Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ökat stöd till utsatta unga kvinnor samt kunskap om deras situation hos lärare, socialtjänst, vårdpersonal, polis m.fl.
Samhällsklimatet har blivit hårdare. Det avspeglas i våra barns och ungdomars skol- och fritidsmiljö. Mest utsatta är flickor och unga kvinnor med invandrarbakgrund. De har inte endast barnets vanliga val att göra utan ska också klara att leva med både det gamla hemlandets kultur och det nya hemlandets livsregler och värderingar. För att alla flickor och unga kvinnor ska ges samma möjligheter och stöd under sin uppväxt och bli starka och harmoniska kvinnor krävs det vuxna som goda förebilder. Vuxna som arbetar med barn och ungdomar måste sätta tydliga gränser och ge de unga en realistisk uppfattning av vad som krävs av oss alla för att samhället och umgänget mellan människor ska fungera.
Skolan är en unik mötesplats för föräldrar, elever och lärare. Att i skolan lära känna varandras kultur, religion, traditioner och historia ökar respekten och förståelsen för varandra och leder till en positiv inställning till mångfald och ett mer integrerat samhälle.
Vuxna som arbetar med ungdomar måste ha kunskap, engagemang och intresse. Vuxna måste ha kunskap om de sociala könsrollernas betydelse, d.v.s. ha ett genderperspektiv. De måste också ha kunskap om flickors och unga kvinnors utsatthet för jobbiga och oönskade situationer i skol- och fritidsmiljö.
I många skolor har man problem med mobbning och trakasserier, övergrepp, nedlåtande attityder, oacceptabelt beteende och ett grovt språkbruk där könsord används som skällsord. Flickor och unga kvinnor är utsatta för kränkningar och trakasserier i sin skol- och fritidsmiljö. Alltför många flickor mår dåligt i skolan och alltför många slutar grundskolan utan eller med bristfälliga slutbetyg.
Föräldrarna måste vara delaktiga i skolarbetet på ett annat sätt än vad som sker idag.
Vad som gäller alla unga kvinnor oavsett bakgrund och förtryckande strukturer är att de har rättigheter och har lagen på sin sida. Unga kvinnor har rätten att bestämma över sina liv, rätten att inte bli misshandlade, inte bli inlåsta, inte bli bortgifta och att göra abort.
I Sverige blir det allt vanligare att människor med utländsk bakgrund ställs utanför arbetsliv och samhällsliv. Det får konsekvenser för allas våra döttrar och söner. Alla människor är en del av ett kulturarv som måste respekteras, erkännas och uppmärksammas. Det innebär också att sätta gränser eftersom det finns demokratiska värden som inte kan förhandlas bort.
Kunskap om olika kulturer måste ingå inte bara i lärarutbildningen utan i alla yrkes- och högskoleutbildningar och vara obligatorisk. All skolpersonal behöver också utbildning i ledarskap. I utbildningen ska ingå undervisning om barns och ungdomars livssituation samt de sociala könsrollernas betydelse i samhället.
Kunskap om unga utsatta kvinnors situation måste också finnas bland polisen, socialtjänsten, personal inom skola och fritidsverksamheten, tjänstemän inom kommuner och landsting och vårdpersonal. Mänskliga rättigheter är inte förhandlingsbara och det är oerhört viktigt att dessa värderingar får genomslag hos alla som bor i Sverige.
|
Stockholm den 2 oktober 2001 |
|
|
Inger Segelström (s) |
|
|
Eva Arvidsson (s) |
Carina Ohlsson (s) |
|
Anne Ludvigsson (s) |
Ulla Wester (s) |
|
Agneta Brendt (s) |
Siw Wittgren-Ahl (s) |
|
Carina Adolfsson Elgestam (s) |
Lena Sandlin-Hedman (s) |