1 Innehållsförteckning 4
2 Förslag till riksdagsbeslut 5
3 Bakgrund 6
3.1 Bibliotekslagens bestämmelser 6
3.2 Vad är ett skolbibliotek? 6
3.3 Förskolan 6
4 Aktuella utredningar 7
5 Unescos skolbiblioteksmanifest 7
6 Skolverkets och Kulturrådets ansvar 8
7 Det aktuella läget 9
8 Pågående lagöversyn och Vänsterpartiets synpunkter 10
Riksdagen begär att regeringen ger Högskoleverket och Skolverket i uppdrag att tillse att skolledarnas utbildning kompletteras vad gäller skolbibliotekets funktion och ändamål.
Riksdagen begär att regeringen ger Skolverket i uppdrag att informera kommunerna om att skolplanerna även bör ta upp skolbibliotekens verksamhet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att målen i Unescos skolbiblioteksmanifest bör integreras i målsättningarna för den svenska skolan alltifrån förskola till högskola.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Skolverket bör ges i uppdrag att i samråd med Kulturrådet ansvara för att främja, följa och utvärdera skolbiblioteksverksamheten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att denna, i den pågående översynen av bibliotekslagen, bör beakta även förskolebarnens behov av skolbibliotek i enlighet med vad som anförs i motionen.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att lärarutbildningarna och förskolelärarutbildningarna bör kompletteras med kurser i bibliotekskunskap.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Kulturrådet bör ges i uppdrag att ta fram skolbiblioteksstatistik även för förskolan.1
1 Yrkandena 5, 7 hänvisade till KrU.
Enligt bibliotekslagen skall det inom grundskolan och gymnasieskolan finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. Där stadgas också att det är kommunerna som ansvarar för skolbiblioteksverksamheten. Biblioteken skall dessutom ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter, bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska, och de skall göra detta i former som är särskilt anpassade till dessa gruppers behov. Biblioteken skall erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till barns och ungdomars behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning.
Till skillnad från vad som gäller för folkbibliotek finns ingen grundläggande definition av vad ett skolbibliotek är. Det kan vara alltifrån ett välutrustat sedvanligt bibliotek med pedagogiskt utbildad personal, till en bokbuss som kommer till skolan var fjärde vecka eller några undanskymda bokhyllor i ett uppehållsrum. Lagtexten anger att det skall finnas lämpligt fördelade skolbibliotek, men inte vad dessa skall innehålla eller hur de skall vara beskaffade. Läroplanen, som anger att skolbiblioteken kan vara ett redskap bland andra för att utforma en god inlärningsmiljö, uttrycker mål för undervisningen men innehåller inga preciseringar om bibliotekens funktion.
Det är skolledningens ansvar att tillse att det finns bibliotek i enlighet med bibliotekslagens krav.
Kravet på skolbibliotek gäller inte förskolan. Det kan möjligen ha varit förståeligt så länge som skolbiblioteken definierades enbart som instrument för rent pedagogiska ambitioner och så länge som förskolan inte omfattades av principen om det livslånga lärandet. Idag är läget ett annat. Förskolans uppgift är också mycket vidare än att bara omfatta det rena lärandet. Vi vet idag vilken betydelse det har även för de mycket små barnen, deras kreativitet och fantasi, och i förlängningen för deras framtida möjligheter i samhället, att de kommer i kontakt med böcker och litteratur på ett tidigt stadium, långt innan de själva kan läsa.
Kulturrådet har i Skolbiblioteken i Sverige (1999:1) gjort en kartläggning, en analys och en probleminventering av skolbiblioteken. I rapporten ges en rad rekommendationer som samtliga syftar till att stärka skolbiblioteken och deras roll i utbildningen. Bl.a. föreslås en grundläggande definition av vad ett skolbibliotek är, ett ökat samarbete mellan skol- och högskolebibliotek, tydligare ansvarsfördelning mellan olika bibliotek och att varje skola skall fastställa skolbibliotekets resurser och inriktning utifrån övrig pedagogisk verksamhet. Vidare föreslås en tydligare praxis av bibliotekslagens bestämmelser och insatser för att öka skolledarens kunskaper om sitt ansvar för skolbiblioteksutvecklingen. Det framgår att det är få skolledare som känner till bibliotekslagens skrivning om skolbibliotek. De skolor som har bra bibliotek har skolledare som varit pådrivande, och då spelar det mindre roll om skolan är stor eller liten, vilket stadium det gäller eller om det är ett skolbibliotek som är integrerat med folkbiblioteket. Skolverket och Högskoleverket bör därför få i uppdrag att tillse att skolledarnas utbildning kompletteras vad gäller skolbibliotekets funktion och ändamål. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Av rapporten framgår också att skolbiblioteken ofta inte nämns i kommunernas skolplaner och att de på så vis saknar politisk förankring.
År 1997 fick Skolverket ett regeringsuppdrag att genomföra nationella kvalitetsgranskningar av den svenska skolan. I redovisningen av uppdraget (Nationella kvalitetsgranskningar, sid. 107) nämns bl.a. att när det gäller brist på goda och anpassade texter beror det oftast på att det saknas ett väl fungerande skolbibliotek med aktiva bibliotekarier. I redovisningen föreslås bl.a. att skolor skall ges stöd från centralt håll för att bygga upp en fungerande skolbiblioteksverksamhet. Vidare uttalas att skolbiblioteken skall utgöra ett rikt resurscentrum för lärare och elever och att det måste bli lika naturligt att gå till skolans bibliotek för att hämta material som till läroboken. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna att kommunernas skolplaner även bör behandla skolbibliotekens verksamhet.
Vid Unescos generalkonferens 1999 antogs ett manifest för folk- och skolbibliotek. Där sägs att skolbiblioteket spelar en viktig roll för utbildning och kultur, för att främja läs- och skrivkunnigheten och förmågan att söka information. Skolbibliotekens grundläggande uppgifter omfattar följande:
att stödja och främja de utbildningsmål som anges i skolans målsättning och läroplaner
att främja elevernas läslust och lust att lära samt lära dem att bli biblioteksanvändare
att erbjuda möjligheter att skapa och använda information som en väg till kunskap, förståelse, fantasi och glädje
att ge eleverna träning i att värdera och använda information, oavsett form, samt ge dem insikt i och förståelse för olika kommunikationsformer
att ge tillgång till såväl lokala och nationella som globala resurser för att öka förståelsen och ge insikt i olika idéer, erfarenheter och åsikter
att anordna aktiviteter som främjar kulturell och social medvetenhet samt lyhördhet
att tillsammans med elever, skola och föräldrar verka för att uppnå skolans målsättning och främja insikten om att åsiktsfrihet och tillgång till information är förutsättningar för medborgaransvar och för delaktighet i ett demokratiskt samhälle
att främja läsning.
I manifestet fastslås också att kunskaper i biblioteksadministration, informationshantering och pedagogik är en förutsättning för att man ska kunna driva en effektiv skolbiblioteksverksamhet – dvs. att det behövs fackutbildade skolbibliotekarier.
Vänsterpartiet föreslår att riksdagen ställer sig bakom målen i Unescos skolbiblioteksmanifest och att dessa integreras med målsättningarna för den svenska skolan från förskola till högskola. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Skolverket är den statliga myndighet som har ansvar för barnomsorg och grundläggande utbildning. Som läget är idag är det emellertid oklart om skolbiblioteket inkluderas i det ansvaret. Utbildningsministern angav i ett interpellationssvar i riksdagen 1998 att Skolverket har ansvar för att följa skolbiblioteksverksamheten. Utbildningsdepartementet kommenterade detta uttalande med att det visserligen inte finns något skrivet om detta i Skolverkets instruktion, men att det ligger i Skolverkets uppgift att följa och utvärdera skolväsendet, och det är naturligt att se skolbiblioteket som en integrerad del av skolan, dvs. att Skolverket har ett ansvar för verksamheten. Vidare konstateras att skolbiblioteket spelar en viktig roll för att uppfylla målen i läroplanen.
När det gäller Kulturrådet är det enda uttalade uppdrag som finns beträffande skolbiblioteken att rådet skall ansvara för skolbiblioteksstatistiken. Något annat formellt ansvar har inte Kulturrådet, men i och med att man ansvarar för folkbiblioteken så aktualiseras ändå skolbiblioteksfrågan.
Det finns inte någon uttalad samordning mellan Kulturrådet och Skolverket när det gäller skolbiblioteken, men under innevarande år kommer de tillsammans att göra en översyn av de integrerade folk- och skolbiblioteken. Kulturrådet undersöker verksamheten utifrån folkbibliotekets perspektiv medan Skolverket ser till skolans behov.
Ingen myndighet har ännu fått i uppdrag att som tillsynsmyndighet kontrollera att lagen följs, och det är oklart vilka sanktioner som eventuellt kan tillämpas mot det bibliotek eller den kommun som bryter mot lagen.
Regeringen bör uppdra åt Skolverket att i samråd med Kulturrådet ansvara för att främja, följa och utvärdera skolbiblioteksverksamheten. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Enligt Kulturrådet (Rapport från Statens kulturråd 1999:1) finns det på gymnasieskolan i regel fackutbildade bibliotekarier på hel- eller halvtid. Men det sägs också att lärarna betraktar biblioteket som ett rent serviceorgan och att rektorerna har vaga uppfattningar om bibliotekets funktion.
Inom grundskolan finns ingen tradition av fackutbildade bibliotekarier. Där är det undantag och inte regel att det finns en bibliotekarie i skolbiblioteket. På många håll är såväl grund- som gymnasieskolans bibliotek samordnat med kommunens folkbibliotek. Om förskolorna sägs ingenting i Kulturrådets rapport.
Av Kulturrådets statistikrapport Kulturen i siffror 2001:2 framgår att mer än var femte grundskoleelev går i en skola som inte har ett bibliotek – möjligen har man ett bokrum. Endast 16 procent av landets grundskolor har bibliotek som är öppna med personal mer än en timme om dagen. Folkbiblioteken används flitigt av såväl elever på skolor med egna skolbibliotek som av dem som helt saknar tillgång till skolbibliotek. Eleverna på fristående skolor är den grupp som använder folkbiblioteken allra mest. De har också sämre tillgång till egna skolbibliotek än eleverna inom den kommunala grundskolan. Mindre än en tredjedel av eleverna i grundskolan har tillgång till skolbibliotek minst sex timmar i veckan. På gymnasieskolan har 85 procent av eleverna motsvarande tillgång till skolbibliotek och medieanslaget per elev är genomsnittligt dubbelt så högt som i grundskolan.
När det gäller förskolan finns ingen statistik.
På utbildningsområdet kan konstateras att det inte finns någon lärarutbildning med klart och tydligt formulerad undervisning i biblioteks- och informationsrelaterade ämnen. Skolledarutbildningen vid lärarutbildningarna innehåller inte moment som berör skolbibliotekens plats och funktion. Däremot finns det vid bibliotekarieutbildningarna moment eller kurser som belyser metodfrågor och pedagogiska aspekter på informationssökning och informationsvärdering. Samarbete mellan lärar- och bibliotekarieutbildning har förekommit endast på diskussionsstadiet och endast i enstaka fall (Skolbiblioteken i Sverige, 1999).
På samtliga nivåer från förskola till högskola finns behov av biblioteksutbildad personal med kunskaper om hur man arbetar pedagogiskt i team. När det gäller mycket små skolor i glesbygd kan särskilda lösningar behövas, exempelvis i form av integrering med folkbibliotek. Detta bör tas upp i samband med översyn av bibliotekslagen. I det sammanhanget bör också förskolans behov av skolbibliotek lyftas fram. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Lärarutbildningarna liksom förskollärarutbildningarna bör kompletteras med kurser i bibliotekskunskap. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Kulturrådet bör ges i uppdrag att ta fram skolbiblioteksstatistik även för förskolan. Även detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
För närvarande pågår på Kulturdepartementet en översyn av bibliotekslagen. Vänsterpartiets utgångspunkter i det arbetet är att det är elevernas behov som skall stå i centrum. Biblioteket är inte enbart ett verktyg för lärandet utan lika mycket för att ge eleverna möjlighet att möta skönlitteraturen på sina egna villkor. Skolbibliotekens roll och uppgifter måste tydliggöras och lyftas fram. Det krävs en tydlig definition på vad som får kallas ett skolbibliotek. Skolbiblioteken bör ha en egen rubrik i lagen och regleras med tillgänglighet, kvalitet, öppettider, personalkrav m.m. En samordning måste ske mellan bibliotekslagsöversynen i Kulturdepartementet och det arbete som pågår att revidera skollagen.
Enligt Vänsterpartiets åsikt bör ett skolbibliotek
hållas öppet hela dagen
ligga i anslutning till själva skolan
ha biblioteksutbildad personal som är integrerad i skolans pedagogiska arbete
ha en tillräckligt stor budget för inköp av alla böcker eleverna behöver och har lust att läsa
ha personal som är väl insatt i all nyutkommen litteratur och kan förmedla detta till lärare och elever
ha som mål att personalen alltid ska ha tid att hitta just den rätta boken till varje elev
stimulera eleverna att läsa genom bokpresentationer och boksamtal i större och mindre grupper
vara en plats där eleverna själva samlar och visar upp sina bästa boktips i form av utställningar och bokrecensioner
ha bokutställningar på olika teman som inspirerar till nya lån.
Detta kan synas vara en utopi, och givetvis kan hänsyn behöva tas till variationer vad gäller geografiskt läge och skolstorlek. Men det är på detta sätt man arbetar i exempelvis Rinkebyskolan i Stockholmsförorten Rinkeby, vars bibliotekarie förra året uppmärksammades med utmärkelsen ”Årets Skolbibliotekarie 2000”. Personalen vid biblioteket i Rinkebyskolan har kunnat konstatera att läsandet bland barn och ungdomar ökat till följd av detta arbetssätt.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Lennart Gustavsson (v) |
|
|
Peter Pedersen (v) |
Britt-Marie Danestig (v) |
|
Charlotta L Bjälkebring (v) |
Kalle Larsson (v) |
|
Willy Söderdahl (v) |
Tasso Stafilidis (v) |