Riksdagen anvisar till utgiftsområde 15 anslag 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. 2 767 244 000 kr.
Riksdagen anvisar till utgiftsområde 15 anslag 25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m. 30 241 000 kr.
Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16 anslag 25:1 Skolverket för budgetåret 2002 200 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 556 576 000 kr.
Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16 anslag 25:3 Forskning inom skolväsendet för budgetåret 2002 6 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 39 903 000 kr.
Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16 anslag 25:4 IT i Skolan för budgetåret 2002 6 626 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 200 000 000 kr.
Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16 anslag 25:5 Specialpedagogiska institutet för budgetåret 2002 0 kr.
Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16 anslag 25:6 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp för budgetåret 2002 1 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 23 149 000 kr.
Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16 anslag 25:7 Specialskolemyndigheten för budgetåret 2002 25 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 254 460 000 kr.
Riksdagen beslutar avskaffa utgiftsområde 16 anslag 25:10 Maxtaxa i barnomsorgen m.m. i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utgiftsområde 16 politikområde 25:11 Bidrag till personalförstärkningar.
Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16 anslag 25:13 Bidrag till svensk undervisning i utlandet för budgetåret 2002 6 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 89 430 000 kr.
Riksdagen beslutar avskaffa utgiftsområde 16 anslag 25:16 Bidrag till vissa organisationer för uppsökande verksamhet i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar avskaffa utgiftsområde 16 anslag 25:17 Bidrag till den särskilda vuxenutbildningsinsatsen i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar avskaffa utgiftsområde 16 anslag 25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar avskaffa utgiftsområde 16 anslag 25:20–71 i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16 anslag 25:72 542 045 000 kr.
Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16 anslag 25:73 20 000 000 kr mer än vad regeringen föreslagit eller således 1 775 175 000 kr.
Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16 anslag 25:79 Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret 2002 50 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 424 112 000 kr.
Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16 anslag 25:84 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m. 10 414 000 kr.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utgiftsområde 16 politikområde 25:85 Nationell skolpeng.
Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16 anslag 25:86 Nationellt kvalitetsinstitut för budgetåret 2002 50 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 50 000 000 kr.
Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16 anslag 25:87 Vuxnas yrkeskvalificerande utbildning för budgetåret 2002 3 305 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 3 305 000 000 kr.
Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16 anslag 25:89 Forskning och forskarutbildning 7 093 206 000 kronor i enlighet med vad i motionen anförs.
Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16 anslag 25:88 Grundutbildning för budgetåret 2002 146 050 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 14 208 880 000 kr.
Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16 anslag 26:10 Ökade satsningar på forskning för budgetåret 2002 776 447 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 776 447 kr.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utgiftsområde 16 anslag 26:11 om två fristående stiftelsehögskolor.
Liksom tidigare anser vi att fribeloppet bör vara helt obegränsat och att räntorna skall vara avdragsgilla vid beskattning. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i denna riktning. De förändringar vi redovisar av beloppen till vuxenstudiestöd och studiemedel är en följd av att vi under utgiftsområde 16 med vårt budgetalternativ påbörjar utfasningen av det s.k. Kunskapslyftet. Inom de anslagsramar som vi föreslår ryms medel för dem som påbörjat sina studier.
Under 25:4 Vuxenstudiestöd m m anslår vi år 2002 2 767 244 000 kronor eftersom vi dels har påbörjat reduceringen av kunskapslyftet, dels anser att anslaget är för högt beräknat. Konsekvensen av förändringar under 2003 och 2004 redovisas under anslaget för studiemedel.
Bidraget till vissa organisationer reduceras under perioden 2002–2004 med 30 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag eftersom vi ifrågasätter de korttidsutbildningar det handlar om samt att fackliga organisationer skall hantera bidragen.
Utbildning är den avgjort viktigaste framtidssatsningen. Mot den bakgrunden är utvecklingen inom grundskolan och gymnasium särskilt bekymmersam. En omläggning av politiken är nödvändig, vilket gör att vi föreslår en kraftfull satsning som når skolorna direkt.
Kommunaliseringen av skolan innebar att ett nytt styrsystem infördes i vilket statens uppgift är att sätta nationella mål och utvärdera verksamhetens resultat. Grundskola och gymnasieskola blev därmed i än högre grad en kommunal angelägenhet. Tyvärr visar erfarenheter och resultat att kommunaliseringen medfört en rad problem som vi varnade för.
Nuvarande situation och utmaningar som Sverige står inför ställer krav på förändringar av hela utbildningssystemet.
Vi föreslår en tydlig kvalitetssatsning i skolan. Den skall innehålla ett fritt skolval baserat på en nationell skolpeng; gedigen utvärdering och uppföljning av studieresultat, nationella kunskapsprov i grundskolan och en modern gymnasieexamen; samt inrättandet av ett fristående, nationellt kvalitetsinstitut.
Ett fritt skolval utgör grunden för ett flexibelt och individanpassat skolsystem; en nödvändig förutsättning för att säkerställa mångfald och konkurrens, hög kvalitet och likvärdiga villkor i utbildningen. Införandet av en nationell skolpeng säkrar resurser till grundskolan och utgör en viktig faktor för god undervisningskvalitet. Det är respektive skolledning som kan göra kvalitetshöjande prioriteringar, inte statliga projektpengar. Reformen införs stegvis. Fördelningen av platser i högskolan baseras främst på utbildningens kvalitet och studenternas val av lärosäte, inte regionalpolitiska målsättningar. Erfarenheten har visat att många hellre avstår från att studera än att läsa vid ett lärosäte som inte håller högsta kvalitet, vilket lett till kö till vissa utbildningar och tomma platser på andra.
Vi avsätter medel till två nya stiftelsehögskolor från och med år 2004. Anslaget för att ge stöd till fristående högskoleutbildningar ökas.
Vi skapar ett särskilt anslag för den kvalificerade yrkesutbildningen, all folkhögskoleutbildning samt utfasning av Kunskapslyftsprojektet, vuxnas yrkeskvalificerande utbildning.
Forskningsanslagen har under senare år urholkats. Det gäller såväl de tidigare fakultetsanslagen som de medel som går till de forskarstyrda nationella råden. Den angelägna mångfalden och balansen mellan olika forskningsfinansiärer har skadats.
Anslagen till den akademiska grundutbildningen har sedan Socialdemokraterna övertog regeringsmakten urholkats med uppemot 20 procent. Många universitetsutbildningar har härigenom blivit torftiga. Kvaliteten i utbildningen kan inte undgå att påverkas negativt av en sådan politik. För att bygga en långsiktigt hållbar tillväxt samt för att hålla sig väl framme i den internationella konkurrensen krävs ytterligare satsningar på grundforskning och forskarutbildning. År 2004 har vi avsatt närmare 1,5 miljarder kronor mer än regeringen för detta ändamål.
Vi avvisar som tidigare regeringens förslag gällande maxtaxa inom barnomsorgen och den föreslagna allmänna förskolan. Verksamheten i förskoleklassen bör utvärderas och förutsättningarna för att utveckla skolformen till en barnskola med fler åldersgrupper bör utredas. Samtidigt bör påpekas att vårt ekonomiska stöd till barnfamiljerna och barnomsorg totalt sett är mer generöst än den socialdemokratiska modellen.
Vi ökar resurserna till produktion av studielitteratur för elever med handikapp. Vi föreslår ett inrättande av ett nationellt kvalitetsinstitut, samtidigt som Specialpedagogiska institutet integreras i Skolverket. Detta sker parallellt med att uppgifter förs från Skolverket till det nyinrättade kvalitetsinstitutet.
När vi delar regeringens bedömning har vi inte funnit anledning att göra särskilda markeringar.
Vi förordar att staten övertar ansvaret för grundskolans finansiering från kommunerna från och med 2003. Under anslaget 25:85 anslår vi 60 700 miljoner kronor. Kostnadsansvaret övertas inom ramen för ett system i vilket staten som tidigare fastställer mål, men nu också skall fastställa ersättningsnivåer inom ett system som vi valt att kalla nationell skolpeng. Den nationella skolpengen betalas ut till den skola som eleven valt för att täcka kostnaderna för elevens skolgång. Resurser för elever med behov av särskilt stöd anvisas särskilt utöver den vanliga skolpengen.
Vi driver förslaget utifrån övertygelsen att om staten sätter upp målen, då är det också staten som skall svara för grundskolans finansiering. Resultaten av satsningarna inom undervisningssystemet är av strategisk betydelse såväl för nationen som för individen. Det är staten som skall svara för att utbildningssystemet garanteras de resurser som är nödvändiga.
Konsekvensen av förslaget är också att vi därmed får ett system som skiljer på finansiering, drift och utvärdering. Staten skall alltså svara för finansiering. En positiv utveckling av skolan förutsätter en liberalisering av regelverket. Den framtida nationella utvärderingen är en fråga bland annat för det nationella kvalitetsinstitut som vi vill inrätta.
Det är en prioriterad uppgift att göra alla skolor mer fria och självständiga och ge förutsättningar för personal och engagerade föräldrar att ta de avgörande prioriteringarna för skolans resultat.
Elevens reella möjligheter att välja skola skall öka samtidigt som professionens ställning skall stärkas. Det kommer att ge skolan helt nya möjligheter.
Under samma anslag reserverar vi 300 miljoner kronor för införandet av ”barnskola” i enlighet med den moderata motionen 1999/2000:Ub42.
Vi återkommer med förslag om statligt övertagande av finansieringen av hela den kommunala skolan.
En nödvändig åtgärd för att lyfta kvaliteten i skolan är att uppföljning och utvärdering förbättras och blir mer tillgänglig för elever, föräldrar och personal. Av den anledningen reserverar vi medel under 25:87 för att bygga upp ett fristående nationellt kvalitetsinstitut med början från och med 1 januari 2002. Det innebär att vissa delar av Skolverkets verksamhet flyttas över till det fristående institutet.
Tillsynsverksamhet och tillståndsgivning för skolan är kvar hos Skolverket. Skolverkets kvarvarande verksamhet förs samman med Specialpedagogiska institutets, 25:5. Anslaget under denna punkt tas bort. Vi anvisar 200 miljoner mer än regeringen under 25:1.
Några anslag ges inte under 25:10 Maxtaxa etc. eftersom vi har valt en annan lösning än den som regeringen driver. Vårt förslag finns redovisat i motioner och innebär att familjernas ställning stärks när det gäller möjligheterna att själva välja de lösningar som de anser vara bäst, samtidigt som det för många är ekonomiskt mer fördelaktigt.
I regeringens budgetförslag redovisas nu att antalet platser i kvalificerad yrkesutbildning ökar med femhundra stycken. Vi välkomnar visserligen ökningen, men konstaterar samtidigt att den är för liten. Anslaget rymmer dessutom en fördelning mellan platserna som inte är i överensstämmelse med vad vi anser behövligt. Dessutom påbörjar vi utfasningen av Kunskapslyftet under perioden. De som i dag studerar inom ramen för Kunskapslyftet ges rimliga förutsättningar att fullfölja sin utbildning. Under konto 25:89 VU (nytt konto) anvisar vi därmed medel för Kunskapslyftet, folkhögskolor och kvalificerad yrkesutbildning. Vår anslagsram ger utrymme för en kraftig ökning av antalet platser inom KY-utbildningen. Vi anslår för KY-utbildningen år 2002 medel motsvarande 18 000 platser, år 2003 21 200 platser och för år 2004 25 000 platser Under anslagen 25:17 och 25:19 anslås inga medel. Från utgiftsområde 17 anslag 25:1 har 925 miljoner kr överförts till utgiftsområdet.
Vi anvisar inga medel under anslag 11:1, den s k Storstadssatsningen, eftersom vi anser att problemen med utanförskap inte löses med mer statsbidrag till vissa kommuner.
Moderata samlingspartiet var det parti som först insåg betydelsen av den nya informationsteknikens betydelse inom utbildningsområdet. Vi har också konsekvent drivit frågan om dess betydelse för utveckling, modernisering och förnyelse av skolans arbetssätt och pedagogik. Under anslag 25:4 IT i skolan anslår vi 200 miljoner kronor år 2002. Medel för skolornas fortsatta satsning skall framdeles inrymmas i systemet med nationell skolpeng.
Vi anslår 23 149 000 kronor under 25:6 till utveckling av läromedel för handikappade. Det är angeläget eftersom bristen på anpassade läromedel fortfarande är ett problem.
Vi anslår 25 miljoner kronor mer än regeringen under anslag 25:7 Specialskolemyndigheten för att säkerställa hög kvalitet i undervisningen och vid resurscentrum. Bland annat mot bakgrund att vi anser att det finns behov av statliga specialskolor.
Vi föreslår en anslagsökning om sex miljoner kronor under 25:3, bland annat beroende på situationen i skolan, för att öka satsningen på skola och forskning. Kunskap om barn och ungdomars inlärning är fortfarande eftersatt.
Regeringen har gjort en stor sak av anslaget 25:11 som avser personalförstärkningar i skolan. Vi har tidigare redovisat våra invändningar med anledning av förslaget. Vi avser att avveckla stödformen som sådan i dess nuvarande form. Några anslag ges inte för år 2003 och 2004. Besluten om vilka prioriteringar som skall göras inom respektive skola skall göras av skolledningen och inte ske i form av detaljstyrning från statsmakten. Vi har under 25:85 Nationell skolpeng anslagit medel för förstärkning av anslagen till skolorna, vilka exempelvis kan användas till personalförstärkningar.
Bidraget till utlandsundervisning 25:13 räknas upp med sex miljoner kronor år 2002 eftersom vi vill ge goda förutsättningar för svenska medborgare utomlands.
Moderata samlingspartiet anslår inga ”öronmärkta” medel för bidrag till vissa organisationer för uppsökande verksamhet.
Centrala studiestödsnämnden tillförs med vårt förslag 150 miljoner kronor under perioden. Vi anser att myndigheten inte skall disponera avgifter på det sätt som regeringen medger eftersom tekniken innebär att man kringgår budgetramen. Vårt förslag innebär i praktiken en lägre driftram för myndigheten, som vi dessutom vill konkurrensutsätta.
Vi noterar att regeringen fördubblar anslaget till Överklagandenämnden. Det verkar fullt rimligt.
Vi föreslår under 25:73 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. en något lägre anslagsram än regeringen och anslår 542 045 000 kronor. Vi motsätter oss inrättandet av rekryteringsdelegationen och anser att delanslaget som fördelas efter beslut av regeringen är för väl tilltaget.
Anslaget under 25:72 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m. höjs med 20 miljoner kronor per år jämfört med regeringens förslag. Detta eftersom vi vill trygga möjligheterna för alternativa driftformer att bedriva verksamhet och forskning.
Anslagsramen under 25:84 Utvecklingsarbete i Utbildningsdepartementet reduceras. Vi anslår 10 414 000 kronor för år 2002.
I propositionen ”Den öppna högskolan” tar Socialdemokraterna och dess stödpartier flera steg mot en än mer centraliserad och politiserad högre utbildning. Universitet och högskolor görs till instrument för fördelningspolitik i kunskapssamhället.
I motion 2001/02:Ub546 redovisar Moderata samlingspartiet sin syn på högre utbildning och forskning i ett större perspektiv.
Under 25:88 har vi samlat grundutbildningsanslagen för samtliga högskolor och universitet från anslagsposterna 25:20–25:71. I den moderata budgetmotionen påbörjar vi en successiv återuppbyggnad av grundutbildningsanslagen genom att tillföra universitet ökade resurser. De nya satsningarna redovisas under konto 25:88 Grundutbildningsanslag och uppgår år 2002 till 146 miljoner kronor, år 2003 till 403,5 miljoner kronor och 2003 till 588 miljoner kronor. Anslaget skall fördelas mellan universitet och högskolor med utgångspunkt att följa studenternas val samt att främja kvalitet inom grundutbildningen vilket bland annat kan mätas genom examinationsfrekvensen.
Under 25:89 har vi samlat forskning och forskarutbildningsanslagen för samtliga högskolor och universitet från anslagsposterna 25:20–25:71.
Det moderata budgetalternativet rymmer även införande av två fristående universitet. Två miljarder kronor avsätts år 2003 för detta ändamål.
En stor del av vår satsning på högre utbildning och forskning finns dessutom samlad under konto 26:10 med 777 miljoner kronor år 2002, 1 088 miljoner kronor år 2003 och 1 458 miljoner kronor år 2004. Denna åtgärd skall ses dels som en förstärkning av den fria forskningen, dels som en förstärkning av finansieringen av doktorander men skall även täcka inrättandet av ett institut för hälsa och medicin.
UO16 |
Allt i tusental kronor |
2002 |
Vårt förslag |
2003 |
Vårt förslag |
2004 |
Vårt förslag |
25:1 |
Statens skolverk |
356 576 |
556 576 |
365 426 |
565 426 |
372 254 |
572 254 |
25:2 |
Utveckling av skolväsende och omsorg |
493 629 |
493 629 |
184 483 |
184 483 |
188 391 |
188 391 |
25:3 |
Forskning inom skolväsendet |
33 903 |
39 903 |
34 791 |
39 150 |
35 361 |
40 000 |
25:4 |
IT i Skolan |
193 374 |
200 000 |
0 |
0 |
0 |
0 |
25:5 |
Specialpedagogiska institutet |
319 341 |
0 |
327 110 |
0 |
333 490 |
0 |
25:6 |
läromedel hkp |
22 149 |
23 149 |
22 709 |
23 705 |
23 115 |
24 115 |
25:7 |
Specialskolemyndigheten |
229 460 |
254 460 |
235 057 |
250 000 |
239 589 |
255 000 |
25:8 |
Särskilda insatser på skolomr. |
259 670 |
259 670 |
267 777 |
267 777 |
275 563 |
275 563 |
25:9 |
Sameskolstyrelsen |
30 603 |
30 603 |
31 363 |
31 363 |
31 950 |
31 950 |
25:10 |
Maxtaxa etc |
3 900 000 |
0 |
3 900 000 |
0 |
3 900 000 |
0 |
25:11 |
Bidrag till personalförst |
1 500 000 |
1 500 000 |
2 500 000 |
0 |
3 500 000 |
|
25:12 |
Bidrag till gr.skola/gymnasium |
120 056 |
120 056 |
123 410 |
123 410 |
125 993 |
125 993 |
25:13 |
Bidrag till utlandsundervisning |
83 430 |
89 430 |
85 579 |
87 112 |
87 045 |
87 045 |
25:14 |
Nat centr för flex.lärande |
93 559 |
93 559 |
93 800 |
93 800 |
89 333 |
89 333 |
25:15 |
Bidrag till vuxenutbildning |
171 377 |
171 377 |
178 612 |
178 612 |
166 337 |
166 337 |
25:16 |
Bidr t vis org för uppsök verksamhet |
50 000 |
0 |
50 000 |
0 |
50 000 |
0 |
25:17 |
Bidrag till den särsk. Vuxeninsatsen |
2 951 656 |
0 |
1 799 299 |
0 |
1 851 753 |
0 |
25:18 |
Mynd för kvalificerad yrkesutbildning |
17 500 |
17 500 |
17 926 |
17 926 |
18 276 |
18 276 |
25:19 |
Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning |
664 082 |
0 |
740 603 |
0 |
746 723 |
0 |
25:20–71 finns på 25:88–89 |
|||||||
25:72 |
Ensk utb på högskoleområdet |
1 755 175 |
1 775 175 |
1 867 290 |
1 887 290 |
1 909 869 |
1 929 869 |
25:73 |
Särsk.utg.inom univers.högsk. |
592 045 |
542 045 |
718 399 |
628 399 |
628 396 |
508 396 |
25:74 |
Forskn.konstn.arb vissa högsk. |
254 638 |
254 638 |
300 151 |
300 151 |
305 947 |
305 947 |
25:75 |
Ers klin.utbildn.forskning |
1 680 929 |
1 680 929 |
1 733 460 |
1 733 460 |
1 783 995 |
1 783 995 |
25:76 |
Un.H-sk.prem.stat.avtalsförsäkr. |
877 051 |
877 051 |
897 787 |
897 787 |
916 290 |
916 290 |
25:77 |
Högsk.verket |
171 190 |
171 190 |
188 822 |
188 822 |
192 299 |
192 299 |
25:78 |
Verk högskol.service |
13 257 |
13 257 |
13 598 |
13 598 |
13 820 |
13 820 |
25:79 |
CSN |
374 112 |
424 112 |
361 322 |
411 322 |
368 103 |
418 103 |
UO16 |
Allt i tusental kronor |
2002 |
Vårt förslag |
2003 |
Vårt förslag |
2004 |
Vårt förslag |
25:80 |
Överkl.mynd. |
10 090 |
10 090 |
10 328 |
10 328 |
10 544 |
10 544 |
25:81 |
Int.progr.kont. För utb.området |
40 354 |
40 354 |
41 353 |
41 353 |
42 124 |
42 124 |
25:82 |
Myndigheten för Sveriges nätuniversitet |
29 356 |
29 356 |
35 238 |
35 238 |
35 847 |
35 847 |
25:84 |
Utv.arbete i utbildningsdep. |
16 660 |
10 414 |
18 244 |
8 977 |
18 569 |
8 000 |
25:85 |
Nationell skolpeng |
0 |
0 |
0 |
60 700 000 |
0 |
61 700 000 |
25:86 |
Nat. Kvalitetsinstitut |
0 |
50 000 |
0 |
100 000 |
150 000 |
|
25:87 |
VU |
0 |
3 305 000 |
0 |
3 180 000 |
0 |
2 940 000 |
25:88 |
Grundutbildningen |
14 062 830 |
14 208 880 |
15 075 426 |
15 478 926 |
15 436 234 |
16 024 234 |
25:89 |
Forskning och forskarutbildning |
7 093 206 |
7 093 206 |
7 412 718 |
7 412 718 |
7 554 016 |
7 554 016 |
ao 25 |
Summa |
38 499 834 |
34 374 185 |
39 670 657 |
94 929 709 |
41 289 802 |
96 446 317 |
26:1 |
Vetenskapsrådet Forsk-forskinf |
2 059 762 |
2 059 762 |
2 387 602 |
2 387 602 |
2 426 941 |
2 426 941 |
26:2 |
Vetenskapsrådet Förvaltning |
88 239 |
88 239 |
90 399 |
90 399 |
92 145 |
92 145 |
26:3 |
Rymdforskning |
149 176 |
149 176 |
152 661 |
152 661 |
155 817 |
155 817 |
26:4 |
Institutet för rymdfysik |
41 175 |
41 175 |
42 175 |
42 175 |
42 990 |
42 990 |
26:5 |
Kungl. Biblioteket |
230 443 |
230 443 |
236 234 |
236 234 |
240 516 |
240 516 |
26:6 |
Polarforsk.sekr. |
23 729 |
23 729 |
24 326 |
24 326 |
24 763 |
24 763 |
26:7 |
Rådet för forskning. Utv. Inom EU |
13 495 |
13 495 |
13 833 |
13 833 |
14 085 |
14 085 |
26:8 |
Sunet |
37 992 |
37 992 |
38 986 |
38 986 |
39 627 |
39 627 |
26:9 |
Särskilda utg för forskn.ändamål |
107 825 |
107 825 |
113 800 |
113 800 |
115 779 |
115 779 |
26:10 |
Ökade satsningar på forskning ink nat hä ins |
0 |
776 947 |
0 |
1 088 113 |
0 |
1 457 577 |
26:11 |
Två fristående högskolor |
0 |
0 |
0 |
2 000 000 |
||
Summa |
2 751 836 |
1 380 782 |
3 100 016 |
4 188 129 |
3 152 663 |
6 610 240 |
Stockholm den 5 oktober 2001 |
|
Beatrice Ask (m) |
|
Lars Hjertén (m) |
Tomas Högström (m) |
Per Bill (m) |
Anders Sjölund (m) |
Anita Sidén (m) |
Catharina Elmsäter-Svärd (m) |
Hans Hjortzberg-Nordlund (m) |
Sten Tolgfors (m) |