Motion till riksdagen
2001/02:Ub497
av Tuve Skånberg (kd)

Villkoren för frikyrkliga högskolor


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rättvisa statsbidrag för de fristående teologiska högskolorna i Sverige.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att låta de teologiska högskolorna i Örebro, Stockholm och Uppsala omfattas av de allmänna villkoren för högskoleutbildningen.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om antalet årsstudieplatser vid de nya teologiska högskolorna.

Motivering

En välkommen utbyggnad av högskolorna i landet har skett under 1990-talet, såväl när det gäller antalet skolor som framför allt antalet platser för studenter. Det är många nya tusental som har getts möjlighet att läsa på universitet och högskola. Få samhällsekonomiska satsningar torde vara så värdefulla som att en stor andel ungdomar genomgår högskoleutbildning. De teologiska högskolorna inom frikyrkan är av relativt ungt datum. Numerärt har de en förhållandevis måttlig omfattning, men skolorna som är tre till antalet och lokaliserade till Örebro, Uppsala och Stockholm är i växande och har mötts med stort intresse. Det gäller framför allt inom de äldre teologiska fakulteterna som fått en breddning av det ekumeniska utbudet och en ytterligare kvalificerad nivå på utbildning. Pastorer inom frikyrkor som saknar egen högskola och/eller blivande präster inom Svenska kyrkan har i betydande utsträckning sökt sig till dessa tre frikyrkliga lärosäten som sedan snart tio år har högskole­status. Det sker för övrigt ett ömsesidigt och fruktbart utbyte som stimulerar den teologiska utbildningen totalt sett. Det bör också uppmärksammas att de frikyrkliga högskolorna genomgående har kvalificerade lärare, som till övervägande delen har disputerat, att jämföra med universitets- och högskolevärlden i övrigt där ca 30 procent av lärarna disputerat.

Huvudmän i Stockholm/Lidingö är Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionsförbundet. I Uppsala är det Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och i Örebro Nybygget – kristen samverkan. Sedan 1993 har man haft förordnande om tillstånd att utfärda högskoleexamen efter teologisk utbildning. Från början gällde för alla tre skolorna 80 poängs behörighet. Det gäller fortfarande för de två skolorna i Uppsala och Örebro medan Teologiska högskolan i Stockholm fått behörighet att högskoleexaminera studerande för teologie kandidatexamen om 140 poäng.

Redan från starten för tio år sedan fick man betydligt svagare tilldelning av statliga medel för sin högskoleutbildning jämfört med andra högskolor. Detta har följt med under åren trots att det i framför allt riksdagen har skett framstötar flera gånger. Vidare har det gjorts uppvaktningar från de berörda skol­orna och andra intressenter, dock utan att regeringen har tagit rättelse. För THS har man t.ex. inte erhållit lokalstöd fullt ut som är gängse i fråga om statsstöd till högskolor och universitet. Även i årets budgetförslag till riksdag­en är denna fråga olöst. Det innebär att man sammantaget går miste om ett relativt sett ansenligt statsbidragsbelopp. Det vore högst rimligt att beloppet skulle ligga i nivå med det stöd som utgår till studieplatser vid övriga högskolor. För statskassans del rör det sig om små belopp, men för de tre högskolornas huvudmän är det betungande att bli ekonomiskt särbehandlad. Det är hög tid att i samband med behandlingen av statsbudgeten för nästa år se till att det uppnås full och god rättvisa beträffande statsbidragen till dessa högskolor. Det är en orimlig ordning att staten förutsätter att allmänna och öppna högskolor skall finansieras med medel som till allra största delen utgörs av frivilliga bidrag från huvudmännens organisationer, deras medlemmar och sympatisörer. Det kan inte vara okänt för regeringen att det här rör sig om en huvudmannagrupp, inte särskilt stor till antalet men som med fullt ut skattade pengar får samla in flera miljoner kronor årligen – detta för att skolorna ska kunna fungera i sitt av statsmakten ålagda högskoleuppdrag. Andra fristående högskolor avkräver ju inte sina huvudmän personliga offerinsatser som staten försummat att rätta till. I stället erhåller de i jämförelse med de tre frikyrkliga teologiska högskolorna förhållandevis generösa belopp.

I årets budgetproposition kan man avläsa en utveckling i riktning mot den jag efterlyser i det ovanstående, när det anges som ”planeringsförutsättning för 2003” att dessa teologiska högskolor ska få nya platser, nämligen 32 platser för Örebro teologiska högskola, 23 platser för Johannelund samt 60 platser för Teologiska högskolan.

Trots att den kommer sent är denna uppräkning välkommen. Däremot måste berättigad kritik riktas mot att det ursprungliga avtalet inte uppgraderas till nuvarande prisnivå, utan fortfarande utgår ifrån 1993 års prisnivå, d.v.s. beräknas utan s.k. lokalpeng.

Antalet nya platser är dessutom otillräckligt tilltaget. Örebro teologiska högskola, för att nämna ett exempel, kommer upp i sammanlagt 90 platser från 2003, medan det verkliga behovet är 160 platser. För innevarande år är behovet 120 platser, och för 2002 är behovet 150 platser, men ingen uppräkning sker förrän tidigast 2003. Den aviserade uppräkningen från 2003 täcker A-kursen på 20 poäng inom religionskunskapslärarutbildningen, som bedrivs i samarbete med intilliggande Örebro universitet. För lärarutbildning behövs dock 40 poäng och det är önskvärt att möjlighet också finns att läsa 60 poäng. Den knappa tilldelningen tvingar studenter att efter avslutade 20 poäng läsa resterande poäng vid annan teologisk fakultet. Skolans huvudman, Nybygget – kristen samverkan, har under åren tagit ett stort ekonomiskt ansvar för att utveckla högskolans verksamhet och bredda kursutbudet. Det är orimligt att en kristen kyrka med frivilligt insamlade medel ska bedriva akademisk utbildning av religionskunskapslärare för den offentliga gymnasieskolan, utan att samhället bidrar mer till kostnaderna.

Samma sak gäller för de båda andra högskolorna. Sökandetrycket är mycket stort till alla skolorna av såväl blivande religionskunskapslärare som blivande pastorer. I flera kyrkor och samfund råder pastorsbrist. Det är därför angeläget att antalet platser utökas och tidigareläggs.

Stockholm den 5 oktober 2001

Tuve Skånberg (kd)