Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vårdbidragets påverkan på studiemedel.
En förälder till ett barn med funktionshinder har rätt till vårdbidrag för vård i hemmet om barnet är under 16 år. Vårdbidrag utgår om barnet är sjukt eller funktionshindrat och behöver särskild tillsyn och vård, eller om det finns merkostnader på grund av barnets funktionshinder.
Barnet ska under minst sex månader ha ett behov av särskild tillsyn och vård på grund av sin sjukdom eller sitt funktionshinder. Den del av vårdbidraget som betalas till följd av barnets vårdbehov är skattepliktigt och utgör pensionsgrundande inkomst för den förälder som vårdar barnet. Ersättningen för merkostnader är skattefri om merkostnaderna uppgår till minst 18 procent av basbeloppet. Merkostnadsersättningen är inte pensionsgrundande.
För att få vårdbidrag gör man en ansökan till försäkringskassan där man bor. I de flesta fall får föräldrar idag vänta alldeles för länge på besked om de ska erhålla vårdbidrag eller inte. När föräldern senare får pengar retroaktivt påverkar det t.ex. nivån av studielån.
En sådan behandling är diskriminerande. En förälder som vill fortsätta att studera kan inte avstå från studielån om inte ekonomin tillåter det. Får en förälder då besked om retroaktiv utbetalning av sitt barns extra vårdbehov anses vårdbidraget som inkomst av tjänst. Om det retroaktiva beloppet är för högt räknas studielånet av.
Om föräldern däremot inte hade studerat skulle hon eller han ha kunnat tillgodogöra sig vårdbidraget till vad det var avsett för, nämligen att täcka extra kostnader för vård av ett barn som behöver större omvårdnad än ett friskt barn.
Detta system är orättvist då några kan tillgodogöra sig sina rättigheter, medan andra ställs inför ett svårt dilemma. Är det rätt att en studerande förälder måste finansiera sina studier med pengar som skulle använts för att täcka kostnaderna för att ta hand om sitt funktionshindrade barn? Risken finns att den studerande föräldern väljer eller tvingas att hoppa av sina studier. Det kan inte vara tanken att en utbetalning av vårdbidrag skall få denna effekt. Även om den kommande höjningen av fribeloppet innebär att det sannolikt blir betydligt färre som får sina studiemedel minskade på grund av andra inkomster under studietiden är det angeläget att en översyn görs av hur vårdbidraget påverkar studiemedelstilldelningen och andra stöd och bidrag.
|
Stockholm den 5 oktober 2001 |
|
|
Lars U Granberg (s) |
Kristina Zakrisson (s) |