Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Skolverket skall verka för att förbättra skolans ANT-undervisning (Alkohol, Narkotika, Tobak).
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att länsstyrelsen bör utveckla det preventiva samrådsarbetet med tanke på alkohol och droger.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Folkhälsoinstitutet bör utveckla metoder för förebyggande av narkotikamissbruk.1
1 Yrkandena 2–3 hänvisade till SoU.
Det är viktigt att arbeta med upplysning om skadeverkningarna och riskerna med alkohol, narkotika och tobak överallt där ungdomar vistas. Skolorna har av och till ANT-undervisning som kan vara mycket olika alltifrån traditionella lektioner till grupparbeten, i projektform och genom lägervistelser med ungdomar som sedan informerar sina kamrater. I detta arbete kan samverkan ske med nykterhetsrörelsernas ungdomsverksamhet, landstingens folkhälsoorganisationer osv. Utbildningsansvaret ligger på kommunen, men skolledning och lärare upplever ofta brist på resurser, brist på kompetens, avsaknad av en långsiktigt hållbar strategi från yngre till äldre elever osv.
I slutbetänkandet av Nationella folkhälsokommittén (SOU 2000:91) ges ett antal exempel på vad som kan göras av nationella aktörer. Ett förslag vad gäller tobak är att Folkhälsoinstitutet får ett särskilt regeringsuppdrag att bedriva information till allmänheten om tobakens skadeverkningar och samordna det nationella och lokala tobaksarbetet. Apoteket AB bör ges i uppdrag att tillhandahålla information om tobakens skadeverkningar till sina kunder.
De som utvecklat nedsatt lungfunktion får sina astmamediciner subventionerade men inte läkemedlet för att ta bort cigarretten. Det vore därför rimligt att införa läkemedelssubventioner för rökavvänjningsmedel.
Det svenska samhället står inför en stor utmaning att möta en större tillgång av alkoholdrycker. Sverige måste med nya medel försöka minska alkoholskadorna. Informationen måste vara korrekt och vetenskapligt baserad och utgå från de faktiska risker och risksituationer som finns med alkohol. Särskilt utsatta är ungdomar. Ansvaret att förmedla kunskap till ungdomarna ligger givetvis i första hand på föräldrarna, men skolan har fått en viktig roll genom att kommunen blivit den offentliga huvudaktören vad gäller information om drogfrågor. Avsaknaden av drogfria miljöer för dagens ungdom, gör det alltmer angeläget att medverka till att stärka självförtroendet så att den enskilde kan stå emot grupptrycket. Ansvaret är otydligt och nationella aktörer måste också ta sitt ansvar. Det är viktigt att länsstyrelserna utvecklar det preventiva samrådsarbetet med inriktning på alkohol och droger. Folkhälsoinstitutet har en viktig roll att ge kunskapsunderlag om alkohol för olika aktörers information. Skolverket bör verka för förbättrad ANT-undervisning.
Skolelever som har använt narkotika uppger i högre grad än andra elever att de trivs dåligt i skolan och att de skolkar mer än andra. Också bland skolungdomar i årskurs 9 har man kunnat konstatera en kraftig ökning av antalet elever som prövat narkotika. Ecstasy och andra liknande syntetiska droger har visat sig vara främst förekommande hos ungdomar som kommer från relativt goda socioekonomiska förhållanden. GHB som narkotikaklassades i februari år 2000 är exempel på en drogutveckling med andra medel än tidigare. Ungdomar med avancerat bruk av narkotika har i högre grad än andra ungdomar psykosociala problem. Narkotikamissbruket måste bekämpas inom ramen för EU-samarbete. Här måste alla samhällets institutioner, myndigheter och ideella organisationer bekämpa de drogliberala attityderna. Folkhälsoinstitutet bör utveckla metoder för förebyggande av narkotikamissbruk.
Det finns god statistik och redovisningar av bruket av alkohol, narkotika och tobak att tillgå. Ett exempel är ”Skaraborgsenkäten om skaraborgarnas hälsa och levnadsförhållanden” som genomfördes ett antal år i rad, och där analyser kan göras och erfarenheter diskuteras. Det som nu är akut är att finna metoder att begränsa användningen av droger hos ungdomar och att höja debutåldern. Resurser måste därför satsas på s k aktionsforskning. Stöd måste ges så att skolhälsovården kan genomföra sitt drogförebyggande arbete.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Ulla-Britt Hagström (kd) |
Annelie Enochson (kd) |