Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av lärlingstjänstgöring på gymnasiet.
Rapporterna duggar tätt om problemen i gymnasieskolan. Många elever finner sig inte tillrätta utan spiller tid på att sitta av lektioner, i den mån de över huvud taget kommer till skolan. Många elever hoppar av det gymnasieprogram de antagits till, eller kommer över huvud taget inte in på något nationellt program, utan sitter av tiden på det individuella programmet.
Här måste till ett helt nytt synsätt. Gymnasieskolan måste ges mycket vidare ramar för att finna uppgifter för de elever som inte anser sig passa för den teoretiska utbildningen. Ett stort problem i detta sammanhang är att näringslivet över huvud taget inte används som en resurs i skolan.
Självfallet borde det vara så att elever, som av olika skäl inte finner sig tillrätta, skall ha möjlighet att genomföra delar av sin gymnasieskola i form av lärlingstjänstgöring. Här bör alla arbetsgivare kunna komma ifråga.
Det säger sig självt att en bra lärlingsplats är mycket bättre än att försöka tvinga en elev att intressera sig för t.ex. ett andra språk eller komplicerad matematik, när motivationen helt saknas. Då är det alldeles givet att en sådan elev lär sig mycket mera för livet och framtiden genom att arbeta som lärling i ett företag.
Här förutsätts att ett nära samarbete mellan arbetsgivaren och gymnasiet kan skapas. Redan detta är till gagn för gymnasiet. För skolan står en hel del fördelar att vinna i att skoltrötta elever får förutsättningar att utvecklas delvis utanför det traditionella gymnasiet.
Vi vill se en ny, modern lärlingsutbildning, som bör kännetecknas av följande: Huvudman kan vara ett företag, en branschorganisation, en kommunal gymnasieskola, en friskola, eller ett utbildningsföretag. Huvudmannen skall upprätta en utbildningsplan som skall godkännas av Skolverket. Utbildningen skall ge gymnasiekompetens i svenska, matematik och förekommande karaktärsämnen. Undervisning i engelska skall ges. Godkänd lärlingsutbildning ges offentligt stöd med lärlingspeng, som följer huvudmannen.
Reglerna skall vidare ge frihet när det gäller lärlingens status som elev eller anställd. Lärlingens utbildning på arbetsplatsen skall regleras genom avtal. Utbildningen skall avslutas med gesällprov eller motsvarande. Den behöver inte ge grundläggande behörighet till högskolan.
|
Stockholm den 1 oktober 2001 |
|
|
Ewa Thalén Finné (m) |
Carl-Axel Johansson (m) |