Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en översyn bör göras när det gäller inträdeskraven till gymnasieskolan.
Idag krävs det av en elev som går ut grundskolan har godkända betyg i svenska, matematik och engelska för att kunna söka in på något av gymnasiets nationella program. Har eleven inte fått godkänt eller högre betyg i något/några av dessa tre ämnen återstår enbart att söka in på det individuella programmet. De andra programmen är stängda för eleven ifråga.
Detta faktum torde vara allmänt känt efter den uppmärksamhet det fått i medierna under året. Exempel på två grupper som har det svårt att kvalificera sig till gymnasieskolans nationella program är barn med invandrarbakgrund och barn med inlärningssvårigheter. Bakgrunden till dessa båda gruppers svårigheter att nå godkänt i framförallt svenska och engelska är olika. För elever med invandrarbakgrund handlar det om hur mycket tid de fått att studera svenska och engelska, samt om huruvida svenska pratas i hemmiljön. Här är det väsentligt att grundskolan har en väl fungerande organisation för att fylla dessa elevers behov av svensk- och svenska 2-undervisning. Lika viktigt är det att få en kontinuitet i studiegången. Många upplever att det finns en vägg mellan grundskolan och gymnasiet som är svår att ta sig förbi. Det är viktigt att gymnasiet har en än större flexibilitet i sitt arbete och i undervisningens upplägg för att möta dessa elevers behov. Det räcker inte som idag med det individuella programmet. Naturligtvis fyller detta program en viktig uppgift som förberedelse för gymnasiala studier, men får inte bli som idag, en automatisk hållplats på vägen mot studier på ett nationellt program.
En ökad tid för undervisning i svenska samt en högre individuell anpassning efter varje enskild elevs förutsättningar skulle kunna vara vägar att få fler elever att klara av de nationella programmen utan att gå vägen via individuella programmet. Vi har mött ungdomar som kommer till Sverige och behärskar sitt modersmål mycket väl. De inträdeskrav som ställs för att komma in på gymnasiet innebär att de i praktiken skall lära sig två nya språk till skillnad från den som är född i Sverige då det endast räcker med ett främmande språk, d.v.s. engelskan.
En elev som har en långsam språkinlärning under grundskoletiden har fullt upp med svenskan. Ofta läser inte eleven ifråga engelska förrän under de senare grundskoleåren (år 7–9). Att nå betyget godkänt i svenska är svårt nog och i engelska nära nog omöjligt. I och med det är eleven utestängd från gymnasiets program, även om denne arbetat hårt för att nå godkänt i matematik och svenska. Eleven kan ha möjlighet att följa ett nationellt program, förutom i det främmande språket engelska. Ändå blir det minst ett år extra i gymnasiet på det individuella programmet, kanske blir det då aldrig aktuellt att gå vidare.
Ovan har beskrivits två gruppers olika svårigheter vad avser intagningen till gymnasiet. Det är oerhört väsentligt att dessa två gruppers möjligheter att gå på de nationella programmen stärks.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Kent Härstedt (s) |
Annika Nilsson (s) |