Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av åtgärder för att snabbt öka antalet specialistneurologer i Sverige.
I Sverige finns omkring 60 000 personer med epilepsi varav 10 000 är barn. Optimal behandling av epilepsi kräver specialistkompetens. Tillgången till specialistvård är minst sagt begränsad. Idag finns knappt 300 specialister i neurologi. De har ett stort arbetsområde med en mängd diagnosgrupper.
Trots en kraftfull vetenskaplig utveckling är den neurologiska vård- och rehabiliteringsorganisationen fortfarande svagt utvecklad i Sverige.
Antalet neurologspecialister i landet är lågt jämfört med omvärlden. I många län finns endast enstaka specialister vid länssjukhus och neurologisk slutenvård saknas helt i flertalet län i landet. Specialiserad neurologisk rehabilitering, en verksamhet av avgörande betydelse för framtida livskvalitet för många neurologiska patientgrupper, saknas på många håll. Detta ska ställas i relation till att det i Sverige finns minst 60 000 personer som lider av epilepsi, 20 000 personer med Parkinsons sjukdom, 10 000 med MS samt omkring 200 000 personer med funktionsnedsättning relaterad till stroke etc.
Enligt vad jag erfarit finns i Sverige bara en neurologspecialist per 32 000 invånare, jämfört med i Danmark 1/10 000 invånare, i Finland 1/22 000 invånare, i Österrike 1/16 000 invånare. Genomsnittet i Europa ligger på 1/20 000 invånare.
Fördelningen av neurologer är dessutom ojämn i Sverige. I län med regionsjukhus är besättningen 1/25 000 invånare. Övriga län har 1/150 000 invånare. Särskilt otillfredsställande är tillgången till specialistkompetens i den norra sjukvårdsregionen. Prognosen för framtiden visar att en generell läkarbrist kommer att uppstå cirka 2010–2015 om inte läkarutbildningen ökar. Åldersfördelningen av landets neurologer är sådan att omkring 87 specialister, d.v.s. cirka en tredjedel, kommer att pensioneras inom en period av 10 år.
Återväxten är som synes långt ifrån garanterad. Jag anser att kraftfulla åtgärder behövs för att motverka de konsekvenser som detta får för personer med epilepsi. En viktig åtgärd är att uppmärksamma behovet samt att tillföra resurser för att öka antalet utbildningsplatser för neurologi inom landstingen respektive regionerna.
Det finns ett stort behov av helhetssyn inom sjukvården. För att skapa en väl fungerande, effektiv samt för patient och anhörig kvalitetssäkrad vård, måste hela vårdkedjans olika kompetenser finnas med i denna helhetssyn.
Grundbulten i systemet vad avser neurosjukvården är specialistläkare inom neurologin. Genom en snar och långsiktig satsning på utbildning av specialister inom neurologi kan de samhällsekonomiska totalkostnaderna hållas nere, samtidigt som drabbade personer ges en rättmätig och självklar möjlighet att delta i samhällslivet.
Det är därför absolut nödvändigt att regeringen snarast vidtar kraftfulla åtgärder genom att tillsammans med Landstingsförbundet förstärka antalet utbildningsplatser och ST-tjänster för neurologer inom landstingen och regionerna samt att utbildningspengar öronmärks för dessa ändamål.
|
Stockholm den 1 oktober 2001 |
|
|
Marianne Jönsson (s) |