Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning angående barns och ungdomars frukost- och lunchvanor.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av ekologiska matvaror, närodlat och rättvisemärkt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om gratis lunch även för gymnasieelever.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nationell översyn gällande avgiftsbelagda skolluncher.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skolfrukost.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om specialkost.
Att dagligen få bra och näringsriktig kost är en förutsättning för att dels kunna växa, dels ta till sig skolans undervisning. I dagens stressande vardag har mat blivit enbart ett s.k. födointag med framför allt snabbmat som råvara. Att äta långsamt i en trevlig atmosfär och äta mat baserad på riktiga råvaror har blivit en lyx få förunnad. Där har skolan en uppgift att fylla att på ett trevligt och rofyllt sätt erbjuda bra frukost och lunch till eleverna.
Skolverket skulle exempelvis kunna initiera en undersökning om barns och ungdomars frukost- och lunchvanor och vilka konsekvenser en eventuell dålig kost får för skolarbetet och den allmänna utvecklingsförmågan.
Miljöpartiet ser det som en självklarhet att den mat som serveras i de kommunala köken är i möjligaste mån ekologiskt framtagen. Ett riktmärke att använda sig av är Krav. Kravs märke visar bland annat att produktionen sker utan kemiska bekämpningsmedel och utan konstgödsel, att djuren behandlas väl och får vistas ute i det fria och att inga genmodifierade organismer får förekomma i produktionen. Ett Kravauktoriserat hushåll ska exempelvis erbjuda en Kravhuvudrätt på menyn minst en dag per vecka. Basråvarorna i maträtten med undantag för fisk, skaldjur och vilt som inte är uppfött i hägn ska vara Kravgodkända. Regeringen bör tydligt ta ställning för att det i de kommunala köken främst serveras ekologiskt framtagen mat.
Livsmedel hämtas in från allt mer avlägsna platser och vi förväntar oss att säsongsbundna varor ska finnas tillgängliga året runt. Detta skapar fler och längre transporter. Transporterna, vid sidan av produktion, förädling och tillagning, svarar för en stor andel av livsmedelskedjans utsläpp av koldioxid, kolväte och kväveoxider. Med anledning av detta anser Miljöpartiet att den mat som serveras i den kommunala köken så långt som möjligt ska vara närodlad. Livsmedel från andra länder bör i första hand vara ekologiskt odlade och rättvisemärkta. Detta för att bidra till en mer rättvis handel i världen och hjälpa de enskilda och odlarkooperativ som försöker försörja sig på att producera rena livsmedel.
Sedan årsskiftet 97/98 är det lagsstadgat att alla elever på grundskolan ska få gratis skollunch. Men på många gymnasieskolor får eleverna betala för sin skollunch. Nästan alla ungdomar idag går gymnasiet. Gymnasiet har i princip blivit en obligatorisk skola, liksom grundskolan. Därför är det rimligt att samma regler gäller för skolmaten på både gymnasium och grundskola.
Avgifter för skollunch på gymnasiet har dock införts för att många kommuner behövt spara pengar. Detta får till följd att många gymnasieelever antingen inte äter någon lunch alls eller bara en hamburgare eller kaffe och bulle. Miljöpartiet anser att inkomstskillnader hos föräldrarna inte ska behöva ha betydelse för elevernas prestationer i skolan.
Trots att detta är en kommunal fråga som i högsta grad är knuten till kommunernas ekonomi anser vi att regeringen ska uttala en viljeinriktning i denna fråga.
Vi vill härmed även att Skolverket gör en nationell översyn vad det gäller hur många kommuner som har avgiftsbelagda skolluncher och vilka konsekvenser detta har medfört.
I flera undersökningar har det visat sig att om skolan serverar frukost ökar elevernas psykiska och fysiska prestationsförmåga. Många barn äter inte frukost eller tar bara något litet, ett glas juice, mycket snabbt. Att sedan klara sig ändå fram till lunch på det är näst intill en omöjlighet. Symptom på bland annat dålig kost som till exempel stress och huvudvärk är vanligt förekommande bland barn. Enligt Välfärdsbokslutet SOU 2001:55 äter till exempel flickor i åldern 16–18 år i mindre grad frukost än pojkar i samma ålder. Det är också vanligare att barn med en ensamstående förälder hoppar över frukosten till skillnad från barn till högre tjänstemän som oftare äter frukost och lunch dagligen.
Med anledning av detta anser Miljöpartiet att det både inom grundskolan och gymnasieskolan – som idag närmast är att räkna som obligatorisk – bör serveras skolfrukost.
Det är vanligt att veganer, vegetarianer och muslimer förvägras speciellt anpassad kost på många skolor. Följden blir att de inte äter alls, eller äter dåligt, med sämre studieresultat som följd. Vi anser inte att etiska ställningstaganden eller religiös övertygelse ska behöva leda till sämre studieresultat. Miljöpartiet anser att alla elever ska garanteras näringsriktig kost oavsett religion, sjukdomar/allergier eller etiska ställningstaganden.
Elanders Gotab, Stockholm 2001
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Gunnar Goude (mp) |
|
|
Kerstin-Maria Stalin (mp) |
Birger Schlaug (mp) |
|
Yvonne Ruwaida (mp) |
Helena Hillar Rosenqvist (mp) |
|
Ewa Larsson (mp) |
Lars Ångström (mp) |
|
Kia Andreasson (mp) |
Per Lager (mp) |
|
Marianne Samuelsson (mp) |