Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om studiestöd.
De senaste årens omfattande utbyggnad av högskolan har inneburit en ökning med ca 100 000 högskoleplatser åren 1997–2003. Antalet studenter i högskolan har ökat med ca 80 procent under 1990-talet. Snedrekryteringen har minskat när antalet studieplatser ökat och fler kan därmed beredas en högskoleplats.
Varje barriär mot högskolestudier utgör ett större hinder för den som kommer från ett hem utan studietraditioner. Den sociala snedrekryteringen är lägre vid högskolorna än vid universiteten. Utbyggnaden av högskolorna har lett till en minskad snedrekrytering. Högskolan skapar utvecklingskraft och fungerar som kulturbrytare för det nya kunskapsbaserade arbetslivet.
Det nya studiestödssystem som trädde i kraft den 1 juli 2001 förbättrar studenternas villkor betydligt. Förändringarna innebär att bidragsdelen höjs med nära 500 kronor per månad och att skuldsättningen minskar i motsvarande mån. Möjligheten till sidoinkomster utan reducering av studiestödet ökar betydligt. Studiebidraget blir dessutom pensionsgrundande. Sammantaget innebär reformen påtagliga förbättringar för studenterna. Det förbättrade studiestödet med minskad lånebörda innebär att tröskeln för personer utan akademisk bakgrund att pröva högskolestudier sänks och bidrar därmed till en minskad snedrekrytering.
Den kraftiga utbyggnaden av den högre utbildningen och de kraftigt förbättrade studievillkoren är av största betydelse för vår nation. Det finns dock anledning att göra ytterligare insatser för att stimulera distansutbildning, i syftet att se högskolorna som det viktiga regionalpolitiska instrument som de är.
Mot den bakgrunden bör riksdagen ge regeringen i uppdrag att redovisa effekterna inom studiemedelssystemet vad gäller distansutbildningen.
|
Stockholm den 5 oktober 2001 |
|
|
Håkan Juholt (s) |