Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att utreda hur de demokratiska politiska partierna kan ges ökade möjligheter till information i skolan.
Den svenska grund- och gymnasieskolan ska vara en del av det svenska samhället. Vårt samhälle har en stor grad av öppenhet och en strävan efter så jämlika förhållanden som möjligt. Eleverna i skolan ska få lära sig hur vår demokrati är organiserad och vilka regler som styr det politiska skeendet i samhället.
Trots deras intentioner är det ofta svårt för de olika politiska partiernas representanter att få komma till skolan och berätta om sitt parti, sin ideologi och inställning till samhället och samhällets utveckling. Detta gäller inte specifikt för valtider; då är ofta inställningen mer öppen till att de politiska partierna redovisar sina ställningstaganden.
För att unga människor ska kunna få en uppfattning om livet utanför skolan och vilka värderingar som präglar den politiska diskussionen är det oerhört viktigt att de får höra detta av de politiska representanter som finns i skolans närhet. Det är en sak att under lektionen lära sig hur det politiska systemet fungerar, med partier och olika hierarkier från stadsdel till riksdag. De måste även få möjlighet att ställa frågor till de politiska partiernas företrädare vad gäller olika beslut som tas. Det kan gälla beslut om den lokala skolan såväl som beslut som gäller hela vårt land.
Man talar idag ibland om politikerförakt och menar då att politiker inte bryr sig om vad medborgarna tycker. Ett av politikens svårigheter är just att få reda på medborgarnas åsikter och det bästa sättet att få detta är i direkt samtal med medborgarna. Att kunna delta i exempelvis en lektion inom ramen för SO-ämnet skulle säkerligen vara givande både för elever och politiker. Förhoppningsvis skulle detta även skapa en större tilltro till det arbete som politiker utför och de beslut man fattar i olika samhällsfrågor.
Ett problem med att kunna delta mer i skolan är att de politiska representanterna möts av ett visst ointresse från skolledningens sida. Det kan vara antingen att man inte anser sig ha tid att ge till partiet eller att man har föreställningen att om man låter ett parti delta så måste man även erbjuda alla övriga partier samma sak. Problemställningen kan ha sin grund i lokala ställningstaganden. Demokratifrågan har dock en bredd som innebär att centrala riktlinjer bör eftersträvas.
I Demokratiutredningen behandlas demokratiprocessen i ett bredare perspektiv. I utredningen konstateras att behovet av en bred folklig diskussion om demokratins förutsättningar är av största vikt. Skolans roll är i detta sammanhang ytterst viktig och ger en möjlighet att skapa en tidig förståelse och delaktighet i samhällsfrågorna.
Det är härigenom en angelägen fråga att utreda hur de politiska partierna ska ges större reella möjligheter att delta i samhällsutbildningen i grund- och gymnasieskolan i vårt land.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Göte Wahlström (s) |
Martin Nilsson (s) |