Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillstånd till att den vårdvetenskapliga fakulteten vid Sahlgrenska akademien inom givna budgetramar tilldelas medel till utrednings- och planeringsarbete inklusive konsekvensutredning och en utvärderingsplan för att så snart som möjligt starta ett accelererat utbildningsprogram.
Såväl regering som riksdag har de senaste åren vid flera tillfällen uppmärksammat den kommande bristsituationen inom vårdyrkena. Inom de kommande 10–15 åren kommer en stor del av de nu kliniskt verksamma sjuksköterskorna, adjunkter och forskare inom omvårdnad att gå i pension. Samtidigt kommer de årskullar av ungdomar som utgör den största rekryteringsgruppen att vara relativt liten och konkurrensen om ungdomarna till olika utbildningar inom universitet och högskolor kommer att vara hård.
I nuläget är bristen på sjuksköterskor och specialistutbildade sjuksköterskor stor och efterfrågan är större än tillgången och enbart den utbildning som finns idag räcker inte, dvs bristen kan inte utbildas bort. Därför måste andra vägar prövas för att utbilda sjuksköterskor eller återknyta utbildade sjuksköterskor till vårdverksamheterna. Här måste flera satsningar göras, så att medborgarnas tillgång till omvårdnad och sjukvård tryggas.
Ett sätt är att utveckla och starta en accelererad utbildning till sjuksköterska för studenter som redan har en högskoleutbildning motsvarande 120 poäng. Det lär enligt arbetsförmedlingen i Göteborg finnas cirka 5 000 personer med en 4-årig högskoleutbildning som är arbetslösa i Västra Götalandsregionen.
En förutsättning för att kunna starta en accelererad utbildning är att institutionen får medel för att utveckla ett sådant program. Adjunkter och disputerade lärare måste få tid att utveckla utbildningsplan, kursplaner och studieguider inklusive studieuppgifter och examinationsuppgifter samt former för dessa. Dessutom måste man undersöka om kliniska utbildningsplatser finns och när dessa är tillgängliga, undersöka vilka kurser som kan studeras tillsammans med den reguljära utbildningen, vilka kurser som kan studeras samtidigt och vilka samordningar som måste göras för att kostnaderna för programmet skall bli rimliga. Lärare måste också anställas för att driva utbildningen.
Först av allt behövs emellertid tillstånd att få starta en försöksutbildning. Därför måste diskussioner föras med flera statliga organ och myndigheter samt med universitetsstyrelsen, som beslutar om inrättning av utbildningsprogram.
Vårt förslag är att den vårdvetenskapliga fakulteten vid Sahlgrenska akademien i ett första skede tilldelas medel till utrednings- och planeringsarbete inklusive konsekvensutredning och en utvärderingsplan för att starta ett accelererat utbildningsprogram. Vårdvetenskapliga fakulteten i Göteborg har genom sitt samarbete med Johns Hopkins School of Nursing, vid Johns Hopkins University i Baltimore, USA, erfarenhet av en dylik accelererad utbildning och framstår som mycket lämplig för en liknande försöksverksamhet. Nästa skede skulle sedan vara att erforderliga resurser tilldelas samma fakultet, för att den ska kunna starta en dylik försöksverksamhet.
|
Stockholm den 5 oktober 2001 |
|
|
Per Landgren (kd) |
|
|
Berit Adolfsson (m) |
Annelie Enochson (kd) |
|
Johan Lönnroth (v) |
Eva Flyborg (fp) |
|
Lennart Fridén (m) |
Ulla-Britt Hagström (kd) |
|
Tom Heyman (m) |
Cecilia Magnusson (m) |
|
Kent Olsson (m) |
Rolf Olsson (v) |
|
Inger René (m) |
Rosita Runegrund (kd) |
|
Anita Sidén (m) |