

PROP. 2001/02:1

Kommunal inkomstskatt

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	323,2	335,2	355,4	373,2	396,2	412,8
beräkning

Diff. VP2001		0,2	1,1	6,2	-0,3	0,5

Den kommunala inkomstskatten är framför allt beroende av hur timlön, sysselsättning och be- skattade transfereringar utvecklas. Intäkterna påverkas även av de regeländringar som tidigare har beslutats och de som nu föreslås för 2002 och 2003. Från och med 2000 tillhör Svenska kyrkan inte längre den offentliga sektorn. Trots att kyrkoskatten har avskaffats, vilket för 2000 innebar ett bortfall om 11,9 miljarder kronor, beräknas intäkterna ha ökat med 12 miljarder kronor mellan 1999 och 2000. Av denna ökning förklaras 6 miljarder kronor av den reducerade avdragsrätten för allmän pensionsavgift och en högre medelutdebitering, vilket framgår av tabell 5.8.

Tabell 5.8 Årlig förändring av kommunal inkomstskatt på grund av regeländringar m.m.

Miljarder kronor

	2000	2001	2002	2003
Inkomstskattereform	5,0	5,2	5,2
Fast belopp 200 kr				-1,3
Grundavdrag		-2,0	-1,8	-4,3
Pensionsreform				13,0
Utdebitering	1,0	1,7
Summa	6,0	4,9	3,4	7,4

Övriga prognosår beräknas den kommunala skatten öka med mellan 17 och 23 miljarder kro- nor. Den kommunala skatten påverkas 2002 dels av den fortsatta inkomstskattereformen som ökar skatten, dels av den föreslagna höjningen av grundavdraget som verkar i motsatt riktning. För 2003 föreslås att den särskilda skattereduk- tionen för låg- och medelinkomsttagare samt pensionärer ersätts med ett höjt grundavdrag, vilket minskar den kommunala skatten. Dessut- om skall det fasta beloppet om 200 kronor inte längre utgöra en kommunal inkomstskatt 2003. År 2003 genomförs även pensionsreformen, vil- ken bl.a. innebär att det särskilda grundavdraget för pensionärer ersätts med högre beskattade bruttopensioner. Omläggningen beräknas öka den kommunala inkomstskatten med 13 miljar- der kronor.

Jämfört med beräkningen till vårpropositio- nen har intäkterna 2000 reviderats upp utifrån det preliminära taxeringsutfallet. Ökningen 2001 beror framför allt på högre lönesumma, vilket också ökar intäkterna framöver. Kommunalskat- ten förväntas öka ytterligare fr.o.m. 2002 till följd av förslaget att reducera avdragsrätten för allmän pensionsavgift. År 2003 föreslås att skat- tereduktionen för låg- och medelinkomsttagare samt pensionärer ersätts med höjt grundavdrag, vilket motverkar effekten av reducerad avdrags- rätt för allmän pensionsavgift.

Skattereduktioner m.m.

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	-2,6	-17,9	-35,3	-58,2	-55,5	-57,3
beräkning
Diff. VP2001		-0,3	-0,6	-22,5	-18,5	-19,3

Under skattereduktioner m.m. redovisas nettot av skattereduktioner och ett antal beloppsmäs- sigt mindre skatter. På intäktssidan redovisas skattetillägg, förseningsavgift och expansions- fondsskatt. Skattereduktioner utgörs av den sär- skilda skattereduktionen för låg- och medelin- komsttagare, reducerad fastighetsskatt samt fr.o.m. 2000 skattereduktion för allmän pen- sionsavgift.

Nettot av skattereduktioner m.m. visar ett underskott under hela perioden. Underskottet 1999 förklaras av den särskilda skattereduktio- nen för låg- och medelinkomsttagare, vilken uppgick till 3,4 miljarder kronor. År 2000 till- kom skattereduktionen för allmän pensionsav- gift, som beräknas ha uppgått till 15,9 miljarder kronor. År 2001 stiger underskotten till följd av höjd reduktion för allmän pensionsavgift från 25 till 50 procent av den debiterade avgiften. För 2002 föreslås ytterligare höjd reduktion för all- män pensionsavgift till 75 procent av avgiften. Regeringen föreslår också att skattereduktionen för låg- och medelinkomsttagare även skall om- fatta pensionärer. Dessutom föreslås reduktion för fackföreningsavgift. År 2003 beräknas under- skotten minska till följd av förslaget att ersätta den särskilda skattereduktionen för låg- och me- delinkomsttagare samt pensionärer med höjt grundavdrag.

124

Förändringen jämfört med beräkningen till vårpropositionen förklaras av ovanstående för- slag.

5.2.2 Inkomstskatt företag

Inkomstskatt

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	53,5	70,0	52,2	54,4	58,5	61,4
beräkning

Diff. VP2001		6,6	1,1	1,0	2,3	2,9

År 2000 beräknas inkomstskatten öka med 16,5 miljarder kronor jämfört med 1999. Den kraftiga ökningen förklaras främst av att företagens re- sultat förstärkts av försäkringsgivaren Alectas (f.d. SPP) återbetalning av pensionsmedel. Ef- fekten på inkomstskatten av de återförda pen- sionsmedlen beräknas uppgå till mellan 8 och 10 miljarder kronor. Dessutom uppvisade företagen en stark vinstutveckling under året vilket ytterli- gare bidragit till de höga intäkterna. Återföring av tidigare avsatta medel till periodiseringsfon- derna beräknas ha ökat intäkterna med 2,5 mil- jarder kronor.

År 2001 beräknas inkomstskatten minska med 17,8 miljarder kronor. Nedgången förklaras dels av de extraordinära intäkterna under 2000, dvs. återbetalningen av pensionsmedel från Alecta, men även av en förväntad försämring i företa- gens vinstutveckling. Därtill kommer två tidigare beslutade förändringar i regelverket som påver- kar intäkterna negativt. Från och med 2001 upp- hör återföringar från skatteutjämningsreserver (där möjligheterna till avsättning upphörde in- komståret 1994), vilket förväntas minska intäk- terna med 2,1 miljarder kronor. Vidare antas in- täkterna minska med 2,5 miljarder kronor beroende på att avdragstaket för avsättning till periodiseringsfonderna höjs från 20 till 25 pro- cent av inkomsten fr.o.m. 2001. För åren 2002– 2004 beräknas skatteintäkterna öka med mellan 2 och 4 miljarder kronor.

På basis av det preliminära taxeringsutfallet har intäkterna 2000 reviderats upp med 6,6 mil- jarder kronor jämfört med beräkningen till 2001 års ekonomiska vårproposition. En möjlig för- klaring till underskattningen är att intäktsök- ningen till följd av återbetalningen av pensions-

PROP. 2001/02:1

medel blev högre än förväntat samt att företagen har gjort stora realisationsvinster på försäljning av värdepapper. Även intäkterna för åren 2001– 2004 har reviderats upp i jämförelse med vårpro- positionen.

Intäkterna från företagens inkomstskatt kan variera kraftigt mellan åren vilket framgår av dia- gram 5.2 nedan. I konjunkturnedgången i början av 1990-talet minskade intäkterna med 6–7 mil- jarder kronor under ett par år. På motsvarande sätt steg intäkterna kraftigt efter deprecieringen av kronan 1992. År 1998 skedde en viss intäkts- minskning i spåren av Asienkrisen. Intäkterna ökade åter 1999 och 2000 beräknas ökningen bli 17 miljarder kronor, bl.a. beroende på den ovan nämnda återbetalningen från Alecta. År 2001 an- tas intäkterna minska, dels till följd av de extra- ordinära intäkterna 2000, dels beroende på en förväntad försämring av företagens vinstutveck- ling.

Diagram 5.2 Årlig förändring av företagens inkomstskatt 1990–1999 samt beräknad utveckling 2000–2001

Miljarder kronor

20
15
10
5
0
-5
-10
-15
-20
90	91	92	93	94	95	96	97	98	99	00	01

Avkastningsskatt

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	10,7	13,2	14,3	13,6	14,9	15,8
beräkning
Diff. VP2001		0,5	0	0,1	0,1	-0,5

Intäkterna från avkastningsskatten innevarande år bestäms av livbolagens tillgångsvärden den 31 december föregående år multiplicerat med ett genomsnitt av föregående års statslåneränta.

Intäkterna beräknas öka med 2,5 miljarder kronor 2000 jämfört med 1999. Främst beror ökningen på kapitalmarknadens positiva utveck-

125

PROP. 2001/02:1

ling under 1999, vilket gjorde att livbolagens till- gångar värderades högt vid slutet av året. Ök- ningen med 1,1 miljarder kronor 2001 beror främst på att den genomsnittliga statslåneräntan ökade med 0,45 procentenheter jämfört med fö- regående år. År 2002 beräknas intäkterna minska med 0,7 miljarder kronor. Minskningen förklaras av att den genomsnittliga statslåneräntan antas sjunka med knappt 0,4 procentenheter.

År 2003 och 2004 beräknas intäkterna öka med 1,3 respektive 0,9 miljarder kronor. Ök- ningen beror på en högre statslåneränta och en ökning av livbolagens tillgångar.

Jämfört med beräkningen till vårpropositio- nen har skatteintäkterna 2000 reviderats upp med 0,5 miljarder kronor till följd av det preli- minära taxeringsutfallet. Nedrevideringen 2004 beror på lägre tillgångsvärden.

5.2.3Socialavgifter och allmän pensionsavgift

Arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild löneskatt

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	291,7	311,0	326,5	339,2	352,8	366,5
beräkning
varav
arbgiv.avg	271,5	288,3	303,1	315,6	328,2	340,9
egenavg.	7,4	7,9	8,3	8,7	9,0	9,4
särsk.lönsk.	18,7	20,6	21,1	22,0	22,8	23,7
nedsättning	-5,9	-5,9	-6,1	-7,1	-7,3	-7,5
Diff. VP2001		1,8	3,9	2,9	3,5	3,9

Socialavgifterna består av arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild löneskatt. År 2001 ut- går arbetsgivaravgifter med 32,82 procent, egen- avgifter med 31,01 procent och särskild löne- skatt med 24,26 procent. Utvecklingen av intäkterna beror framförallt på timlön, syssel- sättning och inkomst av näringsverksamhet.

Nedsättning av arbetsgivaravgifter och egen- avgifter medges under vissa förutsättningar. Ar- betsgivare får vid beräkning av arbetsgivaravgif- ter en nedsättning med 5 procent av avgiftsunderlaget upp till 852 000 kronor. Mot- svarande regler finns för egenföretagare. För att stimulera småföretagandet i särskilt utsatta regi- oner föreslås i denna proposition att nedsätt- ningen i stödområde A utvidgas till 15 procent av avgiftsunderlaget. Förändringen beräknas

minska intäkterna med 0,8 miljarder kronor per år fr.o.m. 2002.

Mellan 1999 och 2000 ökade socialavgifterna med 19,3 miljarder kronor. För åren fram till och med 2004 beräknas de sammanlagda intäkterna öka med ca 13–15 miljarder kronor per år. I hu- vudsak beror utvecklingen på den antagna för- ändringen i lönesumman.

Stödet till företagen i form av nedsatta avgifter beräknas 2001 uppgå till totalt 6,1 miljarder kro- nor. År 2002 förväntas en ökning till 7,1 miljar- der kronor då nedsättningen utvidgas. Under prognosperioden 2000–2004 förväntas nedsätt- ningarna öka med 1,6 miljarder kronor.

Jämfört med beräkningen till 2001 års eko- nomiska vårproposition ökar intäkterna med 1,8 miljarder kronor 2000 och 3,9 miljarder kronor 2001. Ökningen 2000 beror på att det preliminä- ra taxeringsutfallet indikerar att intäkterna från särskild löneskatt blev högre än förväntat. År 2001 har lönesumman reviderats upp jämfört med beräkningen till vårpropositionen. Uppjusteringarna ökar intäkterna åren 2001– 2004 med ca 4 miljarder kronor per år medan det utökade företagsstödet minskar intäkterna med 0,8 miljarder kronor per år fr.o.m. 2002.

Allmän pensionsavgift

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	60,0	63,3	66,0	68,3	70,7	73,1
beräkning

Diff. VP2001		-0,2	0,0	0,0	-0,4	-0,2

Allmän pensionsavgift betalas av fysiska perso- ner och utgår på lön och skattepliktiga transfere- ringar exklusive pensioner. Avgiftssatsen 2001 är 7,0 procent och utgår på inkomster upp till och med 8,07 gånger det förhöjda prisbasbeloppet. Intäktsförändringen över åren följer i stort ut- vecklingen av lönesumman. Under prognosperi- oden förväntas intäkterna öka med 2–3 miljarder kronor per år.

Det preliminära taxeringsutfallet avseende 2000 tyder på att intäkterna är 0,2 miljarder kro- nor lägre än i beräkningen till vårpropositionen. Åren 2001–2004 förändras intäkterna marginellt jämfört med beräkningen i vårpropositionen.

126

5.2.4Egendomsskatter

Förmögenhetsskatt

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	8,6	8,2	6,4	5,0	5,2	5,3
beräkning

Diff. VP2001		0,3	-0,7	-2,3	-2,4	-2,4

Förmögenhetsskatten uppgick 1999 till 8,6 mil- jarder kronor. År 2000 beräknas intäkterna ha minskat bl.a. till följd av att generalindex på Stockholmsbörsen vid årsskiftet var 12 procent lägre än vid motsvarande tid föregående år.

Intäkterna förväntas även minska 2001 till följd av att fribeloppet för uttag av förmögen-

hetsskatt	har höjts från 900 000 kronor	till
1 000 000	kronor för ensamstående och	till

1 500 000 kronor för sambeskattade par. Dess- utom har utvecklingen på Stockholmsbörsen hittills under året varit svag.

För att ytterligare begränsa effekten av höjda taxeringsvärden på förmögenhetsskatten föreslås att fribeloppen höjs till 1 500 000 kronor för en- samstående och till 2 000 000 kronor för sambe- skattade par 2002.

Jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposi- tion har prognosen reviderats upp 2000 till följd av det preliminära taxeringsutfallet. Prognosen 2001 har sänkts, främst beroende på den svaga utvecklingen på aktiemarknaden. Förslaget att höja fribeloppen medför att intäkterna beräknas minska med 1,8 miljarder kronor 2002.

Fastighetsskatt

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	23,3	23,2	19,9	21,9	22,4	22,7
beräkning

Diff. VP2001		0,0	-3,3	-2,9	-3,2	-3,5

Fastighetsskatt tas ut på småhus, hyreshus, loka- ler och industrifastigheter. Totalt beräknas in- täkterna minska med 0,5 miljarder kronor under perioden 2000–2004. Minskningen förklaras av ändrade skatteregler.

I denna proposition föreslås att skattesatserna för småhus och hyreshus sänks med 0,2 procent-

PROP. 2001/02:1

enheter till 1,0 respektive 0,5 procent. Sänkning- arna skall gälla retroaktivt fr.o.m. 1 januari 2001. Totalt beräknas detta minska intäkterna med 3,3 miljarder kronor 2001. Dessutom föreslås att omräkningsförfarandet slopas för småhus och hyreshusenheter och istället ersätts med en för- enklad taxering som skall ske mellan de allmänna fastighetstaxeringarna. En höjning av taxerings- värdet vid en allmän eller förenklad fastighets- taxering skall enligt vad som aviseras i denna proposition inte omedelbart slå igenom i uttag av fastighetsskatt. Därför skall endast en tredje- del av höjningen slå igenom taxeringsåret och lika mycket under vart och ett av de två därpå följande åren. Omläggningen föreslås träda i kraft 2003 för småhus och 2004 för hyreshusen- heter. Totalt beräknas dessa åtgärder minska in- täkterna 2003 och 2004 med 0,3 respektive 0,8 miljarder kronor.

I tabell 5.9 presenteras en sammanställning av skattesatser och omräkning för fastigheter 1996– 2002.

Tabell 5.9 Skattesatser och omräkning för fastigheter 1996–2002

	96	97	98	99	00	01	02
Omräkning	Ja	Ja*	Nej	Nej	Nej	Ja	Ja
Småhus	1,7	1,7	1,5	1,5	1,5	1,0	1,0
Hyreshus	1,7	1,7	1,5	1,3	1,2	0,5	0,5
Lokaler**	1,0	1,0	1,0	1,0	1,0	1,0	1,0
Industrier	0,5	0,5	0,5	0,5	0,5	0,5	0,5

Not: Omräkningsförfarandet infördes 1996. Industrier omfattas ej.

*Omräkning för småhus takad till 1,07 år 1997.

**Lokaler har omräknats varje år.

Prognosen för de totala intäkterna från fastig- hetsskatten utgår från antaganden om hur pri- serna och bestånden utvecklas för de olika fas- tighetskategorierna. I tabell 5.10 redovisas pris- antaganden på småhus i nuvarande beräkning jämfört med tidigare beräkningar. Prisutveck- lingen 1996–2000 beskriver hur mycket taxe- ringsvärdena förväntas öka i genomsnitt i riket när frysningen upphör 2001. I nuvarande beräk- ning är uppräkningen 35,1 procent vilket är oförändrat jämfört med prognosen i 2001 års ekonomiska vårproposition. Däremot har pris- utvecklingen 2000–2001 reviderats upp, vilket påverkar omräkningstalet för 2002. Revideringen utgår från de preliminära omräkningstal avseen- de 2002 som Riksskatteverket publicerat.

127

PROP. 2001/02:1

Tabell 5.10 Prisutveckling på småhus

Procentuell förändring

	1996–2000	2000–2001
Aktuell beräkning	35,1	9,1
VP2001	35,1	7,0
BP2001	35,1	2,0
VP2000	30,8	1,5

Anm: Omräkningstalet bestäms av prisutvecklingen juli–juni.

I tabell 5.11 redovisas skatteintäkterna för de olika fastighetskategorierna. Småhus och bo- stadsdelen i flerfamiljshus svarar för ca 75 pro- cent av de totala skatteintäkterna. Intäkterna från lokaler beräknas öka med 1,0 miljarder kro- nor mellan 2000 och 2004. Intäkterna från indu- strifastigheter, som inte omfattas av omräk- ningsförfarandet, beräknas till 1,8 miljarder kronor under samtliga år.

Tabell 5.11 Fastighetsskatt fördelat på fastighetstyp

Miljarder kronor

	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Småhus	13,2	13,2	11,7	12,9	13,0	13,1
Hyreshus	5,1	4,8	2,9	3,2	3,4	3,5
Lokaler	3,2	3,4	3,6	4,0	4,2	4,3
Industrier	1,8	1,8	1,8	1,8	1,8	1,8

Jämfört med beräkningen till 2001 års ekono- miska vårproposition minskar intäkterna 2001 och 2002 med 3,3 respektive 2,9 miljarder kro- nor. Minskningen förklaras av de sänkta skatte- satserna på småhus och hyreshus. Åren 2003 och 2004 tillkommer effekten av slopat omräknings- förfarande och begränsat genomslag av den all- männa eller förenklade fastighetstaxeringen. In- täkterna beräknas dessa år minska med 3,2 respektive 3,5 miljarder kronor jämfört med be- räkningen till vårpropositionen.

Stämpelskatt

Miljarder kronor
		Utfall	Prognos
	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	4,5	4,9	5,0	5,1	5,1	5,2
beräkning
Diff. VP2001			0,2	0,2	0,2	0,2

Stämpelskatt utgår vid förvärv av fast egendom (lagfart) och beviljande av inteckningar. Intäk- terna är beroende av omsättningen och prisut- vecklingen på fastighetsmarknaden. År 2000 ökade intäkterna med 0,4 miljarder kronor jäm-

fört med 1999. Ökningen förklaras främst av sti- gande fastighetspriser.

Jämfört med beräkningen till vårpropositio- nen har stämpelskatten justerats upp med 0,2 miljarder kronor till följd av en högre prisnivå på fastigheter.

Arvs- och gåvoskatt

Miljarder kronor
		Utfall	Prognos
	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	2,1	2,5	2,7	2,7	2,8	2,8
beräkning

Diff. VP2001			0,1	0,1	0,1	0,1

Intäkterna från arvs- och gåvoskatt blev 2,5 mil- jarder kronor 2000 vilket är 0,4 miljarder kronor mer än 1999. År 2001 förväntas en ökning med 0,2 miljarder kronor. Utfallen t.o.m. juli 2001 tyder på något högre intäkter 2001 jämfört med 2000.

Jämfört med beräkningen till vårpropositio- nen har intäkterna justerats upp med 0,1 miljar- der kronor per år 2001–2004.

5.2.5 Skatt på varor och tjänster

Mervärdesskatt

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	172,9	181,7	190,0	198,5	207,8	216,8
beräkning

Diff. VP2001		0,4	1,2	1,7	2,5	3,7

Mervärdesskatten uppgick 1999 till 172,9 miljar- der kronor. Under prognosperioden beräknas intäkterna öka med mellan 4 och 5 procent per år. Sammanlagt innebär det att intäkterna ökar med 44 miljarder kronor under perioden 1999– 2004.

Utvecklingen av mervärdesskatten är till stor del beroende av hushållens konsumtionsutgifter då dessa förklarar 65 procent av intäkterna. De intäkter som inte härrör från hushållens kon- sumtion avser skatt på investeringar och insats- förbrukning i icke mervärdesskattepliktiga före- tag samt insatsförbrukning och direktkonsum- tion i kommunsektorn. Diagram 5.3 illustrerar fördelningen av mervärdesskatten 2000 uppdelad

128

efter användning. Fördelningen är relativt stabil över åren.

Diagram 5.3 Mervärdesskatt uppdelad efter användning

Kommunal konsumtion 15%

Förbrukning

12%

Hushållens konsumtionsutgifter 65%

Investeringar

Anm: Företags och kommunsektorns investeringar är sammanslagna i diagram- met.

Konsumtionens fördelning på olika typer av va- ror varierar däremot mer och har betydelse för hur intäkterna utvecklas. En större andel kon- sumtion av högbeskattade varor ökar intäkterna från mervärdesskatten även om de totala kon- sumtionsutgifterna är konstanta. I diagram 5.4 visas utfall samt prognos över hushållens konsumtionsutgifter för tiden 1980–2004 i 2000 års priser. Konsumtionsutgifterna är uppdelade i varugrupperna: dagligvaror, bilar och sällanköpsvaror samt övriga varor, övriga tjänster, bostäder och energi.

Diagram 5.4 Hushållens konsumtionsutgifter uppdelade i varugrupper

Miljarder kronor

1200
			Övriga varor och tjänster, bostäder och energi
1000			Bilar och sällanköpsvaror
			Dagligvaror
800
600
400
200
0
1980	1982	1984	1986	1988	1990	1992	1994	1996	1998	2000	2002	2004

Av diagrammet framgår tydligt att konsumtio- nen av dagligvaror ligger på en relativt jämn nivå under hela perioden medan konsumtionen av bi- lar och sällanköpsvaror varierar med konjunktu- ren. Dagligvaror mervärdesbeskattas med 12

PROP. 2001/02:1

procent medan bilar och sällanköpsvaror mer- värdesbeskattas med 25 procent. Intäkterna från mervärdesskatten har därför en tendens att varie- ra kraftigare med konjunkturella svängningar i ekonomin än vad de underliggande konsum- tionsutgifterna gör. Av diagrammet kan också utläsas att avmattningen för hushållens totala konsumtion under innevarande år antas vara till- fällig.

För kommunerna gäller att insatsförbruk- ningen har haft en svag utveckling under senare år och till och med minskat under 1999 och 2000. Istället har kommunernas direkt- konsumtion haft en starkare utveckling den se- naste femårsperioden. Detta beror på att kom- munerna i större utsträckning än tidigare köper färdiga tjänster (såsom privata daghem och pri- vat vård). Sammantaget har den kommunala konsumtion som genererar mervärdesskatt i stort sett följt den utveckling som gäller för den privata konsumtionen.

I jämförelse med beräkningen till 2001 års ekonomiska vårproposition är intäkterna i den aktuella beräkningen 0,6 procent högre för inne- varande år. Den privata konsumtionen beräknas dock minska i volym och i fasta priser, vilket minskar intäkterna jämfört med beräkningen till vårpropositionen. Då antogs att en återhämtning av den privata konsumtionen skulle ske under andra halvåret i år. I den aktuella beräkningen förskjuts återhämtningen något framåt i tiden beroende bl.a. på indikatorer som visar på en fortsatt avmattning för sällanköpsvaror och en fortsatt nedgång för bilar. Den positiva föränd- ringen i löpande priser kommer sig av att kon- sumentprisindex reviderats upp från 1,5 till 2,6 procent.

Från och med den 1 januari 2002 gäller att den lägre skattesats om 6 procent vilken tidigare gällt för bl.a. dagstidningsförsäljning även kommer att omfatta försäljning av böcker och tidskrifter. Detta kommer att minska intäkterna med ca 1,3 miljarder kronor årligen. Samtidigt beräknas den privata konsumtionen emellertid ha återhämtat sig, och tillsammans med de skattesänkningar som regeringen nu föreslår gör det att intäkterna för alla prognosåren ökar i både fasta och löpan- de priser jämfört med beräkningen till vårpropo- sitionen.

129

PROP. 2001/02:1

Tobaksskatt

Miljarder kronor
		Utfall	Prognos
	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	7,4	7,7	7,8	8,0	8,2	8,0
beräkning

Diff. VP2001			0,1	0,2	0,3	0,4

Intäkterna från tobaksskatten uppgick till 7,7 miljarder kronor 2000. För de första tre pro- gnosåren antas en svagt uppåtgående trend som bryts 2004 på grund av att införselkvoterna för tobak antas utökas enligt gällande rådsdirektiv. Senast den 1 januari 2004 skall Sverige införa samma införselregler som gäller för övriga EU- länder. Idag är den tillåtna mängden en privat- person får föra in i landet utan att betala svensk punktskatt: 400 st. cigaretter eller 200 st. cigaril- ler eller 100 st. cigarrer eller 550 gram röktobak. Den 1 januari 2004 utökas detta till: 800 cigaret- ter och 400 cigariller och 200 cigarrer samt 1000 gram röktobak.

Jämfört med beräkningen till vårpropositio- nen har utvecklingstakten för tobakskonsumtio- nen reviderats upp med 0,1 miljarder kronor per år. Detta medför ökade intäkter med 0,1–0,4 miljarder kronor.

Alkoholskatt

Miljarder kronor
		Utfall	Prognos
	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	10,7	10,8	10,8	9,7	8,8	8,1
beräkning

Diff. VP2001			-0,1	-0,7	-0,7	-0,7

Under alkoholskatt redovisas skatt på etylalko- hol, skatt på vin, skatt på andra jästa drycker än vin och öl, skatt på mellanklassprodukter samt skatt på öl. Alkoholskatten uppgick 2000 till 10,8 miljarder kronor. För åren därefter beräknas den i Sverige beskattade alkoholkonsumtionen minska i huvudsak till följd av en upptrappning av införselkvoterna för alkohol, dvs. en upp- trappning av den mängd alkohol en privatperson får föra in i landet utan att betala svensk punkt- skatt. Detta medför att intäkterna (i löpande pri- ser) minskar fr.o.m. 2001 och framöver. Bidra- gande till intäktsminskningarna är också den sänkning av skatten på vin och andra jästa dryck-

er än vin och öl som träder i kraft den 1 decem- ber i år.

Tabell 5.12 Införselkvoter 2001–2004

Liter

	2001	2002	2003	2004
Sprit	1	2	5	10
Starkvin	6	6	6	20
Vin	26	26	52	90
Öl	32	32	64	110

Anm: Av 90 liter vin som får föras in 2004 får max 60 liter vara mousserande.

Senast den 1 januari 2004 gäller för alkohol, lik- som för tobak, att Sverige skall tillämpa samma införselregler som gäller för övriga EU-länder. Enligt gällande rådsdirektiv skall införselkvoter- na trappas upp successivt för att den 1 januari 2004 överensstämma med dem som gäller för övriga EU-länder. I den aktuella beräkningen an- tas den upptrappning av införselkvoterna som redovisas i tabell 5.12.

Jämfört med beräkningen till vårpropositio- nen är intäkterna nedreviderade med 0,1 miljar- der kronor innevarande år samt 0,7 miljarder kronor efterföljande år. Orsaken är den före- slagna sänkningen av skatten på vin och andra jästa drycker som träder i kraft den 1 december i år.

Skatt på energi

Miljarder kronor
		Utfall	Prognos
	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	50,4	50,4	55,3	57,7	57,5	57,7
beräkning
Diff. VP2001			0,0	1,8	0,8	0,8

För 2001–2004 beräknas intäkterna från skatten på energi öka med sammanlagt 2,4 miljarder kronor vilket motsvarar en årlig ökning av intäk- terna med 1,4 procent.

Den 1 januari 2002 föreslås koldioxidskatten höjas med 15 procent. Höjningen utformas så att skattebelastningen för tillverkningsindustrin samt jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruks- näringarna blir oförändrad. För drivmedel sänks energiskattesatsen så att det sammanlagda skat- teuttaget för drivmedel inte ändras. För bränslen som används för uppvärmning ändras däremot inte energiskatten för att motverka höjningen av koldioxidskatten. Vid samma tidpunkt höjs ock- så energiskatten på el med 1,2 öre per kWh.

130

Sammantaget höjer dessa skattejusteringar intäk- terna med 1,8 miljarder kronor per år.

Den 1 januari 2003 motverkas detta av dels en skattesänkning på alkylatbensin med 1,50 kr per liter, dels en skattestrategi för biodrivmedel. Den sammanlagda sänkningen av intäkterna blir 1,0 miljarder kronor per år. Skattestrategin för bio- drivmedel innebär en skattenedsättning av alter- nativa drivmedel och skattelättnader för pilot- projektsdispenser. Av störst betydelse för intäktsbortfallet är den generella befrielsen från koldioxidskatt för bl.a. etanol.

Fördelningen av intäkterna på de olika in- komstslagen framgår av tabell 5.13. Det energi- slag som dominerar i grupperna övrigt är olje- produkter. Tabellen illustrerar effekten av den offentlig-finansiellt neutrala omläggning riksda- gen beslutat om där koldioxidskatten ges ökad tyngd i förhållande till energiskatten.

Tabell 5.13 Skatt på energi

Miljarder kronor

	2000	2001	2002	2003	2004
Energiskatt	38,3	36,3	38,0	38,4	38,6
varav
elektrisk kraft	11,3	13,1	14,0	14,3	14,5
bensin	19,3	16,6	17,1	17,1	16,9
övrigt	7,7	6,6	6,9	7,0	7,2

Koldioxidskatt	12,0	18,8	19,6	18,9	19,0
varav
bensin	4,6	6,8	6,6	5,8	5,7
övrigt	7,4	12,1	13,0	13,2	13,2

Svavelskatt samt	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1
skatt på råtallolja

Från och med 2001 ökar koldioxidskattens andel av de totala intäkterna av skatten på energi från 1/4 till 1/3. Energiskatten, som nästan uteslu- tande utgör de resterande skatteintäkterna, minskar från 3/4 till 2/3 av de totala intäkterna. Svavelskatten samt skatten på råtallolja bidrar endast med 2 promille av de totala intäkterna.

Jämfört med beräkningen till vårpropositio- nen revideras intäkterna upp med 1,8 miljarder kronor per år 2002–2004 på grund av höjningen av koldioxidskatten och elskatten. För 2003– 2004 gör sänkningen av skatten på alkylatbensin och skattestrategin för biodrivmedel att intäk- terna justeras ned med 1,0 miljarder kronor. Sammantaget justeras intäkterna för energiskat- ten därmed upp med 1,8 miljarder kronor 2002 samt 0,8 miljarder kronor 2003 och 2004.

PROP. 2001/02:1

Skatt på vägtrafik

Miljarder kronor
		Utfall	Prognos
	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	6,6	7,0	7,8	7,8	7,9	7,9
beräkning

Diff. VP2001			0,0	-0,1	-0,1	-0,1

Under skatt på vägtrafik redovisas fordonsskatt och vägtrafikavgifter. Fordonsskatt utgår på per- sonbilar, bussar, lastbilar, motorcyklar, traktorer, tunga terrängvagnar, motorredskap och släpvag- nar. Skatten beräknas efter fordonets skattevikt. Som ett led i hävdandet av det svenska jordbru- kets konkurrenskraft kommer fordonsskatten på jordbrukstraktorer att tas bort den 1 januari 2002. Vägtrafikavgift utgår på trafik med lastbilar och lastbilsekipage som har totalvikt på minst 12 ton. För svenskregistrerade lastbilar gäller väg- trafikavgift på hela vägnätet samt att fordons- skatten reduceras för berörda lastbilar. För ut- ländska fordon betalas vägtrafikavgift för färd på motorvägar samt på vissa europavägar som inte är motorvägar.

Nivåskillnaden mellan 2000 och 2001 på 0,8 miljarder kronor förklaras av två faktorer. Från och med i år redovisas även vägtrafikavgifterna under skatt på vägtrafik, vilket ökar intäkterna med 0,6–0,7 miljarder kronor årligen. Den reste- rande ökningen beror i huvudsak på att den lägre skattesats som gällt för dieseldrivna personbilar av 1993 års modell och äldre tagits bort. Från och med den 1 januari i år gäller samma skatte- sats för dieseldrivna personbilar oberoende av årsmodell.

Jämfört med beräkningen till vårpropositio- nen är prognosen 0,1 miljarder kronor lägre per år 2002–2004 beroende på slopandet av fordons- skatten på jordbrukstraktorer.

Övriga skatter på varor och tjänster

Miljarder kronor
		Utfall	Prognos
	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	6,9	8,3	8,5	8,8	9,0	8,7
beräkning

Diff. VP2001			-0,4	-0,3	-0,3	-0,4

Under övriga skatter på varor och tjänster redo- visas tullmedel, jordbrukstullar och sockeravgif- ter, övriga skatter på import, försäljningsskatt på

131

PROP. 2001/02:1

motorfordon, skatt på elektrisk kraft från kärn- kraftverk, särskild skatt mot försurning, avfalls- skatt, skatt på bekämpnings- och gödselmedel, Systembolaget AB:s inlevererade överskott, skatt på annonser och reklam, skatt på spel samt övri- ga skatter på varor och tjänster. Den största en- skilda skatten är tullmedel, vilken står för närma- re hälften av intäkterna i gruppen.

Den ojämna utvecklingen mellan 1999 och 2000 beror på införandet av avfallsskatten, vilken ökade intäkterna med 1,1 miljarder kronor 2000. I år justeras avfallsskatten dock ned med 0,2 mil- jarder kronor beroende på utfall som tyder på att mängden avfall som deponeras minskat sedan skatten infördes. Denna kvantitetsminskning an- tas bibehållen även efterföljande år. Till detta kommer en höjning av avfallsskatten med 15 procent fr.o.m. den 1 januari 2002 samt tekniska justeringar i avfallsskattelagen som sammantaget ökar intäkterna med 0,1 miljarder kronor per år.

Från och med i år redovisas avgifter på be- kämpnings- och gödselmedel som skatter. Detta ökar intäkterna med 0,4 miljarder kronor 2001. En motverkande effekt om 0,3 miljarder kronor uppstår genom att försäljningsskatten på motor- fordon är borttagen fr.o.m. den 1 januari 2001.

I jämförelse med beräkningen till vårpropositionen har prognosen för tullmedel sänkts med mellan 0,2 och 0,3 miljarder kronor på grund av en lägre prognoserad varuimport. Tillsammans med justeringen av intäkterna från avfallsskatten gör det att prognosen revideras ned med mellan 0,3 och 0,4 miljarder kronor 2001–2004.

5.2.6Restförda skatter m.m.

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	-0,3	-5,3	-8,3	-9,6	-9,2	-8,9
beräkning

Diff VP2001		-0,5	0,0	-0,4	0,4	0,7

Under restförda skatter m.m. redovisas revide- ringar av skatter som gjorts efter taxeringen, restförda skatter samt vissa nedsättningar av skatter. Skatterna kan ändras efter inkomståret genom exempelvis revisioner, omräkningar och överklaganden. Om ändringen är till den skatt- skyldiges nackdel redovisas detta som en till- kommande skatt medan en ändring till den skattskyldiges fördel redovisas som en restitu-

tion. I redovisningen hänförs dessa skatter inte till ett specifikt inkomstår utan till det år änd- ringen görs. De debiterade skatterna kommer aldrig i sin helhet in till staten utan en viss del restförs hos kronofogdemyndigheten. En del av detta belopp kan kronofogdemyndigheten driva in medan resterande belopp så småningom skrivs av. En redovisning av de periodiserade skatterna utan hänsyn tagen till restitutioner, tillkomman- de skatter, nedsättningar eller restförda skatter innebär i regel en överskattning av de totala skat- terna. I tabell 5.14 specificeras de ingående pos- terna under restförda skatter m.m.

Tabell 5.14 Specifikation av restförda skatter m.m.

Miljarder kronor

	Utfall	Prognos
	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Nedsättning		-1,3	-3,8	-4,9	-4,9	-4,9
varav
anställn.stöd		-1,3	-1,8	-1,8	-1,8	-1,8
kompetensutv.			-1,2	-1,2	-1,2	-1,2
bredband			-0,8	-0,6	-0,6	-0,6
sjöfart				-1,3	-1,3	-1,3
Restfört	-3,1	-5,0	-5,6	-5,6	-5,3	-5,2
Övrigt	2,8	1,1	1,0	0,9	0,9	1,1
Totalt	-0,3	-5,3	-8,3	-9,6	-9,2	-8,9

Förändringarna jämfört med vårpropositionen förklaras till största delen av reviderade beräk- ningar av restförda skatter.

5.3Offentliga sektorns inkomster enligt nationalräkenskaperna

Skatteinkomsterna svarar för nästan 90 procent av den offentliga sektorns totala inkomster. De skatter som ingår i den offentliga sektorns in- komster enligt nationalräkenskaperna (NR) skil- jer sig från de periodiserade skatterna i flera av- seenden, vilket framgår av tabell 5.15.

Mervärdesskatt som betalas av kommuner samt skatter som tillhör Europeiska unionen in- går inte som en del av NR-skatterna. De delar av avgiften till EU-budgeten som avser tullar samt den momsbaserade delen av avgiften tillhör defi- nitionsmässigt EU. Ytterligare en skillnad är att även en del andra avgifter enligt NR redovisas som skatter. Bland dessa kan nämnas insätt- ningsgarantin, avgifter till kärnbränslefonden och inlevererat överskott från AB Svenska Spel. Resterande skillnad utgörs av periodiseringsef- fekter, som uppkommer när debiteringen av skatten sker efter det inkomstår som skatten av- ser.

132

Mellan 2000 och 2004 ökar skatterna med 134 miljarder kronor enligt NR och med 123 miljar- der kronor enligt den periodiserade redovisning- en. Skillnaden i förändring, jämfört med vårpro- positionen, mellan NR-skatterna och de periodiserade skatterna förklaras av periodise- ringseffekter samt de förslag till skatteändringar som regeringen föreslår i denna proposition.

Tabell 5.15 Periodiserade skatter, skatter enligt NR samt skattekvoten

Miljarder kronor och procent

	Prognos
	2000	2001	2002	2003	2004
Periodiserade skatter	1142	1142	1163	1221	1265
– Kommunmoms	28	30	31	32	33
– EU-skatter	13	13	9	8	6
+ Övriga NR-skatter	7	6	5	6	6
+ Periodiseringseffekter	-9	36	4	-4	2
= Summa NR-skatter	1100	1142	1133	1183	1234
Skattekvot	53,4	53,7	50,8	50,6	50,3

Diff. VP2001
Periodiserade skatter	11	3	-19	-18	-17
NR-skatter	0	23	-17	-15	-17

I tabell 5.16 redovisas den offentliga sektorns skatteinkomster fördelat på sektorer samt övriga inkomster. I absoluta tal beräknas kommunsek- torns skatter öka med 75 miljarder kronor under prognosperioden. Ökningen för pensionssyste- met och staten beräknas uppgå till 16 respektive 42 miljarder kronor under motsvarande period.

Tabell 5.16 Offentliga sektorns totala inkomster enligt NR

Miljarder kronor

	2000	2001	2002	2003	2004
Staten	628	648	614	641	670
Pensionssystemet	135	135	140	146	151
Kommunerna	338	359	378	396	413
S:a NR-skatter	1100	1142	1133	1183	1234

Övriga inkomster	138	129	133	141	149
S:a NR-inkomster	1239	1271	1266	1324	1382

Diff. VP2001
Skatter	0	23	-17	-15	-17
Övriga inkomster	0	1	2	3	4

Den relativt svaga utvecklingen för staten beror till stor del på beslutade och föreslagna regeländ- ringar. Den underliggande förändringen för sta- ten, dvs. exklusive regeländringar, uppgår till ca 96 miljarder kronor. Den underliggande föränd- ringen av kommunskatterna uppgår till 60 mil- jarder kronor. Både kommunsektorns och pen- sionssystemets inkomster följer i stort sett löneutvecklingen. Övriga inkomster är relativt

PROP. 2001/02:1

stabila under perioden med en liten ökning 2003 och 2004.

5.4Statsbudgetens inkomster – kassamässig redovisning

Regeringens förslag: Beräkningen av statsbud- getens inkomster för budgetåret 2002 enligt bilaga 1 godkänns.

I avsnitt 5.4 redovisas statsbudgetens inkomster, som utgörs av skatter och övriga inkomster. De senare består främst av inkomster av statlig verk- samhet, försäljning av statlig egendom samt bi- drag från EU. Inkomsterna på statsbudgeten är i huvudsak kassamässiga.

5.4.1Skatter

Övergången från periodiserad till kassamässig redovisning

I avsnitt 5.2 redovisas skatterna periodiserat. Det innebär att de är beräknade utifrån gällande skat- teregler och de inkomster den skattskyldige har ett visst inkomstår. De periodiserade skatterna avser hela den offentliga sektorn, medan stats- budgeten enbart omfattar statens skatteinkoms- ter. Statsbudgetens inkomster redovisas huvud- sakligen kassamässigt, vilket innebär att det är de skatter och avgifter som under budgetåret beta- las in till staten som redovisas. Skillnaden mellan intäkter, dvs. periodiserade skatter, och inkoms- ter, dvs. kassamässiga skatter, förklaras i huvud- sak av förskjutningar i den månatliga uppbörden och av att vissa skatter betalas in som preliminära skatter med slutreglering ett till två år senare.

För de skatteslag som omfattas av skattekon- tot finns ytterligare skillnader genom att in- komsttitlarna inte redovisar inbetalda utan debi- terade skatter. För t.ex. inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt innebär detta att underut- taget av slutlig skatt avseende inkomståret 2000 (kvarstående skatt) redovisas som inkomst bud- getåret 2001 trots att betalningen i huvudsak sker 2002. Om betalningen avviker från de de- klarerade beloppen redovisas denna skillnad mot

Betalningsdifferenser, skattekonto. Betalningsdif- ferensen kan således redovisa antingen ett posi- tivt eller ett negativt belopp. Debiteringen av ju-

133

PROP. 2001/02:1

ridiska personers underuttag av slutlig skatt på- verkar betalningsdifferensen negativt 2001. År 2002, när betalningen sker, försvinner denna dif- ferens men ersätts av ett nytt underuttag som avser inkomståret 2001.

För de skatter som ingår i den samordnade uppbörden, och som omförs från titlarna fysiska och juridiska personers inkomstskatt, kan skill- naden bli än större. Den fastighets- och förmö- genhetsskatt som redovisas i statsbudgeten avser den periodiserade skatten två år tillbaka i tiden. Detta innebär att fastighetsskatten som avser 2001 redovisas mot inkomsttiteln fastighetsskatt i statsbudgeten först 2003.

Redovisningsordningen innebär att vissa titlar redovisar ett mellanting mellan intäkt och in- komst medan andra endast redovisar inkomster. Statsbudgetens totala skatter blir däremot alltid kassamässigt redovisade eftersom även betal- ningsdifferenser ingår.

Utöver uppbördsförskjutningar förklaras skillnaden mellan statens periodiserade skatter och statsbudgetens skatter av förskjutningar i utbetalningar till kommunsektorn och pensions- systemet. Statens utbetalningar av kommunal- skatt avseende inkomståret 2001 baseras på de uppräkningsfaktorer som regeringen fastställde i september 2000. Om det kommunala skatteun- derlaget utvecklas snabbare än prognosen inne- bär detta att de högre kommunalskatterna, i form av preliminärskatter, tillfaller staten inneva- rande år medan kommunerna får del av denna ökning som en slutreglering först två år senare. Även gentemot pensionssystemet förekommer slutregleringar. Redovisningen av enskilda in- komsttitlar framgår av tabell 5.18.

1000 Skatter m.m.

De inkomster som i statsbudgeten redovisas un- der inkomsttypen Skatter m.m. skiljer sig från de periodiserade skatterna för staten. Som framgår av tabell 5.17 förklaras skillnaden av dels den kommunala utjämningsavgiften, dels betalnings- förskjutningar.

Tabell 5.17 Statsbudgetens skatter

Miljarder kronor

		2000	2001	2002	2003	2004
Periodiserade skatter,		1142	1142	1163	1221	1265
offentlig sektor
–	Kommunsektorn	335	355	373	396	413
–	Pensionssystemet	147	153	159	165	171
= Periodiserade		660	634	630	660	681
	skatter, staten

+ Utjämningsavgift		19	21	21	21	21
+ Betalningsförskjutning		-6	29	-3	-13	-2
= Statsbudgetens		673	683	648	668	700
	skatter

Diff. VP2001			22	-14	-14	-15

Den kommunala utjämningsavgiften, som enbart är en inomkommunal avgift, bruttoredovisas i statsbudgeten, vilket innebär att inkomsterna re- dovisas på statsbudgetens inkomstsida medan utgifterna redovisas på statsbudgetens utgiftssi- da.

Under prognosperioden beräknas statsbudge- tens skatteinkomster öka med 27 miljarder kro- nor. År 2002 minskar emellertid inkomsterna med 35 miljarder kronor, vilket dels förklaras av tredje steget i den påbörjade inkomstskattere- formen, dels av förändringen i periodiseringsef- fekter mellan 2001 och 2002.

Jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposi- tion har skatteinkomsterna ökat 2001 men mins- kat 2002 till 2004.

134

PROP. 2001/02:1

Tabell 5.18 Statsbudgetens inkomster 2000–2004

Miljarder kronor

			Utfall	Prognos
Budgetår			2000	2001	2002	2003	2004
1000	Skatter m.m.		672,8	683,1	648,2	668,2	699,7

1100	Skatt på inkomst		127,5	120,5	60,3	68,8	82,0

varav	1111	Fysiska personers inkomstskatt	50,3	24,2	-13,7	-9,1	-2,2
	1121	Juridiska personers inkomstskatt	71,7	89,4	68,2	73,4	79,6

		Övriga inkomstskatter	5,5	6,9	5,7	4,6	4,6

1200	Socialavgifter och allmän pensionsavgift		225,9	236,8	245,6	255,6	265,6
varav		Inkomster	369,0	387,8	404,7	420,2	436,1

		Utgifter	143,1	151,0	159,1	164,6	170,6

1300	Skatt på egendom		38,3	39,6	39,1	34,2	34,9
varav	1310	Skatt på fast egendom	24,8	23,3	23,2	19,9	21,9

	1320	Förmögenhetsskatt	6,0	8,6	8,2	6,4	5,0

	1330	Arvs- och gåvoskatt	2,5	2,7	2,7	2,8	2,8

	1341	Stämpelskatt	4,9	5,0	5,1	5,1	5,2

1400	Skatt på varor och tjänster		265,5	277,0	288,9	297,7	306,4

varav	1411	Mervärdesskatt	182,9	188,8	197,2	206,4	215,4
	1424	Tobaksskatt	7,8	7,8	8,0	8,1	8,0

	1425	Alkoholskatt	10,9	10,8	9,7	8,9	8,1

	1428	Energiskatt	49,4	53,3	57,5	57,5	57,7
	1460	Skatt på vägtrafik	6,9	7,8	7,8	7,8	7,9

	1470	Skatt på import	3,8	3,8	4,0	4,1	4,3
		Övriga skatter på varor och tjänster	3,9	4,7	4,8	4,8	4,9

1500	Utjämningsavgift		19,2	20,9	20,9	20,9	20,9

1600	Betalningsdifferenser		-3,5	-9,1	-1,4	-4,0	-5,1

1700	Nedsättningar		0,0	-2,6	-5,2	-5,0	-4,9
2000	Inkomster av statens verksamhet		45,5	49,9	48,0	28,0	28,4

varav	2411	Inkomster av statens aktier	16,8	5,0	4,1	4,1	4,8

3000	Inkomster av försåld egendom		61,5	0,1	15,0	15,0	15,0
varav	3312	Övriga inkomster av försåld egendom	61,5	0,1	15,0	15,0	15,0

4000	Återbetalning av lån		2,5	2,6	2,4	2,3	2,2

5000	Kalkylmässiga inkomster		8,6	8,6	8,2	8,4	8,3
6000	Bidrag m.m. från EU		9,0	9,4	11,0	11,0	10,9

Statsbudgetens totala inkomster			800,0	753,6	732,7	732,8	764,6

135

PROP. 2001/02:1

5.4.2Övriga inkomster

Statsbudgetens övriga inkomster beräknas uppgå till 71 miljarder kronor i år, 85 miljarder kronor 2002 och 65 miljarder kronor per år 2003 och 2004. Förklaringen till att inkomsterna beräknas bli högre i början av perioden är främst extraor- dinära utdelningar från Riksbanken på 20 miljar- der kronor per år 2001 och 2002.

2000 Inkomster av statens verksamhet

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	45,5	49,9	48,0	28,0	28,4
beräkning
Diff. VP2001		10,4	-19,1	-1,1	-1,1

De största posterna under denna inkomsttyp ut- görs av Riksbankens inlevererade överskott, Inle- vererat överskott från AB Svenska Spel, Inkomster av statens aktier samt Finansieringsavgift från ar- betslöshetskassor.

I år beräknas inkomsterna uppgå till 50 mil- jarder kronor, varav 20 miljarder kronor består av en extrautdelning från Riksbanken till följd av bankens överkapitalisering. Utdelningen består dock av statspapper, vilket innebär en kassamäs- sig korrigering åt motsatt håll och att lånebeho- vet inte påverkas. Statsskulden kommer dock att skrivas ned med statspapprens nominella belopp. Riksbanken förväntas även nästa år göra en ex- traordinär utdelning på 20 miljarder kronor. Denna överföring antas ske med likvida medel som påverkar statens lånebehov fullt ut. (Se skulddispositioner avsnitt 4.4.4.)

Jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposi- tion ökar de på inkomsttitel redovisade inkoms- terna i år till följd av att hela Riksbankens extra- ordinära utdelning på 20 miljarder kronor har redovisats på inkomstsidan. I vårpropositionen antogs att endast hälften skulle levereras in på inkomsttitel, medan den andra hälften skulle skrivas av mot statsskulden. År 2002 beräknas inkomsterna bli knappt 19 miljarder kronor hög- re i förhållande till vårpropositionen. Ökningen förklaras främst av att Riksbanken förväntas göra en extraordinär utdelning om 20 miljarder kronor även nästa år. Nedrevideringen 2003 och 2004 beror framför allt på att Riksbankens över- skott väntas bli lägre till följd av de extraordinära utdelningarna 2001 och 2002.

3000 Inkomster av försåld egendom

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	61,5	0,1	15,0	15,0	15,0
beräkning

Diff. VP2001		-14,9	0,0	0,0	0,0

Under denna inkomsttyp redovisas försäljning av olika typer av statlig egendom. Statligt ägda bolag utgör vanligtvis den största delen.

I år förväntas inga ytterligare försäljningar genomföras. Under perioden 2002–2004 budge- teras 45 miljarder kronor i försäljningsinkoms- ter. Försäljningsbeloppen och tidpunkterna är behäftade med stor osäkerhet.

I förhållande till vårpropositionen har försälj- ningsinkomsterna reviderats ned med 15 miljar- der kronor 2001.

4000 Återbetalning av lån

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	2,5	2,6	2,4	2,3	2,2
beräkning
Diff. VP2001		0,1	0,0	0,0	0,0

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. återbe- talningar av studiemedel, näringslån och lån för svenska FN-styrkor. Återbetalning av studieme- del utgör merparten av inkomsterna.

Inkomsterna minskar under prognosperioden eftersom studielån sedan 1989 finansieras utan- för statsbudgeten.

I förhållande till vårpropositionen har progno- sen höjts något 2001.

5000 Kalkylmässiga inkomster

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	8,6	8,6	8,2	8,4	8,3
beräkning
Diff. VP2001		0,5	0,0	0,0	-0,1

Merparten av inkomsterna under denna in- komsttyp består av Statliga pensionsavgifter, vilka

136

utgörs av premier för statens avtalsförsäkringar efter avdrag för administrationskostnader.

I jämförelse med vårpropositionen beräknas inkomsterna bli högre 2001 beroende på en slut- reglering av premier avseende 2000.

6000 Bidrag m.m. från EU

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	9,0	9,4	11,0	11,0	10,9
beräkning

Diff. VP2001		-0,1	-0,5	-0,6	0,2

Under denna inkomsttyp redovisas bidrag från olika EG-fonder. De största enskilda bidragen avser arealbidrag och bidrag från EG:s socialfond respektive regionalfond.

Inkomsterna från EU beräknas öka under pe- rioden 2002–2004, främst till följd av högre bi- drag från EG:s jordbruks- och regionalfonder.

I förhållande till vårpropositionen beräknas inkomsterna minska 2001–2003. Detta beror framför allt på att program hänförliga till social- fonden inte har kommit igång som förväntat.

5.4.3Ändrad redovisning av inkomsttitlar

I statsbudgeten för 2002 föreslås följande änd- ringar. Under inkomsttypen 1000 föreslås föl- jande inkomsttitlar:

1714 Nedsättning, sjöfart

1715 Nedsättning, vissa pensionärer

Under inkomsttypen 2000 föreslås att inkomst- titeln 2556 Djurregisteravifter skall tas bort efter- som avgiftsinkomsterna avseende djurregistren redovisas som ett eget resultatområde sedan den 1 januari 2001.

5.4.4Uppföljning av statsbudgetens inkomster budgetåret 2001

Jämfört med den av riksdagen fastställda stats- budgeten beräknas nu de totala inkomsterna bli 36 miljarder kronor högre. Skatteinkomsterna har reviderats upp med knappt 32 miljarder kro- nor, varav 10 miljarder kronor redovisades i den beräkning som gjordes till den ekonomiska vår- propositionen. I aktuell beräkning har skattein- komsterna reviderats upp ytterligare 22 miljarder

PROP. 2001/02:1

kronor, vilket redovisats i tidigare avsnitt. Övri- ga inkomster har reviderats upp med knappt 5 miljarder kronor, vilket förklaras av en extraor- dinär utdelning från Riksbanken samtidigt som inkomster av försåld egendom har reviderats ned.

5.5Kommunsektorns skatter

Kommunernas skatteinkomster är framför allt beroende av lönesummans utveckling, dvs. sys- selsättning och timlön. Även utvecklingen av skattepliktiga transfereringar är viktig. Av skat- teunderlaget 2001 utgörs drygt 70 procent av lö- ner, 20 procent av pensioner och 7 procent av transfereringar exklusive pensioner medan in- komst av näringsverksamhet endast utgör drygt 2 procent. Nivån på skatterna är även beroende av den kommunala utdebiteringen. Medelutdebi- teringen 2001 är 20,57 procent för kommunerna och 9,97 procent för landstingen, dvs. totalt 30,53 procent. Jämfört med 2000 är det en ök- ning med 0,15 procentenheter.

Kommunalskatterna kan redovisas enligt tre olika redovisningsprinciper: periodiserat avseen- de inkomståret, enligt nationalräkenskaperna (NR) och kassamässigt avseende budgetåret (utbetalt). Den kassamässiga skatten utgörs dels av ett förskott avseende inkomståret, dels av en slutavräkning som avser inkomståret två år tidi- gare. Slutregleringar påverkar de kassamässiga skatterna t.o.m. 2003. Även NR-skatterna på- verkas av slutregleringarna, men endast med ett års eftersläpning, vilket innebär att NR-skatterna överensstämmer med den periodiserade skatten fr.o.m. 2003. I tabell 5.19 redovisas den beräkna- de utvecklingen av kommunernas och landsting- ens skatteunderlag 2000–2004. I den 2001 års ekonomiska vårproposition beräknades skatte- underlaget utvecklas med 4 procent mellan 2001 och 2002. I den nu aktuell prognosen beräknas underlaget öka med 5 procentenheter. Uppju- steringen beror till största delen på tredje steget i skattereformen, vilket höjer skatteunderlaget. Nedgången 2003, från 8 till 6,5 procentenheter, förklaras i huvudsak av att den 2002 utvidgade skattereduktionen ersätts med en höjning av grundavdraget. En stor del av den resterande ök- ningen från 2002 beror på pensionsomläggning- en 2003.

137

PROP. 2001/02:1

Tabell 5.19 Utvecklingen av skatteunderlaget 1999–2004

Procent

	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell beräkning	7,1	5,5	5,0	6,5	4,2
VP2001	7,0	5,3	4,0	8,0	4,0
BP2001	6,0	5,1	3,9	6,8

Ackumulerat
Aktuell beräkning	7,1	13,0	18,7	26,4	31,7
VP2001	7,0	12,6	17,1	26,5	31,5
BP2001	6,0	11,5	15,8	23,7

Utvecklingen av skatterna under perioden 1996– 2004 framgår av diagram 5.5. Mellan 1996 och 2004 beräknas de periodiserade skatterna och skatterna redovisade enligt NR öka med 139 mil- jarder kronor medan de utbetalda skatterna be- räknas öka med 128 miljarder kronor.

Diagram 5.5 Kommun- och landstingsskatter

Miljarder kronor

Periodiserat NR Utbetalt

420
400
380
360
340
320
300
280
260
1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004

Att ökningen är betydligt mindre för de utbetal- da skatterna beror på slutregleringen av kommu- nalskatt 1996.

Eftersom det under senare år beslutats ett stort antal ändringar inom skatteområdet är det svårt att följa den underliggande utvecklingen av kommunalskatterna. I tabell 5.20 har därför kommunalskatterna justerats för de regeländ- ringar och höjningar av utdebiteringar som gjorts under åren 1999–2004.

Tabell 5.20 Underliggande årlig förändring av kommunsek- torns skatter

Miljarder kronor

	Utfall	Prognos
	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell prognos	16	23	20	18	23	17
varav
regeländringar	1	5	3	3	-6
pensionsreform					13
utdebitering	-2	1	2
Underliggande	17	17	15	15	16	17

5.6Skattekvoten

Skattekvoten visar förhållandet mellan det totala skatteuttaget och BNP. Det finns flera olika de- finitioner av skattekvoten och i regel är de inter- nationellt bestämda. Den vanligaste definitionen av skattekvoten är den som baseras på skatter redovisade enligt NR. Denna skattekvot är dock inte strikt periodiserad, eftersom skillnaden mel- lan slutlig skatt och preliminär skatt räknas till påföljande år. Skattekvoten är således beroende av hur stor andel av den slutliga skatten som den skattskyldige betalar i preliminär skatt, vilket inte är fallet med den skattekvot som beräknas utifrån en fullständig periodisering av skatterna. En skatteändring för ett visst år påverkar den pe- riodiserade skattekvoten för samma år medan detta inte behöver vara fallet vid beräkningen av NR:s skattekvot.

Internationella jämförelser av skattekvoter är svåra att göra, eftersom olika länders skattelag- stiftningar behandlar inkomster och avdrag på skilda sätt. Ett land som t.ex. ger sitt stöd till barnfamiljer via en transferering får en högre skattekvot, särskilt om transfereringen är skatte- pliktig, jämfört med det land som i stället ger sitt stöd som ett avdrag eller skattereduktion. Trans- fereringar till hushåll behandlas skattemässigt mycket olika bland OECD-länderna. I vissa län- der är huvuddelen av transfereringarna skatte- pliktig medan det motsatta förhållandet gäller i andra länder. Sverige tillhör den grupp av länder inom OECD som har en hög andel skatteplikti- ga transfereringar. Ett alternativ vid internatio- nella jämförelser är därför att exkludera skatter på offentliga transfereringar vid beräkning av skattekvoten. Även om det går att korrigera för en del av olikheterna i skatte- och transfererings- systemen, blir jämförelser mellan olika länder ändock haltande, eftersom man även efter en så- dan korrigering inte tar hänsyn till hur de olika ländernas trygghetssystem finansieras. Exempel- vis har vissa länder relativt stora inslag av obliga- toriska avtalsförsäkringar – som för den enskilde individen har en skatteliknande karaktär – medan andra länder finansierar samma typ av försäk- ringar via skattemedel. Vid en mer omfattande jämförelse av skattekvoten, i syfte att ge den en mer rättvisande ekonomisk innebörd, bör man så långt som möjligt korrigera för detta. Sådana korrigeringar är emellertid mycket svåra att göra.

En jämförelse av den okorrigerade skattekvo- ten över tiden ger dock en indikation om hur

138

skattenivån i olika länder utvecklas. I tabell 5.21 redovisas skattekvoten 1998 samt förändringen av skattekvoten mellan 1990 och 1998 för ett an- tal OECD-länder. Länderna är indelade i olika grupper beroende på vilken inverkan de skatte- pliktiga transfereringarna har på skattekvoten. I den första gruppen förklarar skatteplikten högst 0,5 procentenheter av skattekvoten medan den i tredje gruppen förklarar mellan 5 och 6 procent- enheter. Av tabellen framgår att skattekvoten under perioden minskat i fyra länder medan den i flertalet länder ökat med mellan två och tre procentenheter.

5.21 Skattekvoten 1998, förändring av skattekvoten 1990–

1998 samt skattepliktiga transfereringars inverkan på skat- tekvoten för ett urval av OECD-länder

Procent av BNP

Ländergruppering efter transfere-
ringars inverkan på skattekvoten i	Redovisad	Förändring
procentenheter	skattekvot	1990–1998

0,0–0,5 procentenheter
Irland	32,2	-1,4
Australien	29,9	0,6
Storbritannien	37,2	1,2
Förenta staterna	28,9	2,2
0,5–3,0 procentenheter
Norge	43,6	1,8
Belgien	45,9	2,8
Italien	42,7	3,8
Tyskland	37,0	4,4

5,0–6,0 procentenheter
Nederländerna	41,0	-1,8
Sverige	52,0	-1,7
Danmark	49,8	2,7

Uppgift saknas
Japan	28,4	-2,5
Luxemburg	41,5	0,8
Spanien	34,2	1,2
Kanada	37,4	1,3
Finland	46,2	1,5
Korea	21,1	2,0
Island	33,6	2,2
Frankrike	45,2	2,2
Österrike	44,4	4,2
Schweiz	35,1	4,2
Grekland	33,7	4,3
Portugal	34,2	4,6
Turkiet	38,3	8,7

OECD–totalt	37,0	2,0
EU–15	41,3	2,1

Anm: Transfereringarnas inverkan på skattekvoten avser inkomståret 1995. Förändringen för Sveriges del förklaras i huvudsak av statens och kommunernas avlyfta moms.

Källa: OECD.

PROP. 2001/02:1

I tabell 5.22 redovisas Sveriges skattekvot för pe- rioden 1999–2004, dels enligt NR:s definition, dels beräknad utifrån de periodiserade skatterna. NR-skattekvoten ligger under åren 1999–2001 på en nivå runt 53 procent för att därefter mins- ka till ca 50,5 procent. De skattesänkningar som regeringen genomfört och föreslår i denna pro- position syns inte i NR-skattekvoten förrän 2002. Den periodiserade skattekvoten minskar dock stegvis utom för år 2000 då den kraftiga ökningen av skatter från realisationsvinster samt skatteeffekten av återföringen av pensionsmedel från försäkringsgivaren Alecta motverkar så mycket att skattekvoten ökar jämfört med 1999. År 2003 genomförs pensionsreformen, vilken innebär att utgifterna för de offentliga pensio- nerna ökar samtidigt som skatterna i stort sett ökar med motsvarande belopp. Omläggningen höjer skattekvoten med 0,6 procentenheter. Den periodiserade skattekvoten ökar marginellt 2003 medan NR-skattekvoten, beroende på periodise- ringseffekter, i stället minskar med 0,2 procent- enheter.

Tabell 5.22 Skattekvot enligt nationalräkenskaperna (NR) och periodiserad skattekvot

Procent

	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Skattekvot enl. NR	52,9	53,4	53,7	50,8	50,6	50,3
varav
staten	31,8	30,1	30,2	27,3	27,2	27,2
pensionssystemet	4,6	6,5	6,3	6,2	6,2	6,1
kommunsektorn	15,8	16,2	16,7	16,8	16,8	16,8
EU	0,6	0,6	0,6	0,4	0,4	0,3

Periodiserad	53,0	53,8	52,0	50,6	50,7	50,2
skattekvot

Periodiserad	48,8	49,8	48,0	46,7	46,2	45,7
skattekvot exkl.

skatt på trans- fereringar m.m.

I tabellen redovisas även den periodiserade skat- tekvoten exklusive skatt på offentliga transfere- ringar. En övergång från brutto- till nettoredo- visning, dvs. att pensioner, sjuk- och föräldrapenning samt ersättningar vid arbetslös- het gjordes skattefria, påverkar inte det offentli- gas finanser men skattekvoten skulle ändå sjunka med 4–5 procentenheter till 46 procent.

139

6 Utgifter

PROP. 2001/02:1

6 Utgifter

6.1Utgiftsprognos 2001

Under löpande budgetår skall regeringen enligt 36 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten vid minst två tillfällen redovisa prognoser över utfal- let av statens inkomster och utgifter samt statens lånebehov. Väsentliga skillnader mellan budgete- rade belopp och beräknat utfall skall förklaras.

I denna proposition redovisas nu en andra prognos för 2001. Den första prognosen redovi- sades i 2001 års ekonomiska vårproposition. I avsnitt 6.2 redovisas prognosen för de takbe- gränsade utgifterna, medan beräkningarna av in- komsterna och statsbudgetens saldo redovisas i kapitel 5 respektive kapitel 4 avsnitt 4.4.4.

Tabell 6.1 Statsbudgetens utgifter 2001

Miljarder kronor

		Differens mot
	Prognos	Vårpropo-	Stats-
		sitionen	budgeten
Utgifter exkl. statsskuldsräntor1	642,8	1,6	-0,5
Statsskuldsräntor	70,7	4,7	-0,2

Summa utgiftsområden	713,5	6,3	-0,7

1 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.

I statsbudgeten för budgetåret 2001 beräknades statsbudgetens utgifter till 714,1 miljarder kro- nor. I denna prognos beräknas motsvarande ut- gifter till 713,5 miljarder kronor. Jämfört med statsbudgeten beräknas högre utgifter främst inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Anledningen till denna ökning är dels högre utgifter för sjukpenning och rehabilitering, dels högre utgifter för för- tidspensioner. Detta motverkas dock av lägre ut- gifter inom framför allt utgiftsområde 6 Total- försvar, utgiftsområde 13 Arbetsmarknad och utgiftsområde 15 Studiestöd.

6.2Takbegränsade utgifter 2001

Utgiftstaket för staten omfattar utgiftsområdena 1 till 25 samt 27, däremot ingår inte utgiftsområ- de 26 Statsskuldsräntor m.m. Till de takbegrän- sade utgifterna räknas också utgifterna för ål- derspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten och även posten Minskning av anslagsbehåll- ningar. I förevarande prognos ingår för 2001 i stället förbrukningen av anslagsbehållningar un- der respektive anslag och utgiftsområde. Skillna- den mellan utgiftstaket och de takbegränsade ut- gifterna utgörs av budgeteringsmarginalen.

Utgiftstaket för staten är ett centralt budget- politiskt åtagande för riksdag och regering. Om det finns risk för att utgiftstaket för staten kommer att överskridas skall regeringen, enligt 42 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten, för att undvika detta, vidta sådana åtgärder som den har befogenheter till eller föreslå riksdagen nödvän- diga åtgärder.

Det av riksdagen beslutade utgiftstaket för staten på 789 miljarder kronor för 2001 föreslås höjas med 2 miljarder till följd av budgettekniska orsaker (se kapitel 4 avsnitt 4.1.1.). Regeringen följer noggrant utgiftsutvecklingen genom må- natlig uppföljning och frekventa prognoser för att i tid kunna vidta nödvändiga åtgärder om det finns risk för att utgiftstaket är hotat.

De takbegränsade utgifterna beräknades i budgetpropositionen för 2001 till 787,8 miljarder kronor. Budgeteringsmarginalen uppgick där- med till 1,2 miljarder kronor. I den nu aktuella beräkningen bedöms de takbegränsade utgifter- na uppgå till 787,6 miljarder kronor. Detta inne- bär att budgeteringsmarginalen beräknas uppgå till 3,4 miljarder kronor.

143

PROP. 2001/02:1

Jämfört med 2000 beräknas de takbegränsade utgifterna öka med 27,6 miljarder kronor, vilket motsvarar en real ökning på 2,1 procent. Som andel av BNP beräknas de takbegränsade utgif- terna 2001 uppgå till 36,6 procent, vilket är 0,1 procentenheter högre än 2000.

Tabell 6.2 Takbegränsade utgifter 2001

Miljarder kronor

		Differens mot
	Prognos
	Prognos	Vårpropo-	Stats-
		sitionen	budgeten
Utgifter exkl. statsskuldsräntor1	642,8	1,6	-0,5
Ålderspensionssystemet vid	144,9	0,2	0,3
sidan av statsbudgeten

Takbegränsade utgifter	787,6	1,8	-0,1

Budgeteringsmarginal	3,4	0,2	2,2
Utgiftstak för staten	791,0

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. 1 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.

I tabell 6.3 redovisas de prognostiserade utgif- terna för respektive utgiftsområde och de beräk- nade utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. I diagram 6.1 nedan re- dovisas de större avvikelserna och därefter be- skrivs skillnaderna jämfört med statsbudgeten.

Diagram 6.1 Utgiftsprognos 2001 jämfört med anvisade medel i budgetpropositionen för 2001


Samhällsekonomi & finansförvaltning					0,9


Rättsväsendet		-1,4		0,6


Totalförsvar							2,1



Internationellt bistånd									5,9


Trygghet vid sjukdom & handikapp


Trygghet för familjer & barn	-3,7			0,5


Arbetsmarknad



Studiestöd		-1,6



Utbildning & universitetsforskning		-0,9




Regional utjämning & utveckling		-0,9			0,8



Kommunikationer


Bidrag till kommunerna		-2,5				1,4


Avgiften till EG-budgeten




-6,0	-4,0	-2,0	0,0	2,0			4,0	6,0		8,0

144

Utgiftsområde 6 Totalförsvar

Utgiftsprognosen uppgår till 45,1 miljarder kro- nor och är därmed 1,4 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. En orsak till den lägre prognosen är förseningar vad gäller le- verans och fakturering av försvarsmateriel.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Utgiftsprognosen uppgår till 17,0 miljarder kro- nor och är därmed 2,1 miljarder kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Avvikelsen härrör främst från anslaget Biståndsverksamhet. I denna prognos beräknas att 2,0 miljarder kronor av anslagsbehållningen kommer att användas. Anslaget Samarbete med Central- och Östeuropa beräknas förbruka 0,2 miljarder kronor av an- slagsbehållningen.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Utgiftsprognosen uppgår till 107,8 miljarder kronor och är därmed 5,9 miljarder kronor hög- re än vad som anvisades i statsbudgeten. Utgif- terna för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. beräknas bli 4,8 miljarder kronor högre än vad som är anvisat i statsbudgeten. Det är ett högre sjuktal och ett ökat antal ersatta dagar som är orsaken till de högre utgifterna. Anslaget

Sjukpenning och rehabilitering m.m. föreslås på tilläggsbudget ökas med 2,4 miljarder kronor. Antalet nettosjukdagar (hela sjukdagar) 2001 be- räknas stiga med 15 procent jämfört med beräk- ningen i budgetpropositionen för 2001.

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Utgiftsprognosen uppgår till 59,3 miljarder kro- nor och är därmed 3,7 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. De lägre ut- gifterna beror framför allt på att anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd beräk- nas bli 2,3 miljarder kronor lägre, främst på grund av att utgifterna för den inkomstrelaterade ersättningen och grundbeloppet i arbetslöshets- försäkringen har sjunkit snabbare än vad som be- räknades i statsbudgeten. Anledningen till detta är att antalet ersättningsdagar per arbetslös har minskat. Utgifterna för aktivitetsstöd ökar dock. Utgifterna på anslaget Köp av arbetsmarknadsut- bildning och övriga kostnader beräknas bli 0,8 miljarder kronor lägre i förhållande till anvisade medel. Detta är en följd av ett mindre antal per- soner i utbildning än vad som tidigare beräknats. Utgifterna på anslaget Europeiska socialfonden

PROP. 2001/02:1

beräknas bli 1,0 miljard kronor lägre. Anslaget

Bidrag till lönegarantiersättning beräknas där- emot öka med 0,7 miljard kronor i förhållande till statsbudgeten.

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utgiftsprognosen uppgår till 20,0 miljarder kro- nor och är därmed 1,6 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. I prognosen har den förändrade avräkningsprincipen för an- slaget Studiemedelsräntor m.m. beaktats, vilket förväntas leda till att utgifterna blir 0,8 miljarder kronor lägre än vad som antogs i statsbudgeten.

Utgifterna för anslaget Studiemedel m.m. be- räknas minska med 0,6 miljarder kronor till följd av ett färre antal studerande.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Utgiftsprognosen uppgår till 100,7 miljarder kronor och är därmed 1,4 miljarder kronor hög- re än vad som anvisades i statsbudgeten. Höj- ningen beror främst på att definitiva beräkningar av anslaget Statligt utjämningsbidrag till kommu- ner och landsting för 2001 nu fastställts. De hög- re utgifterna motsvaras av en lika stor höjning av den utjämningsavgift kommuner och landsting betalar till staten. På tilläggsbudget föreslås att ytterligare 1,7 miljarder kronor anvisas.

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemen- skapen

Utgiftsprognosen uppgår till 21,3 miljarder kro- nor och är därmed 2,5 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. De lägre ut- gifterna på anslaget Avgiften till Europeiska ge- menskapen beror främst på att Kommissionens tilläggs- och ändringsbudget 4 reviderats ned som en konsekvens av överskottet i EU:s budget för 2000.

Minskning av anslagsbehållningar

I statsbudgeten fördelas inte förbrukningen av anslagsbehållningar per utgiftsområde, utan re- dovisas under posten Minskning av anslagsbe- hållningar som ingår i de takbegränsade utgifter- na. I den aktuella prognosen ingår emellertid förbrukningen av anslagsbehållningar under re- spektive anslag och utgiftsområde.

Under innevarande år kommer anslagsbehåll- ningarna att minska i den mån utgifterna över- stiger anvisade medel på statsbudgeten eller till följd av beslut om indragningar. Medgivna över- skridanden eller tillskott av medel på tilläggs-

145

PROP. 2001/02:1

budget kan å andra sidan bidra till en ökning av anslagsbehållningarna.

Posten Minskning av anslagsbehållningar be- räknades i statsbudgeten till 3,0 miljarder kro- nor. Skillnaden mellan totalt anvisade medel ex- klusive statskuldsräntor och prognos beräknas nu till 6,1 miljarder kronor. Med hänsyn tagen

till beslutade indragningar beräknas anslagsbe- hållningarna öka med cirka 1,0 miljard kronor. Detta innebär att anslagsbehållningarna, som vid årets början uppgick till 29 miljarder kronor, vid årets slut beräknas uppgå till cirka 30 miljarder kronor.

146

PROP. 2001/02:1

Tabell 6.3 Prognos för takbegränsade utgifter 2001

Miljarder kronor

								Differens
			Tilläggs	Förslag till			Differens	prognos
		Stats-	budget i	tilläggsbud-	Totalt		prognos	totalt
Utgiftsområde		budget	VP01	get i BP02	anvisat1	Prognos	statsbudget	anvisat
1	Rikets styrelse	5,3	0,0	0,0	5,4	5,6	0,3	0,3
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	1,3	0,0	0,8	2,1	2,3	0,9	0,1

3	Skatteförvaltning och uppbörd	6,2	0,0	0,0	6,2	6,5	0,3	0,3

4	Rättsväsendet	24,0	0,8	0,0	24,7	24,6	0,6	-0,2
5	Utrikesförvaltning och internationell	2,9	0,0	0,1	3,0	3,1	0,2	0,1
	samverkan

6	Totalförsvar	46,5	0,0	0,0	46,5	45,1	-1,4	-1,4

7	Internationellt bistånd	15,0	-0,1	-0,1	14,8	17,0	2,1	2,3

8	Invandrare och flyktingar	4,9	0,0	0,6	5,6	5,2	0,3	-0,3
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	29,4	0,0	0,5	29,8	29,6	0,2	,-0,2

10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och	101,9	3,1	2,4	107,5	107,8	5,9	0,3
	handikapp

11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	33,8	0,0	0,0	33,8	33,8	0,1	0,0

12	Ekonomisk trygghet för familj och barn	47,7	0,0	0,0	47,7	48,2	0,5	0,5
13	Arbetsmarknad	63,0	-0,8	-0,1	62,1	59,3	-3,7	-2,8

14	Arbetsliv	8,5	0,0	0,0	8,5	8,6	0,1	0,1

15	Studiestöd	21,6	0,0	0,0	21,7	20,0	-1,6	-1,7
16	Utbildning och universitetsforskning	34,8	-0,2	-0,4	34,3	33,9	-0,9	-0,4

17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	7,8	0,0	0,0	7,8	7,9	0,1	0,1
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning	11,6	-0,5	0,4	11,5	11,3	-0,3	-0,2
	och byggande

19	Regional utjämning och utveckling	4,2	0,0	0,0	4,2	3,3	-0,9	-0,9
20	Allmän miljö- och naturvård	2,2	0,0	0,0	2,2	2,3	0,1	0,1

21	Energi	2,3	0,0	0,0	2,3	2,3	0,1	0,1
22	Kommunikationer	24,7	0,0	0,3	24,9	25,5	0,8	0,5

23	Jord- och skogsbruk, fiske med anslu-	13,7	0,0	0,0	13,7	13,7	0,0	0,0
	tande näringar
24	Näringsliv	3,5	-0,1	0,0	3,5	3,7	0,2	0,2

25	Allmänna bidrag till kommunerna	99,4	0,1	1,7	101,2	100,7	1,4	-0,4
26	Statsskuldsräntor m.m.	70,9	0,0	0,0	70,9	70,7	-0,2	-0,2

27	Avgiften till Europeiska gemenskapen	23,8	0,0	0,0	23,8	21,3	-2,5	-2,5

	Minskning av anslagsbehållningar	3,0					-3,0

	Summa utgiftsområden	714,1	2,5	6,2		713,5	-0,7
	Summa utgiftsområden exkl. stats-	643,2	2,5	6,2		642,8	-0,5
	skuldsräntor
	Ålderspensionssystemet vid sidan av	144,6				144,9	0,3
	statsbudgeten
	Takbegränsade utgifter	787,8				787,6	-0,1

	Budgeteringsmarginal	1,2				3,4

	Utgiftstak för staten	789,02				791,0

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

1Anvisat på statsbudget och tilläggsbudget i 2001 års ekonomiska vårproposition. Även den nu föreslagna tilläggsbudgeten är inkluderad i angivna belopp.

2.Utgiftstak enligt budgetpropositionen.

147

PROP. 2001/02:1

6.3Utgifternas fördelning på utgiftsområden 2002-2004

Regeringens förslag: Utgifterna för 2002 fördelas på utgiftsområden enligt tabell 6.5.

Förändring av anslagsbehållningar under 2002 beräknas enligt tabell 6.5.

Den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för åren 2003 och 2004 enligt ta- bell 6.5 godkänns som riktlinje för regeringens budgetarbete.

Regeringen presenterade i 2001 års ekonomiska vårproposition en preliminär fördelning av utgif- ter på utgiftsområden för åren 2002–2004. Riks- dagen godkände förslaget (prop. 2000/2001:100, bet. 2000/2001:FiU20, rskr. 2000/2001: 288).

I detta avsnitt presenteras en reviderad fördel- ning av utgifterna för 2002 och en reviderad pre- liminär fördelning av utgifterna på utgiftsområ- den för åren 2003 och 2004. Regeringens förslag till utgiftsramar för åren 2002-2004 samt skillna- der i förhållande till de preliminära ramarna i 2001 års ekonomiska vårproposition redovisas i tabell 6.5. Beräkningarna av fördelningen på ut- giftsområden för åren 2003 och 2004 är baserade på nu kända förutsättningar vad avser den eko- nomiska utvecklingen och nu gällande regelsy- stem och skall betraktas som preliminära. I bila- ga 1 presenteras regeringens budgetförslag för budgetåret 2002 fördelat på utgiftsområden och anslag.

Regeringen utgår vid utformningen av sitt budgetförslag från att tidigare beslutade utgifts- tak för 2002-2004 skall ligga fast. Utgiftstaket har dock i denna proposition anpassats till några bugettekniska förändringar (se avsnitt 4.1.1)

En självklar utgångspunkt för förslaget till ut- giftsramar för 2002 och preliminära utgiftsramar för 2003 och 2004 är att beslutade utgiftstak inte skall överskridas.

I förhållande till de preliminära ramarna i vår- propositionen innehåller regeringens förslag till utgiftsramar för åren 2002-2004 ett antal om- flyttningar mellan utgiftsområden i enlighet med det av riksdagen godkända förslaget om att an- passa indelningen i politikområden till riksda- gens ansvarsfördelning. Vissa andra omflyttning- ar görs också som inte påverkar de totala utgifterna.

De största omflyttningarna redovisas i tabell 6.4. Omflyttningarna kommenteras närmare un- der respektive utgiftsområde i avsnitt 6.4.

Tabell 6.4 Större omflyttningar mellan utgiftsområden un- der utgiftstaket 2002-2004

Miljarder kronor

	2002	2003	2004
Omflyttningar i syfte att anpassa indel-
ningen i politikområden till riksdagens
arbetsformer
Uo 1 Rikets styrelse	1,8	1,9	1,9

Uo 2 Samhällsekonomi och finans-	7,4	7,3	7,3
förvaltning

Uo 3 Skatt, tull och exekution	1,4	1,4	1,5

Uo 4 Rättsväsendet	-1,4	-1,4	-1,5

Uo 5 Internationell samverkan	-1,8	-1,9	-1,9

Uo 14 Arbetsliv	-7,4	-7,3	-7,3

Uo 20 Allmän miljö- och naturvård	0,2	0,2	0,2
Uo 22 Kommunikationer	-0,2	-0,2	-0,2

Omflyttningar p.g.a. Landstingens
ersättning för tandvård

Uo 9 Hälsovård, sjukvård och social	-0,4	-0,4	-0,4
omsorg

Uo 25 Allmänna bidrag till kommuner	0,4	0,4	0,4

Omflyttningar p.g.a. reformerat förtids-
pensionssystem
Uo 10 Ek. tryggh. vid sjukdom och	0	-0,1	-0,2
handikapp

U0 12 Ek. tryggh. för familjer och barn	0	0,1	0,2
Omflyttningar p.g.a. klimatinvester-
ingsprogram
Uo 18 Samhällsplanering, bostads-	-0,2	-0,3	-0,4
försörjning och byggande

Uo 20 Allmän miljö- naturvård	0,2	0,3	0,4

Omflyttningar p.g.a. miljömålsproposi-
tion

Uo 20 Allmän miljö- och naturvård	-0,1	-0,1	-0,2

Uo 6, 9, 17, 18, 21, 23, 24	0,1	0,1	0,2

Nettoeffekt på de takbegränsade	0	0	0
utgifterna

Ett flertal utgiftsområden förändras till följd av en anpassning till politikområdesindelningen. Genom denna anpassning kommer mål och re- surser att beredas av samma utskott. Föränd- ringen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg beror på att landstingens er- sättning för tandvård fr.o.m. 2002 flyttas till ut- giftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Från och med den 1 januari 2003 höjs ålders- gränserna i det reformerade förtidspensionssy- stemet (prop. 2000/01:96 Sjukersättning och ak-

148

PROP. 2001/02:1

tivitetsersättning). Därigenom höjs också ålders- gränserna för vårdnadsbidrag till funktionshind- rade barn och anslag överförs från utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handi- kapp till utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Ett nytt anslag för klimat- investeringsprogram föreslås uppföras under ut- giftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård med finansiering från utgiftsområde 18 Sam- hällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. I enlighet med regeringens förslag i propositio- nen Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstra- tegier (2000/01:130) omfördelas vidare utgifter till ett antal andra utgiftsområden från utgifts- område 20 Allmän miljö- och naturvård.

149

PROP. 2001/02:1

Tabell 6.5 Utgiftstak och takbegränsade utgifter 2002 - 2004

Tusental kronor 2002, miljoner kronor 2003-2004 samt differenser mot 2001 års ekonomiska vårproposition

						Differens mot
					2001 års ek. vårproposition
Utgiftsområde		2002	2003	2004	2002	2003	2004
1	Rikets styrelse	7 284 122	7 309	7 642	1 890	1 953	1 995
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	8 754 408	9 180	9 184	7 388	7 852	7 851

3	Skatt, tull och exekution	8 057 645	8 267	8 441	1 423	1 502	1 539

4	Rättsväsendet	23 640 823	24 286	25 201	-1 264	-1 207	-1 419

5	Internationell samverkan	1 162 290	1 170	1 175	-1 738	-1 771	-1 809

6	Totalförsvar	45 810 094	44 925	44 884	6	174	120

7	Internationellt bistånd	15 043 822	17 544	19 475	-331	-493	-306

8	Invandrare och flyktingar	5 238 643	5 165	4 646	411	315	316

9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	31 128 910	33 542	35 188	-664	-743	-718

10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	108 357 018	116 929	122 215	-2 354	-809	1 394
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	33 534 500	51 855	51 334	293	240	133

12	Ekonomisk trygghet för familj och barn	49 841 000	52 289	53 816	196	671	1 287

13	Arbetsmarknad	58 915 236	58 600	58 153	-284	-1 359	-1 440
14	Arbetsliv	1 047 542	1 073	1 092	-7 409	-7 352	-7 354

15	Studiestöd	22 567 335	23 108	24 022	75	-280	-70
16	Utbildning och universitetsforskning	41 446 670	42 771	44 442	-292	-199	-301

17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	8 106 670	8 281	8 456	46	114	103

18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande	9 529 248	9 501	9 337	-763	-872	-666

19	Regional utjämning och utveckling	3 563 125	3 433	3 433	212	-18	-18

20	Allmän miljö- och naturvård	3 124 563	3 353	4 162	323	416	315

21	Energi	2 132 055	1 315	1 297	0	-37	-75

22	Kommunikationer	24 468 615	25 726	28 720	-499	-187	2 540
23	Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar	14 338 984	14 456	14 455	27	50	168

24	Näringsliv	3 410 185	3 408	3 280	132	152	-29

25	Allmänna bidrag till kommunerna	98 898 914	94 067	96 163	-1 319	3 206	3 212
26	Statsskuldsräntor m.m.	63 326 700	55 197	56 503	2 904	1 406	-189

27	Avgiften till Europeiska gemenskapen	23 055 000	23 756	23 940	-724	-454	-341
	Minskning av anslagsbehållningar	1 199 200	2 555	3 008	-2 301	-445	8

	Summa utgiftsområden	716 983 317	743 061	763 663	-4 616	1 826	6 244

	Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor	653 656 617	687 864	707 160	-7 520	419	6 433

	Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten	153 414 000	154 093	163 761	2 928	1 617	3 287

	Takbegränsade utgifter	807 070 617	841 957	870 921	-4 591	2 037	9 720

	Budgeteringsmarginal	1 929 383	2 043	7 079	-409	-2 037	-8 720

	Utgiftstak för staten	809 000 000	844 000	878 000	-5 000	0	1 000

150

6.3.1De takbegränsade utgifternas förändring jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition

Flera förklaringsfaktorer medför reviderade ut- giftsområdesramar för åren 2002 -2004 jämfört med beräkningen i 2001 års ekonomiska vårpro- position, utöver de omflyttningar som redovisats i tabell 6.4. Utgiftsområdesramarna har ändrats till följd av föreslagna utgiftsreformer och ut- giftsminskningar, reviderade makroekonomiska förutsättningar, reviderad pris- och löneomräk- ning, förändrade volymer inom vissa regelstyrda bidragssystem, förändrade prognosmetoder och förändrade prognoser av myndigheternas för- brukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskrediter. I tabell 6.6 har förändringen av de takbegränsade utgifterna jämfört med be- räkningen i 2001 års ekonomiska vårproposition, delats upp på dessa faktorer.

Utgiftsreformer och utgiftsminskningar

Av avsnitt 4.3 framgår de förslag till reformer och finansiering som lämnas eller aviseras i den- na proposition. Sammantaget beräknas de takbe- gränsade utgifterna minska med 0,4 miljarder kronor 2002, för att därefter öka med 1,0 miljard kronor 2003 och med 5,2 miljarder kronor 2004 i förhållande till beräkningen i 2001 års ekono- miska vårproposition. Större reformer föreslås bland annat inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp och ut- giftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Dessa reformer ökar utgifterna med 1 miljard kronor 2003 och 2 miljarder kronor 2004. Utgiftsökningen beror på att regeringen avser att höja taket i sjuk- och föräldraförsäk- ringen den 1 juli 2003 från 7,5 till 10 prisbasbe- lopp, under förutsättning att det statsfinansiella läget så tillåter. Utgiftsområde 22 Kommunika- tioner föreslås tillföras 2,8 miljarder kronor 2004, som en del av den satsning som nu görs på infrastrukturen under tolvårsperioden 2004- 2015.

Makroekonomiska förutsättningar

Utgifternas fördelning på utgiftsområden påver- kas av en ändrad bedömning av den allmänna ekonomiska utvecklingen. Anslag som är bero- ende av den makroekonomiska utvecklingen har för åren 2002-2004 justerats med hänsyn till nya antaganden om den ekonomiska utvecklingen.

PROP. 2001/02:1

Denna justering berör huvudsakligen ett fyrtio- tal olika anslag för transfereringsändamål.

Jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposi- tion är den i utgiftshänseende viktigaste föränd- ringen ett antagande om ett högre konsument- prisindex, vilket påverkar prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet styr genom indexering, utgif- terna på flera stora transfereringsanslag. Jämfört med beräkningen i 2001 års ekonomiska vårpro- position väntas prisbasbeloppet bli 500 kronor högre 2002-2003 och 600 kronor högre 2004. Det högre prisbasbeloppet medför att de takbe- gränsade utgifterna ökar med 1,9 miljarder kro- nor 2002, 2,1 miljarder kronor 2003 och 1,8 mil- jarder kronor 2004. Inkomstindex, som påverkar utgifterna för ålderspensioner, beräknas också bli högre än vad som antogs i 2001 års ekonomiska vårproposition. Ett högre inkomstindex medför att utgifterna för ålderspensionssystemet vid si- dan av statsbudgeten ökar med 1,2 miljarder kronor 2002, 0,6 miljarder kronor 2003 och 1,9 miljarder kronor 2004.

Räntenivån bedöms nu bli något högre 2002, vilket höjer utgifterna på några anslag.

Sammantaget beräknas de förändrade makro- ekonomiska förutsättningarna medföra att de takbegränsade utgifterna blir 3,4 miljarder kro- nor högre 2002, 2,5 miljarder kronor högre 2003 och 3,4 miljarder kronor högre 2004 jämfört med beräkningen i 2001 års ekonomiska vårpro- position.

Pris- och löneomräkning av anslag för förvalt- ningsändamål

I den inledande fasen av budgetprocessen hante- ras anslag för förvaltningsändamål i fasta priser. Dessa anslag räknas sedan om till löpande priser genom att pris- och löneindex knyts till ansla- gen.

I 2001 års ekonomiska vårproposition gjordes en slutlig pris- och löneomräkning av anslagen för 2002 och en preliminär pris- och löneomräk- ning av anslagen för 2003-2004. Den slutliga pris- och löneomräkning baseras bl.a. på löneut- vecklingen inom tillverkningsindustrin. Vid om- räkningen görs ett avdrag för produktivitetsut- vecklingen motsvarande utvecklingen inom den privata tjänstesektorn under de senaste 10 åren. För åren 2003 och 2004 görs en preliminär pris- och löneomräkning av anslagen för förvaltnings- ändamål, vilken bl.a. baseras på antagen löneut- veckling i den konkurrensutsatta sektorn mellan 2000 och 2002. Avdrag görs även dessa år för en

151

PROP. 2001/02:1

prognostiserad produktivitetsutveckling som följer den privata tjänstesektorn, även konsu- mentprisutvecklingen påverkar pris- och löne- omräkningen.

Till följd av ändringar av anslagsstrukturen, sammanslagningar av anslag etc., blir pris- och löneomräkningsbeloppet 2002 nu 0,1 miljarder kronor lägre jämfört med beräkningen i 2001 års ekonomiska vårproposition. Den nya preliminä- ra pris- och löneomräkningen leder till att ansla- gen höjs med 0,8 miljarder kronor 2003 och med 0,5 miljarder kronor 2004. Förändringen berör främst utgiftsområdena 6 Totalförsvar, 16 Ut- bildning och universitetsforskning och 22 Kommunikationer.

Volymer

Utgiftsområdesramarna kan också förändras till följd av nya prognoser för volymer inom vissa regelstyrda system.

Inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp förväntas utgifterna nu bli ungefär 0,5 miljarder kronor högre per år åren 2002-2004 i jämförelse med bedömningen i 2001 års ekonomiska vårproposition, huvudor- saken är antagande om fler förtidspensionärer. Ny befolkningsstatistik visar att antalet födda barn ökar, vilket innebär att utgifterna under ut- giftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn bedöms bli 0,2 miljarder kronor högre 2002, 0,3 miljarder kronor högre 2003 och 0,4 miljarder kronor högre 2004 än i bedömningen i vårpropositionen. Inom ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten bidrar högre volymer till att utgifterna ökar med 0,4 miljarder kronor 2002 och 2003, och med 1,4 miljarder 2004 jäm- fört med beräkningen i vårpropositionen. Vidare höjs utgifterna till följd av ett högre antal asylsö- kande.

Sammantaget beräknas ändrade volymer bidra till att utgiftsområdesramarna höjs med ca 1,5 miljarder kronor 2002 och 2003. För 2004 be- räknas utgiftsområdesramarna höjas med 2,7 miljarder kronor jämfört med beräkningen i vår- propositionen.

Övrigt

Revideringar av utgiftsområdesramarna kan ock- så föranledas av nya prognosmetoder, justeringar till följd av tillkommande information, korriger- ingar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens omedelbara kontroll, till ex- empel med anledning av beslut i EU. Revide-

ringen kan också göras till följd av rent budget- tekniska förändringar. Sådana revideringar beräknas bidra till en minskning av utgifterna med 1,3 miljarder kronor 2002, 3,3 miljarder kronor 2003 och 2,8 miljarder kronor 2004. Re- videringarna berör de flesta utgiftsområden. De viktigaste förändringarna är att EG-avgiften be- räknas bli lägre och att utgifterna inom utgifts- område 13 Arbetsmarknad sjunker, p.g.a. att sammansättningen av gruppen arbetslösa har förändrats.

Minskning av anslagsbehållningar

Statliga myndigheter har vissa möjligheter att fördela sina utgifter över tiden. Medel på ram- och reservationsanslag som inte utnyttjas kan sparas till efterföljande år. På motsvarande sätt kan en myndighet använda tidigare sparade an- slagsmedel som komplement till årets anslag.

Myndigheter har också möjligheter att inom vis- sa gränser låna mot efterföljande års anslag om medelstilldelningen ett visst år är otillräcklig. Förskjutningar av detta slag redovisas som en för alla ram- och reservationsanslag gemensam be- räkningspost kallad Minskning av anslagsbehåll- ningar. Denna post ingår i de takbegränsade ut- gifterna. För kommande budgetår erhålls en prognos för de takbegränsade utgifterna genom att den beräknade minskningen av anslagsbehåll- ningarna läggs till utgiftsramarna och ålderspen- sionssystemets utgifter. Myndigheternas för- brukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskrediter utgör en betydande osäkerhet i beräkningen av de takbegränsade utgifterna.

Jämfört med bedömningen i 2001 års ekono- miska vårproposition beräknas förbrukningen av anslagsbehållningar bli 2,3 miljarder kronor lägre 2002, 0,4 miljarder kronor lägre 2003 och oför- ändrad 2004. I denna proposition beräknas de till totalt 1,2 miljarder kronor 2002, 2,6 miljarder kronor 2003 och till 3,0 miljarder kronor 2004.

Utgiftsområden med en stor prognostiserad förbrukning av anslagsbehållningar är för 2002 utgiftsområde 7 Internationellt bistånd och för 2003 utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling. Dessutom redovisas stora anslags- förbrukningar både 2003 och 2004 för utgifts- område 25 Allmänna bidrag till kommunerna. Den lägre prognostiserade totala förbrukningen av anslagsbehållningarna, i jämförelse med be- dömningen i 2001 års ekonomiska vårproposi- tion, beror bl.a. på att vissa utbetalningar av bi- stånd tidigareläggs till 2001.

152

PROP. 2001/02:1

Tekniska justeringar av utgiftstaket

Utgiftsområdesramarna har även reviderats till följd av de förändringar som föranlett tekniska justering av utgiftstaket (se avsnitt 4.1.1.). Dessa justeringar gör att ramarna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handi- kapp revideras ned med 3,6 miljarder kronor 2002, 2,5 miljarder kronor 2003 och 1,6 miljarder kronor 2004. Vidare justeras ramarna för ut- giftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner- na. År 2002 sänks ramen med 1,8 miljarder kro- nor och åren 2003-2004 höjs ramen med 2,5 miljarder kronor.

Tabell 6.6 Förändring av takbegränsade utgifter mellan 2001 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2002.

Miljarder kronor

	2002	2003	2004
Takbegränsade utgifter i 2001 års ekonomiska vårproposition	811,7	839,9	861,2

Nya utgiftsreformer och utgiftsminskningar	-0,4	1,0	5,2

Ändrade makroekonomiska förutsättningar	3,4	2,5	3,4
Reviderad pris- och löneomräkning	-0,1	0,8	0,5

Volymförändringar	1,5	1,5	2,7
Övrigt	-1,3	-3,3	-3,0

Förändrad prognos för anslagsbehållningar	-2,3	-0,4	0,0

Förändring före tekniska justeringar	0,8	2,1	8,8

Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten	-5,4	0	0,9

Total utgiftsförändring	-4,6	2,1	9,7

Takbegränsade utgifter i budgetpropositionen för 2002	807,1	842,0	870,9

153

PROP. 2001/02:1

6.4Genomgång av utgiftsområden Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till

8 754 miljoner kronor.

Utgiftsområde 1

Rikets styrelse

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2000	2001	2001	2002	2003	2004
4 820	5 352	5 612	7 284	7 309	7 642

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Demo- krati och delar av politikområdet Mediepolitik som ingår i utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. I utgiftsområdet ingår även en del av politikområdet Samepolitik som ingår i utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar. Vidare ingår de på politikområde ofördelade anslagen Kungliga hov- och slottsstaten, Riksdagens ledamöter och partier m.m., Riksdagens förvaltningskostnader, Riksda- gens ombudsmän, Regeringskansliet m.m. samt Stöd till politiska partier.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med beräkningen i 2001 års ekonomiska vårpro- position förklaras i huvudsak av den samman- slagning av Utrikesdepartementets och Reger- ingskansliets förvaltningsanslag som görs 2002.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 7 284 miljoner kronor 2002.

Utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2000	2001	2001	2002	2003	2004
1 503	2 112	2 254	8 754	9 180	9 184

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Effek- tiv statsförvaltning och politikområdena Finan- siella system och tillsyn samt det på politikom- rådet ofördelade anslaget Riksdagens revisorer.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition förkla- ras i huvudsak av att de under utgiftsområde 14 Arbetsliv uppförda anslagen 1:14 Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket och 1:15 Statliga tjänstepen- sioner m.m. flyttas till utgiftsområde 2.

Utgifterna inom utgiftsområdet ökar därmed med 7 384 miljoner kronor, samtidigt minskar belastningen på utgiftsområde 14 Arbetsliv med motsvarande belopp.

Utgiftsområde 3

Skatt, tull och exekution

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2000	2001	2001	2002	2003	2004
6 170	6 215	6 481	8 058	8 267	8 441

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Skatt, tull och exekution.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition förkla- ras i huvudsak av beslutet att flytta anslaget 3:4

Kronofogdemyndigheterna från utgiftsområde 4 Rättsväsendet.

Ramen för utgifts- och politikområdet Skatt, tull och exekution föreslås uppgå till 8 058 mil- joner kronor 2002.

Utgiftsområde 4

Rättsväsendet

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2000	2001	2001	2002	2003	2004
23 317	24 744	24 571	23 641	24 286	25 201

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Rätts- väsendet.

Regeringen föreslog i 2001 års ekonomiska vårproposition att rättsväsendet skulle tillföras 600 miljoner kronor från och med 2004. Dessa medel skall användas till en fortsatt förstärkning av polisen. Antalet poliser skall öka och sats- ningen på att utveckla den lokala polisen - närpolisreformen - skall fullföljas. Fler specia- lister anställs för att säkerställa utvecklingen av det kunskapsbaserade polisarbetet och höja kvaliteten i brottsutredningarna.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition förkla- ras i huvudsak av beslutet att flytta anslaget 3:4

Kronofogdemyndigheterna till utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 23 641 miljoner kronor 2002.

154

Utgiftsområde 5

Internationell samverkan

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2000	2001	2001	2002	2003	2004
2 984	3 023	3 122	1 162	1 170	1 175

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Utri- kes- och säkerhetspolitik.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition förkla- ras i huvudsak av den sammanslagning av Utri- kesdepartementets och Regeringskansliets för- valtningsanslag som sker från 2002. Utgifts- området minskar med 1 814 miljoner kronor till följd av denna sammanslagning.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 1 162 miljoner kronor 2002.

Utgiftsområde 6

Totalförsvar

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2000	2001	2001	2002	2003	2004
46 165	46 526	45 114	45 810	44 925	44 884

Utgiftsområdet omfattar politikområdena För- svarspolitik och Skydd mot olyckor.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 45 810 miljoner kronor 2002.

Utgiftsområde 7

Internationellt bistånd

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2000	2001	2001	2002	2003	2004
15 317	14 763	17 033	15 044	17 544	19 475

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Inter- nationellt utvecklingssamarbete och samarbete med Central- och Östeuropa.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med beräkningarna i 2001 års ekonomiska vår- proposition förklaras i huvudsak av en lägre BNI-prognos samt förändrade biståndsavräk- ningar. Biståndsramen 2002 är 0,74 procent av BNI. År 2003 ökas den till att motsvara 0,81 procent av BNI och 2004 till 0,86 procent av

PROP. 2001/02:1

BNI därutöver tillförs biståndet 200 miljoner kronor.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 15 044 miljoner kronor 2002.

Utgiftsområde 8

Invandrare och flyktingar

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2000	2001	2001	2002	2003	2004
4 472	5 555	5 237	5 239	5 165	4 646

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Mi- grationspolitik, Integrationspolitik, Storstadspo- litik och Minoritetspolitik.

Förändringar av utgiftsområdesramen jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition förkla- ras till stor del av volymförändringar till följd av antagande om ett ökat antal asylsökande. Det leder till att utgifterna för mottagande av asylsö- kande ökar. Anslaget 12:2 Mottagande av asylsö- kande ökas därför med drygt 470 miljoner kro- nor 2002 och med närmare 260 miljoner kronor från 2003. Anslaget 12:1 Migrationsverket ökas med närmare 50 miljoner kronor från 2002. Sam- tidigt ökar avräkningarna på biståndsramen var- för utgifterna under utgiftsområde 7 Internatio- nellt bistånd minskar.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 5 239 miljoner kronor 2002.

Utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och socialomsorg

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2000	2001	2001	2002	2003	2004
28 573	29 837	29 612	31 129	33 542	35 188

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Häl- so- och sjukvårdspolitik, Folkhälsa, Socialtjänst- politik, Äldrepolitik, Barnpolitik, Forskningspo- litik och Handikappolitik.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med beräkningen i 2001 års ekonomiska vårpro- position förklaras bl.a. av att landstingens ersätt- ning för tandvården föreslås flyttats till utgifts- område 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt statens avtal med landstingen. Detta bidrar till att utgiftsområdesramen minskar med 405 miljoner kronor fr.o.m. 2002.

155

PROP. 2001/02:1

Regeringen har i propositionen Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen (prop. 2000/01:149) föreslagit att ett högkostnads- skydd införs i äldre- och handikappomsorgen. I 2001 års ekonomiska vårproposition har 650 mil- joner kronor avsatts för en del av dessa föränd- ringar under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. I denna proposition föreslås att ytterligare 125 miljoner kronor 2002 och 250 miljoner kronor 2003 och framåt tillförs det ge- nerella statsbidraget till kommunerna för detta ändamål. Dessa medel finansieras från utgifts- område 9.

Regeringen föreslår vidare att utgiftsområdes- ramen ökas med 50 miljoner kronor 2001, 25 miljoner kronor 2002 och 25 miljoner kronor 2003 för insatser för barn till missbrukare och barn i familjer där våld och övergrepp mellan vuxna förekommer. Medlen avsätts inom ramen för den nationella handlingsplanen för alkohol- förebyggande insatser.

Regeringen avsätter vidare 265 miljoner kro- nor under tre år för en nationell handlingsplan mot narkotika. Medlen finansieras inom ramen för utgiftsområdet.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 31 129 miljoner kronor 2002.

Utgiftsområde 10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2000	2001	2001	2002	2003	2004
97 937	107 490	107 810	108 357	116 929	122 215

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ersätt- ning vid arbetsoförmåga.

Utgiftsökningarna på utgiftsområdet förklaras främst av att utgifterna för sjukpenning och för- tidspensioner ökar kraftigt. Dessa utgifter ökar bl.a. på grund av ökad sjukfrånvaro samt ökat antal långa sjukfall. För att täcka de ökade utgif- terna föreslås i tilläggsbudget för 2001 att ansla- get för sjukpenning och rehabilitering m.m. ökas med 2 400 miljoner kronor.

Regeringen presenterar i denna budgetpropo- sition ett elvapunktsprogram för att främja häl- san i arbetslivet. Programmet omfattar arbetsmiljö, en förnyelse av rehabiliteringen samt ekonomiska incitament för att minska sjukskriv- ningarna.

Problemen med långa sjukskrivningar är sär- skilt stora bland anställda i den offentliga sek- torn. Regeringen avser därför att inleda särskilda försök hos några av de stora offentliga arbetsgi- varna för att förebygga och minska sjukfrånva- ron. Regeringen föreslår att 50 miljoner kronor avsätts till denna verksamhet redan under 2001.

Regeringen avser att höja inkomsttaket i sjuk– och föräldraförsäkringen, under förutsättning att det statsfinansiella läget så tillåter, från 7,5 till 10 prisbasbelopp från och med den 1 juli 2003. I ramen för utgiftsområdet har utgiftsökningar i sjukförsäkringen med anledning av höjningen av inkomsttaket beaktats med 775 miljoner kronor 2003 och 1 550 miljoner kronor 2004.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 108 357 miljoner kronor 2002.

Utgiftsområde 11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2000	2001	2001	2002	2003	2004
33 538	33 810	33 847	33 535	51 855	51 334

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Eko- nomisk äldrepolitik.

Förändringen av utgiftsområdesramen för 2002 jämfört med beräkningen i 2001 års eko- nomiska vårproposition uppgår till 294 miljoner kronor. Denna ökning är främst en effekt av ett antagande om ett lägre prisbasbelopp vid beräk- ningen i 2001 års ekonomiska vårproposition.

De kommande åren beräknas andelen pensio- närer med ATP och inkomstpension att öka och färre pensionärer blir därmed berättigade till pensionstillskott och bostadstillägg. Denna ten- dens till minskade utgifter uppvägs till en del av regeländringar. Regeringen föreslår i denna pro- position förbättringar i form av höjd ersätt- ningsnivå i bostadstillägget till pensionärer från 90 till 91 procent av bostadskostnaden upp till 4 500 kronor i månaden. Vidare föreslår reger- ingen lättnader i inkomstprövningen av bostads- tillägget och änkepensioner genom att ålders- gränsen för när hemmavarande barn anses vara självförsörjande höjs från 18 till 20 år.

För åren 2003 och 2004 beräknas utgiftsom- rådesramarna till 51 855 respektive 51 334 miljo- ner kronor. Detta är en ökning jämfört med be- räkningarna i vårpropositionen med 240 miljoner kronor för 2003 och med 133 miljoner kronor

156

för 2004. Även dessa ökningar förklaras främst med ett högre antagande om prisbasbeloppet.

Mellan åren 2002 och 2003 ökar ramen för ut- giftsområdet med ca 18,3 miljarder kronor. Det finns två huvudsakliga orsaker till den kraftiga ökningen. För det första förs utgifterna för den bosättningsbaserade delen av folkpensionen (ca 7,5 miljarder kronor) från ålderspensionssyste- met vid sidan av statsbudgeten till utgiftsområde 11. För det andra ersätts folkpension och pen- sionstillskott av garantipension enligt de refor- merade ålderspensionsreglerna fr.o.m. 2003. Den nya garantipensionen är till skillnad från folk- pensionen och pensionstillskottet en fullt be- skattad förmån vilket i sig innebär att utgifterna ökar brutto med ca 10,5 miljarder kronor. Cirka 9,5 miljarder kronor av denna utgiftsökning motsvaras av ökade skatteinkomster för landets kommuner och därmed görs också en preliminär neddragning av statsbidraget till kommunerna med motsvarande belopp. Dessa belopp kan komma att justeras vid den slutliga regleringen i budgetpropositionen för 2003.

I propositionen Äldreförsörjningsstöd (prop. 2000/01:36) föreslår regeringen att den ekono- miska tryggheten för äldre invandrare skall för- bättras genom att ett äldreförsörjningsstöd in- förs från och med 1 januari 2003. Införandet av äldreförsörjningsstödet innebär ökade utgifter inom utgiftsområdet med 710 miljoner kronor fr.o.m. 2003.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 33 535 miljoner kronor 2002.

Utgiftsområde 12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2000	2001	2001	2002	2003	2004
44 596	47 747	48 201	49 841	52 289	53 816

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Eko- nomisk familjepolitik.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition förkla- ras av en rad faktorer. Beräkningarna baseras på en ny befolkningsprognos med ökat barnafö- dande och en större nettoinvandring. Vidare be- räknas ökade utgifter till följd av regeringens förslag om höjt inkomsttak i föräldraförsäkring- en samt ökade utgifter för vårdbidraget för funk- tionshindrade barn.

PROP. 2001/02:1

Från och med den 1 januari 2003 höjs ålders- gränserna i det reformerade förtidspensionssy- stemet (prop. 2000/01:96 Sjukersättning och ak- tivitetsersättning). Som en följdändring höjs också åldersgränserna för vårdbidraget för funk- tionshindrade barn, vilket ökar utgifterna med ca 100 miljoner kronor 2003 och ca 200 miljoner kronor 2004 jämfört med beräkningen i 2001 års ekonomiska vårproposition.

Regeringen avser att föreslå en höjning av in- komsttaket i sjuk- och föräldraförsäkringen, från 7,5 till 10 prisbasbelopp från och med den 1 juli 2003, om det statsfinansiella läget så medger. I ramen för utgiftsområdet har utgiftsökningar i föräldraförsäkringen med anledning av en höj- ning av inkomsttaket beaktats med 240 miljoner kronor 2003 och 480 miljoner kronor 2004.

Regeringen föreslår i denna proposition att möjligheten att retroaktivt få vårdbidrag för funktionshindrade barn slopas fr.o.m. den 1 ja- nuari 2002. Den utgiftsminskning som följer av förslaget beräknas till ca 50 miljoner kronor per år fr.o.m. 2002. Vidare föreslår regeringen att den nivå i föräldraförsäkringen som ersätter da- gar med belopp motsvarande förälderns sjuk- penning höjs från 60 kronor till 120 kronor fr.o.m. den 1 januari 2002.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 49 841 miljoner kronor 2002.

Utgiftsområde 13

Arbetsmarknad

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2000	2001	2001	2002	2003	2004
33 224	62 147	59 313	58 915	58 600	58 153

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ar- betsmarknadspolitik.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition förkla- ras i huvudsak av att utgifterna för arbetslöshets- ersättning beräknas bli lägre på grund av att anta- let ersättningsdagar per arbetslös har minskat.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 58 915 miljoner kronor 2002.

157

PROP. 2001/02:1

Utgiftsområde 14

Arbetsliv

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2000	2001	2001	2002	2003	2004
41 067	8 531	8 599	1 048	1 073	1 092

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Ar- betsliv och Jämställdhet.

Förändringarna av utgiftsområdesramen jäm- fört med 2001 års ekonomiska vårproposition förklaras i huvudsak med att statliga arbetsgivar- frågor från och med 2002 överförs till utgiftsom- råde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 1 048 miljoner kronor 2002.

Utgiftsområde 15

Studiestöd

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2000	2001	2001	2002	2003	2004
19 681	21 663	19 997	22 567	23 108	24 022

Samtliga anslag under utgiftsområdet tillhör po- litikområdet Utbildningspolitik som redovisas under utgiftsområde 16 Utbildning och universi- tetsforskning.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition beror på flera faktorer. En viktig faktor bakom det ökade medelsbehovet för studiestöd 2002 är an- tagandet om ett högre prisbasbelopp jämfört med det som gjordes i vårpropositionen. Ut- giftsområdesramarna påverkas samtliga år av att utgifterna för studiemedelsräntor beräknas bli något högre än bedömningen i vårpropositionen.

Till utgiftsområdet har medel förts från ut- giftsområde 16 Utbildning och universitets- forskning för att finansiera studiemedel för ut- bildningsplatser inom framför allt vårdområdet fr.o.m. 2003.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 22 567 miljoner kronor 2002.

Utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2000	2001	2001	2002	2003	2004
31 363	34 305	33 941	41 447	42 771	44 442

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Stor- stadspolitik, Utbildningspolitik och Forsknings- politik.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition förkla- ras främst av olika överföringar till andra utgifts- områden.

Från och med 2002 har utgiftsområdet till- förts 25,9 miljoner kronor från utgiftsområde 14 Arbetsliv. Medlen avser flytt av Arbetslivsinsti- tutets forskningsverksamhet till ett antal lärosä- ten. Från utgiftsområdet har 21,7 miljoner kro- nor 2003 och 38,7 miljoner kronor 2004 överförts tillutgiftsområde 15 för studiemedel för utbildningar inom framför allt vårdområdet.

I minskningen av utgiftsområdesramen ingår också slutjusteringar med anledning av den för- ändrade finansieringen av de statliga avtalsför- säkringarna. Slutjusteringen innebär en minsk- ning av utgiftområdesramen med 310 miljoner kronor fr.o.m. 2002.

Sammanlagt har utgiftsområdesramen för 2002 minskats med 292 miljoner kronor jämfört med beräkningen i 2001 års ekonomiska vårpro- position.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 41 447 miljoner kronor 2002.

Utgiftsområde 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2000	2001	2001	2002	2003	2004
7 589	7 811	7 890	8 107	8 281	8 456

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Kul- turpolitik, Mediepolitik, Ungdomspolitik och Folkrörelsepolitik, delar av politikområdena Fi- nansiella systemen och tillsyn samt Utbildnings- politik och Forskningspolitik.

Förändringar av utgiftsområdesramen jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition förkla- ras främst av att ytterligare 47 miljoner kronor

158

tillförts kultursektorn 2002 varav 7 miljoner kronor engångsvis.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 8 107 miljoner kronor 2002.

Utgiftsområde 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2000	2001	2001	2002	2003	2004
11 867	11 507	11 310	9 529	9 501	9 337

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Bo- stadspolitik och Regional samhällsorganisation samt delar av politikområdena Ekonomisk famil- jepolitik och Miljöpolitik.

Förändringar av utgiftsområdesramen jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition förkla- ras till stor del av att avsättningen till Bostads- kreditnämndens garantireserv får en annan profil vilket innebär minskade utgifter med 400 miljo- ner kronor från 2002. Sett över en tioårsperiod är dock avsättningen till garantireserven oföränd- rad.

Förändringen av utgiftsområdesramen förkla- ras också av överföringar från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård som följer av reger- ingens förslag i propositionen Svenska miljömål

– delmål och åtgärdstrategier (prop. 2000/01:130). I enlighet med vad som aviserades i 2001 års ekonomiska vårproposition överförs en del av de medel som tillfördes utgiftsområde 20 till andra utgiftsområden, däribland utgifts- område 18. Närmare 90 miljoner kronor över- förs till anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m. från 2002 för arbete inom miljö- och naturvårdsom- rådet. Utöver detta beräknar regeringen att tidi- gare resursförstärkningar för länsstyrelsernas ar- bete med miljötillsyn om 15 miljoner kronor samt för administration av skogsinköp om 25 miljoner kronor ligger fast från 2004.

Regeringen föreslår att ett nytt anslag för klimatinformation inrättas 2002 under utgifts- område 20. Anslaget finansieras genom att totalt 90 miljoner kronor överförs från anslaget 34:1

Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet till utgiftsområde 20 under 2002 och 2003. Regeringen föreslår också att ett nytt an- slag för klimatinvesteringsprogram inrättas för perioden 2002-2004 under utgiftsområde 20. För ändamålet överförs 200 miljoner kronor 2002

PROP. 2001/02:1

och 300 miljoner kronor 2003 från de lokala in- vesteringsprogrammen för ekologisk hållbarhet till utgiftsområde 20. Därutöver överförs 2004 också de 400 miljoner kronor som i vårproposi- tionen avsattes för ändamålet, till det nya klimat- investeringsanslaget under utgiftsområde 20. För 2002 föreslås 20 miljoner kronor överföras från anslaget 34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet till utgiftsområde 20 för att finansiera SMHI:s ökade kostnader för med- lemsavgifter till internationella organisationer.

Vidare överförs 35 miljoner kronor från de lokala investeringsprogrammen 2002 till anslag 4:5 Domstolsväsendet m.m. under utgiftsområde 4 Rättsväsendet för att kompensera för ökade kostnader till följd av miljöbalken.

Slutligen minskas stödet till lokala invester- ingsprogram för ekologisk hållbarhet med 50 miljoner kronor 2002 och 100 miljoner kronor 2003. Anslaget 31:11 Bidrag till bostads- investeringar som främjar ekologisk hållbarhet minskas med 65 miljoner kronor från 2002.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 9 529 miljoner kronor 2002.

Utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2000	2001	2001	2002	2003	2004
3 006	4 215	3 266	3 563	3 433	3 433

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Regi- onalpolitik och IT, tele och post.

Förändringar av utgiftsområdesramen jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition förkla- ras i huvudsak av att ett nytt anslag sätts upp för att finansiera vissa tillfälliga program som reger- ingen föreslår i en kommande proposition om en ny politik för regional utveckling.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 3 563 miljoner kronor 2002.

159

PROP. 2001/02:1

Utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2000	2001	2001	2002	2003	2004
1 701	2 158	2 272	3 125	3 353	4 162

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Miljö- politik och del av politikområdet Forskningspo- litik.

Förändringar av utgiftsområdesramen jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition förkla- ras i huvudsak av överföringar till andra utgifts- områden som följer av regeringens förslag i pro- positionen Svenska miljömål – delmål och åtgärdstrategier (prop. 2000/01:130). Arbetet för att uppnå miljömålen kommer att bedrivas inom alla samhällssektorer och vid en mängd myndig- heter. I enlighet med vad som aviserades i 2001 års ekonomiska vårproposition beräknar reger- ingen därför att överföra en del av de medel som där tillfördes utgiftsområde 20 till andra utgifts- områden. Till följd av miljömålsarbete beräknar regeringen att till utgiftsområdena 6, 9, 17, 18, 21, 23, 24 överföra ca 140 miljoner kronor under 2002 och 2003, och ca 260 miljoner kronor 2004.

Utöver detta beräknar regeringen att 2004 överföra 40 miljoner kronor till utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byg- gande. Medlen tillförs länsstyrelserna för deras arbete med miljötillsyn samt administration av skogsinköp. 20 miljoner kronor överförs 2004 till utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar för att finansiera för- längda förstärkningar av anslaget för viltskador i enlighet med förslagen i propositionen Sam- manhållen rovdjurspolitik (prop. 2000/01:57).

Regeringen föreslår att ett nytt anslag för klimatinformation inrättas 2002 under utgifts- område 20. Anslaget tillförs 30 miljoner kronor per år 2002 - 2004 genom överföringar från an- slaget 34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet inom utgiftsområde 18. Re- geringen föreslår också att ett nytt anslag för klimatinvesteringsprogram inrättas för perioden 2002-2004 under utgiftsområde 20. Anslaget till- förs 200 miljoner kronor 2002, 300 miljoner kronor 2003 och 400 miljoner kronor 2004 ge- nom överföringar från anslaget 34:1 Stöd till lo- kala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet under utgiftsområde 18 samt av de medel som i den ekonomiska vårpropositionen avsattes för ändamålet under utgiftsområde 18.

I enlighet med regeringens förslag i 2001 års ekonomiska vårproposition överförs anslaget 34:1 Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydro- logiska institut från utgiftsområde 22 Kommuni- kationer till utgiftsområde 20. Som en följd av detta ökar utgiftsområdesramen 2002 med ca 230 miljoner kronor jämfört med 2001 års eko- nomiska vårproposition.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 3 125 miljoner kronor 2002.

Utgiftsområde 21

Energi

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2000	2001	2001	2002	2003	2004
1 731	2 271	2 336	2 132	1 315	1 297

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ener- gipolitik.

Utgiftsområdesramen för 2002 är oförändrad jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposi- tion.

Överföring från utgiftsområde 20 Allmän mil- jö- och naturvård som följer av regeringens för- slag i propositionen Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130) har gjorts. Energimyndigheten tillförs 2,5 miljoner kronor för att fullgöra utökade uppgifter som ansvarig för miljökvalitetsmålet Frisk luft.

Till utgiftsområdet har även medel tillförts som slutjustering med anledning av den föränd- rade finansieringen av de statliga avtalsförsäk- ringarna. Slutjusteringen innebär ökade utgifter med 2,8 miljoner kronor fr.o.m. 2002.

Vidare upphör, i enlighet med principerna i den statliga garantimodellen, anslaget 35:9 Täck- ande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet, vid utgången av 2001 vilket minskar anslagsnivån 2002 med 5 miljoner kro- nor.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 2 132 miljoner kronor 2002.

160

Utgiftsområde 22

Kommunikationer

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2000	2001	2001	2002	2003	2004
25 345	24 948	25 462	24 469	25 726	28 720

Utgiftsområdet omfattar politikområdena IT, tele och post och Transportpolitik.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition förkla- ras delvis av överflyttningar till andra utgiftsom- råden.

I enlighet med regeringens förslag i 2001 års ekonomiska vårproposition överförs anslaget 34:1 Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydro- logiska institut till utgiftsområde 20 Allmän mil- jö- och naturvård. Som en följd av detta minskar utgiftsområdesramen 2002 med ca 230 miljoner kronor jämfört med 2001 års ekonomiska vår- proposition.

Regeringen avser att i den kommande propo- sitionen om infrastruktursatsning perioden 2004-2015 föreslå ambitionshöjningar. Utgifts- området beräknas därför tillföras 2 800 miljoner kronor 2004.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 24 469 miljoner kronor 2002.

Utgiftsområde 23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2000	2001	2001	2002	2003	2004
9 739	13 704	13 704	14 339	14 456	14 455

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Skogspolitik, Djurpolitik, Livsmedelspolitik, Landsbygdspolitik, Samepolitik samt delar av politikområdena Forskningspolitik och Utbild- ningspolitik.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition förkla- ras dels av att beräkningen av skatteinkomsterna från de så kallade gödselskatterna reviderats, dels av att regeringen tillför ytterligare 33 miljoner kronor 2002 för en satsning rörande ekologisk produktion. Vidare föreslår regeringen, mot bakgrund av förslagen i propositionen Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier (prop.

PROP. 2001/02:1

2000/01:130),	att	utgiftsområdet tillförs
31 miljoner	kronor	2002 och 2003 och

110 miljoner kronor 2004 från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Ersättningen för viltskador föreslås öka med 27 miljoner kronor 2004 varav 20 miljoner kronor mot bakgrund av förslagen i regeringens proposition En samman- hållen rovdjurspolitik (prop. 2000/01:57). Reger- ingen avsätter också 14 miljoner kronor under perioden 2002-2004 för en informationssatsning om samerna. I och med att Riksgäldskontoret tar över ansvaret för garantierna inom utgiftsom- rådet kan de anslag som tidigare använts för att täcka infrianden minska med 14 miljoner kronor från 2003, vilket minskar utgiftsområdesramen.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 14 339 miljoner kronor 2002.

Utgiftsområde 24

Näringsliv

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2000	2001	2001	2002	2003	2004
3 819	3 472	3 715	3 410	3 408	3 280

Utgiftsområdet omfattar politikområdet När- ingspolitik, Utrikeshandel, export- och invester- ingsfrämjande samt Konsumentpolitik. Inom utgiftsområdet finns också anslag som ingår i politikområdet Forskningspolitik.

Utgiftsområdesramen för 2002 ökar med 132 miljoner kronor jämfört med 2001 års eko- nomiska vårproposition. Ökningen beror främst på överföringar mellan utgiftsområden.

Inom politikområdet Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjandet görs en treårig sats- ning om 50 miljoner kronor för åren 2002-2004.

Konsumentpolitiken förstärks med ytterligare 10 miljoner kronor för att stärka konsumenter- nas ställning.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 3 410 miljoner kronor 2002.

161

PROP. 2001/02:1

Utgiftsområde 25

Allmänna bidrag till kommuner

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2000	2001	2001	2002	2003	2004
97 535	101 174	100 729	98 899	94 067	96 163

Utgiftsområdet omfattar politikområdet All- männa bidrag till kommuner.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposition är till stor del konsekvenser av förslag som påverkar kommuners och landstings skatteintäkter. För- slaget om skattereduktion för allmän pensions- avgift leder till ökade skatteintäkter för kom- munsektorn med 5 240 miljoner kronor. I förslaget om att införa en skattereduktion för fackföreningsavgift ingår även att nuvarande rätt till avdrag för sådan avgift slopas. Det leder till ökade skatteintäkter för kommunsektorn med 80 miljoner kronor. Höjningen av grundavdraget leder till 1 820 miljoner kronor i minskade skat- teintäkter för kommunsektorn. Nivån på det ge- nerella statsbidraget föreslås därför sänkas med totalt 3 500 miljoner kronor.

Definitiva beräkningar av omslutningen i ut- jämningssystemet gör att utjämningsbidraget fö- reslås höjas med 1 671 miljoner kronor. Samti- digt höjs utjämningsavgiften i motsvarande mån.

Enligt statens avtal med landstingen har lands- tingens ersättning för tandvården fr.o.m. 2002 flyttats till utgiftsområdet från utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Ersätt- ningen till landstingen för tandvården uppgår till 405 miljoner kronor.

Regeringen har i propositionen Avgifter inom äldre- och handikappomsorg (2000/01:149) fö- reslagit att ett högkostnadsskydd införs för av- gifter inom äldre- och handikappomsorg. Reger- ingen föreslår också att förbehållsbeloppet i socialtjänstlagen (2001:453) preciseras och att det skall framgå vilka inkomstslag som skall ingå i underlaget för bestämmande av förbehållsbe- lopp och avgift. Regeländringarna innebär att kommunernas intäkter minskar vilket regleras i det generella statsbidraget. I 2001 års ekonomis- ka vårproposition tillfördes det generella statsbi- draget 650 miljoner kronor för en del av dessa förändringar. Utöver detta belopp tillförs kom- munerna nu 125 miljoner kronor 2002 och ytter- ligare 125 miljoner kronor 2003.

Omläggningen från skattereduktion till grundavdrag 2003 leder till att kommunsektorns

skatteintäkter minskar med 4 280 miljoner kro- nor vilket justeras genom att statsbidragen ökas med motsvarande belopp. Beloppet kan komma att revideras då den slutliga justeringen sker i budgetpropositionen för 2003.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 98 899 miljoner kronor 2002.

Utgiftsområde 26

Statsskuldsräntor m.m.

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2000	2001	2001	2002	2003	2004
90 213	70 925	70 710	63 327	55 197	56 503

Utgiftsområdet omfattar utgifter för räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter samt Riks- gäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning. Utgiftsom- rådet ingår inte under utgiftstaket för staten.

Jämfört med 2001 års ekonomiska vårproposi- tion ökar utgiftsområdesramen med ca 2,9 mil- jarder kronor 2002 och 1,8 miljarder 2003. Ut- gifterna för 2004 beräknas dock minska något jämfört med beräkningarna i vårpropositionen. Utgiftsökningarna förklaras främst av kronans depreciering. Den försvagade kronan innebär att de realiserade valutakursförlusterna ökar samti- digt som ränteutgifter för lån upptagna i ut- ländsk valuta ökar.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 63 327 miljoner kronor 2002.

Utgiftsområde 27

Avgiften till Europeiska gemenskapen

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2000	2001	2001	2002	2003	2004
22 295	23 804	21 326	23 055	23 756	23 940

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Avgif- ten till Europeiska gemenskapen. Utgiftsområ- det avser Sveriges avgift till EU-budgeten. Utgif- terna för 2002 beräknas enligt kommissionens budgetförslag. Avgiften kan under året förändras till följd av avvikelser mellan prognos och faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, utfallet av EU-budgeten tidigare år, EU:s tilläggsbudgetar, valutakursutvecklingen samt andra korrigeringar

162

av avgiften. Den årliga EU-budgeten fastställs inom ramen för budgetplanen för 2000-2006, det s.k. finansiella perspektivet.

Förändringen av utgiftsområdesramen i för- hållande till 2001 års ekonomiska vårproposition förklaras främst av nya underlag för avgiftens be- räkning. I vårpropositionen var det inte möjligt att basera beräkningarna på EU-budget- dokument för 2002, vilka nu finns tillgängliga. Denna justering ger upphov till en ny beräkning av avgiften. Dessutom har EU:s tilläggsbudget 4 för 2001 beaktats. Härutöver har sedvanlig ju- stering gjorts till följd av nya antaganden om den ekonomiska utvecklingen.

Ramen för utgiftsområdet föreslås för 2002 uppgå till 23 055 miljoner kronor.

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

Miljoner kronor
Utfall	Beräknat	Prognos	Beräknat	Beräknat
2000	2001	2001	2002	2003	2004
140 658	144 579	144 889	153 414	154 093	163 761

Utgifterna omfattar ålderspension i form av all- män tilläggspension (ATP) och ålderspension i form av folkpension till pensionärer som även

PROP. 2001/02:1

uppbär ATP. Vidare ingår reformerad tilläggs- pension, inkomstpension och premiepension samt kostnaderna för administrationen av dessa system.

För 2002 beräknas de totala utgifterna för ål- derspensioner vid sidan av statsbudgeten uppgå till 153,4 miljarder kronor, vilket är nästan 3 mil- jarder kronor högre än beräkningen i 2001 års ekonomiska vårpropositionen. Ökningen förkla- ras dels av ett högre antagande om inkomstin- dex, dels högre antagande om prisbasbeloppet och dels mindre förändringar i sättet att progno- stisera ålderspensionsutgifterna. Dessa faktorer förklarar även de högre beräknade beloppen för åren 2003 och 2004 jämfört med vårpropositio- nen.

År 2003 kommer utgifterna för den bosätt- ningsbaserade delen av folkpensionen till pen- sionärer som också uppbär tilläggspension att föras från Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Denna överföring av kostnader förklarar trendbrottet i utgiftsutveck- lingen mellan åren 2002 och 2003.

Beräknat belopp för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten uppgår till 153 414 miljoner kronor 2002.

163

Bemyndiganden och övriga ekonomiska förpliktelser

PROP. 2001/02:1

7 Bemyndiganden och övriga ekonomiska förpliktelser

7.1Finansiering av investeringar och Den totala låneramen avser summan av de lån

rörelsekapital

Regeringens förslag: Regeringen får för 2002 be- sluta om lån i Riksgäldskontoret för investering- ar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet intill ett belopp av 22 500 000 000 kronor.

Regeringen får vidare för 2002 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riks- gäldskontoret intill ett belopp av 17 500 000 000 kronor.

För Sjunde AP-fondens verksamhet får reger- ingen för 2002 dels besluta om lån i Riksgälds- kontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten intill ett belopp av 15 000 000 kronor, dels besluta om kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 90 000 000 kronor.

Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten fast- ställer riksdagen årligen en total låneram i Riks- gäldskontoret för investeringar i anläggningar som används i statens verksamhet (20 §). Vidare fastställer riksdagen årligen en total kreditram i Riksgäldskontoret för att täcka behovet av rörel- sekapital (21 §).

7.1.1Låneramar för 2002

I tabell 7.1 redovisas för varje utgiftsområde det beräknade sammanlagda behovet av låneramar för investeringar i anläggningstillgångar för 2002.

som regeringen via myndigheterna högst får ha i Riksgäldskontoret (RGK) under 2002 och inne- fattar också tidigare tagna lån.

Tabell 7.1 Låneram år 2002

Miljoner kronor

		Skuld	Låneram
Utgiftsområde		30 juni 2001	2002
1	Rikets styrelse	428	710
2	Samhällsekonomi m.m.	1 621	441
3	Skatt, tull och exekution	593	892
4	Rättsväsendet	2 376	3 185
5	Internationell samverkan	146	13
6	Totalförsvar	1 983	3 462
7	Internationellt bistånd	56	62
8	Invandrare och flyktingar	56	64
9	Sjukvård m.m.	132	277
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom
	m.m.	1 128	2 075
13	Arbetsmarknad	332	601
14	Arbetsliv	73	136
16	Utbildning m.m.	3 960	5 895
17	Kultur m.m.	247	363
18	Samhällsplanering m.m.	227	361
19	Regionalpolitik	1	1
20	Miljövård m.m.	28	47
21	Energi	0	20
22	Kommunikationer	88	2 477
23	Jord- och skogsbruk m.m.	525	752
24	Näringsliv	71	187
	För oförutsedda behov		481
Summa		14 070	22 500

167

PROP. 2001/02:1

Som framgår av tabellen beräknar regeringen att det behövs en sammantagen låneram på 22,5 miljarder kronor för 2002. För att kunna möta oförutsedda behov kommer preliminärt 481 miljoner kronor inte att fördelas till myn- digheterna.

Jämfört med aktuella låneramar för 2001 in- nebär förslaget till låneramar för 2002 en ökning med 2,2 miljarder kronor eller 8 procent. Den genomsnittliga ökningstakten av låneramen un- der perioden 1997 - 2001 har uppgått till 8 pro- cent. De största förändringarna återfinns inom utgiftsområdena 22 Kommunikationer, 16 Ut- bildning och universitetsforskning samt 6 Total- försvar. Banverket har tidigare inte haft någon låneram för anläggningstillgångar. Den föreslag- na ramen inrymmer en reservation på 1 miljard kronor till Banverket. Banverkets s.k. övriga krediter (avsnitt 7.1.4) minskas, allt annat lika, i motsvarande utsträckning. Behovet av låneramar för investeringar i anläggningstillgångar ökar med ca 300 miljoner kronor vardera för utgifts- områdena 16 Utbildning och universitetsforsk- ning samt 6 Totalförsvar.

Myndigheternas totala skuld avseende in- vesteringar i anläggningstillgångar uppgick till 14,1 miljarder kronor vid halvårsskiftet 2001, vilket är 1 miljard kronor mer än vid samma tid- punkt ett år tidigare.

Diagram 7.1 Myndigheternas investeringslån juni 1993 -
juni 2001
Miljoner kronor
16 000
14 000
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
jun 93	dec 93	jun 94	dec 94 jun 95	dec 95	jun 96 dec 96 jun 97 dec 97 jun 98 dec 98 jun 99 dec 99	jun 00 dec 00 jun 01

Diagram 7.1 visar att lånevolymen ökade kraftigt mellan 1993, då systemet infördes, och 1996. Ökningstakten avtog därefter, för att under de senare åren åter igen öka. De senaste årens ök- ningar beror till stor del på Premiepensionsmyn- dighetens (PPM) utgifter till följd av det refor- merade ålderspensionssystemet samt den fort- satta utbyggnaden av högskolans grundutbild-

ning och forskning. Även inom rättsväsendet har relativt omfattande investeringar skett. På tilläggsbudget i 2001 års ekonomiska vårproposi- tion föreslog regeringen en höjning av ramen av- seende rörelsekapital så att bl.a. PPM:s behov av rörelsekapital fortsättningsvis skulle kunna fi- nansieras härigenom.

Som framgår av tabell 7.2 har utnyttjandegra- den per den 30 juni respektive år ökat under perioden 1997–1999 för att därefter stabiliseras på en nivå kring 70 procent.

Tabell 7.2 Investeringslån och låneramar 1997 - 2001

Miljoner kronor

	Lån	Låneram	Utnyttjandegrad
	30 juni		30 juni
1997	8 668	14 700	59%
1998	9 716	15 700	62%
1999	11 703	16 700	70%
2000	13 052	18 700	70%
2001	14 070	20 300	69%

Källa: RGK och Finansdepartementet.

Rikspolisstyrelsen, Premiepensionsmyndighe- ten, Försvarsmakten och Riksförsäkringsverket svarade för drygt en tredjedel av de sammanlagda investeringslånen per den 30 juni 2001.

Femton myndigheter hade vid halvårsskiftet 2001 mer än 100 miljoner kronor vardera i out- nyttjad låneram. Störst outnyttjat låneutrymme hade Riksförsäkringsverket med 880 miljoner kronor. Det bör observeras att upplåningen i re- gel ökar med 0,5–1 miljard kronor under den andra halvan av året, varför utnyttjandegraden som redovisas ovan är lägre än utnyttjandegra- den vid utgången av respektive år.

7.1.2Räntekontokrediter för 2002

Myndigheterna placerar överskottslikviditet och finansierar sitt behov av rörelsekapital i Riks- gäldskontoret (RGK). Myndigheterna har för dessa ändamål ett räntekonto med kredit. Ramen för räntekontokrediten varierar men ligger nor- malt i intervallet 5–10 procent av respektive myndighets omsättning. Beräknat behov av kre- ditramar för 2002 redovisas per utgiftsområde i tabell 7.3, tillsammans med totalt saldo och brut- toskuld på räntekontona per den 30 juni 2001. Vid beräkningen av bruttoskulden ingår endast de myndigheter som hade ett negativt saldo på räntekontot, dvs. de som utnyttjat sin kredit.

168

Tabell 7.3 Räntekontokrediter 2001 och kreditramar för år 2002

Miljoner kronor

			Brutto-
		Saldo 30	skuld 30	Kredit-
Utgiftsområde		juni	juni	ram
		2001	2001	2002
1	Rikets styrelse	-555	2	608
2	Samhällsekonomi m.m.	-1 299	11	2 622
3	Skatt, tull och exekution	-404	0	733
4	Rättsväsendet	80	223	2 297
5	Internationell samverkan	102	102	2
6	Totalförsvar	-2 277	126	3 348
7	Internationellt bistånd	-55	0	21
8	Invandrare och flyktingar	-21	0	32
9	Sjukvård m.m.	-327	24	299
10	Ekonomisk trygghet vid
	sjukdom	-202	0	595
13	Arbetsmarknad	-47	5	386
14	Arbetsliv	-216	0	106
16	Utbildning m.m.	-8 760	84	2 557
17	Kultur m.m.	-370	0	179
18	Samhällsplanering m.m.	-393	84	406
19	Regionalpolitik	1	1	3
20	Miljövård m.m.	-229	0	38
21	Energi	1	1	13
22	Kommunikationer	-4 211	2	2 481
23	Jord- och skogsbruk m.m.	-521	4	343
24	Näringsliv	19	140	250
	Ej fördelat			180
Summa		-19 685	808	17 500

Som framgår av tabellen föreslår regeringen att summan av kreditramarna för myndigheternas räntekonton får uppgå till högst 17,5 miljarder kronor för 2002. För att kunna möta oförutsed- da behov kommer preliminärt 180 miljoner kronor inte att fördelas till myndigheterna. Jäm- fört med aktuell kreditram är det en ökning med 600 miljoner kronor. Ökningen beror främst på att Premiepensionsmyndighetern (PPM) under ännu några år behöver lånefinansiera delar av den löpande verksamheten. PPM skall på sikt återbe- tala lånen och finansieras helt med avgiftsintäk- ter.

Eftersom det stora flertalet myndigheter har inlåning på sina räntekonton var den samman- lagda ställningen vid halvårsskiftet 2001 positiv, med ett totalt saldo på 19,7 miljarder kronor. I beräkningen av det totala saldot ingår samtliga myndigheter som har räntekonton, dvs. både de

PROP. 2001/02:1

som har ett negativt och de som har ett positivt saldo.

Diagram 7.2 Saldo på myndigheternas räntekonto perioden juni 1997 - juni 2001

Miljoner kronor

25000
20000
15000
10000
5000
0
jun 97	dec 97	jun 98	dec 98	jun 99	dec 99	jun 00	dec 00	jun 01

Av diagram 7.2 framgår att myndigheterna har haft betydande inlåning på sina räntekonton se- dan juni 1997. Den främsta orsaken till att in- låningen är större än utlåningen är det om- fattande anslagssparande som myndigheterna har byggt upp. En effekt av detta är att endast 82 av de 224 myndigheter som har räntekonton i RGK behövde utnyttja sin kredit någon gång under perioden januari t.o.m. juni 2001. Av dessa myn- digheter har endast omkring hälften (42 styck- en) någon gång utnyttjat 50 procent eller mer av tilldelad kredit.

De 30 myndigheter som vid halvårsskiftet 2001 hade ett negativt saldo på sina räntekonton hade då tillsammans en skuld om 0,8 miljarder kronor.

7.1.3Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden förvaltar premiepensionsme- del inom det reformerade systemet för inkomst- grundad ålderspension. I detta system fastställs årligen en pensionsrätt motsvarande 18,5 % av pensionsgrundande inkomster jämte vissa till- kommande belopp. Huvuddelen av pensionsrät- ten tillgodoräknas den enskilde inom ramen för fördelningssystemet. En mindre del, motsvaran- de 2,5 % av pensionsgrundande inkomster, förs till premiepensionssystemet där det förvaltas i värdepappersfonder efter individuella val. För de personer som avstår från att välja någon annan fond skall medlen placeras i Premiesparfonden som förvaltas av Sjunde AP-fonden. Därutöver

169

PROP. 2001/02:1

förvaltar Sjunde AP-fonden ytterligare en fond, Premievalsfonden, som kan väljas på samma sätt som andra fonder inom premiepensionssyste- met. Sjunde AP-fonden har inga uppgifter ut- över förvaltningen av dessa två fonder. Organisa- tion och verksamhet har byggts upp från grunden för att tillgodose detta behov.

Kostnaderna för Sjunde AP-fondens verk- samhet skall täckas med hjälp av de förvaltnings- avgifter som tas ur fonderna. Detta gäller även kostnaderna för att bygga upp verksamheten. För att finansiera verksamheten under uppbygg- nadsskedet disponerar Sjunde AP-fonden kredi- ter i Riksgäldskontoret (RGK). För 2001 dispo- nerar fonden dels ett räntekonto med kredit på högst 90 miljoner kronor, dels ett lån på högst 22 miljoner kronor för finansiering av anlägg- ningstillgångar (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1, rskr. 2000/01:36). Av dessa kre- ditramar var 46,5 miljoner kronor av kontokredi- ten utnyttjad vid halvårsskiftet, medan lånen för anläggningstillgångar ökat obetydligt under halvåret till 11,5 miljoner kronor. Mot denna bakgrund samt med beaktande av Sjunde AP- fondens prognoser kan låneramen för anlägg- ningstillgångar minskas med 7 miljoner kronor till 15 miljoner kronor.

Starka skäl talar för att kostnaderna under uppbyggnadsskedet sprids över en längre period för att inte oproportionerligt belasta någon en- staka årgång av premiepensionssparare. Sjunde AP-fondens bedömning är att denna period bör uppgå till minst tio år.

Vid halvårsskiftet uppgick Premiesparfondens och Premievalsfondens marknadsvärden till 20,5 miljarder kronor respektive 727 miljoner kronor. Den förra är således ojämförligt större och spelar en avgörande roll för Sjunde AP-fondens eko- nomi. Förvaltningsavgiften, som uppgår till 0,5 % av förvaltat kapital per år, reduceras ge- nom det rabattsystem som tillämpas av Premie- pensionsmyndigheten (PPM). För rabatten kö- per PPM nya fondandelar för premiepensions- spararnas räkning. För Premiesparfonden inne- bär rabatten att nettoavgiften för närvarande är 0,17 % per år. Genom rabattsystemets utform- ning är det svårt att höja denna nettoavgift utan att bruttoavgiften blir orimligt hög. Från netto- avgiften på 0,17 % per år avgår rörliga förvalt- ningskostnader som kan beräknas till 0,09 % per år. Resten, dvs. 0,08 % per år, skall täcka fasta kostnader. Eftersom dessa uppgår till i storleks- ordningen 35 - 40 miljoner kronor kan det i nu-

läget erforderliga fondkapitalet, för att uppnå lönsamhet, uppskattas till 45 - 50 miljarder kro- nor. Innan denna kritiska massa har uppnåtts växer Sjunde AP-fondens skulder och räntebe- talningar ytterligare. En dynamisk simulering, under en rad specificerade antaganden, indikerar möjligheten av ett ekonomiskt resultat nära ba- lans 2006 och successivt ökande årliga överskott åren därefter. I ett sådant scenario kan skulderna vara slutbetalda 2012.

7.1.4Övrig utlåning från Riksgäldskontoret

Enligt 23 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten kan riksdagen för en viss myndighet eller för viss anskaffning besluta att finansieringen skall ske på annat sätt än genom ovan beskrivna låneramar eller kreditramar.

Totalt uppgår denna utlåning i Riksgäldskon- toret (RGK) till 137,6 miljarder kronor den 30 juni 2001. Centrala studiestödsnämndens kredit för studielån är störst och uppgick till 98 miljar- der kronor. I tabell 7.4 presenteras en översikt av övriga kreditramar i RGK.

170

Tabell 7.4 Övriga kreditramar

Miljoner kronor

	Skuld	Kreditram
	30 juni 2001	20021
Banverket	8 116	10 442
Centrala studiestödsnämnden	98 003	114 200
Exportkreditnämnden	0	Obegränsad
Fortifikationsverket	3 190	4 910
Försvarets materielverk	9 821	21 500
Jordbruksverket	0	5 500
Luftfartsverket	2 411	6 000
Premiepensionsmyndigheten	0	500
Distributionskonto för TV2	-	335
Riksdagsförvaltningen2	-	193
RGK:s garantiverksamhet, ordinarie	0	Obegränsad
garantireserv
RGK:s garantiverksamhet garantier, till	-	Obegränsad
vissa statliga bolag2
RGK:s garantiverksamhet, garantier till	-	Obegränsad
internationella finansieringsinstitut2
Riksskatteverket3	338	Obegränsad
Statens järnvägar m.m.4	3 355	16 000
Sjöfartsverket	0	110
Socialstyrelsen	105	200
Statens bostadskreditnämnds garanti-	0	Obegränsad
verksamhet
Statens fastighetsverk	4 900	7 000
Statens pensionsverk	0	25
Statens räddningsverk	577	720
Svenska kraftnät	289	1 575
Vissa statliga bolag5	2 970	15 508
Vägverket	3 334	3 266
Överstyrelsen för civil beredskap	165	325
Summa	137 574

1Låneramarna för Luftfartsverket, Sjöfartsverket, SJ och Svenska kraftnät avser ramar både i och utanför Riksgäldskontoret.

2Ingen kreditram fanns för verksamheten den 30 juni 2001.

3Kommunernas mervärdesskattekonton.

4Den övriga krediten avser en kreditram för såväl affärsverket SJ som de nya SJ- bolagens totala upplåning.

5SVEDAB:s och Botniabanan AB:s kreditram indexuppräknas. Här redovisas nivån

i 2001 års nivå.

Förslagen till beslut om nya eller utökade ramar för övrig utlåning från RGK återfinns inom re- spektive utgiftsområde.

7.2Statliga garantier

Staten har utestående ekonomiska förpliktelser i form av garantier, t.ex. kapitaltäckningsgarantier, kreditgarantier, borgensåtaganden, grundfonds- förbindelser och pensionsgarantier. Den statliga garantiverksamheten regleras bl.a. i 14-15 §§ la- gen (1996:1059) om statsbudgeten.

PROP. 2001/02:1

En samlad redovisning av den statliga garanti- verksamheten ges i Årsredovisning för staten 2000 (skr. 2000/01:101). Framdeles avser reger- ingen i huvudsak att presentera redogörelser för den statliga garantiverksamhetens utveckling i årsredovisningen för staten och i budgetproposi- tionen. I detta avsnitt behandlas delar av det ut- vecklingsarbete som pågår inom området.

Mot bakgrund av de nya riktlinjer för statliga garantier som utfärdades av EU-kommissionen under 2000, har regeringen även för avsikt att in- formera kommissionen om befintliga garantiåta- ganden. Om kommissionens ställningstagande föranleder några åtgärder avser regeringen åter- komma till riksdagen.

7.2.1Garantimodellen

Den 1 januari 1998 infördes ett nytt sätt att han- tera garantier i staten – den s.k. garantimodellen (prop. 1996/97:1 finansplan m.m. sid. 89-92, bet. 1996/97:FiU1 sid. 228-231, rskr. 1996/97:53). Garantimodellen ställer krav på full kostnads- täckning och innebär att risken i varje garantien- gagemang eller grupp av engagemang skall be- räknas. Utifrån detta bestäms en avgift för garantin som debiteras garantitagaren. Riksdagen kan emellertid besluta att för ett visst åtagande skall en lägre eller ingen avgift debiteras. Till den del full kostnadstäckning inte erhålls från garan- titagaren är det fråga om en statlig subvention. Kostnadstäckning uppnås då genom att an- slagsmedel motsvarande subventionen anvisas på statsbudgeten. Avgiftsinkomster och i före- kommande fall anslagsmedel förs till ett konto, en garantireserv, i Riksgäldskontoret (RGK). Till reserven förs också eventuella återvinningar från tidigare infriade garantier. Reserven finansi- erar garantiverksamhetens administration och skadeutfall, och skall vara långsiktigt självbäran- de.

Regeringen gav i juni 2001 RGK i uppdrag att utreda om riskhanteringen i den statliga garanti- portföljen kan effektiviseras ytterligare. Uppdra- get skall redovisas våren 2002.

7.2.2Hanteringen av äldre garantier

Samtidigt som garantimodellen infördes beslöt också riksdagen att de äldre garantierna skall in- värderas och hanteras enligt principerna i garan-

171

PROP. 2001/02:1

timodellen. När kostnaden för en subventione- rad garanti har fastställts skall anslagsmedel anvi- sas för att täcka subventionen inom respektive utgiftsområde om inte garantins avgifter kan hö- jas i motsvarande grad. Avgiftsinkomster och anslagsmedel skall föras till garantireserven, var- efter garantins kostnader skall belasta reserven.

Riksdagen har påtalat det rimliga i att reger- ingen redovisar i vilken utsträckning sådana sub- ventioner förekommer (bet. 2000/01:FiU20). Regeringen delar denna bedömning och kommer fortsättningsvis att redovisa subventionerna.

De äldre garantierna administreras av Bo- stadskreditnämnden (BKN) och Riksgäldskon- toret (RGK). Regeringen har tidigare aviserat att arbetet med att invärdera dessa garantier skall vara slutfört senast den 31 december 2001 (prop. 1999/2000:1 finansplan m.m. sid. 181).

De äldre garantier som administreras av BKN har invärderats och eventuella skadeutfall belas- tar från och med innevarande budgetår BKN:s garantireserv i RGK för resultatområdet äldre garantier. För dessa garantier tillämpas således redan principerna i garantimodellen (prop. 2000/01:1 finansplan m.m. sid. 182 samt utg.omr. 18, avsnitt 4.8).

Även kostnaderna för de äldre garantier som administreras av RGK har fastställts, vilket med- för att riksdagen kommer att kunna anvisa an- slagsmedel för subventionerna från och med budgetåret 2002. I några fall föreslår regeringen att riksdagen redan från och med innevarande budgetår skall anvisa anslagsmedel och bemyn- diga regeringen att vidta övriga nödvändiga åt- gärder. Dessa förslag presenteras på tilläggsbud- get i denna proposition.

De förändringar som regeringen nu föreslår medför att ändamålen för ett antal befintliga an- slag behöver ändras och att ett antal nya anslag behöver anvisas. De subventioner som har fast- ställts förutsätter i några fall ändringar av de riksdags- och regeringsbeslut som anger villko- ren för garantierna. Därutöver behöver ett antal riksdags- och regeringsbeslut ändras för att vill- koren för vissa åtaganden skall bli förenliga med garantimodellen. Detta kan t.ex. bli aktuellt då avgiften för ett åtagande skall höjas, när en ga- rantis löptid skall begränsas eller om garantira- men skall nedsättas. Utvecklingsarbetet inom detta område har också visat att två nya garanti- reserver behöver inrättas, en för garantier till in- ternationella finansieringsinstitut och en för vis-

sa kreditgarantier som ersätter kapitaltäcknings- garantier.

Tabell 7.5 innehåller en sammanfattande redo- visning av vilka åtgärder som behöver vidtas för att respektive garantiåtagande eller grupp av åta- ganden skall kunna hanteras i enlighet med ga- rantimodellen.

172

PROP. 2001/02:1

Tabell 7.5 Sammanfattande redovisning av åtgärder för hantering av äldre garantier i enlighet med garantimodellen

Miljoner kronor

Utg.		Sub-
omr.	Åtagande	vention1	Åtgärder
2	Statens bostadslå-	0	Riksdags- och regeringsbeslut ändras. Kapitaltäckningsgaranti och grundfondsförbindelse ersätts med
	neaktiebolag		garantier. Riskavspeglande avgift debiteras.
2	A/O dom Shvetsii	20	Anslagsmedel anvisas årligen t.o.m. 2017 enligt nuvarande garantiavtal.

2	Venantius AB	2 100	Riksdags- och regeringsbeslut ändras. Kapitaltäckningsgarantin ersätts med kreditgarantier. Anslags-
			medel anvisas i fem år (förslag på tilläggsbudget såvitt avser 2001). En separat garantireserv inrättas.

2, 7	Nordiska	363	Anslagsmedel anvisas engångsvis 2001 för garantier avseende projektinvesteringslån (förslag på
	investeringsbanken		tilläggsbudget) och 2002 för garantier avseende baltiska investeringslån och miljöinvesteringslån.

7	Albanien	10	Anslagsmedel anvisas engångsvis 2002.

7	Bulgarien	4,7	Anslagsmedel anvisas engångsvis 2002.

7	Kazakstan	2,6	Anslagsmedel anvisas engångsvis 2002.

7	Rumänien	3	Anslagsmedel anvisas engångsvis 2002.

19	Regionalpolitiken	11	Anslagsmedel anvisas engångsvis 2002.

22	Öresundsbro-	375	Anslagsmedel motsvarande preliminär riskavspeglande avgift anvisas 2001-2003 (förslag på tilläggs-
	konsortiet		budget såvitt avser 2001).2 Slutlig avgift bestäms hösten 2002 och anslagsmedel anvisas årligen
			fr.o.m. 2004.

22	Arlandabanan	-	Riksdags- och regeringsbeslut ändras. Administrativ avgift debiteras. Banverket och Luftfartsverket
	Projekt AB		skall till lika delar täcka kostnaderna vid ett infriande genom att överföra medel till RGK:s garanti-
			reserv.

22	Luftfartsverket	-	Riksdags- och regeringsbeslut ändras. Administrativ avgift debiteras. Luftfartsverket skall täcka kost-
	Airport Center AB		naderna vid ett infriande genom att överföra medel till RGK:s garantireserv.

22	SOS Alarm AB	0	Riksdags- och regeringsbeslut ändras. Garantiåtagandet tidsbegränsas till 10 år. Riskavspeglande av-
			gift debiteras.

22	Svenskt isbrytar-	0	Riksdags- och regeringsbeslut ändras. Riskavspeglande avgift debiteras.
	konsortium

22	Skeppshypoteks-	0	Riksdags- och regeringsbeslut ändras. Utställda garantier tidsbegränsas till 30 år. Riskavspeglande
	kassan		avgift debiteras.

23	Fiske och fisk-	2	Anslagsmedel anvisas engångsvis 2002.
	beredningsföretag

23	Lantbruksgarantier	27	Anslagsmedel anvisas engångsvis 2002.
24	AB Svensk Export-	0	Riksdags- och regeringsbeslut ändras. Riskavspeglande avgift debiteras.
	kredit

	Pensionsgarantier	0	Regeringsbeslut ändras. Riskavspeglande avgift debiteras.

1.Nuvärdesberäknad.

2.Nuvärdesberäkningen avser perioden fram till och med 2003.

Regeringens förslag till åtgärder presenteras un- der respektive utgiftsområde och i vissa fall på tilläggsbudget i denna proposition. Vilket ut- giftsområde respektive åtagande har hänförts till och i vilka fall frågan hanteras på tilläggsbudget framgår av tabellen.

Regeringen vill uppmärksamma riksdagen på att det i två fall, Arlandabanan Projekt AB och LFV Airport Center AB, inte varit möjligt att tillämpa garantimodellen fullt ut. Den konstruk- tion som regeringen föreslår för hanteringen av dessa garantier innebär att anslag och/eller Luft- fartsverket belastas vid infrianden. I ett första led skall Riksgäldskontorets (RGK:s) garantireserv belastas vilket är i enlighet med garantimodellen.

I ett andra led kommer emellertid infriandet att, vad gäller Airport Center AB, belasta Luft- fartsverket, och, vad gäller Arlandabanan Projekt AB, till lika delar belasta Luftfartsverket och an- slaget 36:2 Banverket: Administration. Anled- ningen till att regeringen föreslår en sådan kon- struktion för dessa garantier är att åtagandena omfattar finansiella leasingkontrakt och options- avtal som skulle ge en ekonomiskt orimlig inci- tamentsstruktur om det slutliga kostnadsansva- ret för eventuella infrianden skulle tillskrivas (RGK:s) garantireserv. (Se vidare utgiftsområde 22 Kommunikationer). Regeringens uppdrag till RGK att undersöka möjligheterna att ytterligare

173

PROP. 2001/02:1

effektivisera den statliga riskhanteringen omfat- tar även hanteringen av dessa garantier.

Regeringen föreslår också ett undantag från garantimodellen. Förslaget presenteras i detta avsnitt då det är av en sådan karaktär att det bör redovisas i samband med den allmänna beskriv- ningen av utvecklingsarbetet inom området.

7.2.3Undantag från hantering enligt garantimodellen

Regeringens förslag: Infrianden av garantier som ingår i resultatområdet garantier till internatio- nella finansieringsinstitut skall även framdeles täckas via anslag.

Regeringen bemyndigas därtill att besluta om en obegränsad kredit i Riksgäldskontoret för re- sultatområdet garantier till internationella finan- sieringsinstitut.

Regeringen har inte funnit det möjligt att hante- ra vissa garantier till internationella finansierings- institut i enlighet med garantimodellen. Detta gäller de internationella finansieringsinstitut där Sveriges medlemsåtagande består av inbetalt ka- pital och garantier. Dessa garantier innebär att svenska staten, som ett av flera medlemsländer förbundit sig att tillhandahålla ett visst kapitalbe- lopp utöver det kapital som de enskilda länderna betalar direkt till berörda institut. För dessa ga- rantier avser regeringen inrätta ett separat resul- tatområde: garantier till internationella finansie- ringsinstitut. Resultatområdet skall endast omfatta de garantier som utfärdats inom ramen för Sveriges medlemskap i de nio internationella organisationer där medlemsåtagandet består av både inbetalt kapital och garantier, dvs. Europe- iska utvecklingsbanken (EBRD), Världsbanken (IBRD), Europeiska investeringsbanken (EIB), Nordiska investeringsbanken (NIB), Europarå- dets utvecklingsbank (CEB), Multilaterala inve- steringsorganet (MIGA), Asiatiska utvecklings- banken (AsDB), Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) och Interamerikanska utvecklingsban- ken (IDB).

En avgörande skillnad mellan dessa åtaganden och övriga statliga garantier är att svenska staten, som ett av flera medlemsländer, endast har be- gränsade möjligheter att påverka beslut om hur ett potentiellt infriande skall hanteras, dvs. om ett infriande skall tillåtas inträffa eller om med-

lemsländerna kollektivt skall tillskjuta mer kapi- tal. Om dessa garantier hanterades enligt garan- timodellen skulle resultatet därför kunna bli dubbla avsättningar. Subventionen - dvs. mot- svarigheten till riskavspeglande avgift - skulle belasta de takbegränsade utgifterna och föras till garantireserven i Riksgäldskontoret (RGK). Samtidigt skulle medlemsländerna i stället för att låta garantin infrias kunna välja att göra kapi- taltillskott, vilket även det skulle belasta de tak- begränsade utgifterna. Historiskt har också med- lemsländerna i de internationella finansierings- institut där Sverige är medlem alltid valt att tillskjuta mer kapital framför att låta utställda ga- rantier infrias.

Regeringen delar därför riksdagens bedöm- ning att det finns skäl som talar för att dessa ga- rantier bör hanteras i särskild ordning (bet. 1999/2000:FiU24).

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att de garantier som ingår i resultatområdet garanti- er till internationella finansieringsinstitut undan- tas från garantimodellen. Detta innebär att såväl påkallade kapitaltillskott som eventuella infrian- den av garantier kan komma att medföra mer el- ler mindre plötsliga belastningar på de takbe- gränsade utgifterna. För att tydliggöra förekomsten av, och de potentiella kostnaderna för, dessa garantier bör emellertid en separat ga- rantireserv inrättas i RGK. Reserven kommer normalt att ha ett nollsaldo och skall endast be- lastas vid ett eventuellt infriande, varefter an- slagsmedel skall föras till reserven. Detta medför också att ändamålet för anslag inom utgiftsom- råde 2 som i dag täcker kapitaltillskott bör vidgas till att även gälla infrianden av garantier (se vida- re utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finans- förvaltning och utgiftsområde 7 Internationellt bistånd).

7.3Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

Enligt 12 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen, för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer, beställa varor eller tjänster samt besluta om bidrag, er- sättning, lån eller liknande som medför utgifter även under senare budgetår än det statsbudgeten avser.

174

PROP. 2001/02:1

Regeringen begär bemyndiganden i anslags- avsnitten för de anslag som berörs. Där redovisas tabeller med information om bland annat nya och infriade förpliktelser under 2000–2002. I ta- bell 7.6 görs en sammanfattning per utgifts- område av begärda bemyndiganden för 2002.

I kolumnen Ingående förpliktelser redovisas de åtaganden staten beräknas ha i form av be- ställningar av varor och tjänster, beslut om bi- drag m.m. vid ingången av 2002. I nästa kolumn anges de nya förpliktelser av denna typ som sta- ten förväntas ikläda sig under 2002. Kolumnen Infriade förpliktelser visar de gjorda förpliktelser som förväntas innebära utgifter under 2002. Ko- lumnen Utestående förpliktelser utgör summan av ingående och nya förpliktelser minus infriade förpliktelser. I den sista kolumnen, Begärda be- myndiganden, redovisas omfattningen av de be- myndiganden som regeringen begär i denna pro- position. Bemyndigandena innebär att riksdagen medger att regeringen får ikläda staten förplik- telser som innebär utgifter efter 2002. Förplik- telserna innebär i många fall utgifter både 2003 och åren därefter.

Av tabellen framgår att regeringen begär be- myndiganden om totalt 157,8 miljarder kronor. Jämfört med redovisningen av bemyndiganden i budgetpropositionen för 2001 uppvisar utgifts- område 22 den största förändringen. Förklaring- en är den ökade satsningen på infrastruktur.

175

PROP. 2001/02:1

Tabell 7.6 Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden avseende 2002

Miljoner kronor

		Ingående förpliktelser	Nya förpliktelser	Infriade	Utestående	Begärda bemyndi-
Utgiftsområde		2002	2002	förpliktelser 2002	förpliktelser 2002	ganden 2002
1	Rikets styrelse	0	0	0	0	84
5	Utrikesförvaltning och	150	160	155	155	155
	internationell samverkan

6	Totalförsvar	81 112	21 560	22 849	79 823	79 873

7	Internationellt bistånd	19 267	7 181	10 354	26 894	26 894

9	Hälsovård, sjukvård och	450	340	240	550	550
	social omsorg

10	Ekonomisk trygghet vid	9	8	8	9	9
	sjukdom och handikapp

13	Arbetsmarknad	12 338	15 182	11 300	16 220	17 000
14	Arbetsliv	40	15	15	40	100

15	Studiestöd	3	4	3	4	4

16	Utbildning och	3 063	3 516	1 815	4 753	4 753
	universitetsforskning

17	Kultur, medier och	88	128	87	129	136
17	trossamfund	88	128	87	129	136
	trossamfund

18	Samhällsplanering, bostads-	1	449	0	450	1 650
	försörjning och byggande

19	Regional utjämning och	4 837	4 663	1 501	7 200	7 200
	utveckling
20	Allmän miljö och naturvård	395	1 391	337	1 444	1 444

21	Energi	1 633	1 191	1 450	1 374	2 537

22	Kommunikationer	33 527	21 191	11 827	42 890	43 150

23	Jord och skogsbruk, fiske	14 009	7 118	9 305	11 823	11 918
	med anslutande näringar
24	Näringsliv	2 839	1 572	1 553	2 856	3 500
Summa:		140 234	64 477	204 711	153 723	157 807

176

PROP. 2001/02:1

7.4Bemyndigande för ramanslag kredit på räntekonto inom ramen för den av

		riksdagen beslutade samlade kreditramen.
		När det däremot gäller ramanslag som anvi-
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
		sats för regelstyrd verksamhet, icke påverkbara
under budgetåret 2002 besluta att ett raman-		EU-relaterade utgifter, infriande av garantier
slag som inte avser förvaltningsändamål får		samt oförutsedda utgifter kan så stora föränd-
överskridas om		ringar inträffa att utgifterna inte ryms inom den
1.	ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggs-	högsta tillåtna anslagskrediten. Regeringen avser
		i sådana	fall att i första hand återkomma till
	budget inte hinner inväntas, samt
		riksdagen	med förslag om anslag på tilläggs-
2.	överskridandet ryms inom det fastställda
		budget. Förändringarna kan dock inträffa snabbt
	utgiftstaket för staten.
		och betalningarna kan behöva göras utan

		dröjsmål. Om anslag på tilläggsbudget inte

Enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om		hinner anvisas bör regeringen bemyndigas att
		besluta om överskridande när de förutsättningar
statsbudgeten får regeringen med riksdagens		som anges i 6 § andra stycket budgetlagen är
bemyndigande besluta att ett ramanslag får		uppfyllda, dvs. om det är nödvändigt för att i en
överskridas, om detta är nödvändigt för att i		verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var
en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte		kända då anslaget anvisades eller för att ett av
var kända då anslaget anvisades eller för att ett		riksdagen beslutat ändamål med anslaget skall
av riksdagen beslutat ändamål med anslaget		kunna uppfyllas. Överskridandet får inte vara
skall kunna uppfyllas.		större än att det ryms inom det fastställda
För de flesta ramanslag kan oundvikliga ut-		utgiftstaket för staten. Bemyndigandet begärs
giftsökningar i förhållande till anvisade medel		för ett budgetår i sänder. Regeringens avsikt är
rymmas inom den högsta tillåtna anslagskrediten		att även fortsättningsvis på tilläggsbudget föreslå
på 10 procent som föreskrivs i 6 § första stycket		förändringar av berörda anslag som ersätter det
budgetlagen. I allmänhet sätter regeringen kre-		medgivna överskridandet. I Årsredovisning för
diten för anslag för förvaltningsändamål till		staten 2000 (skr. 2000/01:101, sid. 59-60)
3 procent och för de flesta övriga ramanslag till		lämnades en redovisning för vilka anslag som
5 procent. I fråga om ramanslag för förvaltnings-		regeringen medgivit överskridanden under 2000.
ändamål är det nästan aldrig aktuellt att över-		Innevarande år har regeringen medgivit över-
skrida anslaget mer än vad som ryms inom den		skridanden av följande anslag: Utgiftsområde 13,
tillåtna högsta anslagskrediten. Något särskilt		22:12 Bidrag till lönegarantiersättning, utgiftsom-
bemyndigande som ger regeringen befogenhet		råde 8, 12:2 Mottagande av asylsökande och 12:5
att besluta om överskridande av ramanslag som		Offentligt biträde i utlänningsärenden.
anvisats för förvaltningsändamål behöver därför		Ett eventuellt utnyttjande av bemyndigandet
inte inhämtas. Vid behov kommer ytterligare		senare i år kommer att redovisas i Årsredovis-
medel att begäras på tilläggsbudget. I avvaktan på		ning för staten 2001 som innehåller en samlad
riksdagsbeslut om ytterligare medel kan likvidi-		redogörelse för hela året. I anslutning till ut-
tetsbehovet undantagsvis behöva klaras genom		giftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. åter-
att	regeringen tillfälligt utökar myndighetens	kommer regeringen med förslag om bemyndi-
		ganden rörande överskridanden av vissa anslag.

177

Skattefrågor

PROP. 2001/02:1

8 Skattefrågor

8.1Inledning

Regeringen redovisar här ett antal åtgärder på skatteområdet med effekter för budgetåret 2002 och framåt.

För beskattningen av förvärvsinkomster före- slås ett tredje steg i den inkomstskattereform som presenterades i budgetpropositionen för 2000. Som en del av den fortsatta gröna skatte- växlingen föreslås höjningar av grundavdragen. Den tillfälliga skattereduktion, knuten till pen- sionsgrundande inkomst, som infördes 1999 fö- reslås utvidgad till att omfatta även pensionsin- komster och från och med inkomståret 2003 ersatt av ett högre grundavdrag. Förslag lämnas också om det fasta beloppet i den statliga skatten på förvärvsinkomster liksom om beskattning av sjömän. För miljövänliga bilar aviseras föränd- ringar av förmånsbeskattningen. Vidare aviseras kommande förslag om skattereduktion för fack- föreningsavgift och avgift till arbetslöshetskassa samt ett förslag om regionalt nedsatta socialav- gifter för småföretag.

För fastighetsskatten föreslås sänkningar av skattesatserna för småhus och hyreshus (bo- stadsdelen). Bedömningar görs kring omräk- ningsförfarandet vid fastighetstaxeringen och behandlingen av höjda taxeringsvärden. Vidare aviseras översyner av fastighetsskatten och av förmögenhetsskatten. En höjning av fribeloppen vid förmögenhetsbeskattningen föreslås också.

För beskattningen av investmentföretag före- slås vissa förändringar. Vidare görs bedömningar kring den skattemässiga behandlingen av utdel- ningar och kapitalvinster på företagsägda ande- lar.

Som ett andra steg i fullföljandet av den förra året presenterade strategin för en fortsatt grön

skatteväxling föreslås förändringar av koldiox- idskatten, energiskatten på el och avfallsskatten. Förslag lämnas om fordonsskatten på jordbruks- traktorer och om svavelskatten. Regeringen pre- senterar också en skattestrategi för alternativa drivmedel och gör vissa bedömningar kring be- skattningen av alkylatbensin. Förändrade regler för privatinförsel av alkoholdrycker föreslås ock- så.

Kommande förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker och tidskrifter aviseras liksom ett ar- bete kring möjligheterna att tillämpa särskilda skatteregler för kravmärkta livsmedel.

I ett avslutande avsnitt redovisas de finansiella effekterna av de skatteförslag som lämnas i den- na proposition och dessutom av de förslag i and- ra propositioner som lämnas i anslutning till budgetpropositionen och i propositioner senare under hösten 2001.

Ärendet och dess beredning

Lagförslag har upprättats i enlighet med förteck- ningen i kapitel 3 Lagförslag. Samtliga lagförslag har under hand beretts med Riksskatteverket (RSV).

Lagrådet

Samtliga lagförslag är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande saknar betydelse.

181

PROP. 2001/02:1

8.2Skatter på förvärvsinkomster skiktgräns som utgör nedre gräns för uttag av

8.2.1Fortsatt inkomstskattereform

Regeringens förslag: Det tredje steget i den re- form av förvärvsinkomstbeskattningen som på- börjades inkomståret 2000 genomförs. Det in- nebär att skattereduktionen för år 2002 ökas från 50 till 75 procent av den allmänna pensionsavgif- ten för beskattningsåret 2002. Vid beräkningen av underlaget för kommunal och statlig in- komstskatt minskas samtidigt avdraget för den allmänna pensionsavgiften från 50 till 25 procent av avgiften. För att begränsa andelen personer med statlig förvärvsinkomstskatt görs en ytterli- gare justering av den nedre skiktgränsen utöver vad som krävs för att neutralisera effekten av be- gränsningen av avdraget för den allmänna pen- sionsavgiften. Vid uttaget av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster skall den nedre skiktgrän- sen sättas till 273 800 kronor. Den övre skikt- gränsen skall sättas till 414 200 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Av fördelnings- politiska skäl samt för att gynna arbetsutbud och utbildning har regeringen ansett det angeläget att på sikt sänka såväl marginal- som genomsnitts- skatter för låg- och medelinkomsttagare. Som ett led i denna strävan inleddes inkomståret 2000 en reform av förvärvsinkomstbeskattningen bestå- ende av två delar.

Den ena syftar till att kompensera löntagare och övriga personer med pensionsgrundande in- komst för den allmänna pensionsavgiften. Fullt utbyggd innebär reformen att en skattereduk- tion ges som motsvarar hela den allmänna pen- sionsavgift som skall betalas för beskattnings- året. Samtidigt slopas avdragsrätten för den allmänna pensionsavgiften vid beräkningen av underlaget för kommunal och statlig inkomst- skatt. För det stora flertalet skattskyldiga med pensionsgrundande inkomster upp till 7,5 basbe- lopp innebär dessa åtgärder en sänkning av mar- ginalskatten med omkring fem procentenheter.

Den andra delen i inkomstskattereformen syf- tar till att minska antalet personer som betalar statlig skatt på förvärvsinkomster. I den skatte- skala som infördes genom 1990 års skattereform beslutades att såväl grundavdrag som olika skikt- gränser skulle justeras upp i takt med föränd- ringar i det allmänna prisläget. Beträffande den

statlig förvärvsinkomstskatt skulle en årlig ju- stering göras motsvarande utvecklingen av kon- sumentprisindex plus två procentenheter. Skikt- gränsen avsågs att fastställas så att endast 15 procent av de skattskyldiga skulle betala statlig förvärvsinkomstskatt. Eftersom lönerna före skatt vid ett flertal tillfällen ökat med mer än uppräkningen av skiktgränserna har dock ande- len med statlig skatt kommit att ligga över denna nivå. Regeringens målsättning är att på sikt minska antalet personer som betalar statlig för- värvsinkomstskatt till 15 procent av de skatt- skyldiga med förvärvsinkomster. Även denna del av reformen innebär en sänkning av marginal- skatten för många skattskyldiga.

Regeringen angav i budgetpropositionen för år 2000 att den takt i vilken reformen genomförs kommer att bestämmas från år till år med hänsyn tagen till det ekonomiska läget och till andra an- gelägna resursanspråk. I budgetpropositionen för år 2001 bedömde regeringen det vara möjligt att genomföra ett andra steg i reformen. Följakt- ligen höjdes den skattereduktion som införts in- komståret 2000 till att inkomståret 2001 motsva- ra 50 procent av den allmänna pensionsavgiften. Vidare begränsades avdraget för avgiften från 75 till 50 procent av avgiften.

I frånvaro av ytterligare åtgärder innebär be- gränsningarna i avdragsrätten att antalet skatt- skyldiga som betalar statlig förvärvsinkomstskatt ökar. För att undvika denna effekt har såväl den nedre som den övre skiktgränsen justerats som en del av reformen. Därutöver har ytterligare ju- steringar av den nedre skiktgränsen gjorts i syfte att på sikt få ner andelen skattskyldiga som beta- lar statlig förvärvsinkomstskatt till 15 procent. I budgetpropositionen för år 2001 redovisades då tillgängliga uppgifter som indikerade att andelen skattskyldiga med statlig förvärvsinkomstskatt skulle öka från 18,7 till 20 procent år 2001 om ingen ytterligare justering av skiktgränserna skulle göras. För att motverka denna ökning och komma ett steg närmare målet på 15 procent ju- sterades den nedre skiktgränsen upp med ytter- ligare 8 000 kronor till 252 000 kronor. I kombi- nation med den höjning av grundavdraget som genomfördes som en del i skatteväxlingsstrate- gin för år 2001 förväntades detta resultera i en minskning av andelen med statlig förvärvsin- komstskatt till 16 procent år 2001.

Den relativt snabba inkomstutvecklingen un- der det senaste året har bidragit till att andelen

182

som betalar statlig förvärvsinkomstskatt inte ut- vecklats som förväntat. Som framhölls redan i förra årets budgetproposition är varje bedöm- ning av inkomstfördelningens utveckling osäker, även den som avser innevarande år. Nu tillgäng- liga uppgifter tyder på att ca 18 procent av alla skattskyldiga med förvärvsinkomster kommer att betala statlig skatt på dessa inkomster år 2001. Således krävs ytterligare åtgärder.

För år 2002 bedömer regeringen att det är möjligt att genomföra ytterligare en fjärdedel av reformen vad gäller kompensationen för den allmänna pensionsavgiften och därmed samman- hängande justeringar av skiktgränserna. Det in- nebär att skattereduktionen för skattskyldiga som betalar allmän pensionsavgift höjs från 50 procent av avgiften till 75 procent. Samtidigt be- gränsas avdragsrätten för avgiften till 25 procent. Kostnaden för denna del av reformen beräknas till 10,8 miljarder kronor.

Genom begränsningen i avdragsrätten för all- män pensionsavgift sjunker brytpunkten för ut- tag av statlig förvärvsinkomstskatt. Det medför att andelen som betalar sådan skatt kommer öka. Vid gällande regler för år 2002, dvs. efter en upp- justering av den nedre skiktgränsen med hänsyn till förändringen i konsumentprisindex, ligger brytpunkten vid 284 100 kronor. Vid denna in- komst uppgår den allmänna pensionsavgiften till 19 900 kronor. Genom att avdrag inte görs för en fjärdedel av denna avgift, krävs en uppjuster- ing av den nedre skiktgränsen. För att andelen som betalar statlig förvärvsinkomstskatt inte skall påverkas av begränsningen i avdragsrätten skall den nedre skiktgränsen justeras upp med ett belopp motsvarande en fjärdedel av avgiften eller (efter viss avrundning) 5 000 kronor ytterli- gare. Den nedre skiktgränsen skall således på dessa grunder justeras upp från 263 800 kronor till 268 800 kronor.

Den begränsade avdragsrätten för allmän pen- sionsavgift medför också att antalet personer som – på marginalen – betalar statlig förvärvsin- komstskatt med 25 procent kommer att öka. För att antalet personer som betalar denna skatt inte ska öka till följd av den begränsade avdrags- rätten för allmän pensionsavgift krävs en liknan- de uppjustering av den övre skiktgränsen som för den nedre. Vid den aktuella inkomstnivån, dvs. den övre brytpunkten som vid gällande reg- ler för inkomståret 2002 ligger på 430 000 kro- nor, utgår allmän pensionsavgift med 21 900 kronor. Följaktligen krävs en uppjustering av

PROP. 2001/02:1

den övre skiktgränsen med 5 500 kronor, från 408 700 till 414 200 kronor. Dessa uppjustering- ar av de båda skiktgränserna beräknas minska in- komsterna från den statliga förvärvsin- komstskatten med ca 1,3 miljarder kronor.

Ovannämnda justeringar av skiktgränserna syftar endast till att neutralisera effekten av de begränsningar i avdragsrätten som genomförs som en del av kompensationen för den allmänna pensionsavgiften. Därutöver anser regeringen att det finns utrymme för ytterligare en viss juster- ing av den nedre skiktgränsen i syfte att begränsa andelen skattskyldiga som betalar statlig skatt på förvärvsinkomster. Om ingen sådan justering görs tyder nu tillgängliga uppgifter på att ande- len med statlig skatt kommer att ligga kvar på omkring 18 procent år 2002. Med hänvisning till den tidigare uttalade målsättningen att på sikt reducera antalet skattskyldiga som betalar statlig skatt på förvärvsinkomst till 15 procent föreslår regeringen att den nedre skiktgränsen justeras upp med ytterligare 5 000 kronor till 273 800 kronor. Kostnaden för denna åtgärd beräknas uppgå till ca 1,1 miljarder kronor och medföra att andelen som betalar statlig skatt minskar till 17 procent.

Förslagen föranleder ändringar i 1 kap 5 § och 65 kap. 5 och 10 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) samt konsekvensändringar i ett fler- tal andra lagar.

183

PROP. 2001/02:1

8.2.2Höjda grundavdrag som del i grön det motsvarar det allmänna grundavdraget. Vid

skatteväxling

Regeringens förslag: Som en del i förslaget till grön skatteväxling för år 2002 höjs det allmänna grundavdraget med 900 kronor så att det för skattskyldiga med en taxerad förvärvsinkomst under 1,86 prisbasbelopp eller över 5,615 pris- basbelopp motsvarar 29,3 procent av prisbasbe- loppet. Även det särskilda grundavdraget före- slås ändras så att det för pensionärer som betalar skatt blir 900 kronor högre än vad det skulle bli med nu gällande regler.

Skälen för regeringens förslag: I finansplanen för år 2001 presenterades en strategi för en grön skatteväxling som innebär att höjda skatter på energi och miljöutsläpp balanseras med sänkta skatter på arbete. Som en del i denna strategi för år 2002 föreslår regeringen en höjning av såväl det allmänna som det särskilda grundavdraget.

Enligt gällande regler är avdragets storlek be- roende av den taxerade förvärvsinkomstens stor- lek. Vid en taxerad förvärvsinkomst som inte överstiger 1,86 prisbasbelopp utgör avdraget 27 procent av prisbasbeloppet. Denna grundnivå gäller även vid en inkomst över 5,615 prisbasbe- lopp. För inkomster däremellan är grundavdra- get förhöjt. Vid fastställandet av grundavdraget sker avrundning uppåt till närmaste helt hundra- tal kronor. För år 2002 uppgår prisbasbeloppet till 37 900 kronor. Det innebär att för år 2002 uppgår grundavdragets normalnivå till 10 300 kronor, vid oförändrade regler.

Regeringen föreslår nu att det allmänna grundavdraget höjs med ett belopp motsvarande 2,3 procent av prisbasbeloppet för alla, oavsett nivån på den taxerade förvärvsinkomsten. Det innebär att det allmänna grundavdraget i det lägsta och det högsta inkomstskiktet kommer att uppgå till 29,3 procent av prisbasbeloppet vil- ket efter avrundning motsvarar 11 200 kronor år 2002.

Enligt gällande regler uppgår det särskilda grundavdraget till 138,1 procent av prisbasbe- loppet för gift folkpensionär och till 155,9 pro- cent av prisbasbeloppet för ensamstående. Om summan av pensionärens pensionsinkomster och vissa andra inkomster överstiger dessa belopp reduceras det särskilda grundavdraget med 66,5 procent av den överskjutande delen tills dess att

denna inkomstnivå ersätts alltså det särskilda grundavdraget av det allmänna grundavdraget.

Regeringen föreslår nu att grundnivån i det särskilda grundavdraget höjs för såväl gifta som ensamstående med ett belopp motsvarande 0,0159 prisbasbelopp. Efter avrundning motsva- rar det 600 kronor. Det särskilda grundavdraget är emellertid så konstruerat att avdraget för en enskild pensionär med en taxerad förvärvsin- komst som överstiger det särskilda grundavdra- get blir minst 900 kronor högre än det skulle bli med nu gällande regler. Förslagen om ändring- arna i grundavdragen har tagits in i 63 kap. 3 och 4 §§ inkomstskattelagen och i övergångsbe- stämmelserna till 63 kap. 3 §. Ändringarna i det särskilda grundavdraget har tagits in i lagen (1999:265) om särskilt grundavdrag och deklara- tionsskyldighet för fysiska personer i vissa fall vid 2000-2003 års taxeringar. Förslagen föranle- der också konsekvensändringar i ett flertal andra lagar.

8.2.3Skattelättnader för pensionärer och omläggning av särskilda skattereduktionen

8.2.3.1 Åtgärdernas allmänna inriktning

Regeringens bedömning: För att kompensera pensionärerna för de besparingar som genom- fördes under 1990-talet bör en utvidgning ske av den särskilda skattereduktion som infördes år 1999 som en tillfällig åtgärd för löntagare och andra med pensionsgrundande inkomster. En sådan utvidgad skattereduktion kommer, från och med inkomståret 2003 då pensionärer och löntagare omfattas av samma skatteregler, att kunna ersättas av ett i vissa inkomstskikt förhöjt grundavdrag.

Bakgrunden till regeringens bedömning: Sär- skilt under mitten av 1990-talet var de offentliga finanserna hårt ansträngda. Som en del i det sa- neringsprogram som då genomfördes begränsa- des indexeringen av basbeloppet, vilket bl.a. in- nebar att pensionerna inte räknades upp i takt med inflationen. Vidare reducerades grundav- draget, skiktgränsen sänktes och allmänna egen- avgifter infördes vilket innebar avsteg från vissa

184

av de grundläggande principerna bakom 1990 års skattereform.

I slutet av 1990-talet möjliggjorde en förbätt- rad ekonomisk utveckling en återgång till vissa av de grundläggande principerna i 1990 års skat- tereform. I avvaktan på att en större inkomst- skattereform skulle kunna påbörjas infördes år 1999 en särskild skattereduktion till personer med pensionsgrundande inkomster. Ett syfte var att stödja arbetslinjen genom att gynna arbetsut- bud, arbetsmarknadsdeltagande och utbildning. Därför utformades skattereduktionen så att den enbart omfattade personer med pensionsgrun- dande inkomster. Flertalet pensionärer kom så- ledes inte att omfattas.

Reduktionen infördes urprungligen som en tidsbegränsad åtgärd avseende inkomståret 1999. För att ge ett tillfredsställande fördelningspoli- tiskt utfall av de samlade regeländringarna inför år 2000, bibehölls dock reduktionen med oför- ändrad utformning även för inkomståret 2000. Avsikten var att en förlängning skulle ske även för åren därefter men att alternativa metoder för att åstadkomma ett likvärdigt resultat skulle övervägas. I budgetpropositionen för år 2001 meddelades att ytterligare arbete krävdes för att finna en sådan alternativ metod. Därför föreslogs att den särskilda skattereduktionen skulle kvar- stå i sin nuvarande form även för inkomståret 2001.

Som redovisats i föregående avsnitt föreslår regeringen nu att ytterligare ett steg tas för att kompensera löntagare och andra med pensions- grundande inkomster för den allmänna pen- sionsavgiften. Av naturliga skäl omfattar denna åtgärd emellertid enbart personer som betalar avgiften, dvs. personer med pensionsgrundande inkomster som exempelvis löneinkomster, in- komst av aktiv näringsverksamhet och olika slag av inkomstberoende transfereringar. Således om- fattas pensionärer inte heller av denna åtgärd, så- vida de inte har pensionsgrundande inkomster vid sidan av sin pension.

Av fördelningspolitiska skäl anser regeringen det vara mycket angeläget att alla grupper i sam- hället får del av det förbättrade ekonomiska lä- get. Det offentlig-finansiella utrymmet bedöms medge skattelättnader både för pensionärer och för löntagare. För pensionärer föreslår regering- en att skattelättnaden ges genom en utvidgning av den särskilda skattereduktionen. Utvidgning- en sker genom att reduktionen ges mot taxerad

PROP. 2001/02:1

förvärvsinkomst i stället för enbart mot sådan inkomst som grundar pension.

Genom denna utvidgning blir det möjligt att från och med år 2003 avskaffa den särskilda skat- tereduktionen och istället uppnå ett likvärdigt resultat genom en justering av det allmänna grundavdraget. Från och med inkomståret 2003 avskaffas nämligen, enligt tidigare fattade beslut, det särskilda grundavdrag, som för närvarande gäller för personer med folkpension, samtidigt som garantipension införs. En konsekvens är att alla personer omfattas av samma inkomstskatte- regler och att pensionärer betalar skatt enligt samma regler som gäller för löntagare. Det sär- skilda grundavdraget ersätts med det allmänna grundavdraget, något som balanseras av en högre bruttopension. Därigenom blir det möjligt att integrera den särskilda skattereduktionen med det allmänna grundavdraget och uppnå en för- enkling av skattesystemet.

8.2.3.2Utvidgning av den särskilda skattereduktionen

Regeringens förslag: Underlaget för den särskilda skattereduktionen utvidgas från nuvarande pen- sionsgrundande inkomst till den taxerade för- värvsinkomsten. För personer med rätt till sär- skilt grundavdrag och en beskattningsbar inkomst under 9 500 kronor tillämpas de nya reglerna redan från inkomståret 2001. För övriga skattskyldiga tillämpas de från inkomståret 2002.

Skälen för regeringens förslag: Den tillfälliga särskilda skattereduktionen är för närvarande konstruerad så att den tillfaller personer med pensionsgrundande inkomster. Reduktionsbe- loppet uppgår till 1 320 kronor för inkomster upp till 135 000 kronor och trappas därefter av med 1,2 procent av överskjutande inkomster, vilket innebär att reduktionen upphör vid en in- komst på 245 000 kronor.

Regeringen föreslår nu att beräkningsunderla- get för skattereduktionen ändras från pensions- grundande inkomst till taxerad förvärvsinkomst. Personer, som inte har någon pensionsgrundan- de inkomst men väl en taxerad inkomst under- stigande 135 000 kronor, kommer således att få en skattesänkning i form av en skattereduktion på 1 320 kronor. Regelförändringen berör fram-

185

PROP. 2001/02:1

förallt pensionärer. Överstiger den taxerade för- värvsinkomsten 135 000 kronor reduceras skat- tereduktionen med 1,2 procent av det överskju- tande beloppet. Någon skattereduktion utgår således inte då den taxerade förvärvsinkomsten uppgår till 245 000 kronor eller mer.

Med nuvarande utformning av reglerna med- ges reduktion enbart mot den skattskyldiges skatt på förvärvsinkomst. För att även pensionä- rer som med nuvarande skatte- och pensionsreg- ler inte betalar någon skatt på förvärvsinkomst ska få en skattelättnad krävs ytterligare åtgärder. För det första modifieras reglerna så att personer som har rätt till särskilt grundavdrag ges reduk- tion också mot annan skatt än skatt på förvärvs- inkomsten, dvs. statlig skatt på kapitalinkomster och statlig fastighetsskatt. För pensionärer som inte betalar någon skatt alls införs, för det andra, en särskild regel som innebär att de tillgodoräk- nas ett belopp som motsvarar skattereduktionen.

För personer som betalar preliminärskatt skall de nya reglerna tillämpas vid 2003 års taxering och vid beräkning av preliminär skatt för in- komstår 2002. För att uppnå ett rättvist resultat också för pensionärer som inte betalar preliminär skatt bör förslaget tillämpas för dem redan vid 2002 års taxering, dvs. skattelättnaden beräknas i dessa fall på 2001 års inkomster. Det innebär att personer med rätt till särskilt grundavdrag och med en beskattningsbar inkomst som inte över- stiger 4 300 kronor tillgodoräknas 1 320 kronor. För att orimliga marginaleffekter inte skall upp- komma bör skattelättnaden avtrappas med 25 procent av den del av den beskattningsbara för- värvsinkomsten som överstiger 4 300 kronor.

Regeringen återkommer till riksdagen med lagförslag i denna del under hösten 2001.

8.2.3.3Högre allmänt grundavdrag istället för särskild skattereduktion

Regeringens förslag: Från och med år 2003 er- sätts den särskilda skattereduktionen med ett högre allmänt grundavdrag. Avdraget höjs med

0,11 prisbasbelopp		för	inkomster upp	till
135 000	kronor.	För	inkomster	över

135 000 kronor reduceras höjningen med 4 pro- cent av överskjutande inkomster, vilket innebär att för inkomster över 245 000 kronor kommer grundavdraget åter att ligga på den normalnivå som enligt annat förslag i denna proposition skall gälla från och med inkomståret 2002, näm- ligen 0,293 prisbasbelopp.

Skälen för regeringens förslag: Utvidgningen av den särskilda skattereduktionen till att omfat- ta alla med taxerad förvärvsinkomst gör det möj- ligt att från och med inkomståret 2003 uppnå ett likvärdigt resultat genom en justering av det all- männa grundavdraget. Regeringen föreslår där- för att den särskilda skattereduktionen då ersätts av ett högre allmänt grundavdrag i de inkomst- skikt där den särskilda skattereduktionen har be- tydelse. Den föreslagna höjningen av grundav- draget är utformad så att den vid en genomsnittlig kommunalskatt ger samma skatte- lättnad som den tidigare skattereduktionen vid en viss nivå på den taxerade förvärvsinkomsten. Detta innebär att grundavdraget endast höjs i de inkomstskikt där nuvarande skattereduktion ger en skattelättnad och på ett sådant sätt att margi- nal- och genomsnittsskatten i dessa skikt inte påverkas jämfört med vad som gäller inkomst- året 2002.

För att åstadkomma en höjning av grundav- draget år 2003, som ger samma skattelättnad som skattereduktionen, behövs information om nivån på prisbasbeloppet för det året. Denna in- formation kommer att vara tillgänglig först i juli 2002. Dock kan en preliminär beräkning göras. För år 2002 uppgår prisbasbeloppet utan av- rundning till 37 943 kronor. Enligt Finansdepar- tementets prognoser förväntas prisbasbeloppet för år 2003 uppgå till 38 400 kronor. Vid den ge- nomsnittliga kommunalskattesatsen på 30,78 procent ger en höjning av grundavdraget med 0,11 prisbasbelopp en skattelättnad på 1 320 kronor. Således föreslås att det allmänna grund- avdraget för inkomster upp till och med 135 000 kronor höjs med 0,11 prisbasbelopp. Det beräk-

186

nas motsvara en höjning av grundavdraget i detta skikt med 4 300 kronor efter avrundning.

För inkomster som överstiger 135 000 kronor skall höjningen av grundavdraget reduceras så att den skattelättnad avdraget medför vid en viss nivå på inkomsten motsvaras av den särskilda skattereduktionen. Vid inkomster över 135 000 trappas den särskilda skattereduktionen ner med 1,2 procent av den överskjutande inkomsten. Så- ledes skall höjningen av grundavdraget reduceras så att skatteeffekten av det förhöjda grundavdra- get vid en genomsnittlig kommunalskatt mins- kar i samma takt som skattereduktionen. Vid en genomsnittlig kommunalskattesats på 30,78 pro- cent skall avdraget trappas av med 3,899 procent. Efter viss avrundning skall avdraget trappas ned med 4 procent. Det innebär att vid en taxerad förvärvsinkomst över 246 100 kronor är grund- avdraget åter nere på normalnivån 0,293 prisbas- belopp enligt de föreslagna reglerna för inkomst- året 2002.

Förslaget föranleder en ändring i 63 kap. 3 § inkomstskattelagen. Förändringen i grundavdra- get i denna del tillämpas första gången vid 2004 års taxering.

I tabell 8.1 och 8.2 redovisas grundavdragets storlek i olika inkomstskikt år 2003 vid de här föreslagna förändringarna. De uppgifter som re- dovisas i tabell 8.2 bygger på den prognos för prisbasbeloppet för 2003 som redovisas ovan.

Tabell 8.1 Grundavdrag år 2003

Taxerad förvärvsinkomst Grundavdrag


	- 1,86 BB	0,403	BB
1,86 BB	- 2,89 BB	0,403	BB + 0,25*(TI-1,86BB)
2,89 BB	- 3,04 BB	0,6605		BB
3,04 BB	- 3,66 BB	0,6605		BB - 0,10*(TI- 3,04 BB)
3,66 BB	- 5,615 BB	0,5985		BB - 0,14*(TI-3,66 BB)
5,615 BB	- 6,41 BB	0,3248		BB - 0,04*(TI-5,615 BB)
6,41 BB	-	0,293	BB

BB = Prisbasbelopp TI = taxerad förvärvsinkomst

		PROP. 2001/02:1

Tabell 8.2 Grundavdrag år 2003
Kronor
Taxerad förvärvsinkomst		Grundavdrag
	- 71 424	15 500
71 425	- 110 976	15 500 - 25 400
110 977	- 116 736	25 400
116 737	- 140 544	25 400 - 23 000
140 545	- 215 616	23 000 - 12 500
215 617	- 246 144	12 500 - 11 300
246 145	-	11 300

Beloppen beräknade utifrån Finansdepartementets prognos avseende prisbasbeloppet för år 2003 uppgående till 38 400.

Diagram 8.1 illustrerar skillnaden mellan grundavdraget enligt de regler som här föreslås för inkomståret 2002 och det grundavdrag som följer av de här förslagna regeländringarna.

Diagram 8.1 Grundavdrag enligt gällande regler (streckad linje) samt enligt förslaget (heldragen linje) beräknat utifrån 2003 års prisbasbelopp

Anm. Båda grundavdragen har beräknats med utgångspunkt i Finansdepartemen- tets prognos för prisbasbeloppet år 2003.

En direkt följd av omläggningen av skattere- duktionen till ett högre grundavdrag är att skat- telättnaden för den enskilde individen kommer att variera något beroende på den kommunala skattesatsens nivå. Vid den för år 2001 högsta kommunalskattesatsen (Ragunda kommun med 33,76 procent inkl. begravningsavgift) reducerar ett 4 300 kronor högre grundavdrag skatten med 1 451 kronor. För personer i Danderyd, där skat- tesatsen år 2001 är 27,28 procent (inkl. begrav- ningsavgift), blir motsvarande reducering 1 173 kronor. I förhållande till den tidigare skattere- duktionen uppgår den maximala sänkningen till 147 kronor per år medan den maximala höjning- en uppgår till 131 kronor per år. För de allra fles- ta personer handlar denna tekniska justering så-

187

PROP. 2001/02:1

ledes om en förändring på omkring ±10 kronor per månad.

8.2.4Inkomstskatten för år 2002

I tabell 8.3 redovisas en samlad bild av effekter på inkomstskatteskalan för år 2002 av de före- slagna åtgärderna.

Tabell 8.3 Skiktgränser och brytpunkter år 2001 respektive år 2002 enligt regeringens förslag

	Skiktgräns	Brytpunkt
	beskattnings-	taxerad
	bar inkomst	inkomst
	kronor per år	kronor per år
År 2001

Grundavdrag	10 000*

Gräns för 20 %	252 000	271 500
statlig skatt
Gräns för 25 %	390 400	411 100
statlig skatt
År 2002 utan regeländringar, enbart indexuppräkning

Grundavdrag	10 300*

Gräns för 20 %	263 800	284 100
statlig skatt

Gräns för 25 %	408 700	430 000
statlig skatt


År 2002 med här föreslagna regeländringar

Grundavdrag	11 200*

Gräns för 20 %	273 800	290 100
statlig skatt

Gräns för 25 %	414 200	430 900
statlig skatt

* Avser det allmänna grundavdrag som medges vid en taxerad inkomst som understiger 1,86 eller överstiger 5,61 prisbasbelopp.

Effekterna för löntagare i olika inkomstskikt av de ovan beskrivna förslagen framgår av tabell 8.4. Uppgifterna i tabellerna baseras på de nya skat- teskalor som följer av de redovisade förändring- arna. Såväl effekten av det tredje steget i kom- pensationen för den allmänna pensionsavgiften som höjningen av skiktgränserna och åtgärderna avseende den särskilda skattereduktionen har be- aktats. Beräkningarna avser personer med pen- sionsgrundande inkomst i 20 000-kronors- intervall upp till en taxerad inkomst på 400 000 kronor. För individer över denna gräns blir ef- fekterna i kronor ungefär desamma som för in- divider i det högsta redovisade inkomstläget – de föreslagna åtgärderna innebär ju att skattesänk- ningen i kronor blir densamma över vissa in- komstgränser.

188

PROP. 2001/02:1

Tabell 8.4 Skatteförändringar för löntagare i olika inkomstlägen år 2002 enligt regeringens förslag. Kronor per månad

	Personer utan folkpension		Ålderspensionärer		Förtidspensionärer
Årsinkomst i	Antal personer i	Minskad skatt i	Antal personer i	Minskad skatt i	Antal personer i	Minskad skatt i
tusentals kronor	skiktet	kronor per månad	skiktet	kronor per månad	skiktet	kronor per månad

1-20	438 000	25	19 000	115	3 000	111

20-40	199 000	60	26 000	112	3 000	106

40-60	135 000	77	247 000	112	7 000	94

60-80	118 000	96	160 000	129	87 000	130

80-100	125 000	116	148 000	131	43 000	118

100-120	155 000	135	153 000	130	45 000	114

120-140	214 000	158	196 000	128	46 000	108

140-160	316 000	177	191 000	111	43 000	94

160-180	321 000	196	139 000	89	41 000	81

180-200	367 000	218	92 000	67	31 000	71

200-220	421 000	239	71 000	46	20 000	71

220-240	396 000	258	46 000	21	14 000	68

240-260	355 000	274	29 000	9	9 000	77

260-280	304 000	295	21 000	14	6 000	104

280-300	227 000	367	15 000	161	4 000	214

300-320	169 000	414	12 000	176	3 000	233

320-340	122 000	418	8 000	188	2 000	292

340-360	88 000	418	6 000	187	1 000	277

360-380	70 000	417	6 000	174	1000	290

380-400	56 000	418	4 000	182	1000	320

400-	323 000	424	30 000	223	4 000	321

Källa: SCB och Finansdepartementet, 1999 års storurval framskrivet till år 2002.

Anm. Uppgifterna avser effekterna av ytterligare kompensation för allmän pensionsavgift, höjda skiktgränser, utvidgningen av den särskilda skattereduktionen samt höjda grundavdrag. Indelningen i inkomstklasser är baserad på den taxerade förvärvsinkomsten.

189

PROP. 2001/02:1

8.2.5Skattereduktion för fackföreningsavgift

Regeringens bedömning: Skattereduktion bör in- föras för fackföreningsavgift och avgift till ar-

betslöshetskassa. Reduktion bör			ges	med
25 procent	av	fackföreningsavgiften	och	med
40 procent	av	avgiften till arbetslöshetskassa.

Skattereduktionerna börjar tillämpas på avgifter som betalas under år 2002.

Skälen för regeringens bedömning: I syfte att likställa villkoren för medlemskap i en arbetsgi- varorganisation respektive en arbetstagarorgani- sation bör en skattereduktion motsvarande 25 procent av fackföreningsavgiften införas. Avgif- ten till arbetslöshetskassan bör av bl.a. rättvise- skäl också behandlas skattemässigt på ett annat sätt än i dag. För närvarande dras avgiften till ar- betslöshetskassa av endast till den del den till- sammans med övriga kostnader överstiger 1 000 kronor. Avdragsbegränsningen innebär att avgif- ten i åtskilliga fall inte beaktas vid inkomstbe- skattningen. Avgiften bör i stället för att få dras av vid inkomstbeskattningen beaktas direkt vid skatteberäkningen genom att en skattereduktion ges motsvarande 40 procent av avgiften till ar- betslöshetskassan under året. Skattereduktio- nerna börjar tillämpas på avgifterna som betalas under år 2002.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen under hösten 2001 med ett sådant förslag.

8.2.6Regionalt nedsatta socialavgifter

Regeringens bedömning: En regional stimulans av småföretagandet i stödområde A bör införas. Stimulansen bör utformas som en utvidgning av den nuvarande generella nedsättningen av social- avgifterna från 5 till 15 procent av avgiftsunder- laget. Stimulansbeloppet bör beräknas på ett lö- neunderlag på högst 852 000 kronor per år och nedsättningen uppgå till högst 127 800 kronor per år. Stimulansen bör om möjligt införas från den 1 januari 2002.

Skälen för regeringens bedömning: Den regio- nalpolitiska utredningen överlämnade sitt slutbe- tänkande (SOU 2000:87) till regeringen i sep-

tember 2000. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen bereds för närvarande i regerings- kansliet. Regeringen avser att inom kort lägga fram en proposition om en ny regional utveck- lingspolitik för hela landet för riksdagen.

En viktig utgångspunkt för den regionalpoli- tiska utredningen har varit att så långt möjligt ersätta selektiva företagsstöd med generella lös- ningar eller mer marknadsmässiga förbättringar av förutsättningarna. Ett sådant förslag av utred- ningen avser en generell nedsättning av socialav- gifterna i stödområde A. Större delen av detta område omfattades till och med 1999 av en ned- sättning av socialavgifterna. Nedsättningen god- kändes inte av EU-kommissionen eftersom den inte var förenlig med statsstödsriktlinjerna.

Det är, främst på grund av de geografiska lä- gesnackdelarna, angeläget att återinföra en sti- mulansåtgärd inom stödområde A. Åtgärden bör särskilt stimulera småföretagandet och den loka- la servicen samt ha sin utgångspunkt i den gene- rella nedsättning av socialavgiftsunderlaget med 5 procent som redan gäller enligt socialavgiftsla- gen (2000:980). Den nuvarande nedsättningen är maximerad till 42 600 kronor per år. Nedsätt- ningen beräknas alltså på ett löneunderlag på högst 852 000 kronor. Inom stödområde A bör nedsättningen i stället vara 15 procent och max- imeras till 127 800 kronor per år. Utformningen tar särskilt sikte på att stimulera små företag och i likhet med nuvarande generella nedsättning bör enskilda näringsidkare också omfattas av stimu- lansåtgärden. Nedsättningen kommer att utfor- mas i enlighet med EU-kommissionens förord- ning 69/2001 om stöd av mindre betydelse, s.k. försumbart stöd.

Ett förslag med denna innebörd behöver be- redas ytterligare. Regeringen avser att åter- komma till riksdagen under hösten 2001 med ett sådant förslag.

190

8.2.7Förmånsbeskattning av miljövänliga bilar

Regeringens bedömning: Justeringsregeln för den som innehar en miljöbil bör bli förmånligare. Från att motsvara förmånsvärdet för närmast jämförbara bil utan miljövänlig driftsteknik bör justering göras till 60 procent av detta värde för bilar med miljömässigt klara fördelar.

Skälen för regeringens bedömning: De särskil- da reglerna om justering av värdet av bilförmån för den som innehar miljöbil tillämpades första gången vid 2000 års taxering. Reglerna innebär att om bilen – helt eller delvis – är utrustad med teknik för drift med miljövänligare drivmedel än bensin och dieselolja eller med elektricitet och nybilspriset därför är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil utan sådan teknik, skall förmånsvärdet justeras nedåt till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bi- len. Reglerna infördes bl.a. för att underlätta in- troduktionen av miljöbilar på bilmarknaden och på så sätt skapa bättre förutsättningar för att be- ståndet av förmånsbilar blir miljövänligare.

Många av miljöbilarna har dock en begränsad räckvidd och vad gäller gasbilarna tar gastanken upp en stor del av bilens lastutrymme. Vidare är tillgången på tankställen för alternativa drivme- del begränsad. Värdet av förmånen kan av dessa skäl anses vara mer begränsat jämfört med en förmånsbil som drivs med konventionella driv- medel, vilket bör komma till tydligare uttryck i värderingsreglerna. Det finns således enligt re- geringens uppfattning skäl att ändra justerings- reglerna i denna del för att bättre motsvara det faktiska värdet av förmånen. Genom en föränd- ring av justeringsregeln kan också förutsättning- arna förbättras för en ökning av beståndet av miljövänligare bilar.

En nedsättning bör lämpligen kunna göras med 40 procent för bilar med miljömässigt klara fördelar. På marknaden finns emellertid idag ett ganska omfattande utbud av miljövänligare bilar. Det förekommer t.ex. att två olika drivmedel kan användas parallellt i en bil. Ett förslag i nu aktuell fråga kräver bl.a. av dessa anledningar noggranna överväganden. Regeringen har därför för avsikt att återkomma med ett förslag längre fram i höst. Ändringen avses träda i kraft år 2002.

PROP. 2001/02:1

8.2.8Det fasta beloppet vid beskattningen av förvärvsinkomster

Regeringens förslag: Den statliga skatt om 200 kronor som utgår på förvärvsinkomster för fysiska personer skall även vid 2003 års taxering utgöra en kommunal inkomstskatt.

Skälen för regeringens förslag: Statlig inkomst- skatt på förvärvsinkomster utgår dels med ett fast belopp om 200 kronor, dels med 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsin- komsten som överstiger en nedre skiktgräns samt med 25 procent av den del av den beskatt- ningsbara inkomsten som överstiger en övre skiktgräns. Den statliga skatten om 200 kronor har under några års tid beslutats utgöra en kommunal inkomstskatt. Detta har motiverats av att kommunerna haft behov av medelsför- stärkning. Även för år 2002 kan konstateras att kommunerna har ett visst behov av medelsför- stärkning. Regeringen föreslår därför att den fas- ta skatten om 200 kronor också vid 2003 års tax- ering skall utgöra en kommunal inkomstskatt. Utbetalningarna till kommunerna kommer un- der 2002 att göras med en tolftedel av det preli- minära skattebeloppet per månad istället för, så- som tidigare år, i klumpsumma. Denna förändring är föreslagen av praktiska skäl för att reglerna bättre skall överensstämma med regler- na om preliminära skatteutbetalningar till kom- muner och landsting i lagen (1965:269) med sär- skilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

191

PROP. 2001/02:1

8.2.9Beskattningen av sjömän i det nordiska skatteavtalet

Regeringens förslag: Den skattefrihet som enligt den särskilda övergångsbestämmelsen i artikel 31.3 i det nordiska skatteavtalet gäller för i Sveri- ge obegränsat skattskyldiga sjömän som får er- sättning för arbete ombord på danskt, färöiskt, finskt, isländskt eller norskt skepp i internatio- nell trafik förlängs till att gälla också vid 2003 års taxering.

I 2001 års budgetproposition (avsnitt 9.2.5) fö- reslogs att den skattefrihet, som enligt den sär- skilda övergångsbestämmelsen i artikel 31.3 i 1996 års nordiska skatteavtal gäller t.o.m. 2001 års taxering för i Sverige obegränsat skattskyldi- ga sjömän som får ersättning för arbete ombord på danskt, färöiskt, finskt, isländskt eller norskt skepp i internationell trafik, skulle förlängas till att gälla också vid 2002 års taxering (SFS 2000:1165).

När det gäller inkomst som person med hem- vist i Danmark eller Sverige förvärvar genom ar- bete ombord på svenskt resp. danskt skepp i in- ternationell färjetrafik undertecknades den 30 september 1999 ett bilateralt avtal mellan Sverige och Danmark. Beskattning sker i första hand i den av staterna där arbetsgivaren har hemvist. Om den anställde har hemvist i den andra staten får även denna stat beskatta inkomsten men skall i sådant fall undanröja eventuell dubbelbeskatt- ning. När Danmark på sensommaren år 2000 ut- vidgade kretsen av de fartyg som kan registreras i Danskt Internationalt Skibsregister (DIS) till att omfatta färjor som går i trafik mellan Sverige och Danmark innebar det att även de anställda om- bord på dessa färjor fick s.k. nettolön. Anställda ombord på DIS-registrerade fartyg är undantag- na från dansk sjömansskatt och får således en nettolön som är cirka 30 procent lägre än mot- svarande bruttolön. De sjömän med hemvist i Sverige som arbetar på danska färjor med an- ställning hos dansk arbetsgivare kan dock enligt avtalet beskattas i Sverige för inkomsten. Med hänsyn till den svåra situation dessa sjömän oförskyllt har hamnat i föreslogs i prop. 2000/01:89. Beskattningen av anställda ombord på färjor mellan Sverige och Danmark att danska nettolöner som betalas till ombordanställda på danska färjor skulle undantas från svensk skatt

vid 2002 års taxering. Skattefriheten begränsades till att gälla personer som någon gång under ja- nuari månad år 2001 var anställda ombord på ett danskt skepp (SFS 2001:411).

Detta är en fråga som lämpligen borde lösas gemensamt inom Norden. På sikt kan även and- ra länder än Sverige och Danmark komma att be- röras. Frågan diskuteras för närvarande i den nordiska kretsen. Dessa diskussioner kommer att fortsätta. I avvaktan på en sådan gemensam lösning föreslås att skattefriheten för dessa om- bordanställda skall gälla även vid 2003 års taxe- ring.

Förslaget har tagits in i övergångsbestämmel- serna till lagen (1996:1512) om dubbelbeskatt- ningsavtal mellan de nordiska länderna.

8.3Fastighetsbeskattning

8.3.1Fastighetsskatten för småhus och bostadshyreshus

Regeringens förslag: Fastighetsskatten för småhus och hyreshus (bostadsdelen) sänks retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 2001. För småhus sänks skatten från 1,2 till 1,0 procent. För hyreshus (bostadsdelen) sänks skatten från 0,7 till 0,5 pro- cent.

Skälen för regeringens förslag: Sedan år 1996 har uttaget av fastighetsskatt på bostäder kraftigt begränsats genom en rad successiva beslut. Det omräkningsförfarande som infördes år 1996 har inte tillämpats som avsetts utan taxeringsvärdena har i princip varit oförändrade under åren 1997- 2000.

I budgetpropositionen för 2001 (avsnitt 9.3) gjorde regeringen bedömningen att taxerings- värdena med koppling till marknadsvärdena även i fortsättningen bör utgöra grunden för uttaget av fastighetsskatt. Det omräkningsförfarande som infördes år 1996 syftade till att uppnå en mer kontinuerlig anpassning av taxeringsvärdena till förändrade marknadsförhållanden. Regering- en konstaterade att besluten att inte tillämpa omräkningsförfarandet hade lett till att taxe- ringsvärdena alltmer kommit att avvika från marknadsvärdena och ansåg därför att det var

192

angeläget att ”frysningen” av taxeringsvärdena skulle upphöra.

Ett fullt genomslag för ändrade taxeringsvär- den skulle dock ge mycket kraftiga förändringar i såväl fastighets- som förmögenhetsskatteutta- get i stora delar av landet. För att begränsa utta- get av fastighetsskatt föreslog regeringen att skattesatsen för småhus skulle sänkas från 1,5 till 1,2 procent och för hyreshus (bostadsdelen) från 1,5 till 0,7 procent. Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2001 (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1, rskr. 2000/01:36, SFS 2000:950).

I förra årets budgetproposition redovisades också att det i regeringskansliet hade påbörjats ett arbete i syfte att tillskapa regler för att be- gränsa uttaget av fastighetsskatt. En promemoria med ett förslag avseende en begränsningsregel för fastighetsskatt har remissbehandlats och re- geringen förbereder en proposition som ska lämnas till riksdagen under hösten. Reglerna tar sikte på hushåll med låga inkomster som är bo- satta i fastigheter med höga taxeringsvärden och innebär att fastighetsskatten i princip inte skall överstiga 5 procent av hushållets sammanlagda inkomster. Bestämmelserna skall gälla retroak- tivt fr.o.m. den 1 januari 2001.

Begränsningsregeln kommer i första hand att omfatta låginkomsttagare och pensionärer. Det har emellertid visat sig att priserna på småhus i framförallt storstadsområdena och vissa skär- gårdsområden fortsatt att öka kraftigt. Detta in- nebär högre taxeringsvärden och ett ökat uttag av fastighetsskatt. Även medelinkomsttagare kan därför – trots den redan beslutade sänkningen av skattesatsen för innevarande år – få en betydande skattehöjning. Mot denna bakgrund anser reger- ingen att det finns skäl att utöver den redan be- slutade sänkningen från 1,5 till 1,2 procent ytter- ligare sänka skattesatsen. Regeringen föreslår att skattesatsen för småhus sänks till 1,0 procent fr.o.m. den 1 januari 2001 (2002 års taxering).

Även för hyreshus (bostadsdelen) gör reger- ingen bedömningen att skattesatsen bör sänkas samt att sänkningen, på samma sätt som beträf- fande småhusen, görs retroaktiv. Syftet är att skapa förutsättningar för lägre hyresnivåer och stimulera till ökad produktion av hyresrätter. För innevarande år är skattesatsen 0,7 procent. Regeringen föreslår att skattesatsen för hyreshus (bostadsdelen) sänks till 0,5 procent fr.o.m. den 1 januari 2001 (2002 års taxering).

Förslagen medför ändringar i 3§ lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.

PROP. 2001/02:1

Översyn av reglerna om fastighetsskatt

Enligt regeringens uppfattning bör fastighetsbe- skattningen utredas på nytt. Ett sådant utred- ningsuppdrag bör emellertid ges en annan in- riktning än de många utredningar som tidigare behandlat denna fråga. En ny utredning bör ges möjlighet att pröva lösningar som kan innebära avsteg från nu gällande principer för fastighets- beskattningen under förutsättning att de fördel- ningsmässiga konsekvenserna är acceptabla.

Regeringen avser att så snart som möjligt återkomma med utredningsdirektiv.

8.3.2Omräkningsförfarandet vid fastighetstaxeringen

Regeringens bedömning: Omräkningsförfarandet bör avskaffas och ersättas av regler om en för- enklad fastighetstaxering mellan de allmänna fas- tighetstaxeringarna.

Skälen för regeringens bedömning: Vid allmän fastighetstaxering bestäms för varje taxeringsen- het ett basvärde som skall motsvara 75 procent av enhetens marknadsvärde. Basvärdet bestäms med hänsyn till det genomsnittliga prisläget un- der andra året före det år då den allmänna fastig- hetstaxeringen sker. Prisutvecklingen mellan de allmänna fastighetstaxeringarna beaktas genom det årliga omräkningsförfarandet. Detta innebär att basvärdet skall omräknas med hjälp av ett omräkningstal som fastställs av RSV med hänsyn till det genomsnittliga prisläget i olika prisut- vecklingsområden under tolvmånadersperioden den 1 juli andra året före taxeringsåret och den 30 juni året före taxeringsåret.

Fastighetstaxeringsutredningen har i betän- kandet Fastighetstaxering – precision, påver- kansmöjligheter, individuella bedömningar (SOU 2000:10) föreslagit att omräkningsförfa- randet skall avskaffas och att det i stället skall göras en förenklad fastighetstaxering mitt emel- lan de allmänna fastighetstaxeringarna. Förslaget innebär att allmän fastighetstaxering, på samma sätt som för närvarande, skall ske vart sjätte år. Regeringen anser att förslaget nu bör genomfö- ras. Det förenklade förfarandet bör enbart om- fatta småhus-, lantbruks- och hyreshusenheter.

193

PROP. 2001/02:1

Allmän fastighetstaxering sker för närvarande vart sjätte år räknat fr.o.m. år 1988 för hyreshus-, elproduktions- och industrienheter, år 1990 för småhusenheter och år 1992 för lantbruksenheter. Nästa allmänna fastighetstaxering för småhus- enheter, som alltså skulle ske år 2002, har dock flyttats fram till år 2003 (prop. 1999/2000:100, bet. 1999/2000:FiU20, rskr. 1999/2000:261, SFS 2000:542). Eftersom nästa allmänna fastighets- taxering för lantbruksenheter skall äga rum år 2004 kommer förberedelsearbetet inför denna och inför den allmänna fastighetstaxeringen år 2003 delvis att sammanfalla. En sådan ordning framstår som mindre lämplig. Mot denna bak- grund anser regeringen att den allmänna fastig- hetstaxeringen för lantbruk bör flyttas fram till år 2005 och den allmänna fastighetstaxeringen för hyreshus m.m. till år 2007. I fortsättningen bör allmän fastighetstaxering ske vart sjätte år räknat fr.o.m. år 2003 för småhusenheter, år 2005 för lantbruksenheter och år 2007 för hy- reshus-, elproduktions- och industrienheter. Ett system med förenklade fastighetstaxeringar mitt emellan de allmänna fastighetstaxeringarna inne- bär att en taxering av fastigheter kommer att genomföras varje år. En förenklad fastighetstaxe- ring bör kunna göras första gången för hyreshus år 2004, för småhus år 2006 och för lantbruk år 2008.

Omräkning för respektive kategori av fastig- heter bör göras fram till dess att fastigheterna blir föremål för en allmän eller en förenklad fastighetstaxering. Detta innebär att det kommer att äga rum en omräkning för småhus, hyreshus och lantbruk år 2002. År 2003 kommer det att äga rum en omräkning för hyreshus och lant- bruk och år 2004 en omräkning för lantbruk.

En proposition med detta innehåll kommer att lämnas till riksdagen senare i höst.

8.3.3Successivt genomslag av höjda taxeringsvärden vid fastighetsbeskattningen

Regeringens bedömning: Höjs taxeringsvärdena vid en allmän eller en förenklad fastighetstaxe- ring skall detta inte omedelbart slå igenom vid uttaget av fastighetsskatt. I stället bör endast en tredjedel av höjningen slå igenom taxeringsåret och lika mycket under vart och ett av de två där- på följande åren.

Skälen för regeringens bedömning: Regering- ens förslag om att avskaffa omräkningsförfaran- det och införa en förenklad fastighetstaxering innebär att t.ex. småhus taxeras om vart tredje år. Om fastighetspriserna ökar under en längre tid skulle utan särskilda åtgärder en sådan ordning kunna innebära kraftiga språngvisa höjningar av taxeringsvärdena – och därmed uttaget av fastig- hetsskatt – vid varje allmän eller förenklad fas- tighetstaxering. Enligt regeringens uppfattning bör en sådan konsekvens av de nya reglerna om möjligt undvikas. Inom Finansdepartementet har det därför påbörjats ett arbete som syftar till att åstadkomma regler som innebär att höjda taxeringsvärden endast stegvis tillåts slå igenom på fastighetsskatten. Avsikten är att regeringen senast under nästa år skall lägga fram ett förslag med denna inriktning.

Sådana regler bör i princip ges den utform- ningen att en höjning av taxeringsvärdet på en enskild fastighet när det gäller uttaget av fastig- hetsskatt endast slår igenom med en tredjedel under det året taxeringen sker och med motsva- rande andel under vart och ett av de därpå två följande åren fram till nästa allmänna eller för- enklade fastighetstaxering. Om taxeringsvärdet på ett visst småhus höjs från 600 000 kronor till 630 000 kronor skall alltså underlaget för fastig- hetsskatt för det år höjningen sker uppgå till (600 000 + 1/3 av 30 000 =) 610 000 kronor. För de två följande åren skall underlaget uppgå till 620 000 resp. 630 000 kronor.

Regler av detta slag har den fördelen att om taxeringsvärdena höjs fördelas det ökade skatte- uttaget över flera år. Kraftiga höjningar av fas- tighetsskatten undviks och skatteeffekterna av systemet blir möjliga att förutsäga.

8.4Förmögenhetsskatt

Regeringens förslag: Fribeloppet för uttag av förmögenhetsskatt höjs fr.o.m. 2003 års taxering från 1 000 000 kronor till 1 500 000 kronor för ensamstående och från 1 500 000 kronor till 2 000 000 kronor för sambeskattade par.

Skälen för regeringens förslag: Förmögenhets- skatt utgår på den del av den skattepliktiga för- mögenheten som överstiger ett fribelopp. Vid

194

beräkningen av den skattepliktiga förmögenhe- ten skall fastighet i Sverige tas upp till taxerings- värdet.

Regeringen konstaterade i budgetpropositio- nen för 2001 (avsnitt 9.4) att en återgång till det årliga omräkningsförfarandet i fastighetstaxe- ringen skulle innebära att taxeringsvärdena inför 2002 års förmögenhetstaxering skulle höjas kraf- tigt. Med ett oförändrat fribelopp skulle detta innebära att ett större antal enskilda än tidigare skulle redovisa en beskattningsbar förmögenhet och därmed bli skyldiga att betala förmögenhets- skatt. För att begränsa effekterna av de höjda taxeringsvärdena aviserades i budgetpropositio- nen att fribeloppet fr.o.m. 2002 års taxering skulle höjas från 900 000 kronor till 1 miljon kronor för ensamstående och till 1,5 miljoner kronor för sambeskattade par. Ett sådant förslag presenterades senare under hösten 2000. Lag- stiftningen trädde i kraft den 1 januari 2001 (prop. 2000/01:31, bet. 2000/01:SkU11 och 2000/01:SkU13, rskr. 2000/01:129, SFS 2000:1422).

För att ytterligare begränsa förmögenhets- skatteeffekterna av höjda taxeringsvärden före- slår regeringen att fribeloppen höjs till 1,5 miljo- ner kronor för ensamstående och 2 miljoner kronor för sambeskattade par. De nya fribelop- pen bör gälla fr.o.m. den 1 januari 2002. Detta medför att antalet skattskyldiga till förmögen- hetsskatt beräknas minska med drygt 42 procent från 520 000 till 300 000. Förändringen medför även att antalet småhusägare som betalar förmö- genhetsskatt beräknas minska med 120 000 från 280 000 till 160 000.

Förslaget medför ändringar i 19 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.

Översyn av förmögenhetsskattelagstiftningen

Regeringen avser att tillsätta en utredning med uppgift att se över reglerna om förmögenhetsbe- skattningen. De nuvarande reglerna har kritise- rats från skilda utgångspunkter, bl.a. för bristan- de enhetlighet i behandlingen av olika tillgångar och för de fördelningspolitiska effekterna. Enligt regeringens mening finns det därför anledning att nu göra en generell översyn av förmögen- hetsskatten.

Regeringen avser att så snart som möjligt återkomma med utredningsdirektiv.

PROP. 2001/02:1

8.5Företagsskattefrågor

8.5.1Beskattning av investmentföretag och värdepappersfonder

Regeringens förslag: Schablonintäkten för in- vestmentföretag sänks till samma nivå som för värdepappersfonder, dvs. 1,5 procent. Vidare slopas den nuvarande begränsningen att avdrag för utdelning inte får föranleda underskott. Det- ta gäller såväl investmentföretag som värdepap- persfonder.

Skälen för regeringens förslag: Med invest- mentföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som uteslutande el- ler så gott som uteslutande förvaltar värdepapper eller liknande tillgångar. För att kvalificera sig som investmentföretag krävs ett välfördelat vär- depappersinnehav i syfte att erbjuda andelsägar- na riskspridning samt att ett stort antal fysiska personer äger andelar i företaget.

För investmentföretag gäller särskilda skatte- regler. De beskattas inte för kapitalvinster och kapitalförluster är inte avdragsgilla. I stället skall ett belopp som motsvarar 2 procent av värdet på deras aktier och andra delägarrätter vid beskatt- ningsårets ingång tas upp till beskattning. In- täktsräntor och uppburen utdelning tas upp till beskattning. Förvaltningskostnader och utgifts- räntor skall dras av. Även lämnad utdelning skall dras av, dock inte med så högt belopp att det föranleder underskott.

Särreglerna skall ses mot bakgrund av att in- vestmentföretaget är ett mellanled. I princip skall skatt tas ut i två led. En gång på företagsnivå (hos de företag investmentföretaget investerat i) och en gång på aktieägarnivå (hos dem som inve- sterat i investmentföretaget). Beskattas invest- mentföretaget enligt vanliga regler uppkommer beskattning i tre led. Man kan därför hävda att investmentföretag bör slippa beskattning. Men genom att kapitalvinster inte beskattas, till skill- nad från vad som gäller för fysiska personer, uppkommer ett incitament att äga aktier indirekt via investmentföretag. Schablonintäkten syftar till att motverka detta incitament och skapa ne- utralitet mellan direkt och indirekt aktieägande.

Nivån på schablonintäkten fastslogs med ut- gångspunkt från de antaganden som gjordes av Utredningen om reformerad företagsbeskatt-

195

PROP. 2001/02:1

ning (SOU 1989:34), bl.a. att tio procent av en direktägd aktieportfölj årligen omsätts. En närmare analys visar att det vid detta antagande inte finns någon entydigt bestämd schablonintäktsnivå som generellt sett skapar neutralitet mellan en direktägd aktieportfölj och en placering via ett investmentföretag. Nivån på den schablonintäkt som skapar neutralitet mellan de olika formerna av ägande är beroende av individens placeringshorisont.

Värdepappersfonder beskattas enligt liknande regler som de som gäller för investmentföretag. För värdepappersfonder är dock schablonintäk- ten 1,5 procent i stället för 2 procent.

Den högre schablonintäkten för investment- bolag har motiverats med att investmentbolag, till skillnad från värdepappersfonderna, kan ta upp lån och att räntekostnaderna reducerar schablonintäkten.

Vid en närmare prövning visar sig dock detta motiv inte vara hållbart. Det beaktar nämligen inte det förhållandet att den slutlige ägaren - i frånvaro av avdragsrätten för räntor hos mellan- handen -har möjlighet att uppnå samma resultat genom egen upplåning. Nivån på schablonintäk- ten för investmentföretag bör således sänkas till den nivå som gäller för värdepappersfonder, dvs. 1,5 procent.

Enligt gällande regler får utdelningsavdraget för investmentföretag och värdepappersfonder inte föranleda underskott. Begränsningen kan försvåra för dessa att upprätthålla en jämn utdel- ningspolitik. Med hänsyn härtill och då begräns- ningen närmast har karaktär av en ordningsföre- skrift bör den kunna slopas.

Regeringens förslag föranleder ändringar i 39 kap. 14 § inkomstskattelagen.

tagens vinster beskattas både i dotterföretaget och i moderföretaget. Detta är inte önskvärt ef- tersom en vinst endast bör beskattas en gång i företagssektorn. Härtill kommer att dagens sys- tem många gånger kan kringgås. Många företag har strukturerat sina innehav av dotterbolag på så sätt att vinstgivande aktieförsäljningar sker i länder där kapitalvinster på försäljningar av dot- terbolag inte beskattas. Förlustförsäljningar rea- liseras däremot i Sverige med avdragsrätt för den uppkomna förlusten. Den beskrivna situationen är inte acceptabel. Dessutom medför det förhål- landet att kapitalvinster på aktier i dotterföretag m.m. är skattefria i en del andra länder att det är svårt att upprätthålla beskattningen i Sverige. Mot denna bakgrund har regeringen tidigare förklarat att det är angeläget att avskaffa kapital- vinstbeskattningen på näringsbetingade andelar i bolagssektorn (prop. 1998/99:15 s. 116). Frågan rymmer emellertid en mängd komplexa och svå- ra frågeställningar och har därför utretts av 1998 års Företagsskatteutredningar (dir. 1998:55 och dir. 1998:74).

Utredningarna lämnade i februari 2001 det gemensamma betänkandet Utdelningar och ka- pitalvinster på företagsägda andelar (SOU 2001:11). Huvudförslaget är att kapitalvinster - på samma sätt som gäller för utdelning mellan svenska bolag och är huvudregel när det gäller utdelning från utländskt bolag - på näringsbe- tingade andelar skall vara skattefria. I konse- kvens härmed föreslås även att kapitalförluster vid försäljningar av näringsbetingade andelar inte längre skall vara avdragsgilla. En sådan föränd- ring av skattebestämmelserna kan emellertid ge upphov till oönskade skatteplaneringsåtgärder i form av s.k. ränteavdragsarbitrage. Med detta förstås att ett svenskt företag lånefinansierar in- vesteringar i dotterföretag i länder med låg eller

8.5.2Utdelningar och kapitalvinster på obefintlig bolagsskatt. Genom avdragsrätten för

företagsägda andelar

Regeringens bedömning: Regeringen anser det angeläget att avskaffa beskattningen av kapital- vinster på näringsbetingade andelar. Ett förslag om detta kan dock lämnas tidigast under våren 2002.

Skälen för regeringens bedömning: Nuvarande beskattning av företagens kapitalvinster på ande- lar i dotter- och intresseföretag medför att före-

låneråntan skulle skattepliktiga inkomster i det svenska moderföretaget transformeras till en skattefri kapitalvinst vid avyttring av dotterbola- get. Motsvarande gäller även vid utdelning från det utländska dotterbolaget. För att motverka ränteavdragsarbitrage och även i övrigt motverka att den svenska bolagsskattebasen urholkas före- slås även nya och utvidgade regler för beskatt- ning av s.k. CFC-bolag (controlled foreign company).

Betänkandet har remissbehandlats och försla- get om att undanta både utdelning och kapital- vinster på näringsbetingade andelar från beskatt-

196

ning har i huvudsak mottagits positivt av remiss- instanserna. På andra och väsentliga punkter har dock framförts omfattande och bitvis hård kri- tik. Kritiken tar bl.a. sikte på de föreslagna CFC- reglerna.

Som nämnts anser regeringen att det är ange- läget att avskaffa kapitalvinstbeskattningen på näringsbetingade andelar. Mot bakgrund av de många synpunkter som remissinstanserna läm- nat är det dock nödvändigt att förbättra besluts- underlaget innan definitiv ställning kan tas till utredningsförslagets många detaljer. Därutöver rymmer frågan vissa gemenskapsrättsliga aspek- ter som bör analyseras vidare. Inom Rege- ringskansliet pågår ett intensivt arbete med dessa frågor men frågornas omfattning och komplexi- tet innebär att ett lagförslag till riksdagen kan lämnas tidigast under våren 2002.

8.5.3Vissa småföretagsinriktade skattefrågor

Regeringen kommenterar här ett antal aktuella företagsskattefrågor med särskild betydelse för småföretagen.

3:12-utredningen

Regeringen tillsatte 1999 den s.k. 3:12- utredningen. Den har två huvuduppgifter dels en översyn av de särskilda reglerna för aktiva ägare i fåmansaktiebolag (bl.a. analyser av alternativa underlag för inkomstklyvning), dels en översyn av arvs- och gåvoskattereglerna vid generations- skiften av företagsförmögenhet. Enligt direkti- ven skall utredningen vara klar den 31 oktober 2001. Utredningsarbetet har dock fördröjts bl.a. genom byte av särskild utredare som begärt för- längd utredningstid till den 31 maj 2002. Reger- ingen avser att besluta om en sådan förlängning.

Av vad regeringen inhämtat är utredningens arbete förhållandevis långt framskridet i genera- tionsskiftesfrågorna. De stora problemen vid ge- nerationsskiften gäller den bristande samord- ningen mellan arvs- och gåvobeskattning, förmögenhetsbeskattning och inkomstbeskatt- ning. Regeringen ämnar återkomma med förslag till lösningar på dessa problem när utredningen slutfört sitt arbete.

För de grundläggande 3:12-frågorna kvarstår ett betydande arbete för utredningen. Detta gäll- er prövning och eventuell konstruktion av alter- nativa underlag för inkomstklyvning (enkelbe-

PROP. 2001/02:1

skattat eget kapital och schablonlönemodell), liksom bedömning av klyvningsräntans höjd och av reglerna för den skattemässiga behandlingen av förluster (inklusive samspelet mellan de grundläggande 3:12-reglerna och reglerna om uppskov vid andelsbyten). Regeringen avser att komma med förslag till förändringar efter det att utredningen utfört sitt arbete och regeringen prövat dess förslag.

Förenklingsarbete

Trots de grundläggande invändningar som kan riktas mot s.k. schablonbeskattning anser reger- ingen att det är angeläget att ett sådant system blir föremål för en djupare analys. RSV utreder nu frågan. En RSV-rapport om schablonbeskatt- ning av vissa kontantbranscher väntas i januari 2002. Regeringen avser att återkomma med en bedömning om schablonbeskattning efter det att RSV redovisat sin rapport.

Skattetillägg

För att utreda skattetilläggssystemet tillkallade regeringen under år 1999 en särskild utredare. Den särskilde utredaren, 1999 års skattetilläggs- kommitté, lämnade i februari 2001 betänkandet Skattetillägg m.m. (SOU 2001:25).

Förslagen i betänkandet går ut på att det in- förs ett subjektivt rekvisit som förutsättning för att påföra skattetillägg. Remissomgången visar att företrädare för näringslivet i princip är positi- va till förslagen. Från flera myndigheters sida märks en mer kritisk inställning till centrala delar av förslagen. Regeringen avser att föreslå föränd- ringar i skattetilläggssystemet. Ett slutligt ställ- ningstagande kräver emellertid ytterligare bered- ning.

8.6Energi- och miljöskatter m.m.

8.6.1En fortsatt grön skatteväxling

I förra årets budgetproposition presenterades en strategi för en successivt ökad miljörelatering av skattesystemet genom grön skatteväxling. Det första steget i denna strategi togs år 2001. Grun- den för strategin är att höjda skatter på energi- och miljöområdet växlas mot sänkta skatter på arbete. Skatteväxlingsstrategin beräknas under en tioårsperiod omfatta sammanlagt 30 miljarder kronor.

197

PROP. 2001/02:1

Under inledningsåret var den totala omslut- ningen 3,3 miljarder kronor. Inriktningen var då att ge koldioxidskatten en ökad tyngd i förhål- lande till energiskatten. Skattehöjningarna på energiområdet koncentrerades till fossila bräns- len för uppvärmning och till elförbrukning. Med undantag för dieselolja berördes transportområ- det endast av den årliga indexuppräkningen av skattesatserna. Jämfört med skattehöjningarna på bränslen för uppvärmning genomfördes en- dast en måttlig höjning av skatten på dieselolja. Med undantag för den höjda skatten på dieselolja påverkade inte åtgärderna industriell tillverkning, jordbruk, skogsbruk och vattenbruk.

Skatterna på arbete sänktes genom att grund- avdragen för löntagare och pensionärer höjdes med mellan 1 100 och 1 200 kronor och genom att arbetsgivaravgifterna och motsvarande avgif- ter för egenföretagare sänktes med 0,1 procent- enheter.

I samband med denna skatteväxling justerades enligt gällande regler energi- och koldioxidskat- tesatserna med hänsyn till förändringarna i kon- sumentpriserna (konsumentprisindex, KPI). Vid detta tillfälle ändrades samtidigt den basmånad som används vid indexjämförelsen och justering- en uppgick då till 0,58 procent.

För år 2002 föreslås att ett andra steg tas i skatteväxlingen. I avsnitt 8.2.2 föreslås sänkt skatt på arbete i form av en höjning av grundav- dragen i inkomstskatten. Energiskattehöjningar- na följer samma inriktning som förra årets. Hu- vudlinjen är att höja koldioxidskatten på bränslen som används för uppvärmning och att höja energiskatten på el. I samband med detta görs också den årliga indexomräkningen av skat- tesatserna där hänsyn tas till prisutvecklingen. Vidare föreslås en höjning av avfallsskatten. I de följande avsnitten presenteras de olika delarna i förslaget.

8.6.1.1 Höjd koldioxidskatt på bränslen

Regeringens förslag: Koldioxidskatten på bräns- len höjs med 15 procent. För drivmedlen sänks dock energiskattesatserna lika mycket som kol- dioxidskattesatserna höjs. Drivmedel som endast belastas med koldioxidskatt undantas dock från denna höjning. Omläggningen utformas så att skattebelastningen för tillverkningsindustrin, jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäring- arna blir oförändrad. För alla bränslen, inklusive drivmedlen, tillkommer dock höjningar på grund av indexuppräkningen av skattesatserna.

Skälen för regeringens förslag: I likhet med be- dömningen när skatteväxlingen inleddes anser regeringen att det är viktigt att fortsätta att öka tyngden av koldioxidskatten i förhållande till energiskatten. Då regeringen anser det vara sär- skilt angeläget att åstadkomma en begränsning av koldioxidutsläppen bör åtgärderna med avse- ende på energibeskattningen av fossila bränslen för nästa år renodlas till att avse koldioxidskat- ten. Detta åstadkoms genom att koldioxidskat- ten nu höjs med 15 procent. Energiskatten änd- ras inte för bränslen som används för uppvärmning. För drivmedlen sänks däremot energiskattesatsen med det belopp som motsva- rar den beloppsmässiga koldioxidskattehöjning- en, så att det sammanlagda skatteuttaget för drivmedel inte ändras. När gasol, metan och na- turgas används som drivmedel belastas de inte med någon energiskatt. För att även skatten på dessa drivmedel skall vara oförändrad, undantas de från höjningen av koldioxidskatten. Skatte- satsändringarna av förslaget för de vanligaste bränslena framgår av tabell 8.5.

Höjningarna av koldioxidskatten utformas så att skattebelastningen för tillverkningsindustrin samt jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruks- näringarna blir oförändrad. Detta åstadkoms ge- nom att den procentuella koldioxidskattelättna- den för dessa sektorer höjs från 65 till 70 procent. I avsnitt 8.6.1.3 redovisas de skattehöj- ningar som sker på grund av indexuppräkningen.

198

8.6.1.2 Höjd energiskatt på el

Regeringens förslag: Energiskatten på el höjs med 1,2 öre per kWh. Till det kommer index- uppräkningen av skatten. Miljöbonusen på vind- kraft bibehålls på dagens nivå, 18,1 öre per kWh.

Skälen för regeringens förslag: En höjning av koldioxidskatten på fossila bränslen begränsar användningen av dessa, men innebär samtidigt att det relativa priset på el sjunker. Det kan med- föra att elanvändningen ökar och motiverar att energiskatten på el höjs för att motverka detta. Samtidigt med den föreslagna höjningen av kol- dioxidskatten föreslås därför en energiskattehöj- ning på el med 1,2 öre per kWh för samtliga energiskattesatser på el. Den nuvarande skatte- friheten för förbrukning av el inom tillverk- ningsindustrin samt inom jordbruks-, skogs- bruks- och vattenbruksnäringarna behålls.

Regeringen anser att det stöd som ges till vindkraften genom miljöbonusen och som mot- svarar 18,1 öre per kWh skall bibehållas på oför- ändrad nivå. Med nuvarande utforming av lagen om skatt på energi är avdraget knutet till den högsta skattesatsen på el. Regeringen anser att denna anknytning inte längre är motiverad, ef- tersom stödet till vindkraft bör övervägas samlat (se utgiftsområde 21). Denna anknytning tas därför nu bort.

I följande avsnitt redovisas skattehöjningar som sker på grund av indexuppräkningen.

8.6.1.3Skattesatsuppräkning efter prisutvecklingen (indexering)

Regeringens förslag: Höjningar sker av samtliga energi- och koldioxidskattesatser motsvarande förändringarna i konsumentprisindex under pe- rioden juni 2000–juni 2001.

Skälen för regeringens förslag: En automatisk indexuppräkning sker av skatterna på energiom- rådet. Varje år, senast i november, skall regering- en beräkna det kommande kalenderårets energi- och koldioxidskattesatser med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen. Förändringen av skattesatserna baseras på förändringen i konsu- mentprisindex mellan juni månad två år före be-

PROP. 2001/02:1

skattningsåret och juni månad året före beskatt- ningsåret.

Vid beräkningen av de nya skattesatser som blir följden av regeringens förslag till fortsatt grön skatteväxling har hänsyn tagits till den in- dexering som skall ske för kalenderåret 2002. För perioden juni 2000–juni 2001 har index höjts med 2,71 procent. Av förenklingsskäl görs i budgetpropositionen denna indexuppräkning för samtliga energi- och koldioxidskattesatser, dvs. inte enbart för de skattesatser som berörs av den gröna skatteväxlingen

Indexuppräkningen av skattesatserna på el medför en ytterligare höjning som varierar mel- lan 0,3 och 0,5 öre per kWh beroende på nuva- rande skattesats. Totalt höjs alltså energiskatten på el med mellan 1,5 och 1,7 öre per kWh. Den allmänna skattenivån för hushållen och service- sektorerna kommer efter höjningen att uppgå till 14 öre per kWh i vissa kommuner i norra Sverige samt till 19,8 öre per kWh för övriga delar av landet. Den särskilda skattesatsen för el som förbrukas för el-, gas-, värme- eller vattenför- sörjning höjs till 17,4 öre per kWh.

Exempel på de sammanlagda föreslagna skat- teförändringarna för de vanligaste drivmedlen i miljöklass 1 (MK 1) och eldningsolja samt för el presenteras i tabell 8.5. För el avser skattesatser- na hushållsförbrukningen i södra respektive nor- ra delarna av landet. Gränsen går ungefär efter en linje mellan norra Värmland och Örnsköldsvik.

Tabell 8.5 Energiskattehöjningar samt indexuppräkning för vissa bränslen och el för år 2002

Energislag	Koldioxid-	Energiskatt	Indexupp-	Summa
	skatt		räkning
Bensin,	+ 0,19	-0,19	+ 0,12	+ 0,12
MK 1
kr/liter
Dieselolja,	+ 230	-230	+ 82	+ 82
MK 1 kr/m3
Eldnings-	+ 230	0	+ 60	+290
olja kr/m3
El, södra	-	+ 1,2	+ 0,5	+ 1,7
Sverige
öre/kWh
El, norra	-	+1,2	+ 0,3	+ 1,5
Sverige
öre/kWh

En jämförelse mellan dagens skattesatser och de nya nivåerna redovisas i tabell 8.6. Jämförelsen avser bensin och dieselolja, båda i miljöklass 1,

199

PROP. 2001/02:1

som är de kvaliteter som finns på bensinstatio- nerna. Den angivna totala punktskattesatsen om- fattar såväl energiskatt som, vad gäller bränslen, koldioxidskatt.

Tabell 8.6 Nuvarande och föreslagna skattesatser på vissa bränslen och el

Energislag	Nuvarande total punkt-	Föreslagen total punkt-
	skattesats	skattesats
Bensin, MK 1 kr/liter	4,50	4,62

Dieselolja, Mk 1	3 039	3 121
kr/m3
Eldningsolja kr/m3	2 215	2 505
El, södra Sverige	18,1	19,8
öre/kWh
El, norra Sverige	12,5	14,0
öre/kWh

8.6.1.4 Höjd avfallsskatt

Regeringens förslag: Skatten på avfall som depo- neras höjs från 250 till 288 kr per ton avfall.

Skälen för regeringens förslag: En ny lag om skatt på avfall (avfallsskattelagen) trädde i kraft den 1 januari 2000. Skattesatsen är 250 kr per ton avfall. Avsikten är att avfallsskatten skall öka de ekonomiska incitamenten att behandla avfall på ett från miljö- och naturresurssynpunkt bättre sätt. Skatten skall således begränsa mängden av- fall som deponeras.

Enligt lagen skall skatt betalas för avfall som förs in till en avfallsanläggning där farligt avfall eller annat avfall till en mängd av mer än 50 ton per år slutligt förvaras (deponeras) eller förvaras under längre tid än tre år. Skatt skall också i motsvarande fall betalas för avfall som upp- kommer inom en anläggning där det huvudsakli- gen bedrivs annan verksamhet än avfallshanter- ing.

Som ett led i den fortsatta gröna skatteväx- lingen föreslår regeringen nu att avfallsskattesat- sen höjs från dagens 250 kr till 288 kr per ton av- fall. Härigenom ges både enskilda, kommuner och producenter ett ökat ekonomiskt incitament att minska mängden avfall som deponeras. Detta ligger i linje med den avfallsstrategi som utveck- lats inom EU och som primärt syftar till att styra bort mängden avfall från deponering genom

minskning av mängden avfall och en ökad grad av återanvändning och återvinning.

8.6.2Fordonsskatt på jordbrukstraktorer

Regeringens förslag: Fordonsskatten på jord- brukstraktorer slopas.

Skälen för regeringens förslag: I budgetpropo- sitionen för år 2001 föreslogs att beskattningen av arbetsmaskiner skall ses över. Den 19 april 2001 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppgift att se över vägtrafikbe- skattningens utformning (dir. 2001:12). I enlig- het med vad som aviserades i 2001 års ekono- miska vårproposition skall översynen av beskattningen av arbetsmaskiner redovisas med förtur.

Till arbetsmaskiner räknas bl.a. jordbrukstrak- torer. Fordonsskatten för en jordbrukstraktor är 225 kr per år. Jordbrukets traktorer används hu- vudsakligen utanför det allmänna vägnätet. Det finns därför skäl, som ett led i hävdandet av det svenska jordbrukets konkurrenskraft, att slopa fordonsskatten på jordbrukstraktorer.

8.6.3Alkylatbensin

Regeringens bedömning: Av miljöskäl är det mo- tiverat att öka användningen av alkylatbensin i tvåtaktsmotorer. En skattesänkning skulle kun- na användas som styrmedel. Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att undersöka de tekniska för- utsättningarna för och de miljömässiga effekter- na av en sådan skattesänkning.

Skälen för regeringens bedömning: Länsstyrel- sen i Västra Götaland har i rapporten Mindre gift på drift lämnat förslag om att sänka bensinskat- ten med 1,50 kr per liter för alkylatbensin som används i fritidsbåtar. Alkylatbensin är betydligt renare och avger mindre mängd hälso- och mil- jöskadliga ämnen i avgaserna än traditionell mo- torbensin. Tillgångarna av alkylatbensin är dock begränsade varför den i första hand bör användas i tvåtaktsmotorer där förbränningen är mer ofullständig än i andra motorer. Tvåtaktsmoto-

200

rer är vanliga i båtmotorer, motorsågar och and- ra arbetsredskap samt snöskotrar. Däremot är det inte motiverat att använda alkylatbensinen i bilmotorer och därför är det inte heller motiverat att använda skatten som styrmedel för sådan an- vändning.

För att styra användningen till de områden där alkylatbensinen gör mest miljönytta är det ange- läget att undersöka de tekniska förutsättningarna för att åstadkomma detta. Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att genomföra en sådan undersök- ning. Även de miljömässiga effekterna, såsom eventuella effekter av förändringar i tillverk- ningsprocessen av att öka alkylatanvändningen, bör undersökas.

8.6.4Skattestrategi för alternativa drivmedel

Regeringens bedömning: Regeringen anser det angeläget att en fortsatt introduktion av alterna- tiva drivmedel stimuleras och att en strategi för skattenedsättning för dessa bränslen läggs fram. Strategin innefattar att skattelättnader ges i form av dels en energi- och koldioxidskattebefrielse för pilotprojektsdispenser i enskilda fall, dels en generell koldioxidskattebefrielse för koldioxidneutrala drivmedel med stöd av ett s.k. 8.4-beslut.

Skälen för regeringens bedömning: I 2001 års ekonomiska vårproposition angavs att regering- en, för att stimulera en fortsatt introduktion av alternativa drivmedel till sommaren 2001 avsåg att fastlägga en strategi för hur skattenedsättning för dessa drivmedel skall ske. Målet för den stra- tegi som här presenteras i sina huvuddrag, är att stimulera utvecklingen och introduktionen i större skala av alternativa drivmedel för motor- drivna fordon.

Med dagens skattebestämmelser tas full ener- gi- och koldioxidskatt ut även för alternativa drivmedel, såvida inte undantag avseende pilot- projekt kan tillämpas. Skattestrategin för alterna- tiva drivmedel bör utformas så att den på ett kostnadseffektivt sätt bidrar till att uppställda miljömål uppnås. Det samlade uttaget av energi- och koldioxidskatt på de aktuella drivmedlen bör därför begränsas. De möjligheter som står till buds för att uppnå detta är pilotprojektsbe- stämmelserna i lagen om skatt på energi, som

PROP. 2001/02:1

bygger på rådets direktiv 92/81/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på mineraloljor (EGT L 316, 31.10.1992 s. 12, Celex 392L0081) och möjlighe- ten att ansöka om 8.4-undantag enligt samma direktiv. Frågan om stöd utanför skattesystemet berörs inte av strategin.

Mot den angivna bakgrunden anser regeringen att följande huvudkomponenter i strategin bör läggas fast. Skattenedsättning kan ske antingen via pilotprojekt, för vilka medges befrielse från både energi- och koldioxidskatt, eller genom ge- nerell koldioxidskattebefrielse med stöd av ett beslut enligt artikel 8.4 i mineraloljedirektivet. En ekonomisk ram för skattestrategin skall fast- ställas och strategin skall följas upp och utvärde- ras.

För pilotprojekt avsätts 0,15 miljarder kronor per kalenderår. Intäktsbortfallet för en generell koldioxidskattebefrielse för koldioxidneutrala drivmedel beräknas till cirka 0,75 miljarder kro- nor per år. Det beräknade bortfallet avses täcka såväl användning av drivmedel i ren form som i blandning med andra produkter.

Innan regeringen kan föreslå nödvändiga lag- ändringar måste rådet godkänna en ansökan om 8.4-undantag enligt mineraloljedirektivet avse- ende den generella koldioxidskattebefrielsen. Godkännande av EU-kommissionen krävs vida- re enligt statsstödsreglerna avseende både pilot- projekt och den generella koldioxidskattebefriel- sen. Innan dessa ansökningar kan färdigställas inom Regeringskansliet, måste det läggas fast den närmare innebörden av vilka produkter som ryms inom begreppet koldioxidneutrala drivme- del samt hur koldioxidskattebefrielsen för sådana drivmedel bör utformas i skattelagstiftningen. En utredning om detta bör ske skyndsamt, så att ansökan kan lämnas in till rådet och kommissio- nen i sådan tid att godkännanden kan ges i god tid innan skattestrategin kan börja tillämpas år 2003. Formerna för hanteringen av ärenden om pilotprojekt och den generella koldioxidskatte- befrielsen bör göras så enkla som möjligt. Samti- digt är det dock viktigt att utforma systemet så att en tillfredsställande skattekontroll möjliggörs och riskerna för skatteundandraganden, särskilt beträffande bränsleblandningar, i möjligaste mån minimeras.

201

PROP. 2001/02:1

8.6.5Justeringar i svavelskatten

Regeringens förslag: För eldningsolja och andra oljeprodukter tas i dag ingen svavelskatt ut om svavelhalten är högst 0,1 viktprocent. Detta gränsvärde sänks till 0,05 viktprocent.

Skälen för regeringens förslag: Svavelskatten har fungerat som ett effektivt styrmedel för att reducera svavelutsläppen från de beskattade bränslena. Skatt tas ut för samma produkter som är belastade med energi- och koldioxidskatt, dvs. mineraloljeprodukter, naturgas och kolbränslen. Dessutom beskattas torv. För villaolja och andra lätta oljor styr skatten endast ned till gränsen för skattefrihet som går vid en svavelhalt på 0,1 viktprocent.

Det har funnits lätta eldningsoljor med sva- velhalter ned till 0,05 procent på marknaden men oljebolagen har haft svårt att intressera köparna för dessa lågsvavliga kvaliteter på grund av ett något högre pris. En sänkning av skattefrigrän- sen kan väntas få till följd att olja med en svavel- halt under 0,05 viktprocent prismässigt blir kon- kurrenskraftigare i förhållande till oljor med högre svavelhalt. Anledningen är att eldningsolja med svavelhalter i intervallet över 0,05 men un- der 0,1 viktprocent nu kommer att belastas med 54 kronor per kubikmeter i svavelskatt.

Sänkningen av gränsen för uttag av svavelskatt bedöms leda till en snabb marknadsanpassning av utbudet på lågsvavlig olja. En viss ökning av statens intäkter kan komma att ske under en kortare övergångsperiod, men effekten bedöms ändå som ringa.

Skälen för regeringens förslag: Sverige, liksom Finland, fick vid anslutningen till EU möjlighet att tillämpa vissa begränsningar i fråga om pri- vatpersoners införsel av alkoholdrycker och to- baksvaror från ett annat EU-land. Undantaget utformades i överensstämmelse med ett redan gällande undantag för Danmark och hänvisade till artikel 26 i rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punkt- skattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor (EGT nr L 076, 23.3.1992 s. 1, Celex 392L0012) det s.k. cirkula- tionsdirektivet. Enligt de regler som allmänt gäller inom EU har en privatperson rätt att ta med sig alkohol och tobak, avsedda för eget bruk, från en annan medlemsstat utan att någon punktskatt tas ut i hemlandet. Om varorna tas in för kommersiella ändamål skall däremot skatt alltid betalas i Sverige. För att avgöra om fråga är om privat införsel eller införsel för kommersiellt bruk skall bl.a. mängden varor beaktas. Med- lemsstaterna får använda sig av indikativa nivåer för denna bedömning. Sådana indikativa nivåer får då inte sättas lägre än 10 liter sprit, 20 liter mellanklassprodukter, 90 liter vin (varav högst 60 liter mousserande) och 110 liter öl samt 800 cigaretter, 400 cigariller, 200 cigarrer och 1 kg röktobak.

I december 1996 beslutade rådet att de nor- diska länderna skulle få ytterligare tid för an- passning på detta område. De danska och finska undantagen skall vara helt avvecklade vid ut- gången av år 2003 och restriktionerna skall fram till denna tidpunkt successivt avskaffas.

Den 30 juni 2000 beslutade rådet, i enlighet med kommissionens förslag och med vad som tidigare underhand överenskommits mellan Sve- rige och kommissionen, att Sverige, i likhet med Danmark och Finland, skall få fortsätta att till

8.6.6Privatinförsel av alkoholdrycker och och med den 31 december 2003 ha regler som

tobaksvaror

Regeringens förslag: Den mängd spritdrycker som privatpersoner kan föra in till Sverige från ett annat EU-land utan att skatt skall betalas i Sverige ökas från och med den 1 januari 2002. Från denna tidpunkt kan en privatperson föra in 2 liter spritdryck utan att svensk skatt skall beta- las. Kvoterna för övriga alkoholdrycker och för tobaksprodukter ändras inte.

avviker från cirkulationsdirektivet (rådets direk- tiv 2000/44/EG, EGT nr L 161, 1.7.2000 s. 82, Celex 300L0044). Direktivändringen innebär att de svenska införselkvoterna successivt skall ökas och att allmänna EG-regler för privatinförsel skall gälla från och med den 1 januari 2004. Den successiva ökningen av kvoterna framgår av det ändrade direktivet. Riksdagen har, i enlighet med direktivets bestämmelser, beslutat om ökade kvoter för privatinförsel av vin, starkvin, starköl och cigaretter från och med den 1 juli 2000 (prop.1999/2000:121, bet. 1999/2000:SkU23, rskr. 1999/2000:247) respektive den 1 januari

202

2001 (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1, rskr. 2000/01:36).

Den av rådet beslutade ändringen av cirkula- tionsdirektivet innebär att införselkvoten för spritdrycker skall höjas från och med den 1 janu- ari 2002 till 2 liter. Regeringen har i proposition 1999/2000:121 förklarat att man skall återkom- ma med förslag som föranleds av en framtida nedtrappning av införselbegränsningarna. I en- ligt härmed föreslår regeringen därför att inför- selkvoten för spritdrycker höjs till 2 liter från och med den 1 januari 2002. Detta innebär att en privatperson från denna tidpunkt kommer att, från en annan medlemsstat, för eget bruk kunna föra in 2 liter spritdryck, 6 liter starkvin, 26 liter vin och 32 liter öl samt 400 cigaretter, 200 cigariller, 100 cigarrer eller 550 gram röktobak utan att betala svensk punktskatt. Vid större införsel skall svensk punktskatt betalas för varorna. Reglerna om beskattning finns i lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinför- selRegeringen. avser senare att återkomma till frågan inför de ytterligare ändringar i regelverket som föranleds av den framtida nedtrappningen av begränsningarna.

8.6.7Övriga punktskattefrågor

Etanolinblandning i drivmedel

Skatteutskottet har i ett yttrande till Konstitu- tionsutskottet riktat kritik mot att regeringen som slutbehandlad redovisat en riksdagsskrivelse som bl.a. gäller ett tillkännagivande av riksdagen från 1999 om etanolinblandning i drivmedel. En- ligt tillkännagivandet ansåg utskottet att rege- ringen skulle följa utvecklingen av nya produk- tionsmetoder samt eventuellt nya forskningsrön vad gäller etanolinblandning i drivmedel (bet. 2000/01:SkU8y). Om detta gav anledning till an- tagande att maximivärdet för etanolinblandning i bensin bör förändras förutsatte utskottet att det- ta aktualiseras under de fortsatta förhandlingarna inom Auto/oil-programmet. Vidare ansåg ut- skottet att regeringen i avvaktan på att pro- grammets andra del slutförts borde pröva möj- ligheten att av kommissionen få dispens från direktivets bestämmelser om högsta tillåtna vo- lymhalt etanol i bensin som följer av ett direktiv om miljökrav på bensin och dieselolja (Europa- parlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin

PROP. 2001/02:1

och dieselbränslen och om en ändring av rådets direktiv 93/12/EEG).

Regeringen har agerat i frågan om etanolin- blandning och i de ännu pågående förhandling- arna inom Auto/oil-programmet föreslagit att gränsvärdet för inblandning av etanol i bensin skall höjas. När det gäller frågan om att pröva möjligheten till dispens har regeringen vid granskning av miljödirektivet bedömt att direk- tivet inte ger utrymme för ett sådant undantag. Samma bedömning har gjorts av Miljö- och jordbruksutskottet (bet. 2000/01:MJU16). När de pågående förhandlingarna i Auto/oil- programmet slutförts kommer regeringen att ak- tualisera frågan under förutsättning att miljödi- rektivet ändrats.

203

PROP. 2001/02:1

Båtskatt

Skatteutskottet har i nyssnämnda yttrande till konstitutionsutskottet även riktat kritik mot att regeringen redovisat som slutbehandlad en riks- dagsskrivelse som bl.a. gäller ett tillkännagivande av riksdagen från 1995 om båtskatt. Enligt till- kännagivandet skulle regeringen i samband med de överväganden som skulle göras beträffande ett fritidsbåtsregister också pröva frågan om en båtskatt (bet. 1994/95:SkU28 mom. 49, rskr. 1994/95:439). Regeringen har ansett att skrivel- sen är slutbehandlad med hänvisning till budget- propositionen för 2001 (prop. 2000/01:1, ut- giftsområde 22, 4.12.4) där det aviseras att en särskild utredare bl.a. kommer att ges i uppdrag att utreda hur ett allmänt fritidsbåtsregister bör vara utformat.

Om en båtskatt skall införas förutsätter det, enligt regeringen, att det finns ett allmänt regis- ter för fritidsbåtar. När den aviserade utredning- en är färdig avser regeringen att återkomma till hur registreringen av fritidsbåtar bör genomfö- ras. Först därefter är det meningsfullt att pröva frågan om en båtskatt.

8.7Mervärdesskatt

den 1997-2001 har området förstärkts med ca 65 miljoner kronor.

I budgetpropositionen för 2002, utgiftsområ- de 17, (Kultur, medier, trossamfund och fritid – politikområde Kulturpolitik), redovisar reger- ingen sin bedömning att de statliga insatserna har en avgörande betydelse för att förbättra vill- koren för litteraturen och läsandet. Det finns dock vissa oroande tecken på att läsandet mins- kar i olika grupper, särskilt bland yngre. I det lä- get är det viktigt att pröva flera olika vägar för att ytterligare förstärka och bekräfta de statliga in- satserna.

Regeringen förordar därför, som en bland fle- ra andra åtgärder i denna budgetproposition, att mervärdesskatten på böcker och tidskrifter sänks från nuvarande 25 procent till 6 procent fr.o.m. den 1 januari 2002. Åtgärden är ett komplement till andra litteraturpolitiska insatser och syftar till att bredda och öka läsandet.

En sänkning av mervärdesskatten är dock ett relativt trubbigt instrument i jämförelse med de riktade insatser som görs genom statens nuva- rande litteraturpolitiska stöd. Kulturdeparte- mentet har därför låtit analysera de kulturpoli- tiska konsekvenserna av en eventuellt sänkt mervärdesskatt på böcker. Analysen har redovi- sats i en rapport hösten 2000. I rapporten dras bl.a. slutsatsen att en mervärdesskattesänkning

8.7.1Sänkt mervärdesskatt på böcker och förutsätter, för att bli kulturpolitiskt effektiv, att

tidskrifter

Regeringens bedömning: Mervärdesskatten för böcker och tidskrifter bör sänkas från 25 procent till 6 procent. Regeringen avser att under hösten lämna ett förslag med detta innehåll till riksda- gen.

Skälen för regeringens bedömning: Att för- bättra villkoren för litteraturen och läsandet är en av regeringen högt prioriterad fråga. Målet med statens insatser på området är att stimulera en varierad utgivning av kvalitetslitteratur samt att öka tillgången till och intresset för litteratur i alla grupper. Särskild vikt läggs vid läsandets be- tydelse för barn och ungdomar. Av dessa skäl får folk- och skolbibliotek, förlag och bokhandel årligen del av statsbidrag i olika former. Under 2001 uppgår insatserna på litteraturområdet till drygt 240 miljoner kronor. Under femårsperio-

förlag, bokhandel, bokklubbar, varuhus och and- ra aktörer på marknaden långsiktigt engagerar sig för att de troliga omedelbara prissänkande effekterna av en skattesänkning blir bestående.

Regeringen fäster därför stor vikt vid att en sänkt mervärdesskatt verkligen får fullt och be- stående genomslag i det pris som konsumenter- na betalar för böcker. På motsvarande sätt måste även konsumentpriset på tidskrifter påverkas för att skattesänkningen i denna del skall anses mo- tiverad.

Företrädare för den svenska bokbranschen har i en skrivelse till Kulturdepartementet uttalat sin vilja och avsikt att vid en sänkning av mervärdes- skatten på böcker låta prissänkningen gå vidare till konsument. Regeringen avser dessutom att tillsätta en kommission med uppdrag att följa och granska prisutvecklingen efter den 1 januari 2002. I kommissionen kommer företrädare för bl.a. förläggare, bokhandlare, författare och läsa- re att ingå.

Den förordade sänkningen av mervärdesskat- ten på böcker och tidskrifter förutsätter en änd-

204

PROP. 2001/02:1

ring i mervärdesskattelagen (1994:200). Reger- ingen avser att återkomma till riksdagen med ett sådant förslag under hösten 2001.

8.7.2Beskattningen av kravmärkta livsmedel

Regeringens bedömning: Som ett led i miljöpoli- tiken bör möjligheten av och lämpligheten i att sänka mervärdesbeskattningen på omsättning av kravmärkta livsmedel utredas.

Skälen för regeringens bedömning: Mervärdes- skatten är en generell skatt som skall utgå på all omsättning av varor och tjänster som inte sär- skilt undantas. Skatten skall tas ut med samma skattesats för varor och tjänster av samma slag. EG-reglerna tillåter dock medlemsländerna att, förutom den s.k. normalskattesatsen, använda två reducerade skattesatser på omsättning i vissa särskilt uppräknade fall. Valet av varor och tjäns- ter har motiverats av sociala och kulturella hän- syn. Sverige har idag de reducerade skattesatser- na 12 och 6 procent. Omsättning av livsmedel beskattas med 12 procent.

I kommissionens strategidokument för mer- värdesskatten från juni 2000, KOM (2000) 348 slutlig, har diskuterats möjligheten att inom EG använda reducerade skattesatser också för att främja andra områden inom gemenskapspoliti- ken, exempelvis miljöskydd och sysselsättning. Frågan har också uppmärksammats i kommis- sionens grönbok om integrerad produktpolicy, KOM(2001) 68 slutlig.

Mot den bakgrunden och som ett led i miljö- politiken avser regeringen att närmare utreda de rättsliga förutsättningarna för att sänka mervär- desskatten på omsättning av kravmärkta livsme- del och samtidigt göra en bedömning av det lämpliga i en sådan åtgärd.

förslag på skatteområdet som lämnas under hös- ten 2001.

Utvidgning av uppskovsregler vid bostadsbyten

Enligt gällande regler kan en vid försäljningen av ursprungsbostaden redan ägd bostad eller tomt endast vara ersättningsbostad om den förvärvats samma år som försäljningen sker eller tidigast under året dessförinnan. I en särskild proposi- tion föreslås reglerna ändras så att det blir möj- ligt att få uppskov med kapitalvinstbeskattning- en även i de fall den skattskyldige förvärvat en fastighet tidigare än året före försäljningen av ur- sprungsbostaden och där - inom vissa tidsramar -utför ny -, till- eller ombyggnad av ett småhus.

Tekniska justeringar i avfallsskattelagen

Av miljöskäl kommer i en särskild proposition att föreslås tre förändringar i avfallsskattelagen, nämligen skattefrihet för vatten som tillsätts aska, skattefrihet för medel som tillsätts för att stabilisera aska och skattebefrielse för stoft och slam från rökgasrening vid aluminiumåtervin- ning.

Differentierad förseningsavgift

Den som inte lämnar skattedeklaration inom fö- reskriven tid skall enligt skattebetalningslagen betala 1 000 kr i förseningsavgift. Dagens förse- ningsavgift kan i vissa fall uppfattas som alltför hög. I en särskild proposition kommer därför att föreslås att förseningsavgiften skall vara 500 kr utom i fall då den deklarationsskyldige inte följt en anmaning om att deklarera eller tidigare har slarvat med att lämna deklaration. I sist nämnda fall skall förseningsavgiften även i fortsättningen vara 1 000 kr. Detsamma gäller om förseningen avser en periodisk sammanställning.

8.9Finansiella effekter

I detta avsnitt redovisas de offentlig-finansiella effekterna av de förslag till förändrade skattereg- ler som presenteras i denna proposition och i ett

8.8Andra förslag i särpropositioner antal propositioner som överlämnas senare un-

under hösten 2001

I detta avsnitt redovisas kortfattat innehållet i andra propositioner – utöver de som aviserats tidigare i detta kapitel – med budgetpåverkande

der hösten. Redovisningen fokuserar på försla- gens inverkan på budgeten för den konsolidera- de offentliga sektorn för år 2002. Budgeteffekter för år 2003 och 2004 redovisas emellertid också.

Budgeteffekterna för åren 2002–2004 redovi- sas i tabell 8.7. Tre olika typer av effekter redovi-

205

PROP. 2001/02:1

sas. Först anges bruttoeffekterna som beskriver den statiskt beräknade effekten av åtgärden (räk- nat på helår) utan beaktande av eventuella indi- rekta effekter. Bruttoeffekten visar alltså den direkta förändringen i intäkterna från den skatt som regeländringen avser.

Därefter redovisas den periodiserade nettoef- fekten för den konsoliderade offentliga sektorn år 2002–2004. I nettoeffekten har hänsyn tagits till olika slag av indirekta effekter på den aktuella skattebasen, andra skattebaser och skatteintäkter samt på offentliga utgifter. I den periodiserade redovisningen förläggs förändringar i skatte- och avgiftsintäkter till det inkomstår skatten eller av- giften avser. Den skiljer sig därigenom från en kassamässig redovisning där olika slag av upp- bördsförskjutningar i skatte- och avgiftsuttaget beaktas. Sådana förskjutningar förekommer i olika stor utsträckning och med olika tidsprofil för olika skatter. En kassamässig redovisning är bland annat av betydelse vid beräkningen av sta- tens lånebehov genom att den visar den inverkan en åtgärd har på intäktsflödet från den aktuella skatten eller avgiften. Vid en bedömning av de kortsiktiga ekonomiska effekterna av olika åt- gärder är emellertid den periodiserade nettoef- fekten mest relevant. Därför koncentreras redo- visningen avseende varje enskild åtgärd på den periodiserade nettoeffekten istället för på den kassamässiga effekten. Beräkningar av förslagens samlade inverkan på statsbudgetens saldo i kas- samässiga termer redovisas emellertid också.

Den långsiktiga kostnaden för offentlig sektor av de olika åtgärderna speglas närmast av den varaktiga nettobudgeteffekten. Avvikelser mel- lan varaktiga effekter och de periodiserade årsef- fekterna beror bl.a. på fördröjd övervältring av vissa skatter på andra skattebaser. Vid temporära åtgärder utgörs den varaktiga effekten av räntan på nuvärdet av framtida saldoförändringar.

Den inkomstberäkning för år 2002 som re- dovisas i kapitel 5 baseras både på de förslag till förändrade skatteregler som presenterats här och på bedömningar av den ekonomiska utveck- lingen. Där redovisas inkomsterna i nominella termer. De offenlig-finansiella effekterna av de olika förslagen som redovisas i detta avsnitt har däremot beräknats utifrån 2002 års priser och volymer, utom i följande fall. Effekten av att sänka fastighetsskatten för småhus och hyreshus från och med inkomståret 2001 är beräknad ut- ifrån 2001 års fastighetsskattebas. Vidare har ef- fekten av att slopa omräkningsförfarandet i fas-

tighetstaxeringen och av att införa ett system med successiv inläsning av nya taxeringsvärden beräknats i löpande priser och volymer.

Förslag i budgetpropositionen

Förslaget om ett tredje steg i inkomstskattere- formen innehåller bl.a. en kompensation för ut- tag av allmän pensionsavgift. Den beräknade var- aktiga budgetförsvagningen av denna åtgärd uppgår till 10,8 miljarder kronor. Detta belopp utgör nettot av följande effekter: en skattereduk- tion om 17,3 miljarder kronor motsvarande 25 procent av allmän pensionsavgift för år 2002, en på grund av den begränsade avdragsrätten för pensionsavgiften motverkande ökning av kom- munalskatteinkomsterna med 5,2 miljarder kro- nor och av samma skäl en ökning också av statlig inkomstskatt med 1,3 miljarder kronor. För det första året – år 2002 – blir den kassamässiga be- lastningen för staten något mindre på grund av uppbördsförskjutningar.

Uppjusteringarna av skiktgränserna år 2002 för uttag av statlig inkomstskatt ger en varaktig budgetförsvagning om 2,4 miljarder kronor. 1,3 miljarder av detta belopp hänför sig till den upp- justering som sker för att antalet personer i de olika inkomstskikten ej skall påverkas. Resteran- de 1,1 miljarder kronor beror på att den nedre skiktgränsen justeras upp ytterligare för att minska andelen individer som betalar statlig in- komstskatt på förvärvsinkomster.

Den föreslagna skattelättnaden för pensionä- rer som inkomståret 2002 uppnås genom en ut- vidgning av den särskilda skattereduktionen, be- räknas ge en varaktig budgetförsvagning om 1,9 miljarder kronor. Förslaget träder i kraft re- dan inkomståret 2001 men tillämpas då enbart på personer med särskilt grundavdrag och en myck- et låg beskattningsbar inkomst. Dessa personer tillgodoräknas ett belopp som motsvarar skatte- reduktionen. Denna del av förslaget beräknas ge en kassamässig budgetförsvagning om 0,3 mil- jarder kronor varav närmare 0,2 miljarder kro- nor avser personer som vid 2002 års taxering inte betalar någon slutlig skatt.

Förslaget om att bibehålla det fasta beloppet vid beskattning av förvärvsinkomster om 200 kronor som en kommunal skatt också för år 2002 beräknas försvaga statsbudgeten med 1,3 miljarder kronor.

Den varaktiga budgeteffekten av förslaget om förlängning av övergångsbestämmelserna avse-

206

ende beskattningen av sjömän i det nordiska skatteavtalet är försumbar.

Regeringen föreslår att fastighetsskatten för småhus sänks redan från och med innevarande inkomstår 2001. För detta år uppkommer ett skattebortfall på 2,2 miljarder kronor. Beräk- ningen baseras på den aktuella fastighetsskatte- basens omfattning år 2001. Vidare har beaktats att skattesänkningen medför att begränsningsre- geln för fastighetsskatt ger ett lägre skattebort- fall än vid nu gällande regler. Den kassamässiga effekten av sänkningen avseende detta år belastar i sin helhet statens budget för år 2002. Eftersom den periodiserade effekten avser innevarande budgetår redovisas den inte i tabellen. Däremot redovisas de motverkande indirekta effekter av tillfällig natur som uppstår till följd av skatte- sänkningens inverkan på konsumentprisindex och som uppkommer först år 2003. Effekterna avseende inkomståren 2002 och framåt har be- räknats på skattebasens omfattning år 2002. Den periodiserade budgetförsvagningen för detta år beräknas till 2,4 miljarder kronor. Den kassa- mässiga belastningen för staten år 2002 är betyd- ligt mindre till följd av uppbördsförskjutningar. Den varaktiga nettobudgetförsvagningen för of- fentlig sektor är beräknad till 2,0 miljarder kro- nor.

Sänkningen av fastighetsskatten för hyreshus (bostadsdelen) föreslås också träda i kraft redan under innevarande inkomstår, 2001. För detta år beräknas sänkningen ge ett skattebortfall på 1,1 miljarder kronor, beräknat på skattebasens aktu- ella omfattning. Även i detta fall uppstår den kassamässiga belastningen på statens budget först år 2002. För år 2002 uppgår den periodise- rade effekten till 1,3 miljarder kronor beräknat på 2002 års skattebas. Beroende på indirekta ef- fekter blir den varaktiga nettobudgetförsvag- ningen något mindre än den periodiserade för- stårseffekten. Den samlade varaktiga nettoeffekten av åtgärden beräknas till 1,1 mil- jarder kronor.

Förslaget om höjda fribelopp i förmögenhets- skatten beräknas ge en budgetförsvagning i peri- odiserade termer på 1,8 miljarder kronor år 2002. Till följd av uppbördsförskjutningar blir den kas- samässiga effekten år 2002 något lägre.

Sänkt schablonintäkt för investmentbolag be- räknas ge en budgetförsvagning i periodiserade termer på 0,2 miljarder kronor. Då regel- ändringen enbart förväntas medföra att beskatt- ningen av de aktuella vinsterna skjuts framåt i ti-

PROP. 2001/02:1

den beräknas den varaktiga budgeteffekten blir mindre, 0,05 miljarder kronor.

Det till riksdagen redan överlämnade förslaget om sänkt skatt på vin beräknas ge en varaktig budgetförsvagning om 0,4 miljarder kronor. Den kassamässiga effekten år 2002 är något högre. Det beror på att de indirekta budgeteffekter som uppstår till följd av skattesänkningens inverkan på konsumentprisindex, slår igenom med viss tidsfördröjning. Förslaget om utökade införsel- kvoter beräknas ge en varaktig nettobudgetför- svagning med 0,8 miljarder kronor. Denna effekt har redan beaktats i de intäktsberäkningar som redovisades i 2001 års ekonomiska vårproposi- tion (prop. 2000/01:100).

Förslaget om sänkt fordonsskatt på traktorer beräknas ge en varaktig budgetförsvagning om 0,05 miljarder kronor.

De föreslagna åtgärderna inom ramen för grön skatteväxling har en total omslutning i pe- riodiserade nettotermer om 2,0 miljarder kronor. Förslaget om en höjning av koldioxidskatten med 15 procent beräknas ge en periodiserad net- toförstärkning av den offentliga sektorns budget om drygt 0,9 miljarder kronor år 2002. Till följd av indirekta budgeteffekter blir den varaktiga budgetförsvagningen något lägre. Förslaget om höjd skatt på el med 1,2 öre/kWh beräknas ock- så ge en nettobudgetförstärkning i periodiserade termer om drygt 0,9 miljarder kronor år 2002. Även här medför indirekta budgeteffekter att den varaktiga budgetförsvagningen blir något lägre. Därtill kommer den förslagna höjningen av avfallsskatten som beräknas ge en nettoför- stärkning om knappt 0,2 miljarder kronor år 2002. Dessa skattehöjningar uppvägs av förslaget om höjda grundavdrag som beräknas ge en bud- getförsvagning om 2,0 miljarder kronor.

Den offentlig-finansiella effekten av förslaget om att sänka gränsen för uttag av svavelskatt till 0,05 viktprocent bedöms som ringa.

Förslag i andra propositioner

Förslaget om att ersätta nuvarande rätt till av- drag för avgift till arbetslöshetskassa med en skattereduktion och samtidigt införa en skatte- reduktion avseende del av fackföreningsavgiften beräknas medföra en varaktig budgetförsvagning om 3,5 miljarder kronor. Slopad avdragsrätt för avgiften till arbetslöshetskassa medför en bud- getförstärkning för kommunerna som beräknas uppgå till 0,1 miljarder kronor medan skattere- duktionerna beräknas medföra ett totalt skatte-

207

PROP. 2001/02:1

bortfall för staten på 3,6 miljarder kronor. Till följd av uppbördsförskjutningar uppkommer den kassamässiga effekten först 2003.

Den föreslagna nedsättningen av socialavgif- terna i stödområde A beräknas medföra ett av- giftsbortfall på 0,8 miljarder kronor. Till följd av indirekta effekter på intäkterna från bolags- och expansionsfondsskatten bedöms den periodise- rade nettobudgetförsvagningen uppgå till 0,6 miljarder kronor.

Förslaget om sänkt förmånsvärde för miljö- vänliga bilar beräknas medföra en årlig netto- budgetförsvagning om 0,04 miljarder kronor. Ef- tersom det rör sig om en tillfällig åtgärd blir den varaktiga nettoeffekten mindre.

För det aviserade förslaget om sänkt skatt på alkylatbensin avsätts en ram på 0,1 miljarder kronor i periodiserade termer från och med in- komståret 2003.

För den aviserade strategin för alternativa drivmedel avsätts en ram på 0,9 miljarder kronor per år från och med inkomståret 2003.

För år 2002 beräknas förslaget om sänkt mer- värdesskatt på böcker och tidskrifter från 25 till 6 procent medföra en budgetförsvagning för of- fentlig sektor på 1,3 miljarder kronor. Till följd av de motverkande indirekta effekter som upp- står till följd av skattesänkningens inverkan på konsumentprisindex blir den varaktiga nettoef- fekten något lägre, 1,0 miljarder kronor.

Förslaget om slopat omräkningsförfarande och införande av ett system med fastighetstaxe- ringar vart tredje år föreslås träda i kraft först in- komståret 2003 för småhus och 2004 för hyres- hus. Således uppstår inte några offentlig finansiella effekter förrän inkomståret 2003 av- seende småhus och 2004 avseende hyreshus. Den varaktiga budgetförsvagningen beräknas uppgå till totalt 1,0 miljarder kronor. Drygt 0,6 miljarder av detta belopp hänför sig till effekter på förmögenhetsskatt och fastighetsskatt avse- ende småhus, medan resterande del hänför sig till fastighetsskatt på hyreshus. Som nämnts ovan har beräkningarna avseende denna åtgärd base- rats på skattebasens utveckling i löpande priser och volymer. Det sistnämnda gäller även beräk- ningarna avseende förslaget om att införa regler som innebär att höjda taxeringsvärden endast stegvis tillåts slå igenom på fastighetsskatten. Den varaktiga budgetförsvagningen av en sådan åtgärd beräknas uppgå till 0,6 miljarder kronor. En ordning av detta slag kan komma att tilläm- pas först inkomståret 2003 för småhus och 2004

för hyreshus. De offentlig finansiella effekterna uppkommer därför först från och med inkomst- året 2003.

Förslaget om utvidgade uppskovsregler i kapi- talvinstbeskattningen vid bostadsbyten beräknas inte ge någon offentlig finansiell effekt.

De tekniska justeringarna i avfallskattelagen beräknas medföra en budgetförsvagning brutto på 0,06 miljarder kronor.

Förslaget att sänka förseningsavgiften i skat- tebetalningslagen till 500 kr i vissa fall beräknas ge en budgetförsvagning på 0,05 miljarder kro- nor.

Samlade effekter av skatteåtgärderna

De här redovisade åtgärderna medför en netto- budgetförsvagning för offentlig sektor på totalt 27,0 miljarder kronor. Dessa beräkningar bygger på den periodiserade redovisningen av effekterna för den konsoliderade offentliga sektorn. De samlade kassamässiga effekterna på statsbudge- ten för år 2002 uppgår till 27,1 miljarder kronor. Om beräkningen i stället baseras på de redovis- ningsprinciper som används i nationalräkenska- perna uppgår den samlade budgetförsvagningen för offentlig sektor år 2002 till 21,9 miljarder kronor.

208

PROP. 2001/02:1

Tabell 8.7 Budgeteffekter av åtgärder på skatteområdet i BP 2002 m.m.

Bruttoeffekter, periodiserade nettoeffekter för offentlig sektor år 2002-2004 samt varaktiga effekter för offentlig sektor

Miljarder kronor

			Periodiserade nettoeffekter offentlig sektor			Varaktig
						Varaktig
						effekt off
	I kraft	Bruttoeffekt	2002	2003	2004	sekt
I. Förslag i budgetpropositionen
Förvärvsinkomstskatt

Kompensation för allmän pensionsavgift	1/1 2002	-10,8	-10,8	-10,8	-10,8	-10,8

Varav
skattereduktion		-17,3	-17,3	-17,3	-17,3	-17,3

ökad kommunalskatt		5,2	5,2	5,2	5,2	5,2

ökad statlig skatt		1,3	1,3	1,3	1,3	1,3

Uppjustering av skiktgränser	1/1 2002	-2,4	-2,4	-2,4	-2,4	-2,4

Skattelättnad pensionärer	1/1 2001	-1,9	-1,9	-1,9	-1,9	-1,9

Omvandling av 200-kronan till kommunal skatt	1/1 2002	-1,30	0	0	0	0

Fastighetsskatt och fastighetstaxering

Sänkt fastighetsskatt småhus till 1,0 procent	1/1 2001		-2,4	-1,4	-1,9	-2,0

Varav
retroaktiv effekt avseende inkomståret 2001		-2,2	0,0	0,5	0,0	-0,1

effekt avseende inkomståret 2002 och framåt		-2,4	-2,4	-1,9	-1,9	-1,9

Sänkt fastighetsskatt hyreshus (bostadsdelen) till	1/1 2001		-1,3	-0,8	-1,0	-1,1
0,5 procent

Varav
retroaktiv effekt avseende inkomståret 2001		-1,1	0,0	0,2	0,00	-0,1

effekt avseende inkomståret 2002 och framåt		-1,3	-1,3	-1,0	-1,0	-1,0

Förmögenhetsskatt
Höjda fribelopp till 1,5 / 2,0 mkr	1/1 2002	-1,8	-1,8	-1,8	-1,8	-1,8

Företagsskatter
Sänkt schablonintäkt investmentbolag	1/1 2002	-0,2	-0,2	-0,1	-0,1	-0,05

Alkoholskatter

Sänkt skatt på vin	1/12 2001	-0,6	-0,6	-0,4	-0,4	-0,4

Fordonsskatter

Slopad fordonsskatt på traktorer	1/1 2002	-0,07	-0,05	-0,05	-0,05	-0,05

Grön skatteväxling

Höjd koldioxidskatt med 15 procent	1/1 2002	0,90	0,93	0,76	0,76	0,50

Höjd energiskatt på el med 1,2 öre	1/1 2002	0,93	0,91	0,74	0,74	0,74

Höjd avfallsskatt	1/1 2002	0,17	0,16	0,15	0,15	0,15

Höjda grundavdrag	1/1 2002	-2,0	-2,0	-2,0	-2,0	-2,0
Delsumma			-21,5	-20,1	-20,8	-21,2

209

PROP. 2001/02:1

Periodiserade nettoeffekter offentlig sektor

						Varaktig
						effekt off
	I kraft	Bruttoeffekt	2002	2003	2004	sekt
II. Förslag i särpropositioner
Skattereduktion fackföreningsavgifter och avgifter	1/1 2002	-3,5	-3,5	-3,5	-3,5	-3,5
till A-kassa
Varav

skattereduktion			-3,6	-3,6	-3,6	-3,6

ökad kommunalskatt			0,1	0,1	0,1	0,1
Nedsättning av socialavgifter i stödområde A med	1/1 2002	-0,8	-0,6	-0,6	-0,6	-0,6
ytterligare 10% på lönesumma < 852 000
Sänkt förmånsvärde miljövänliga bilar	1/1 2002	-0,04	-0,04	-0,04	-0,04	-0,01

Sänkt skatt på alkylatbensin	1/1 2003	-0,1	0,0	-0,1	-0,1	-0,1

Skattestrategi för alternativa drivmedel	1/1 2003	-0,9	0,0	-0,9	-0,9	-0,9
Sänkt moms på böcker och tidskrifter till 6%	1/1 2002	-1,3	-1,3	-1,0	-1,0	-1,0

Slopat omräkningsförfarande1		-0,3	0,0	-0,2	-0,6	-1,0
varav
för småhus, effekt på fastighetsskatt	1/1 20032	-0,20	0,00	-0,20	-0,42	-0,55
för småhus, effekt på förmögenhetsskatt	1/1 20032	-0,02	0,00	-0,02	-0,06	-0,08
för hyreshus	1/1 20042	-0,09	0,00	0,00	-0,09	-0,33
Dämpningsmekanism1		-0,2	0,0	-0,2	-0,1	-0,6
Varav

för småhus, effekt på fastighetsskatt	1/1 20032	-0,13	0,00	-0,13	-0,04	-0,30
för småhus, effekt på förmögenhetsskatt	1/1 20032	-0,02	0,00	-0,02	-0,01	-0,05
för hyreshus	1/1 20042	-0,06	0,00	0,00	-0,06	-0,20
Tekniska justeringar av avfallsskattelagen	1/1 2002	-0,06	-0,06	-0,06	-0,06	-0,06
Differentiering av förseningsavgift	1/1 2002	-0,05	-0,05	-0,05	-0,05	-0,05

Delsumma			-5,6	-6,7	-7,0	-7,8

Summa totalt			-27,0	-26,7	-27,8	-29,0

Total kassamässig effekt på statsbudgeten			-27,1	-33,7	-35,6

1Budgeteffekter beräknade i löpande priser och volymer. Bruttoeffekten avser skattebortfall första året regeln tillämpas för respektive fastighetstyp.

2Avser första året regeln tillämpas.

210

Tilläggsbudget

PROP. 2001/02:1

9 Tilläggsbudget

9.1Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för 2001

Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår på tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomster samt ändra och anvisa nya anslag. De förändringar av gällande statsbudget som nu kan överblickas och andra frågor som regeringen anser bör tas upp, redovi- sas i det följande.

Anslagsförändringarna i detta förslag till tilläggsbudget innebär att anvisade medel ökar med 6 216 miljoner kronor netto.

Regeringens ambition är att ökade utgifter skall finansieras genom motsvarande minskning av utgifterna samma år. Efter de föreslagna åt- gärderna uppgår budgeteringsmarginalen till 3,4 miljarder kronor för 2001.

9.2Slutlig justering statliga avtalsförsäkringar

Myndigheterna betalar varje år försäkringsmäs- sigt beräknade premier för förmåner som de statsanställda har enligt kollektivavtal (statliga avtalsförsäkringar). Tidigare var dessa premier schablonmässigt beräknade. Regeringen uttalade att själva övergången till försäkringsmässigt be- räknade premier – som var tänkt att ske 1998 – skulle vara kostnadsneutral för myndigheterna. Mot bakgrund av detta justerades anslagen för år 1998. På grund av problem med underlaget för beräkningarna har anslagen justerats igen vid se- nare tillfällen (prop. 1998/99:1, prop. 1999/2000:1, prop. 1999/2000:100) och över- gången senarelades till 2000.

Tidigare justeringar har byggt på uppskattningar av premierna. Nu är de slutliga premierna för år 2000 fastställda och det visar sig att övergången inte blivit helt kostnadsneutral. Regeringen före- slår därför att anslagen nu slutligt justeras. An- slagen inom utgiftsområde 6 Totalförsvaret kan dock inte slutjusteras på grund av att den slutliga premien för Försvarsmakten ännu inte kunnat fastställas.

I tabell 9.1 anges de justeringar av anslag som föreslås. Endast när också en annan förändring av ett anslag föreslås, anges justeringen under be- rört utgiftsområde i avsnitt 9.3. Vilka dessa an- slag är markeras i tabellen (*).

Justeringen avser avvikelser från kostnadsne- utralitet de två åren 2000 och 2001. Det innebär att anslagen 2002 justeras med hälften av den ju- stering som föreslås i denna tilläggsbudget.

Tabell 9.1 Slutlig justering statliga avtalsförsäkringar

Tusentals kronor

ANSLAG	FÖRÄNDRING AV
	ANSLAGSBELOPP
	ÅR 2001
UO1 Rikets styrelse
27:1 Presstödsnämnden och Taltid-	52
ningsnämnden*
27:4 Radio- och TV-verket	105

27:5 Granskningsnämnden för radio	96
och TV
45:1 Sametinget*	273
46:2 Justitiekanslern*	710
46:3 Datainspektionen	1 428

90:1 Kungliga hov- och slottsstaten*	-142
90:3 Riksdagens förvaltningskost-	4 727
nader

212

PROP. 2001/02:1

ANSLAG	FÖRÄNDRING AV
	ANSLAGSBELOPP
	ÅR 2001
90:4 Riksdagens ombudsmän,	2 001
Justitieombudsmännen
90:5 Regeringskansliet m.m.	-11 195
UO 2 Samhällsekonomi och finans-
förvaltning
1:1 Konjunkturinstitutet*	178
1:2 Riksrevisionsverket	4 504

1:3 Ekonomistyrningsverket	794
1:4 Statskontoret	-3 674
1:6 Statistiska centralbyrån*	-8 164

1:8 Kammarkollegiet	-1 270
1:9 Nämnden för offentlig upphand-	154
ling
1:10 Statens kvalitets- och kompe-	136
tensråd
2:2 Finansinspektionen	2 444

2:4 Riksgäldskontoret: Förvalt-	-3 194
ningskostnader
90:1 Riksdagens revisorer	1 748

UO 3 Skatteförvaltning och uppbörd
3:1 Riksskatteverket	484
3:2 Skattemyndigheterna*	5 466

3:3 Tullverket	1 106
UO 4 Rättsväsendet
3:1 Kronofogdemyndigheterna	970
4:1 Polisorganisationen*	-99 978
4:3 Åklagarorganisationen*	-6 488

4:4 Ekobrottsmyndigheten*	-4 016
4:5 Domstolsväsendet m.m.*	39 580
4:6 Kriminalvården	-4 190

4:7 Brottsförebyggande rådet	1 580

4:8 Rättsmedicinalverket	270
4:9 Gentekniknämnden*	-220

4:10 Brottsoffermyndigheten	172

UO 5 Utrikesförvaltning och inter-
nationell samverkan
5:1 Utrikesförvaltningen*	-6 575
5:8 Svenska institutet	-438
5:16 Inspektionen för strategiska	251
produkter
UO 7 Internationell samverkan
8:2 Styrelsen för internationellt ut-	4 394
vecklingssamarbete (Sida)
UO 8 Invandrare och flyktingar
10:1 Integrationsverket	1 746
10:5 Ombudsmannen mot etnisk	335
diskriminering

ANSLAG	FÖRÄNDRING AV
	ANSLAGSBELOPP
	ÅR 2001
12:1 Migrationsverket	38 887
12:4 Utlänningsnämnden	1 412

UO 9 Hälsovård, sjukvård och social
omsorg
13:4 Statens beredning för utvärde-	-194
ring av medicinsk metodik
13:5 Hälso- och sjukvårdens an-	-67
svarsnämnd
13:7 Socialstyrelsen	12 288

14:4 Folkhälsoinstitutet	3 488
14:5 Smittskyddsinstitutet	-2 146

14:6 Institutet för psykosocial me-	882
dicin
15:1 Barnombudsmannen	110

15:2 Statens nämnd för internatio-	164
nella adoptionsfrågor
16:9 Statens institut för särskilt-	191
utbildningsstöd
16:10 Handikappombudsmannen	-106
18:2 Statens institutionsstyrelse	-7 052

26:1 Forskningsrådet för arbetsliv	-367
och socialvetenskap: Förvalt-
ning
26:2 Forskningsrådet för arbetsliv	12 288
och socialvetenskap: Forskning
UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjuk-
dom och handikapp
19:7 Riksförsäkringsverket	-10 052
UO 13 Arbetsmarknad
22:1 Arbetsmarknadsverkets för-	-23 118
valtningskostnader
22:8 Institutet för arbetsmarknads-	489
politisk utvärdering

UO 14 Arbtesliv
23:1 Arbetsmiljöverket*	-6 913
23:2 Arbetslivsinstitutet	8 532

23:4 Arbetsdomstolen	1 087
23:8 Ombudsmannen mot diskrimi-	225
nering på grund av sexuell
läggning (Homo)
24:1 Jämställdhetsombudsmannen	-370
UO 16 Utbildning och universitets-
forskning
25:1 Statens skolverk	7 297
25:5 Statens institut för handi-	1 258
kappfrågor i skolan
25:7 Specialskolemyndigheten och	45
resurscenter*
25:9 Sameskolstyrelsen	1 034
25:14 Statens skolor för vuxna	3 689

213

PROP. 2001/02:1

ANSLAG	FÖRÄNDRING AV
	ANSLAGSBELOPP
	ÅR 2001
25:73 Universitets och högskolors	-395 360
premier för de statliga av
talsförsäkringarna
25:74 Högskoleverket	-507

25:75 Verket för högskoleservice	628
25:76 Centrala studiestödsnämn-	-3 600
den*
25:78 Internationella programkon-	-2 952
toret för utbildningsområdet
26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning	-3 468

26:4 Institutet för rymdfysik	-602

26:5 Kungl. Biblioteket	-1 003
26:6 Polarforskningssekretariatet	435
26:7 Rådet för forsknings- och ut-	306
vecklingssamarbete inom EU
UO 17 Kultur, medier, trossamfund
och fritid
2:1 Lotteriinspektionen*	793
26:1 Statens ljud- och bildarkiv	396
27:1 Statens biografbyrå	73

28:1 Statens kulturråd	-16

28:12 Talboks- och punktskriftsbib-	144
lioteket
28:15 Statens konstråd	259
28:20 Konstnärsnämnden	56

28:22 Riksarkivet och landsarkiven	-3 502

28:24 Språk- och folkminnesinsti-	-1 983
tutet
28:25 Svenskt biografiskt lexikon	-44
28:26 Riksantikvarieämbetet	-7 210

28:28 Centrala museer: Myndighe-	-3 521
ter*
28:33 Riksutställningar	1 131
29:1 Ungdomsstyrelsen	-1 413
UO 18 Samhällsplanering, bostads-
försörjning och byggande
31:1 Boverket	-1 417
31:3 Statens bostadskreditnämnd:	134
Förvaltningskostnader
31:8 Statens geotekniska institut	615

31:9 Lantmäteriverket	-7 623
31:10 Statens va-nämnd	-776

32:1 Länsstyrelserna m.m.*	-25 714

34:2 Centrum för kunskap om eko	108
logisk hållbarhet
UO 19 Regional utjämning och ut-
veckling
33:6 Glesbygdsverket	779

ANSLAG	FÖRÄNDRING AV
	ANSLAGSBELOPP
	ÅR 2001
UO 20 Allmän miljö- och naturvård
26:1 Forskningsrådet för miljö, are-	361
ella näringar och samhälls-
byggande: Förvaltningskostna-
der
34:1 Naturvårdsverket	650

34:6 Kemikalieinspektionen	1 739
34:9 Statens strålskyddsinstitut	3 774

34:10 Statens kärnkraftinspektion:	-1 506
Förvaltningskostnader
UO 21 Energi
35:1 Statens energimyndighet: För-	5 672
valtningskostnader*
UO 22 Kommunikationer
34:1 Bidrag till Sveriges meteorolo-	882
giska och hydrologiska institut
m.m.
36:2 Väghållning och statsbidrag*	-87 674
36:3 Banverket: Administration	-45 003
36:11 Rikstrafiken: Administration	492
36:14 Statens väg- och transport-	-1 964
forskningsinstitut
36:15 Statens institut för kommu-	225
nikationsanalys
37:1 Post- och telestyrelsen: För	284
valtningskostnader för vissa
myndighetsuppgifter
UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske
med anslutande näringar
25:1 Sveriges lantbruksuniversitet	-43 012
41:1 Skogsvårdsorganisationen*	-914
42:1 Statens veterinärmedicinska	1 823
anstalt
42:4 Centrala försöksdjursnämnden	-702

43:1 Statens jordbruksverk	9 456

43:2 Statens utsädeskontroll	-47
43:3 Statens växtsortnämnd	246

UO 24 Näringsliv
26:1 Verket för innovationssystem:	-1 083
Förvaltningskostnader
38:1 Myndigheten för företagsut-	-200
veckling: Förvaltningskostna-
der*
38:3 Myndigheten för analyser, om	20
världsbevakning och utvärde-
ringar: Förvaltningskostnader
38:4 Turistfrämjande	95

38:5 Sveriges geologiska undersök-	-120
ning: Geologisk undersök-
ningsverksamhet m.m.*

214

PROP. 2001/02:1

ANSLAG	FÖRÄNDRING AV
	ANSLAGSBELOPP
	ÅR 2001
38:8 Patentbesvärsrätten	40
38:11 Elsäkerhet	-144
38:13 Rymdstyrelsen: Förvaltnings-	687
kostnader
38:16 Konkurrensverket	2 262
39:1 Styrelsen för ackreditering och	479
teknisk kontroll: Myndighets-
verksamhet
39:2 Kommerskollegium	293
39:5 Investeringsfrämjande	-718

40:1 Marknadsdomstolen*	180

40:2 Konsumentverket*	112
40:3 Allmänna reklamationsnämn-	-28
den*
40:4 Fastighetsmäklarnämnden	-621

Summa	-639 785

215

PROP. 2001/02:1

9.3Tilläggsbudget per utgiftsområde Skälen för regeringens förslag: Valprövnings-

9.3.1Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 5 670 000 kro- nor.

Regeringens förslag: Anslaget 27:1 Presstöds- nämnden och Taltidningsnämnden ökas med 302 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 17 Kultur, medier och tros- samfund och fritid uppförda anslaget 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland minskas.

Skälen för regeringens förslag: Presstöds- nämndens möjligheter att följa upp och analyse- ra förändringar inom dagspressen behöver stär- kas. Regeringen föreslår därför att anslaget 27:1

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden ökas med 250 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 17 Kultur, medier och trossamfund och fritid uppförda anslaget 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland minskas.

För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen ökas anslaget 27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden med 52 000 kronor. Sammantaget skall anslaget 27:1 Presstödsnämn- den och Taltidningsnämnden ökas med 302 000 kronor.

45:1 Sametinget

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 16 303 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 45:1 Sametinget

ökas med 1 773 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar upp- förda anslaget 43:16 Åtgärder inom Livsmedels- området minskas.

nämnden har upphävt valet till Sametinget och förordnat om omval. Ett sådant omval bör ske så snart detta är möjligt. Regeringen anser att me- del för att täcka de extra kostnaderna för omva- let bör tillföras anslaget 45:1 Sametinget som där- för bör ökas med 1 500 000 kronor. Finansiering sker genom en minskning av det under utgifts- område 23 Jord- och skogsbruk, fiske med an- slutande näringar uppförda anslaget 43:16 Åtgär- der inom Livsmedelsområdet.

För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen skall Sametinget tillföras 273 000 kronor. Sammantaget skall anslaget 45:1 Same- tinget ökas med 1 773 000 kronor.

46:1 Allmänna val

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 26 400 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 46:1 Allmänna val

ökas med 12 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 90:6 Stöd till politiska partier minskas med 10 000 000 kronor och genom minskning av det under utgiftsområde 2 Sam- hällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 1:5 Täckning av merkostnader för lokaler.

Skälen för regeringens förslag: Av deklaratio- nen om förklaring av unionens framtid, som Eu- ropeiska rådet antog vid Nice-mötet i december 2000, framgår att politiska grupper har en viktig roll i arbetet med EU:s framtidsfrågor. Reger- ingens avsikt är att fördela totalt 10 miljoner kronor till riksdagspartierna i syfte att öka parti- ernas möjligheter att sprida information om EU- relaterade frågor.

Riksdagen beslutade i samband med 2000 års ekonomiska vårproposition om medel för ett ut- vecklingsarbete för ett folkstyrelsen – Tid för demokrati. För att på ett lämpligt sätt kunna uppmärksamma 80-årsjubileet av den allmänna rösträtten gör nu regeringen bedömningen att ytterligare 2 miljoner kronor behöver tillskjutas. Sammantaget blir regeringens satsning på Tid för demokrati 15 miljoner kronor för 2001. Finansi- ering sker genom att anslaget 90:6 Stöd till poli- tiska partier minskas med 10 000 000 kronor

216

samt genom att det under utgiftsområde 2 Sam- hällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 1:5 Täckning av merkostnader för lokaler minskas med 2 000 000 kronor.

46:2 Justitiekanslern

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 12 820 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 46:2 Justitiekans- lern ökas med 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 46:2

Justitiekanslern minskas med 210 000 kronor för att finansiera ökningen av det under utgiftsom- råde 4 Rättsväsendet uppförda anslaget 4:9 Gen- tekniknämnden.

För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen ökas anslaget med 710 000 kronor. Sammantaget skall anslaget 46:2 Justitiekanslern ökas med 500 000 kronor.

46:5 Valmyndigheten

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 450 000 kro- nor.

Regeringens förslag: Anslaget 46:5 Valmyndighe- ten ökas med 3 000 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 2 Sam- hällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 1:5 Täckning av merkostnader för lokaler minskas.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen be- dömer att inrättandet av den nya myndigheten blir dyrare än vad som tidigare beräknats. Det är viktigt att myndigheten har tillräckliga resurser för att förbereda de allmänna valen 2002. Reger- ingen anser därför att ytterligare medel måste skjutas till. Regeringen föreslår att anslaget 46:5 Valmyndigheten ökas med 3 000 000 kronor.

Finansiering sker genom att det under ut- giftsområde 2 Samhällsekonomi och finansför-

PROP. 2001/02:1

valtning uppförda anslaget 1:5 Täckning av mer- kostnader för lokaler minskas med motsvarande belopp.

90:1 Kungliga hov- och slottsstaten

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 84 094 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten ökas med 1 858 000 kronor. Fi- nansiering sker genom att det under utgiftsom- råde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 1:5 Täckning av merkostnader för lokaler minskas.

Skälen för regeringens förslag: Ökade insatser behövs för driften av de Kungliga slottens par- ker. Detta gäller särskilt Drottningholms park- område, som sedan 1991 är upptaget på FN:s världsarvslista som ett kulturarv av världsklass. Det är angeläget att vården av det historiska ar- vet främjas samtidigt som allmänheten erbjuds tillträde till slottsparkernas grönområden. Även föremålsvården på de Kungliga slotten behöver förstärkas. Regeringen anser därför att ytterliga- re 2 000 000 kronor behövs för en förbättring av underhållet i parkerna samt för en förbättring av vård och konservering av konstskatterna.

Finansiering sker genom att det under ut- giftsområde 2 Samhällsekonomi och finansför- valtning uppförda anslaget 1:5 Täckning av mer- kostnader för lokaler minskas med motsvarande belopp.

För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen minskas anslaget med 142 000 kro- nor. Sammantaget skall anslaget 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten ökas med 1 858 000 kronor.

9.3.2Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

1:1 Konjunkturinstitutet

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 44 036 000 kronor.

217

Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Statistiska cen- tralbyrån minskas med 7 974 000 kronor.

218

Regeringens förslag: Anslaget 2:8 Insatser i Nor- diska investeringsbanken ökas med 315 000 000 kronor. Regeringen föreslår vidare att anslagets ändamål vidgas till att även omfatta avsättning för förlustrisker vid infrianden av garantier.

1:6 Statistiska centralbyrån

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 380 003 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget mins- kas för att finansiera höjningen av det under ut- giftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid uppförda anslaget 2:1 Lotteriinspektionen.

2:8 Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 18 700 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Täckning av merkostnader för lokaler minskas med 7 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 1:5

Täckning av merkostnader för lokaler minskas för att finansiera ökning av de under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslagen 46:1 All- männa val med 2 000 000 kronor, 46:5 Valmyn- digheten med 3 000 000 kronor samt 90:1 Kung- liga hov- och slottsstaten med 2 000 000 kronor. Sammantaget minskas anslaget 1:5 Täckning av merkostnader för lokaler med 7 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:7 Avgift för Stads- hypotekskassans grundfond minskas med 2 000 000 kronor för att finansiera höjningen av det under utgiftsområde 17 Kultur, medier, tros- samfund och fritid uppförda anslaget 2:1 Lotteri- inspektionen.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 8 800 000 kro- nor.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 5 400 000 kro- nor.

PROP. 2001/02:1

Skälen för regeringens förslag: Konjunkturin-

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Konjunkturin- stitutet (KI) var tidigare ansvarigt för vissa en- stitutet minskas med 12 000 kronor. kätundersökningar avseende kommunerna. Sta-

tistiska centralbyrån (SCB) övertog ansvaret för denna statistikproduktion under 2000. Anslagen Skälen för regeringens förslag: Anslaget 1:1 för myndigheterna justerades dock inte i mot-

Konjunkturinstitutet minskas med 190 000 kro- svarande mån i budgetpropositionen för 2001. nor till följd av att Statistiska centralbyrån över- Regeringen föreslår därför att anslaget 1:6 Statis- tagit vissa enkätundersökningar avseende kom- tiska centralbyrån nu ökas med 190 000 kronor. munerna. Anslaget 1:6 Statistiska centralbyrån Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Kon- ökas med motsvarande belopp. junkturinstitutet minskas med 190 000 kronor.

För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen ökas anslaget till Konjunkturinstitu- justeringen minskas anslaget med 8 164 000 kro- tet med 178 000 kronor. Sammantaget skall an- nor. Sammantaget skall anslaget 1:6 Statistiska slaget 1:1 Konjunkturinstitutet minskas med centralbyrån minskas med 7 974 000 kronor.

12 000 kronor.

2:7 Avgift för Stadshypotekskassans grundfond

1:5 Täckning av merkostnader för lokaler

Skälen för regeringens förslag: För att de eko- nomiska förpliktelser som staten har i form av garantier till Nordiska investeringsbankens pro- jektinvesteringslån (PIL) skall kunna hanteras i enlighet med garantimodellen från och med in- nevarande budgetår, behöver anslaget 2:8 Insatser i Nordiska investeringsbanken ökas med 315 mil- joner kronor för att täcka den subvention som uppstår genom att garantitagarna inte debiteras en riskavspeglande avgift. Anslagsmedlen kom- mer att föras till Riksgäldskontorets garantire- serv och eventuella garantiinfrianden kommer att belasta reserven (se vidare finansplanen m.m., avsnitt 7.2).

Denna engångsavsättning syftar till att invär- dera PIL-garantierna i enlighet med fastställd modell. En översyn av bankens inriktning och resurser kommer dock att genomföras inom den närmaste framtiden. Regeringen avser då att ver- ka för att bankens kapitalstruktur förenhetligas, dvs. att nuvarande uppdelning i normalt grund- kapital och särskilda PIL-garantier skall upphöra. I det fall det visar sig möjligt att nå enighet om detta i ägarkretsen, avser regeringen att åter- komma till riksdagen i frågan.

Hantering av äldre garantier till vissa bolag

Något anslag för detta ändamål finns inte upp- fört i statsbudgeten för innevarande år.

Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 2:10 Av- sättning för garantiverksamhet på 501 400 000 kronor anvisas.

Skälen för regeringens förslag: Ett anslag anvi- sas för att de s.k. äldre garantierna till Venantius AB och Dom Shvetsii A/O skall kunna hanteras i enlighet med den statliga garantimodellen.

Riksdagen har bemyndigat regeringen att stäl- la ut kreditgarantier till A/O Dom Shvetsii intill ett belopp av 100 000 000 kronor där en garanti- avgift på mellan 0,5 och 2,5 procent av det garan- terade beloppet skall tas ut från företaget. Enligt Riksgäldskontorets beräkning motsvarar en fullt riskavspeglande avgift för denna garanti 2,9 pro- cent per år av det garanterade beloppet. Enligt regeringens bedömning bör A/O Dom Shvetsii debiteras en avgift på 1,5 procent, vilket är den garantiavgift som tas ut i dag. För att garantin

PROP. 2001/02:1

skall kunna hanteras enligt garantimodellen från och med innevarande budgetår föreslår regering- en att riksdagen anvisar 1 400 000 kronor. Be- loppet motsvarar skillnaden mellan 1,5 procent och en fullt riskavspeglande garantiavgift som är 2,9 procent. Därmed täcks den subvention som uppstår genom att full avgift inte tas ut av bola- get. Garantiavgiften förs till Riksgäldskontorets garantireserv och eventuella garantiinfrianden belastar reserven (se vidare volym 1, kapitel 7, avsnitt 7.2).

Vidare föreslår regeringen att 500 000 000 kronor anvisas för att täcka en fullt riskavspeg- lande garantiavgift för statens garantiåtaganden till Venantius AB (se vidare volym 1, kapitel 7, avsnitt 7.2).

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att ersätta de ekonomiska förpliktelser som staten har i form av kapitaltäckningsgaranti till Venan- tius AB med en kreditgaranti intill ett belopp av 22 000 000 000 kronor där varje enskild garanti får ha en löptid på upp till 10 år.

Regeringen bemyndigas därtill att besluta om en obegränsad kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose behovet av en separat garantireserv för de kreditgarantier till Venantius AB som ersätter bolagets kapitaltäckningsgaranti.

Skälen för regeringens förslag: Statens garanti- portfölj är diversifierad med flera unika åtagan- den. Det åtagande i den statliga garantiportföljen som medför den enskilt största subventionen - dvs. den motsvarighet till riskavspeglande avgift som skall anvisas på anslag - är kapitaltäcknings- garantin till Venantius AB. Som ett led i arbetet med att omvandla äldre åtaganden så att de kan hanteras i enlighet med garantimodellen föreslår regeringen att den bemyndigas att omvandla de ekonomiska förpliktelser staten har i form av kapitaltäckningsgaranti till Venantius AB till be- lopps- och tidsbegränsade kreditgarantier. Vid omvandlingen av dessa garantier kommer reger- ingen att beakta nuvarande kreditgivares ställ- ning så att den ej försvagas. Regeringen avser därvid genomföra förändringarna så att bolagets kreditvärdighet och resultat inte nämnvärt för- sämras. På grund av åtagandets omfattning kan det finnas anledning för regeringen att fortlö- pande utvärdera den subvention det innebär. Det kan därvid inte uteslutas att subventionens om-

219

PROP. 2001/02:1

fattning med tiden kan komma att ändras. Mot denna bakgrund bör en separat garantireserv in- rättas för kreditgarantierna till Venantius AB, så att risken för subventionseffekter mellan olika åtaganden i en alltför diversifierad garantiportfölj kan elimineras. Regeringen föreslår därför att en separat garantireserv inrättas för dessa garantier. Om det vid någon tidpunkt skulle visa sig att de beräknade framtida avsättningarna till reserven inte kan säkerställa dess långsiktiga balans avser regeringen att återkomma till riksdagen (Se vida- re volym 1, kapitel 7, avsnitt 7.2).

9.3.3Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd

3:2 Skattemyndigheterna

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 4 594 628 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 3:2 Skattemyndig- heterna ökas med 9 466 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 4 Rätts- väsendet uppförda anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. minskas.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 3:2

Skattemyndigheterna ökas med 4 000 000 kronor för att täcka ökade kostnader i samband med överflyttningen av ansvaret för handläggningen av bouppteckningar från domstolsväsendet till skatteförvaltningen. Ökningen finansieras ge- nom att det under utgiftsområde 4 Rättsväsen- det uppförda anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. minskas med motsvarande belopp.

För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen ökas anslaget med 5 466 000 kronor. Sammantaget skall anslaget 3:2 Skattemyndighe- terna ökas med 9 466 000 kronor.

9.3.4Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

4:1 Polisorganisationen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 13 068 318 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:1 Polisorganisa- tionen minskas med 102 498 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Den 1 oktober 2001 startar en ny grundutbildning till polis vid Växjö universitet. Utbildningen innebär att kostnaderna för studiemedel kommer att öka. Utgifterna på det under utgiftsområde 15 Stu- diestöd uppförda anslaget 25:2 Studiemedel m.m. beräknas öka med 720 000 kronor. För att finan- siera dessa ökade utgifter bör anslaget 4:1 Polis- organisationen minskas med 720 000 kronor.

Anslaget bör vidare minskas med 1 800 000 kronor till följd av att Ekobrottsmyndighetens verksamhetsområde utökas till att omfatta även Blekinge län.

För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen minskas anslaget med 99 978 000 kronor. Sammantaget skall anslaget 4:1 Polisor- ganisationen minskas med 102 498 000 kronor.

4:3 Åklagarorganisationen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 729 777 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:3 Åklagarorgani- sationen minskas med 6 988 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 4:3

Åklagarorganisationen bör minskas med 500 000 kronor till följd av att Ekobrottsmyndighetens verksamhetsområde utökas till att omfatta även Blekinge län.

För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen minskas anslaget med 6 488 000 kro- nor. Sammantaget skall anslaget 4:3 Åklagarorga- nisationen minskas med 6 988 000 kronor.

4:4 Ekobrottsmyndigheten

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 304 285 000 kronor.

220

Regeringens förslag: Anslaget 4:4 Ekobrottsmyn- digheten ökas med 8 784 000 kronor. Finansie- ring sker genom att andra anslag inom utgifts- området minskas.

Skälen för regeringens förslag: Ekobrottsmyn- dighetens verksamhetsområde utökas den 1 juli 2001 med Blekinge län. Detta innebär bl.a. att personal från Polismyndigheten i Blekinge län samt från Åklagarmyndigheten i Malmö övergår till Ekobrottsmyndigheten. Merparten av de 2 300 000 kronor som till följd av denna omför- delning förs över till Ekobrottsmyndigheten motsvarar de kostnader som myndigheten över- tar, men tillskottet är tillräckligt för att även möjliggöra en höjd ambitionsnivå. Mot bak- grund av det ansträngda ekonomiska läget hos myndigheten anser regeringen vidare att Eko- brottsmyndigheten behöver tillföras 10 500 000 kronor.

Finansiering av resursökningen sker genom att anslaget 4:2 Säkerhetspolisen minskas med 10 500 000 kronor, anslaget 4:1 Polisorganisatio- nen minskas med 1 800 000 kronor och anslaget 4:3 Åklagarorganisationen minskas med 500 000 kronor.

För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen minskas anslaget med 4 016 000 kro- nor. Sammantaget skall anslaget 4:4 Ekobrotts- myndigheten ökas med 8 784 000 kronor.

4:5 Domstolsväsendet m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 515 117 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:5 Domstolsvä- sendet m.m. ökas med 32 880 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Bouppteck- ningsverksamheten har den 1 juli 2001 förts över till skatteförvaltningen från domstolssväsendet. Kostnaderna för att under 2001 påbörja och be- driva verksamheten beräknades preliminärt till 33 000 0000 kronor, vilket också tillfördes skat- teförvaltningen inför 2001. Kostnaderna har emellertid blivit högre än vad som tidigare be- räknats. Ytterligare 4 000 000 kronor behöver

PROP. 2001/02:1

därför föras till det under utgiftsområde 3 Skat- teförvaltning och uppbörd uppförda anslaget 3:2

Skattemyndigheterna. Vidare bör anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. därutöver minskas med 2 700 000 kronor för att finansiera ökningen av anslaget 4:13 Kostnader för vissa skaderegleringar.

För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen ökas anslaget med 39 580 000 kro- nor. Sammantaget skall anslaget 4:5 Domstols- väsendet m.m. ökas med 32 880 000 kronor.

4:9 Gentekniknämnden

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 842 000 kro- nor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:9 Genteknik- nämnden minskas med 10 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att genom- föra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen mins- kas anslaget till Gentekniknämnden med 220 000 kronor.

Mot bakgrund av myndighetens ansträngda ekonomiska läge gör regeringen emellertid be- dömningen att myndigheten måste tillföras me- del för att i huvudsak kompensera denna minsk- ning. Finansiering av den ökningen sker genom att det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 46:2 Justitiekanslern minskas med 210 000 kronor.

Sammantaget skall anslaget 4:9 Gentekniknämnden minskas med 10 000 kronor.

4:12 Rättshjälpskostnader m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 730 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:12 Rättshjälps- kostnader m.m. ökas med 75 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Mot bakgrund av prognoser om sjunkande utgifter sänktes an- slagsnivån till 730 miljoner kronor. Utgiftspro-

221

PROP. 2001/02:1

gnosen för 2001 pekar emellertid nu på en vä- sentlig högre medelsförbrukning. Detta beror främst på ökade kostnader för offentliga försva- rare och målsägandebiträden. Regeringen har gi- vit Riksrevisionsverket i uppdrag att granska ut- giftsutvecklingen för offentliga försvarare, offentliga biträden och målsägandebiträden. Ett klarläggande av de faktorer som påverkar ut- giftsutvecklingen kommer att ge underlag för en förbättrad budgetkontroll och ge större möjlig- heter att beräkna och påverka utgiftsutveckling- en. Mot bakgrund av utgiftsutvecklingen föreslår regeringen att anslaget 4:12 Rättshjälpskostnader m.m. ökas med 75 000 000 kronor.

4:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.

Regeringens förslag: Anslaget 5:1 Utrikesförvalt- ningen ökas med 31 425 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Försvagningen av den svenska kronan, framför allt mot USD, har för utrikesrepresentationen medfört en valu- takursförlust uppgående till 38 000 000 kronor. Regeringen anser att anslaget 5:1 Utrikesförvalt- ningen bör ökas med detta belopp.

För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskriva justeringen minskas anslaget med 6 575 000 kro- nor. Sammantaget skall anslaget 5:1

Utrikesförvaltningen ökas med 31 425 000 kronor.

5:4 Bidrag till internationella organisationer

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta	I statsbudgeten för innevarande år finns för detta
ändamål uppfört ett ramanslag på 10 399 000	I statsbudgeten för innevarande år finns för detta
kronor.	ändamål uppfört ett ramanslag på 452 817 000
	kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. ökas med 2 700 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 4:5

Domstolsväsendet m.m. minskas.

Skälen för regeringens förslag: Utgifterna på anslaget är regelstyrda och svåra att beräkna. Mot bakgrund av prognoser om sjunkande utgif- ter sänktes anslagsnivån till 10 399 000 kronor. Utgiftsprognosen för 2001 pekar emellertid nu på en väsentligt högre medelsförbrukning. Detta beror främst på ökade advokatkostnader. Mot bakgrund av utgiftsutvecklingen och med beak- tande av tillgängligt anslagssparande anser reger- ingen att anslaget 4:13 Kostnader för vissa skade- regleringar m.m. behöver ökas med 2 700 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 4:5

Domstolsväsendet m.m. minskas med 2 700 000 kronor.

9.3.5Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan

5:1 Utrikesförvaltningen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 827 468 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 5:4 Bidrag till in- ternationella organisationer ökas med 72 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Fler och mer kostnadskrävande fredsbevarande operationer har beslutats av Förenta Nationerna. Sverige del- tar i finansiering av denna operation genom att betala obligatoriska avgifter. Regeringen anser att anslaget 5:4 Bidrag till internationella organi- sationer bör ökas med 72 000 000 kronor.

9.3.6Utgiftsområde 6 Totalförsvar

6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 18 969 792 000 kronor.

222

Regeringens förslag: Anslaget 6:1 Förbandsverk- samhet och beredskap m.m. ökas med 300 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 6:3

Materiel, anläggningar samt forskning och teknik- utveckling minskas med 300 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: I tilläggsbudget i samband med 2001 års ekonomiska vårproposi- tion anmälde regeringen att den vid behov avsåg att återkomma till riksdagen i samband med budgetpropositionen för 2002 med en eventuell ytterligare omfördelning av medel mellan för- bandsverksamhet och materielanskaffning.

För att komma tillrätta med den ekonomiska obalansen för innevarande år föreslår regeringen att anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och bered- skap m.m. ökas med 300 000 000 kronor och att anslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling minskas med motsvarande belopp.

6.2 Fredsfrämjande truppinsatser

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 081 762 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 6:2 Fredsfrämjande truppinsatser ökas med 172 063 000 kronor. Fi- nansiering sker genom minskning av anslagen 6:4 Funktionen Civil ledning med 3 407 000 kro- nor, 6:5 Funktionen Försörjning med industriva- ror med 15 000 000 kronor, 6:6 Funktionen Be-

folkningsskydd	och	räddningstjänst	med
80 280 000 kronor, 6:10		Funktionen Telekom-

munikationer m.m. med 60 716 000 kronor, 6:11

Funktionen Postbefordran med 3 000 000 kronor, 6:12 Funktionen Transporter med 705 000 kro- nor, 6:13 Funktionen Energiförsörjning med 7 470 000 kronor och 6:19 Nämnder m.m. med 1 485 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att finansie- ra utökade fredsfrämjande truppinsatser behöver anslaget ökas med 172 063 000 kronor. Reger- ingen avser efter riksdagens godkännande av här angivet förslag besluta att de myndigheter vars anslag minskas får disponera anslagsparanden

PROP. 2001/02:1

med motsvarande belopp. Härigenom kompen- seras myndigheterna för de lägre anslagen och verksamheten påverkas inte.

6.3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 22 527 833 000 kronor

Regeringens förslag: Anslaget 6:3 Materiel, an- läggningar samt forskning och teknikutveckling får användas även för materielavveckling vid under- hållsregementen.

Skälen för regeringens förslag: I syfte att tyd- liggöra ändamålen med anslagen har regeringen inlett en översyn av vilka verksamhetsutgifter som bör belasta anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. respektive 6:3 Materiel, an- läggningar samt forskning och teknikutveckling för åstadkomma en mer rättvisande budgetering och redovisning. Vissa utgifter för avveckling, un- derhåll, modifiering och utveckling som idag be- lastar anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och bered- skap m.m., bör fortsättningsvis belasta anslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt forskning och tek- nikutveckling. Försvarsmakten har bl.a. haft pro- blem med att rätt planera in utgifterna för dessa verksamheter under respektive anslag vilket bi- dragit till obalanser mellan anslagen. Regeringen föreslår motsvarande förändring även i budget- förslaget för 2002.

7:3 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 13 431 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 7:3 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. ökas med 14 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 6:6 Befolkningsskydd och räddningstjänst minskas med 14 000 000 kronor.

223

PROP. 2001/02:1

Skälen för regeringens förslag: Enligt rädd- ningstjänstlagen (1986:1102) har en kommun vid stora kostnadskrävande räddningsinsatser rätt till viss ersättning från staten för den del av räddningstjänstkostnaderna som överskrider självrisken. Under 2001 har flera ansökningar behandlats bl.a. snöovädret i Gävle 1998, över- svämningarna i Arvika 2000 och tågolyckan i Borlänge 2000. Även Statens haverikommissions utredningskostnader för bl.a. Göteborgsbranden belastar detta anslag. Statens räddningsverk be- dömer att ersättningarna till kommunerna kan komma att överskrida de medel som är tillgäng- liga på anslaget 7:3 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. Anslaget bör därför ökas med 14 000 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 6:6

Befolkningsskydd och räddningstjänst minskas med motsvarande belopp.

9.3.8Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

12:2 Mottagande av asylsökande

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 207 335 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 12:2 Mottagande av asylsökande ökas med 518 000 000 kronor. Fi- nansiering sker delvis genom att det under ut- giftsområde 7 Internationellt bistånd upptagna anslaget 8:1 Biståndsverksamhet minskas.

Skälen för regeringens förslag: Antalet nya asylsökande har ökat till följd av Sveriges inträde i Schengensamarbetet och en markant ökning har skett av asylsökande irakier. Fler personer än

9.3.7Utgiftsområde 7 Internationellt beräknat tas emot i Migrationsverkets motta-

bistånd

8:1 Biståndsverksamhet

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett reservationsanslag på 13 496 884 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 8:1 Biståndsverk- samhet minskas med 100 000 000 kronor. Av- räkningen från biståndsramen för flyktingkost- nader ökar med 100 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Antalet nya asylsökanden har ökat betydligt, framför allt från Irak. För att bidra till finansieringen av kost- nadsökningen på det under utgiftsområde 8 In- vandrare och flyktingar uppförda anslaget 12:2

Mottagande av asylsökande föreslår regeringen att anslaget 8:1 Biståndsverksamhet minskas med 100 000 000 kronor. Avräkningen från bistånds- ramen för flyktingkostnader skall också öka med 100 000 000 kronor.

gandesystem. Anvisade anslagsmedel inklusive anslagskredit förutsågs bli förbrukade i månads- skiftet augusti/september 2001. Regeringen fann det därför nödvändigt att medge ett överskri- dande med högst 518 000 000 kronor. I enlighet med vad regeringen anfört i budgetpropositio- nen för 2001 i anslutning till att ett bemyndigan- de begärs (finansplan m.m.) att under vissa för- utsättningar överskrida ramanslag, föreslår regeringen att anslaget 12:2 Mottagande av asyl- sökande ökas med 518 000 000 kronor så att det beslutade överskridandet kan ersättas med ett höjt anslag.

Finansiering sker delvis genom att det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd upptagna anslaget 8:1 Biståndsverksamhet minskas med 100 000 000 kronor.

12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 57 913 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 12:5 Offentligt bi- träde i utlänningsärenden ökas med 25 000 000 kronor. Finansiering sker delvis genom att an- slaget 10:4 Hemutrustningslån minskas med 10 000 000 kronor.

224

Skälen för regeringens förslag: Antalet asylsö- kande har ökat och därmed ökar också utgifterna för offentligt biträde i utlänningsärenden.

Anvisade anslagsmedel inklusive anslagskredit förutsågs bli förbrukade i september 2001. Re- geringen fann det därför nödvändigt att medge ett överskridande med högst 25 000 000 kronor. I enlighet med vad regeringen anfört i budget- propositionen för 2001 i anslutning till att ett bemyndigande begärs (finansplan m.m.) att un- der vissa förutsättningar överskrida ramanslag, föreslår regeringen att anslaget 12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden ökas med 25 000 000 kronor, så att det beslutade överskridandet kan ersättas med ett höjt anslag.

Antalet personer som kommer att tas emot av kommuner bedöms bli färre än vad som tidigare beräknats. Anslaget 10:4 Hemutrustningslån kan därför minskas med 10 000 000 kronor och del- vis bidra till att finansiera ökningen på anslaget 12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden.

9.3.9Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 16 137 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 13:2 Bidrag för lä- kemedelsförmånen ökas med 394 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Utbetalningarna av den statliga ersättningen till landstingen för kostnaderna för läkemedelsförmånen kommer under 2001 att uppgå till ca 16 531 000 000 kro- nor. För att täcka utbetalningarna under 2001 föreslår regeringen att anslaget 13:2 Bidrag till läkemedelsförmånen ökas med 394 000 000 kro- nor.

14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 77 500 000 kronor.

PROP. 2001/02:1

Regeringens förslag: Anslaget 14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder ökas med 50 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: I propositionen Skatten på vin (prop. 2000/01:144) uttalade re- geringen att ytterligare resurser bör tillförs arbe- tet mot alkoholens skadeverkningar. Med anled- ning härav föreslår regeringen att anslaget 14:8

Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder ökas med 50 000 000 kronor. Resurserna är avsedda för in- satser för barn till missbrukare och barn i famil- jer där våld och övergrepp mellan vuxna före- kommer och utgör ett led i arbetet med att förverkliga den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador (prop. 2000/01:20, bet. 2000/01:SoU8, rskr. 2000/01:144).

9.3.10Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 41 425 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ökas med 2 450 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Sjukfrånvaron fortsätter att öka vilket får till följd att utgifterna för sjukpenning ökar även för 2001. De medel som hittills har anvisats för 2001 har visat sig vara otillräckliga. Regeringen anser att ytterligare 2 400 000 000 kronor nu behöver tillföras.

Problemen med långa sjukskrivningar är sär- skilt stora bland anställda i den offentliga sek- torn. Regeringen avser därför att inleda särskilda försök hos några av de stora offentliga arbetsgi- varna för att förebygga och minska sjukfrånva- ron. Projekten skall ha karaktär av metodutveck- ling. Regeringen anser att ytterligare 50 000 000 kronor behöver tillföras för denna verksamhet.

Sammantaget skall anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ökas med 2 450 000 000 kro- nor.

225

PROP. 2001/02:1

9.3.11 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 38 487 136 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 22:2 Bidrag till ar- betslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskas med 42 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Den högsta dagpenningen och grundbeloppet inom arbets- löshetsförsäkringen höjdes den 1 juli 2001. Des- sa höjningar påverkar även stödnivåerna inom vuxenstudiestödet där medelsbehovet beräknas öka med 40 000 000 kronor. Höjningen innebär även att kostnaderna för Centrala studiestöds- nämndens administrativa verksamhet ökar. Re- geringen föreslår därför att anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd mins- kas med 42 000 000 kronor för att finansiera ök- ningar av det under utgiftsområde 15 Studiestöd uppförda anslaget 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. och det under utgiftsområde 16 Utbildning och uni- versitetsforskning uppförda anslaget 25:76 Cen- trala studiestödsnämnden.

22:7 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 663 000 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter på högst 1 800 000 000 kronor under 2002-2008.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2001 i fråga om ramanslaget 22:7 Europe- iska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006 ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive ti- digare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 2 500 000 000 kronor under 2002-2008.

Skälen för regeringens förslag: Fördröjningar vid starten av strukturfondsprogrammen för programperioden 2000-2006 innebar att verk- samheten fick en mindre omfattning under 2000 än beräknat. Under 2001 har emellertid besluts- takten inom programmen blivit högre än vad som tidigare antagits. Tillsammans med en lägre prognos för utbetalningarna under året leder det- ta till högre utestående åtaganden vid utgången av 2001. Regeringen behöver därför ett ökat be- myndigande för åtaganden för den Europeiska socialfonden m.m. under perioden 2002-2008.

22:12 Bidrag till lönegarantiersättning

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 530 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 22:12 Bidrag till lönegarantiersättning ökas med

433 367 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 22:4 Särskilda insatser för arbetshandi- kappade minskas med 433 367 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget finan- sierar ersättningar till arbetstagare för löneford- ringar vid konkurs enligt lönegarantilagen (1992:497).

Anslagsnivån sänktes som följd av förväntade effekter av de regelförändringar som Förmåns- rättskommittén föreslagit. Dessa förändringar har dock ännu inte genomförts. Antalet konkur- ser, som är en av de faktorer som styr antalet ut- betalningar, har också blivit större än väntat.

Anvisade anslagsmedel inklusive anslagskredit samt inkomster under anslaget förutsågs bli för- brukade i månadsskiftet augusti/september 2001. Regeringen fann det därför nödvändigt att med- ge ett överskridande med högst 433 367 000 kronor. I enlighet med vad regeringen anfört i budgetpropositionen för 2001 i anslutning till att ett bemyndigande begärs (finansplanen m.m.) att under vissa förutsättningar överskrida raman- slag, föreslår regeringen att anslaget 22:12 Bidrag till lönegarantiersättning ökas med 433 367 000 kronor så att det beslutade överskridandet kan ersättas med ett höjt anslag.

Finansiering sker genom att anslaget 22:4 Sär- skilda insatser för arbetshandikappade minskas

226

med 433 367 000 kronor. Effekterna av finansie- ringsåtgärden är att ett tidigare uppkommet an- slagssparande på detta anslag tas i anspråk.

9.3.12 Utgiftsområde 14 Arbetsliv

Medel för individuell kompetensutveckling

Regeringens förslag: Av inkomsterna 2001 på in- komsttiteln 1428 Energiskatt förs 1 150 000 000 kronor till Riksgäldskontoret för tillfällig för- valtning.

Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i tilläggsbudget för 2000 i budgetpropositionen för 2001 fick regeringen riksdagens bemyndi- gande att av inkomsterna 2000 på inkomsttitel 1428 Energiskatt föra 1 350 000 000 kronor till Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning. Med- len avsåg ett system för individuellt kompetens- sparande. Ett motsvarande bemyndigande krävs för att regeringen även för 2001 skall kunna be- sluta om att överföra 1 150 000 000 kronor av inkomsterna från energiskatt till tillfällig förvalt- ning i Riksgäldskontoret. Medlen placeras på ett räntefritt konto i avvaktan på nytt beslut om hur de skall användas.

Överföringen skall redovisas mot inkomstti- teln 1428 Energiskatt.

23:1 Arbetsmiljöverket

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 550 413 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 23:1 Arbetsmiljö- verket minskas med 1 913 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Trepartssamtal mellan regeringen och arbetsmarknadens parter för att främja hälsa i arbetslivet inleds under hös- ten 2001. I samband härmed kommer en infor- mationssatsning att genomföras i samarbete med parterna. 5 000 000 kronor behövs för detta än- damål.

PROP. 2001/02:1

För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen minskas anslaget med 6 913 000 kro- nor. Sammantaget skall anslaget 23:1 Arbetsmil- jöverket minskas med 1 913 000 kronor.

9.3.13 Utgiftsområde 15 Studiestöd

25:2 Studiemedel m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 8 478 256 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 25:2 Studiemedel m.m. ökas med 720 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 4 Rätts- väsendet uppförda anslaget 4:1 Polisorganisatio- nen minskas.

Skälen för regeringens förslag: Fler poliser be- höver rekryteras och detta kräver att polisutbild- ningen bedrivs på fler orter än Solna och Umeå. Rikspolisstyrelsen har under året tecknat ett av- tal med universitetet i Växjö om att starta polis- utbildning i oktober 2001. Fullt utbyggd kom- mer utbildningen omfatta cirka 400 studerande. Studiestödskostnaden för 2001 beräknas till 720 000 kronor. Anslaget 25:2 Studiemedel m.m. behöver därför ökas med detta belopp.

Finansiering sker genom att det under ut- giftsområde 4 Rättsväsendet uppförda anslaget 4:1 Polisorganisationen minskas med 720 000 kronor.

25:4 Vuxenstudiestöd m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 5 812 172 000 kronor.

227

PROP. 2001/02:1

Regeringens förslag: Anslaget 25:4 Vuxenstudie- stöd m.m. ökas med 40 000 000 kronor. Finansie- ring sker genom att det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknadspolitik uppförda anslaget 22:2

Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskas.

Skälen för regeringens förslag: Som en konse- kvens av höjningen av den högsta dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen och det s.k. grundbe- loppet under de första 100 ersättningsdagarna bör stödnivåerna inom de vuxenstudiestöd som är kopplade till ersättningsnivån i arbetslöshets- försäkringen ökas. De ökade stödnivåerna avser i första hand omkring 19 500 personer som antas påbörja sina studier höstterminen 2001 med Sär- skilt utbildningsbidrag (UBS). Studerande som uppbär Svux, Svuxa, Lärar-Svux och NT-Svux och som fortsätter sina studier enligt övergångs- bestämmelserna i studiestödslagen under höst- terminen 2001 antas ha förbrukat sina första 100 ersättningsdagar i en ersättningsperiod genom tidigare studier. Dessa omfattas därför inte av den höjda ersättningen. Medelsbehovet på ansla- get 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. beräknas öka med 40 000 000 kronor.

Finansiering sker genom att det under ut- giftsområde 13 Arbetsmarknadspolitik uppförda anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskas med motsvarande belopp.

9.3.14Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

25:7 Specialskolemyndigheten och resurscenter

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 338 118 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 25:7 Specialskole- myndigheten och resurscenter ökas med 16 726 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 25:12 Bidrag till viss verksamhet motsva- rande grundskola och gymnasieskola minskas med 16 681 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Under 2001 fi- nansieras under detta anslag Specialskolemyn- digheten och delar av Specialpedagogiska institu- tet som bildades 1 juli 2001. Ökade resurser behövs för att slutföra omorganisationen, inklu- sive arbete med kvalitetsutveckling inom de båda myndigheterna. Anslaget 25:7 Specialskolemyn- digheten och resurscenter bör därför ökas med 16 681 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 25:12

Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundsko- la och gymnasieskola minskas med samma be- lopp. Detta kan ske utan negativa konsekvenser eftersom medelsförbrukningen på detta anslag huvudsakligen styrs av elevantalet som under 2001 troligen blir lägre än väntat.

För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen ökas anslaget med 45 000 kronor. Sammantaget skall anslaget 25:7 Specialskole- myndigheten och resurscenter ökas med 16 726 000 kronor.

25:76 Centrala studiestödsnämnden

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 369 495 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 25:76 Centrala stu- diestödsnämnden minskas med 1 600 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Höjningen av den högsta dagpenningen i arbetslöshetsförsäk- ringen och det s.k. grundbeloppet under de för- sta 100 ersättningsdagarna medför att Centrala studiestödsnämnden får ökade kostnader för sy- stemutveckling och utbildningsinsatser för handläggare. Vidare medför den beslutade regel- ändringen att ytterligare moment i handlägg- ningen av vuxenstudiestödsärenden tillkommer. Anslaget 25:76 Centrala studiemedelsnämnden bör därför ökas med 2 000 000 kronor för att täcka dessa kostnader.

Finansiering sker genom att det under ut- giftsområde 13 Arbetsmarknadspolitik uppförda anlaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskas med motsvarande belopp.

För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen minskas anslaget med 3 600 000 kro- nor. Sammantaget skall anslaget 25:76 Centrala

228

studiestödsnämnden minskas med 1 600 000 kro- nor.

9.3.15Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

2:1 Lotteriinspektionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 28 878 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Lotteriinspek- tionen ökas med 2 793 000 kr. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 2 Samhälls- ekonomi och finansförvaltning uppförda ansla- get 2:7 Avgift för Stadshypotekskassans grundfond minskas med 2 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Spel över Inter- net har under senare år ökat kraftigt. Regeringen har lämnat tidsbegränsade testtillstånd till tre ak- törer på marknaden, nämligen AB Svenska spel, AB Trav och Galopp samt A-lotterierna. Reger- ingen avser att under testperioden överväga om och hur spel över Internet skall regleras.

Regeringen har gett Lotteriinspektionen i uppdrag att förbereda kontrollen av utökat spel över Internet. För dessa uppgifter behöver Lot- teriinspektionen tillföras 2 000 000 kronor. Fi- nansiering sker genom att det under utgiftsom- råde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 2:7 Avgift för Stadshypotekskas- sans grundfond minskas med motsvarande be- lopp.

För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen ökas anslaget med 793 000 kronor. Sammantaget skall anslaget 2:1 Lotteriinspektio- nen ökas med 2 793 000 kronor.

27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 23 454 000 kronor.

PROP. 2001/02:1

Regeringens förslag: Anslaget 27:2 Utbyte av TV- sändningar mellan Sverige och Finland minskas med 2 250 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Övergången till digital teknik har inneburit lägre kostnader än beräknat. Det innebär att en besparing på 2 250 000 kronor kan göras. Regeringen föreslår därför att anslaget 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland minskas med detta belopp för att finansiera ökningen av anslag inom ut- giftsområdet och ökning av det under utgiftsom- råde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 27:1

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden.

28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 243 379 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt interna- tionellt kulturutbyte och samarbete ökas med 5 500 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 28:5 Bidrag till Riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska rikskonser- ter minskas med 5 000 000 kronor samt genom att anslaget 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland minskas.

Skälen för regeringens förslag: Många centrala och regionala kulturinstitutioner har svårt att möta kostnadsutvecklingen med rationalisering- ar och ökade egna intäkter. Under åren 1998 och 1999 disponerade regeringen särskilda medel för engångsbidrag till institutioner med akuta eko- nomiska problem. Även under innevarande bud- getår finns skäl för regeringen att i några fall lämna ett större stöd än vad som ryms inom de anvisade anslagen till centrala och regionala kul- turinstitutioner. För sådana tillfälliga stöd be- hövs nu ytterligare medel. Regeringen föreslår därför att anslaget 28:2 Bidrag till allmän kultur- verksamhet, utveckling samt internationellt kul-

229

PROP. 2001/02:1

turutbyte och samarbete ökas med 5 500 000 kro- nor.

I och med att Dramaten fått förbättrad ekonomi har det blivit möjligt för regeringen att under år 2001 räkna av drygt 15 miljoner kronor på Dramatens statsbidrag. Av detta belopp har drygt 10 miljoner kronor använts för slutregler- ing av det lån i Riksgäldskontoret som regering- en 1997 övertog från Dramaten (prop. 1997/98:1 finansplanen m.m., bet. 1997/98:FiU11, rskr. 1997/98:45). Regeringen föreslår att anslaget 28:5 Bidrag till Riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska rikskonserter minskas med det återstående beloppet på 5 miljoner kro- nor. Den resterande delen av ökningen finansie- ras genom att anslaget 27:2 Utbyte av TV- sändningar mellan Sverige och Finland minskas.

28:28 Centrala museer: Myndigheter

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 665 966 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 28:28 Centrala mu- seer: Myndigheter minskas med 2 021 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har i ett tillkännagivande (bet. 1999/2000:KrU1, rskr. 1999/2000:87) uttalat att ledningen för Statens sjöhistoriska museer bör lokaliseras till Karls- krona. Statens sjöhistoriska museer har redo- gjort för vilka åtgärder som vidtagits och plane- ras för att denna organisationsförändring skall kunna genomföras senast den 1 oktober 2001.

För att täcka de merkostnader av engångska- raktär som organisationsförändringen innebär behöver ytterligare medel tillföras Statens sjöhi- storiska museer. Regeringen föreslår därför att anslaget 28:28 Centrala museer: Myndigheter ökas med 1 500 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland minskas.

För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna ju- steringen minskas anslaget 28:28 Centrala muse- er: Myndigheter med 3 521 000 kronor. Samman- lagt skall anslaget 28:28 Centrala museer: Myndigheter minskas med 2 021 000 kronor.

9.3.16Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

31:4 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 600 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 32:4 Statens bo- stadskreditnämnd: Garantiverksamhet ökas med 400 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Enligt regering- ens nya bedömning bör avsättningen till garanti- reserven ske med en inledningsvis större summa än vad som tidigare beslutats (prop. 2000/2001:1 utg.omr. 18, bet. 2000/2001:BoU1, rskr. 2000/2001:89). Anslaget 32:4 Statens bostadskre- ditnämnd: Garantiverksamhet bör därför ökas med 400 000 000 kronor.

32:1 Länsstyrelserna m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 864 659 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 32:1 Länsstyrelser- na m.m. minskas med 5 714 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: I propositionen Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130) föreslår regeringen delmål, åtgärder och strategier för att uppnå miljökvali- tetsmålen. Regeringen anser att länsstyrelserna skall ha ett övergripande ansvar för regionalt mål- och uppföljningsarbete. För att länsstyrel- serna skall kunna fullgöra sitt arbete föreslår re- geringen att anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m. skall ökas med 20 000 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 20 All- män miljö- och naturvård uppförda anslaget 34:2

Miljöövervakning m.m. minskas.

För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna ju- steringen minskas anslaget 32:1 Länsstyrelserna

230

m.m. med 25 714 000 kronor. Sammantaget skall anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m. minskas med 5 714 000 kronor.

9.3.17Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling

33:4 Transportbidrag

PROP. 2001/02:1

gande uppförda anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m. samt ökningen med 3 000 000 kronor av det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 41:1 Skogsvårdsorganisationen.

34:3 Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 336 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 33:4 Transportbi- drag ökas med 16 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 33:1 Allmänna regional- politiska åtgärder minskas med 16 000 000 kro- nor.

Skälen för regeringens förslag: Införande av sjötransportbidrag och en ökad transportmängd medför att utgifterna för 2001 nu beräknas upp- gå till 393 miljoner kronor. Med beaktande av det anslagssparande som finns på anslaget anser regeringen att anslaget 33:4 Transportbidrag skall ökas med 16 000 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 33:1 All- männa regionalpolitiska åtgärder minskas med motsvarande belopp.

9.3.18Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

34:2 Miljöövervakning m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 226 495 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 34:2 Miljöövervak- ning m.m. minskas med 23 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 34:2

Miljöövervakning m.m. minskas med 23 000 000 kronor för att finansiera ökningen med 20 000 000 kronor av det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byg-

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 848 461 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 34:3 Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden minskas med 24 125 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 34:3

Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden minskas med 24 125 000 kronor för att finansie- ra ökningen med 2 500 000 kronor av det under utgiftsområde 21 Energi uppförda anslaget 35:1

Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader samt ökningen med 21 625 000 kronor av det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 43:8 Fiskeriverket.

34:4 Sanering och återställning av förorenade områden

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 151 755 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskas med 4 700 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 34:4

Sanering och återställning av förorenade områden minskas med 4 700 000 kronor för att finansiera ökningen med motsvarande belopp av det under utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda anslaget 38:5 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m.

231

PROP. 2001/02:1

9.3.19 Utgiftsområde 21 Energi

35:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 120 235 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 35:1 Statens ener- gimyndighet: Förvaltningskostnader ökas med 8 172 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: I propositionen Svenska miljömål – delmål, åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130) föreslår regeringen delmål och åtgärder och strategier för att uppnå miljö- kvalitetsmålen. Regeringen anser att Energi- myndigheten skall ha ansvaret för miljökvali- tetsmålet Frisk luft. För att Energimyndigheten skall kunna fullgöra denna utökade uppgift anser regeringen att verkets resurser behöver ökas med 2 500 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget 34:3 Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden minskas med motsvarande belopp.

För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen ökas anslaget 35:1 Statens energimyn- dighet med 5 672 000 kronor. Sammanlagt skall anslaget 35:1 Statens energimyndighet ökas med 8 172 000 kronor.

35:3 Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 305 000 000 kronor. Något bemyndigande att ingå ekono- miska förpliktelser har inte lämnats.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas un- der 2001 att i fråga om ramanslaget 35:3 Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor besluta om bidrag som inklusive ti- digare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 168 000 000 kronor under 2002.

Skälen för regeringens förslag: Ett bemyndi- gande behövs för att beslut skall kunna fattas om bidrag till investeringar i elproduktion från för- nybara energikällor som betalas ut under 2002. Regeringen anser att ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser på högst 168 000 000 kronor behövs för ändamålet.

9.3.20 Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Hantering av äldre garantier till Öresundsbrokonsortiet

Regeringens förslag: Anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag och anslaget 36:4 Banverket: Ban- hållning och sektorsuppgifter får även användas till kostnader för hantering av äldre garantier till Öresundsbro Konsortiet.

Skälen för regeringens förslag: För att de eko- nomiska förpliktelser som staten har i form av kreditgarantier till Öresundsbro Konsortiet från och med innevarande budgetår skall kunna han- teras i enlighet med garantimodellen bör anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag och anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter kun- na användas för kostnader för hantering av äldre garantier till Öresundsbro Konsortiet. Se vidare i avsnitt 7.2 finansplan m.m.

36:2 Väghållning och statsbidrag

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 13 892 925 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag ökas med 12 326 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen fö- reslår att anslaget även skall kunna användas för kostnader för hantering av äldre garantier till Öresundsbro Konsortiet. Anslaget 36:2 Väghåll- ning och statsbidrag bör därför ökas med 100 000 000 kronor.

För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen minskas anslaget med 87 674 000

232

kronor. Sammantaget skall anslaget 36:2 Väg- hållning och Statsbidrag ökas med 12 326 000 kronor.

36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 6 611 495 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter ökas med 424 591 000 kronor. Anslaget 36:3 Banverket: Administration minskas med 169 594 000 kro- nor.

Skälen för regeringens förslag: Det är mycket angeläget att en hög trafiksäkerhet och en god standard kan upprätthållas på järnvägsnätet. Re- geringen har uppdragit åt Banverket att genom- föra spår- och slipersbyten i en utökad omfatt- ning. Till en del har Banverket genomfört byten genom att använda den tillgängliga anslagskredi- ten. För att möjliggöra tillräckligt omfattande slipers- och spårbyten under 2001 anser reger- ingen att anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter bör ökas med 324 591 000 kronor. Vidare föreslår regeringen att anslaget skall kunna användas för kostnader för hantering av äldre garantier till Öresundbro Konsortiet. Anslaget bör därför ökas med 100 000 000 kro- nor.

Sammantaget skall anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter ökas med 424 591 000 kronor.

Finansiering sker delvis genom att anslaget 36:3 Banverket: Administration minskas med 124 591 000 kronor. Detta anslag skall också minskas med 45 003 000 kronor för att genom- föra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen. Sammantaget skall anslaget 36:3 Banverket: ad- ministration minskas med 169 594 000 kronor.

PROP. 2001/02:1

36:10 Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 50 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 36:10 Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier får också användas till engångs- kostnader för arkivering av visst material, kost- nader för Sveriges Järnvägsmuseum till dess en ny huvudman utsetts samt tillfälliga kostnader för ett vagnregister.

Skälen för regeringens förslag: Vid årsskiftet 2000-2001 överfördes större delen av verksam- heten vid affärsverket Statens järnvägar till ett antal nya aktiebolag. I samband därmed har frå- gor uppkommit rörande den framtida finansie- ringen av verksamheter som för närvarande han- teras av affärsverket och som vid bolagiseringen ansågs ha sin naturliga hemvist inom staten.

Sveriges Järnvägsmuseum är beläget i Gävle och förvaltar ca 400 fordon och hundratusentals fö- remål. Museet hyr lokaler av SJ Fastigheter. Mu- seet redovisade 2000 ett underskott om ca 19 miljoner kronor. Affärsverket Statens järnvägar har under år 2000 hemställt om en ny huvudman för Sveriges Järnvägsmuseum. Regeringen kommer att tillsätta en utredning för klarlägga museets framtida omfattning, organisatoriska placering och finansiering med avsikt att ansva- ret fr.o.m. 2002 skall flyttas bort från affärsver- ket. Fram till dess att frågor om museets nya hu- vudman och finansiering är klarlagda föreslås att finansiering av museet skall kunna ske från detta anslag.

Affärsverket Statens järnvägars arkiv av icke gallringsbara handlingarna uppgår till ca 8 500 hyllmeter och har under början av 2001 över- lämnats till Riksarkivet. Förhandlingar har förts om de närmare villkoren för överlämnandet. Kostnaden för överlämnandet kommer att uppgå till ca 50 miljoner kronor i form av ett engångs- belopp. Regeringen anser att denna kostnad ut- gör ett statligt åtagande och att även detta skall finansieras från anslaget

Inom Statens järnvägar finns ett register över samtliga privata järnvägsvagnar i Sverige. Kost- naden för att hantera detta register uppgår till ca

233

PROP. 2001/02:1

1 miljon kronor per år. Avsikten är att ansvaret för detta register skall överföras till Banverket och fr.o.m. 2002 finansieras genom uttag av en registreringsavgift. Fram till dess anser regering- en att denna kostnad tillsammans med tidigare nämnda kostnaderna skall få belasta anslaget 36:10 Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier.

37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 144 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal ökas med 3 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 37:2 Upphandling av samhällsåtaganden minskas med 3 000 000 kro- nor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget för er- sättning till SOS Alarm Sverige AB har visat sig vara otillräckligt för att företaget skall kunna fullgöra sin uppgift. En förstärkning är nödvän- dig för att alarmfunktionen i samhället skall fun- gera tillfredsställande. Anslaget 37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal bör därför ökas med 3 000 000 kro- nor. Finansiering sker genom att anslaget 37:2

Upphandling av samhällsåtaganden minskas med motsvarande belopp.

9.3.21Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk

41:1 Skogsvårdsorganisationen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 290 056 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 41:1 Skogsvårdsor- ganisationen ökas med 2 086 000 kronor. Finan- siering sker genom att det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ansla- get 34:2 Miljöövervakning m.m. minskas.

Skälen för regeringens förslag: I propositionen Svenska miljömål–delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130) föreslår regeringen delmål och åtgärdsstrategier för att uppnå miljökvali- tetsmålen. Regeringen anser att skogsvårdssty- relserna skall ha det regionala ansvaret för ge- nomförandet av miljökvalitetsmålet Levande skogar. De skall i sitt målarbete samverka med länsstyrelserna. För att skogsvårdsstyrelserna skall kunna fullgöra sitt arbete inom ramen för det regionala mål- och uppföljningsarbetet före- slår regeringen att anslaget 41:1 Skogsvårdsorga- nisationen bör ökas med 3 000 000 kronor. Fi- nansiering sker genom att det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget 34:2 Miljöövervakning m.m. minskas med motsvarande belopp.

För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen skall skogsvårdsorganisationens an- slag minskas med 914 000 kronor. Sammantaget skall anslaget 41:1 Skogsvårdsorganisationen ökas med 2 086 000 kronor.

42:5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 90 950 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 42:5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar ökas med 13 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet minskas med 10 000 000 kronor och anslaget 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet minskas med 46 012 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Kostnaderna för BSE-kontroller har visat sig bli högre än vad som tidigare förväntades. Även kostnaderna för att bekämpa sjukdomar som finns upptagna i epi- zootilagen har visat sig bli högre än beräknat.

234

Regeringen bedömer därför att anslaget 42:5 Be- kämpande av smittsamma husdjurssjukdomar be- höver ökas med 13 000 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 43:16 Åt- gärder inom livsmedelsområdet minskas med 10 000 000 kronor samt att anslaget 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet minskas med 3 000 000 kro- nor. Detta anslag skall även minskas med 43 012 000 kronor för att genomföra den i av- snitt 9.2 beskrivna justeringen. Sammantaget skall anslaget 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet minskas med 46 012 000 kronor.

43:3 Statens växtsortnämnd

I statsbudgeten för innevarande år finns detta för ändamål uppfört ett ramanslag på 1 449 000 kro- nor.

Regeringens förslag: Anslaget 43:4 Statens växt- sortnämnd ökas med 519 000 kronor. Finansie- ring sker genom att anslaget 43:2 Statens utsädes- kontroll minskas med 320 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Statens växt- sortnämnd bedrivs med krav på full kostnads- täckning. Avgiftsinkomsterna förs till en in- komsttitel medan medel för verksamheten anvisas på detta anslag. Under 2001 har kostna- derna, främst på grund av dyrare ekonomisk ad- ministration, ökat kraftigt och verksamheten kommer under innevarande år att uppvisa ett underskott. För att till en del avhjälpa denna si- tuation bör anslaget 43:4 Statens växtsortnämnd ökas med 273 000 kronor.

För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskrivna justeringen skall anslaget öka med 246 000 kro- nor. Sammantaget skall anslaget ökas med 519 000 kronor. Finansiering sker genom att an- slaget 43:2 Statens utsädeskontroll minskas med 273 000 kronor. Detta anslag skall även minskas med 47 000 kronor för att genomföra den i av- snitt 9.2 beskrivna justeringen. Sammantaget skall anslaget 43:2 Statens utsädeskontroll minskas med 320 000 kronor.

PROP. 2001/02:1

43:7 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 77 600 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 43:7 Räntekostna- der för förskotterade arealersättningar m.m. ökas med 47 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 43:7

Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. anvisades ursprungligen med 79 700 000 kronor men sänktes genom tilläggsbudget i an- slutning till 2001 års ekonomiska vårproposition till 77 600 000 kronor.

EG:s regler om kompensationsstöd med an- ledning av märkbar revalvering den 1 januari 2001 finns bl.a. i rådets förordning (EG) nr 2799/98 av den 15 december 1998 om att fast- ställa ett agromonetärt system för euron.

Om en märkbar revalvering ägt rum får med- lemsstaten i enlighet med rådets förordning (EG) 2799/98 bevilja ett kompensationsstöd till jordbrukarna vid tre tillfällen under en period på tre år. EU finansierar 50 procent av delbetalning- arna och medlemsstaten finansierar 50 procent. För att kunna bevilja kompensationsstöd behöv- de Sverige senast den 30 april 2001 lämna in en ansökan till EG-kommissionen om tillstånd att få bevilja kompensationsstöd. Sverige lämnade en sådan ansökan.

Årsgenomsnittet för kronans växelkurs år 2000 är 3,823 procent lägre än gränsvärdet 8,78135 kr/euro (dvs. det lägsta av de jämförda kurserna). Sverige är därför berättigat till kom- pensationsstöd för 1,223 procentenheter (3,823– 2,6) av den märkbara revalveringen.

Maximibeloppet för den första delbetalningen uppgår till 93,92 miljoner kronor (11,12 miljoner euro). För att beräkna delbetalning två och tre utgår man från ett högre maximibelopp på 100 miljoner kronor (11,84 miljoner euro). Hur sto- ra delbetalningarna två och tre bli beror på väx- elkursutvecklingen och marknadssituationen, men de maximala beloppen uppgår till 66,66 mil- joner kronor(7,89 miljoner euro) respektive 33,33 miljoner kronor (3.94 miljoner euro).

Enligt kommissionens förordning (EG) 2808/98 av den 2 december 1998 om tillämp-

235

PROP. 2001/02:1

ningsföreskrifter för den agromonetära ordning- en för euron inom jordbrukssektorn, skall utbe- talningen av den första delbetalningen ske senast den 31 december 2001. Sverige har dock fått sin ansökan om förlängd utbetalningsperiod till den 21 mars 2002 godkänd.

Utbetalningen kan ske kollektivt om stödet per företag understiger 400 euro. Stödet får ges till kollektiva åtgärder av allmänt intresse för jordbrukssektorn.

Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) har bil- dats av Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och är lantbruksnäringens gemensamma organ för fi- nansiering av forskning och utveckling som kan stärka jord- och skogsbrukets konkurrenskraft.

Regeringen har i ansökan som lämnats till EG-kommissionen föreslagit att SLF skall dis- ponera stödet och användas till forskning och utveckling, tekniskt stöd samt marknadsfräm- jande åtgärder inom jordbrukssektorn. En förut- sättning för stödet är att SLF noga beaktar till- lämpliga gemenskapsregler och gemenskaps- praxis avseende statligt stöd, inklusive begräns- ningar av stödnivåer. Resultaten av de åtgärder som ges stöd till skall göras tillgängliga för alla berörda och inte gynna enskilda företag eller in- divider.

Den del av valutakompensationen som EG medfinansierar avseende valutakompensation kan liksom övriga återföringar från EG- budgeten belasta anslaget 43:6 Arealersättningar och djurbidrag m.m. Några nya medel behöver inte anvisas för detta ändamål. För att täcka den nationella medfinansieringen för 2001 behöver dock anslaget 43:7 Räntekostnader för förskot- terade arealersättningar m.m. ökas med 47 000 000 kronor.

43:8 Fiskeriverket

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 66 516 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 43:8 Fiskeriverket

ökas med 21 625 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget 34:3 Åt- gärder för biologisk mångfald minskas.

Skälen för regeringens förslag: I propositionen Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130) föreslår regeringen delmål och åtgärdsstrategier för att uppnå miljökvali- tetsmålen. Regeringen anser att Fiskeriverkets verksamhet berörs av åtgärder inom flera miljö- kvalitetsmål, bl.a. Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård. För att bidra till Fiskeriverkets arbete med åt- gärder som syftar till att uppnå miljökvalitetsmå- len föreslår regeringen att anslaget 43:8 Fiskeri- verket bör ökas med 21 625 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgifts- område 20 Allmän miljö- och naturvård uppför- da anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald minskas med motsvarande belopp.

43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 5 269 500 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser på högst 4 600 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under år 2001 ifråga om ramanslaget 43:5 Areal- ersättning och djurbidrag m.m. besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 4 968 000 000 kronor under 2002.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har bemyndigat regeringen att godkänna stöd som innebär utgifter på högst 4 600 000 000 kronor efter 2001. Den föreslagna höjningen av bemyn- digandet med 368 000 000 kronor är följden av att omräkningskursen för euro har stigit väsent- ligt sedan kursen för arealersättning fastställdes för stödåret 2001.

44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 203 000 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser på högst 2 950 000 000 kronor.

236

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2001 ifråga om ramanslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden in- nebär utgifter på högst 4 180 000 000 kronor ef- ter 2002.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har bemyndigat regeringen att godkänna stöd som innebär utgifter på högst 2 950 000 000 kronor efter år 2001. Höjningen av bemyndigandet med 1 230 000 kronor orsakas av det ökade antalet ansökningar om miljöersättning avseende nya programperioden 2000-2006, omläggningen till nya åtaganden samt ökningen av stödet till växt- näringsläckage.

44: 2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 500 922 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser på högst 3 515 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2001 ifråga om ramanslaget 44:2 Från EG- budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 4 770 000 000 kronor efter 2001.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har bemyndigat regeringen att godkänna stöd som innebär utgifter på högst 3 515 000 000 kronor efter 2001. Höjningen av bemyndigandet med 1 255 000 000 kronor orsakas av det ökade anta- let miljöersättningar avseende nya programperi- oden 2000-2006, omläggningen till nya åtagan- den samt ökningen av stödet till växtnäringsläckage.

PROP. 2001/02:1

9.3.22 Utgiftsområde 24 Näringsliv

38:1 Myndigheten för företagsutveckling: Förvaltningskostnader

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 203 537 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 38:1 Myndigheten för företagsutveckling: Förvaltningskostnader ökas med 10 300 000 kronor. Finansiering sker delvis genom att anslaget 38:2 Näringslivsutveckling minskas med 1 000 000 kronor och anslaget 38:20 Kostnader för omstrukturering av vissa stat- ligt ägda företag m.m. minskas med 5 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Myndigheten för företagsutveckling bildades den 1 januari 2001 och består av delar av NUTEK:s tidigare verksamhet. När anslagsnivåerna beräknades, an- fördes att justeringar kunde komma att bli aktu- ella. Efter förslag i tilläggsbudget i anslutning till 2001 års ekonomiska vårproposition ökades an- slaget med 20 000 000 kronor till 203 537 000 kronor.

Omorganisationen medför kostnader bl.a. i samband med personalminskningar. För att täcka delar av dessa kostnader och därmed ge myndigheten bättre ekonomiska förutsättningar på längre sikt anser regeringen att anslaget 38:1

Myndigheten för företagsutveckling: Förvaltnings-

kostnader behöver ökas	med	ytterligare
10 500 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom		att anslaget
38:2 Näringslivsutveckling,	minskas med

1 000 000 kronor och anslaget 38:20 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m. minskas med 5 000 000 kronor.

För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskriva ju- steringen, minskas anslaget med 200 000 kronor. Sammantaget skall anslaget 38:1 Myndigheten för företagsutveckling: Förvaltningskostnader ökas med 10 300 000 kronor.

237

PROP. 2001/02:1

38:5 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 160 833 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 38:5 Sveriges geolo- giska undersökning: Geologisk undersökningsverk- samhet m.m. ökas med 4 580 000 kronor. Finan- siering sker genom att det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ansla- get 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskas.

Skälen för regeringens förslag: I propositionen Svenska miljömål–delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130) föreslår regeringen delmål och åtgärdsstrategier för att uppnå miljökvali- tetsmålen. Regeringen anser att Sveriges geolo- giska undersökning (SGU) skall vara ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. Myndighetens verksamhet be- rörs av åtgärder inom flera andra miljökvalitets- mål, bl.a. God bebyggd miljö. För att bidra till SGU:s arbete med åtgärder som syftar till att uppnå miljökvalitetsmålen föreslår regeringen att anslaget 38:5 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. skall ökas med 4 700 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget 34:4 Sa- nering och återställning av förorenade områden minskas med motsvarande belopp.

För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskriva justeringen minskas anslaget med 120 000 kro- nor.

Sammantaget skall anslaget 38:5 Sveriges geo- logiska undersökning: Geologisk undersöknings- verksamhet m.m. ökas med 4 580 000 kronor.

40:1 Marknadsdomstolen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 5 612 000 kro- nor.

Regeringens förslag: Anslaget 40:1 Marknads- domstolen ökas med 1 180 000 kronor. Finansie- ring sker genom att anslaget 40:2 Konsumentver- ket minskas.

Skälen för regeringens förslag: För att säker- ställa kvaliteten på verksamheten vid Marknads- domstolen behöver domstolens anslag ökas med 1 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 40:2 Konsumentverket minskas med samma belopp.

För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskriva justeringen ökas anslaget med 180 000 kronor. Sammantaget skall anslaget 40:1 Marknadsdom- stolen ökas med 1 180 000 kronor.

40:2 Konsumentverket

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 90 972 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 40:2 Konsument- verket minskas med 1 388 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 40:2

Konsumentverket minskas med 1 500 000 kronor för att finansiera ökningen av andra anslag inom utgiftsområdet. Regeringen bedömer att denna minskning inte kommer att påverka Konsu- mentverkets verksamhet under innevarande år. För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskriva ju- steringen ökas anslaget med 112 000 kronor. Sammantaget skall anslaget 40:2 Konsumentver- ket minskas med 1 388 000 kronor.

40:3 Allmänna reklamationsnämnden

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 18 191 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 40:3 Allmänna re- klamationsnämnden ökas med 472 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 40:2 Kon- sumentverket minskas.

238

Skälen för regeringens förslag: Antalet ärenden hos Allmänna reklamationsnämnden har ökat kraftigt under det senaste halvåret och resursbe- hovet är betydligt större än vad regeringen tidi- gare beräknat. Regeringen anser att Allmänna reklamationsnämnden behöver ytterligare 500 000 kronor för att den skall ha möjlighet att upprätthålla verksamhetens kvalitet. Finansiering sker genom att anslaget 40:2 Konsumentverket minskas med samma belopp.

För att genomföra den i avsnitt 9.2 beskriva justeringen minskas anslaget med 28 000 kronor. Sammantaget skall anslaget 40:3 Allmänna re- klamations nämnden ökas med 472 000 kronor.

9.3.23Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

91:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett obetecknat anslag på 19 190 233 000 kronor.

PROP. 2001/02:1

Regeringens förslag: Anslaget 91:3 Statligt utjäm- ningsbidrag till kommuner och landsting ökas med 1 671 181 000 kronor. Finansiering sker genom att den utjämningsavgift som kommuner och landsting betalar in till staten ökar i motsvarande omfattning.

Skälen för regeringens förslag: Det kommunala utjämningssystemet syftar till att ge kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsätt- ningar. Detta sker genom en utjämning för skill- nader i skatteunderlag (inkomstutjämning) och för strukturellt betingade kostnadsskillnader (kostnadsutjämning). Utgifterna för utjäm- ningsbidraget belastar anslaget 91:3 Statligt ut- jämningsbidrag till kommuner och landsting. In- komsterna från den utjämningsavgift kommuner och landsting betalar till staten redovisas på statsbudgetens inkomstsida. Systemet är i prin- cip självfinansierat.

Storleken på utjämningsbidraget respektive utjämningsavgiften fastställs slutgiltigt under budgetåret, varför avvikelser kan förekomma i förhållande till det av riksdagen beslutade ansla- get. De definitiva beräkningarna av Statistiska centralbyrån avseende bidragsåret 2001 visar att omslutningen i utjämningssystemet blir drygt 1 671 miljoner kronor högre än vad som beräk- nades i budgetpropositionen för 2001. Orsaken är främst att skillnaden i skatteunderlag hos kommuner och landsting ökat. Det höjda ut- jämningsbidraget motsvaras av en lika stor höj- ning av utjämningsavgiften. Statsbudgetens saldo påverkas därmed inte.

239

10 Revision av EU-medel

PROP. 2001/02:1

10 Revision av EU-medel

10.1Bakgrund

Regeringen informerar varje år riksdagen om hur man har agerat med anledning av Europeiska re- visionsrättens rapporter (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95 FiU5, rskr. 1994/95:57). Denna lämnas normalt till riksdagen i den ekonomiska vårpro- positionen men med anledning av ordförande- skapet lämnas den i år istället i denna proposi- tion.

Revisionsrätten svarar för den externa revisio- nen inom EU och presenterar i november varje år en rapport i vilken rätten redovisar sina iaktta- gelser från sin granskning av hur EU-budgeten genomförs. I årsrapporten lämnas också den s.k. revisionsförklaringen om huruvida redovisning- en varit rättvisande och om de underliggande transaktionerna har varit lagliga och korrekta.

Årsrapportens innehåll är numera koncentre- rad till iakttagelser rörande finansiell förvaltning och kontroll inom de olika sektorer som finansi- erar eller finansieras av EU-budgeten. Revisions- rättens granskningar rörande effektivitet och måluppfyllelse gällande användning av EU medel redovisas främst i särskilda rapporter och inte som tidigare i årsrapporten. Rapporten är indelad efter utgiftskategorier i EU-budgeten. Därut- över redovisas särskilda avsnitt för finansiella in- strument och banker, Europeiska utvecklings- fonden samt den s.k. revisionsförklaringen. För att kunna uttala sig om de underliggande trans- aktionernas laglighet och korrekthet har revi- sionsrätten granskat ett urval transaktioner.

Årsrapporten och de särskilda rapporterna ut- gör, vid sidan av kommissionens ekonomiska re- dovisning mot budgeten, underlaget för rådets rekommendation till Europaparlamentet om be- viljande av ansvarsfrihet för kommissionen be-

träffande genomförandet av budgeten (artikel 276 i fördraget, f.d. artikel 206). Till skillnad från rådet kan parlamentet inför sitt beslut om an- svarsfrihet också beakta annat underlag än det revisionsrätten har tagit upp i sina rapporter.

Rådets sakberedning av revisionsrättens års- rapport inklusive revisionsförklaring och särskil- da rapporter sker i rådets budgetkommitté och beslutas slutligen av Ekonomi- och finansminis- terrådet (Ekofin-rådet). I år behandlade Ekofin- rådet rekommendationen till parlamentet om an- svarsfrihet med tillhörande slutsatser vid sitt möte den 12 mars. Samtliga medlemsstater stod bakom rekommendationen till parlamentet om att bevilja kommissionen ansvarsfrihet för bud- getåret 1999. Europaparlamentet beslutade den 4 maj att följa rådets rekommendation att bevilja ansvarsfrihet för kommissionen för budgetåret 1999.

I föreliggande proposition redovisar regering- en de viktigaste iakttagelserna i revisionsrättens rapporter vilka låg till grund för rådets rekom- mendation i ansvarsfrihetsprövningen. Regering- en redovisar även hur man har agerat vid behand- lingen av revisionsrättens rapporter i rådet och hur man bedömer de iakttagelser som berör Sve- rige.

10.2Utgångspunkter för Sveriges agerande rörande revisionsrättens iakttagelser

En prioriterad fråga för Sverige i EU-samarbetet är en effektiv och korrekt användning av gemen- skapsmedlen. Genom sina granskningar fyller revisionsrätten en viktig roll där man klargör de

243

PROP. 2001/02:1

brister och åtgärder som både kommissionen och medlemsstaterna måste vidta med anledning av upptäckta brister. Av EU:s medel administre- ras ca 85 % på nationell nivå. Det är därför avgö- rande att de brister som rätten upptäcker i sina granskningar på plats åtgärdas av medlemssta- terna. Årsrapporten för budgetåret 1999 tar upp allvarliga och långvariga svagheter i medlemssta- ternas förvaltnings- och kontrollsystem samti- digt som det noteras att viktiga initiativ tagits för att stärka den finansiella kontroll som medlems- staterna själva är skyldiga att utöva över gemen- skapsfinansierade åtgärder. Det har dock visat sig att de nya beslutade systemen för genomfö- rande och kontroll inte har genomförts i sin hel- het och kommissionen måste därför fortsätta ut- veckla dessa samt verka för att medlemsstaterna fullgör sina skyldigheter på området.

Sverige fäster också stor vikt vid uppföljning- en av de åtgärder kommissionen vidtagit med an- ledning av revisionsrättens iakttagelser och de synpunkter och krav som rådet och Europapar- lamentet, framfört till kommissionen i samband med ansvarsfrihetsprövningen.

något samband med kommissionens reformför- slag. Detta gäller bland annat programmet för stöd till Sydafrika, reformer av åtgärderna för subventionerad användning av skummjölk och skummjölkspulver som djurfoder och åtgärder som vidtagits i vissa frågor gällande egna medel.

I revisionsförklaringen påpekar revisionsrät- ten återigen liknande problem med gemenska- pens årsredovisning som under tidigare år. Svag- heter i bokföringssystem och förfaranden innebär att den information som läggs fram i vis- sa fall är felaktig eller ofullständig, vilket ger upphov till en väsentlig förekomst av fel hos främst stödmottagarna. Även brister i handlägg- ning och kontroll har uppdagats av revisionsrät- ten. Som föregående år synes problemen vara störst inom strukturfondsområdet.

Egna medel

Revisionsrättens granskning har totalt sett gett ett tillfredsställande resultat när det gäller räken- skapernas tillförlitlighet, underliggande transak- tioners laglighet och korrekthet i medlemssta- terna. De särskilda räkenskaperna (B- bokföringen som avser preliminärt bokade in- komster i avvaktan på att rätt belopp kan fast- ställas) har dock även för 1999 varit problema-

10.3Iakttagelser i rapporten för 1999 tiska i sin tillförlitlighet och natur. Revisions-

presenterade under 2000 samt svenskt agerande i rådet

Revisionsrätten årsrapport för 1999 publicerades i Europeiska gemenskapernas officiella tidning 2000/C 342/01.

I september 1999 när den nya kommissionen tillträdde inledde de sitt arbete med ett nytt re- formprogram som ska råda bot på de svagheter som revisionsrätten vid flera tillfällen har påpe- kat i sina rapporter och vilka kritiserats av såväl rådet som Europaparlamentet. Några av dessa svagheter är gemenskapens otillfredsställande rutiner för upphandling och organisatoriska svagheter i internkontrollen. Revisionsrätten pe- kar även på fall av långvarig brist på medel för förvaltningen av vissa program. En annan aspekt av reformen, som har varit en av revisionsrättens viktigaste synpunkter, är den ökade betoningen av resultat och utfallsmätning inom ramen för en anslagstilldelning som är förenlig med förutbe- stämda, tydliga definierade och mätbara priorite- ringar och mål.

Det har visat sig att en del framsteg har gjorts även inom vissa specifika områden som inte har

rätten anser att medlemsstaternas redogörelser som varje kvartal skickas in till kommissionen inte tillräckligt analyserar exempelvis B- bokföringens saldo med avseende på posterna. De utgör därför inte en tillräcklig grund för att kommissionen ska kunna lägga fram realistiska uppskattningar av mängden utestående medel.

Revisionsrätten rekommenderar kommissio- nen att begära in en mer detaljerad analys av sal- don i B-bokföringen av medlemsstaterna. En så- dan analys bör kunna tjäna som bas för en redogörelse i årsredovisningen av vilka belopp som enligt beräkning kommer att uppbäras och även för en bättre skuldförvaltning. Revisions- rätten bedömer att ett sådant tillvägagångssätt är att föredra framför 1999 års förfarande d.v.s. att göra en reservering på 100 %.

Sverige anser att det bästa alternativet är att använda sig av en kombination av individuell be- dömning och uppbördsstatistik. Vid beräkning av avsättningen borde det vara möjligt att göra individuella bedömningar av enskilda poster i B- räkenskaperna som uppgår till mycket höga be- lopp. Av Sveriges totala saldo i räkenskaperna utgör t.ex. 70 % av fordringarna fem operatörer,

244

men resterande 30 % fördelar sig på hundratals operatörer vilket gör att det skulle vara både mycket komplicerat och tidskrävande att göra en individuell bedömning.

Vidare har revisionsrätten granskat hur kor- rekt beräkningen av varje medlemsstats bidrag under olika stadier har utförts, från den ur- sprungliga budgeten till det slutliga avslutet för de berörda budgetåren. Man kunde då konstate- ra att flera MS sände in giltiga beräkningsunder- lag för sent vilket minskade tiden för kontroll. Kommissionen har även varit bristfällig i sin do- kumentation av omfattningen och arten av sina kontroller av BNI-uppgifter. Sverige anser att det är viktigt att medlemsstaterna lämnar sina BNI-uppgifter i tid för att öka kontrolltiden vil- ket innebär att jämförbarheten mellan medlems- staterna ökar.

Vid tre tidigare tillfällen (årsrapporten för 1997, särskild rapport nr 6/98 samt yttrande 8/99) har revisionsrätten kritiserat användandet av två nationalräkenskapssystem (ENS 79 och ENS 95). När det nya egna medelbeslutet är rati- ficerat av samtliga medlemsstater kommer ESA 79 att överges till förmån för ESA 95.

Revisionsrätten stödjer kommissionens för- slag att modernisera tullförfarandet med eko- nomisk verkan. Däremot anser rätten att när det gäller passiv förädling behöver inte ekonomiska villkor övervägas i alla fall och tillståndet bör inte beviljas i de fall där förädlingsvarorna kan dra nytta av förmånsbehandlingen. Beviljandet av tillstånd på förhand bör begränsas till ett absolut minimum och stödet tillhandahållas i samband med återimporten.

Sverige instämmer med revisionsrätten när det gäller förslaget att ekonomiska villkor inte längre behöver övervägas i alla fall. När det gäller att tillstånd inte ska beviljas där förädlingsvarorna kan dra nytta av förmånsbehandling gör Sverige samma bedömning som kommissionen, d.v.s. att det p.g.a. osäkerhet från aktörernas sida om till- lämpningen av förmånsförordningarna inte är oberättigat att aktörerna ges möjlighet att för- säkra sig om alternativa lösningar genom att an- söka om tillstånd för passiv förädling.

Revisionsrätten har noterat ett fel i Sverige som rörde klassificering av varor. Transaktionen avsåg varor som importerats av ett företag och som felaktigt deklarerats med för övergång till fri omsättning. Vid granskningen förekom ett for- mellt fel som rörde transaktionen som helhet. Efter granskningsbesöket har berörda poster

PROP. 2001/02:1

omklassificerats och Tullverket har åtgärdat fe- let.

Jordbruk

Revisionsrätten konstaterar att det inte har skett någon väsentlig förbättring under budgetåret 1999 när det gäller underliggande transaktioners laglighet och korrekthet. Medlemsstaterna och kommissionen bör fullborda genomförandet av det integrerade systemet för administration och kontroll (IACS) för att förstärka verkan av kon- troller. Kommissionen hävdar att det med hän- syn till antalet fel revisionsrätten har upptäckt, finns rimliga garantier för att kontrollsystemen fungerar tillfredsställande.

Revisionsrätten påpekar att överföringar mel- lan anslag påverkas av den skiftande kvaliteten på medlemsstaternas beräkningar. Rätten anser att beräkningarna kan förbättras om medlemssta- terna ålades striktare tidsgränser för framläggan- det av beräkningar och om det infördes ett på- följdssystem. Kommissionen och medlems- staterna bör också försöka förbättra kvaliteten i beräkningarna för både inkomster och utgifter. Under 1999 genomförde kommissionen en till- förlitlighetsstudie vad gäller medlemsstaternas prognoser och denna visade att det är ytterst svårt att förbättra prognoser med undantag av prognoser för kompletterande åtgärder och landsbygdsutveckling.

I Sverige har IACS systemet genomförts fullt ut. Jordbruksverket har rutiner för att skicka månatliga prognoser avseende övriga stöd inom Garantisektionen till kommissionen till utsatta datum och att fr.o.m. år 2000 gäller enligt för- ordning (EG) nr 1750/99 strikta regler för kom- pletterande åtgärder och landsbygdsutveckling. Vidare ser Sverige inte något behov av ytterligare åtgärder för att förbättra budgetprognoserna för landsbygdsåtgärderna utöver de förbättringar som redan införts men stödjer i övrigt revisions- rättens förslag.

I fråga om avslutande av räkenskaperna påpe- kar revisionsrätten att det förekommer långa fördröjningar när det gäller rapporter från revi- sionsbesök och meddelande om granskningsre- sultat. Kommissionen hävdar dock att gransk- ningen och godkännandet av räkenskaperna är en utdragen process som förklaras med att man måste skydda medlemsstaternas rätt att förklara sig.

Sverige anser att det är viktigt att kommissio- nens kontrollrapporter lämnas i rimlig tid. Det är

245

PROP. 2001/02:1

inte möjligt att genomföra eventuella rekom- menderade ändringar av administrativa rutiner etc innan en kontrollrapport har erhållits. I sämsta fall kan uteblivna ändringar p.g.a. förse- nade kontrollrapporter leda till att finansiella korrigeringar drabbar medlemsstaten.

Revisionsrätten har gjort två iakttagelser be- träffande Sverige. För det första påtalar rätten att Sverige har låtit producenterna betala kostnaden för kartor innan de kunnat begära stöd för jord- bruksgrödor och genom denna praxis har natio- nella administrativa kostnader belastat gemen- skapsstödet i strid med gemenskapsbestäm- melserna. Sverige uppges ha erhållit 3,5 miljoner euro på detta sätt.

Sverige har svarat att när stödmyndigheterna gör sin prövning av en ansökan ligger ett system med jordbruksblock för arealidentifikation till grund. Den karta som bifogas en stödansökan måste därför hänvisa till dessa block på ett en- hetligt och tillförlitligt sätt, vilket man uppnår med en särskild digital karta som används av de jordbrukare som ansöker om stöd. Efter att ha övervägt olika möjligheter till finansiering av uppbyggandet av det digitala kartsystemet valde Sverige en finansiering genom ett uttag av en kartavgift. Avgiften innebär att den som ansökte om stöd fick betala en avgift för en aktuell karta som stödmyndigheten i stödärendet tillhanda- höll.

Att upprätta det digitala kartmaterialet har in- neburit stora utgifter av engångskaraktär och av- sikten med införandet av kartavgifter har endast varit att finansiera de direkta kostnader som har uppstått vid uppbyggnaden av de digitala kartsy- stemet. Avgiften har inte finansierat några kost- nader för administration av jordbrukarnas stöd- ansökningar. Vid införandet av kartavgifterna föreskrevs att betalning av kartavgiften var en förutsättning för att ansökan skulle prövas, men den bestämmelsen avskaffades redan under 1998. De ändrade reglerna gällde även för stödåret 1998, vilket var det första stödåret då systemet med kartavgifter tillämpades. Detta innebär att ansökningarna har prövats oavsett om kartavgif- ten betalats eller ej. Förordningen om kartavgif- ter upphörde att gälla den 1 juli 2000, vilket in- nebär att några kartavgifter från och med år 2000 inte längre tas ut.

Sverige har vid ett flertal tillfällen varit i kon- takt med kommissionen som har uttalat sig i frå- gan om utgifter kan tas ut för tillhandahållande av karta. Kommissionen har vidhållit vid samtli-

ga tillfällen att de inte har några principiella in- vändningar mot att en kartavgift tas ut i samband med en ansökan om stöd inom ramen för det in- tegrerade systemet. Förutsättningen var att av- giften inte var så hög att överskottet gick till fi- nansieringen av administrativa utgifter som stod i direkt samband med utbetalningen av gemen- skapsstöd och att den endast täckte direkta kostnader för uppbyggandet av systemet. Det finns inget behov av att korrigeringsåtgärder då kartavgiften inte längre tas ut.

Den andra iakttagelsen revisionsrätten har gjort rör Skogsstyrelsen. Sverige medfinansierar gemenskapen via Skogsstyrelsen med 50 % av kostnaderna för vissa kurser, praktikperioder och demonstrationsprojekt. När revisionsrätten granskade Skogsvårdsstyrelsen i Umeå konstate- rade man att den fördelningsnyckel som använ- des för allmänna omkostnader ledde till att de projekt, som samfinansierades av unionen, belas- tades med en större del av omkostnader än de projekt som finansierades enbart av Sverige. Rät- ten konstaterar vidare att varken gällande för- ordning eller tillämpningsbestämmelserna speci- ficerar arten eller metoden för hur kostnader ska fördelas på projekt. Revisionsrätten anser att kommissionen borde delge medlemsstaterna praktiska instruktioner på denna punkt.

Skogsvårdsstyrelsen i Umeå är en liten organi- sation som i vissa delar befinner sig i ett upp- byggnadsskede. Detta medför att s.k. indirekta kostnader, vilka täcks av finansierarna för verk- samheten, tenderar att bli relativt höga i ett för- sta skede. Enligt Skogsvårdsstyrelsen i Umeå be- ror den högre belastningen på att man från ledningens sida krävde mer tid för EU- projekten. Det är förklaringen till den kostnads- fördelning som revisionsrätten har noterat. Vid sitt besök fann revisionsrätten att varken några redovisningsmässiga eller andra fel begåtts. Då inga fel begåtts har inga korrigeringsåtgärder ge- nomförts, men de nationella kontrollfunktio- nerna kommer att följa utvecklingen av verk- samheten vid Skogsvårdsstyrelsen i Umeå för att se hur denna påverkar kostnadsfördelningen för de av unionen finansierade projekten.

Strukturåtgärder

Revisionsrätten anser att nivån på konstaterade fel fortfarande är för hög och att nästan samtliga fel återfinns på stödmottagarnivå. De mest bety- dande väsentliga felen som revisionsrätten har redovisat i rapporten för 1999 är rapportering av

246

ej stödberättigande utgifter, för högt deklarerade utgifter, ej tillräckligt med verifierande underlag, ej tillämpning av offentlig upphandling, felaktiga beräkningar och otillåtna avdrag.

Det är de fondansvariga myndigheterna i Sve- rige - Arbetsmarknadsstyrelsen, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Jordbruks- verket, Fiskeriverket och fem länsstyrelser - som ansvarat för att utbetalningarna till stödmotta- garna följt gemenskapsreglerna. Myndigheterna har fortlöpande arbetat för att förbättra kvalite- ten på handläggningen av stöden genom utbild- ningar, informationsinsatser och checklistor m.m. för handläggare inom genomförandeorga- nisationen. EU-bedrägeridelegationen, vilken var ett samverkansorgan för nationella åtgärder mot bedrägerier och oegentligheter med EU-medel, har arrangerat utbildning avseende oegentlighe- ter och kontroll.

Det faktum att Sverige normalt inte betalat ut stöd till projektanordnare i förskott, utan i stället mot redovisade kostnader, har enligt svensk uppfattning motverkat väsentliga fel.

Revisionsrätten har konstaterat stora variatio- ner i hur allmänna omkostnader beaktats och an- ser att beräkningsmodeller för dessa kostnader bör fastställas inför programperioden 2000-2006. I Sverige har modeller tagits fram för hur indi- rekta kostnader skall beräknas, och Sverige har dessutom en restriktiv hållning till godkännande av sådana kostnader. Sverige ställer sig vidare po- sitivt till kommissionens förordning (EG) nr 1685/2000 med närmare bestämmelser avseende stödberättigande utgifter inom strukturfonder- na.

Revisionsrätten anser att det måste göras yt- terligare ansträngningar för att övervaka och kontrollera avslutandet av programmen. Sverige konstaterar att inga program avslutades i Sverige under 1999.

PROP. 2001/02:1

När det gäller åtgärder för ungdomssyssel- sättning bör enligt revisionsrätten synergieffek- terna av de operativa programmen med finansie- ring från flera fonder förbättras. Vidare bör de nationella handlingsplanerna bli mer konkreta och socialfondsåtgärderna knytas närmare dessa. I de svenska programmen för mål 3 och gemen- skapsinitiativet Equal avseende programperioden 2000-2006 har denna aspekt beaktats genom att kopplingarna till den europeiska sysselsättnings- strategin och den nationella handlingsplanen är utförligt redovisade.

Revisionsrätten konstaterar beträffande upp- följningen av utvecklingen i industriområden att det inte gjorts åtskillnad mellan bruttoantalet och nettoantalet arbetstillfällen som tillkommit. Sverige efterlyser att kommissionen i samarbete med medlemsstaterna initierar ett erfarenhetsut- byte om metoder m.m. för hur antalet arbetstill- fällen skall mätas.

I årsrapporten för 1998 framhöll revisionsrät- ten att det inte i tillräcklig utsträckning i pro- grammen tagits hänsyn till resultaten av halv- tidsutvärderingarna. Kommissionen och med- lemsstaterna bör fullgöra utvärderingsprocessen mer effektivt. Sverige instämmer i att det är vä- sentligt att utvärderingsresultat beaktas. Under programperioden 1995-1999 har halvtidsutvärde- ringarna utgjort ett bra underlag i en diskussion om behovet av programförändringar. Utvärde- ringarna har också varit ett underlag i utarbetan- det av programmen avseende 2000-2006. Ett problem i utvärderingarna har dock varit att de ofta har genomförts inom knappa tids- och re- sursmässiga ramar. Dessutom innebär regelver- ket för strukturfonderna att det ofta är både tids- och resurskrävande att genomföra föränd- ringar inom programmen.

247