Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om slopande av fribeloppsgränsen i studiestödssystemet.
Dagens studiemedelssystem där statens villkor för lånedelen bygger på den studerandes inkomst sänder helt fel signaler till den studerande, nämligen att arbete inte lönar sig. Konsekvensen blir att lånedelen minskar och den studerandes ekonomi förbättras inte. Det är dessutom ur andra än ekonomiska aspekter viktigt att unga studenter ges tillfälle att pröva de arbetstillfällen som trots allt står till buds. Ingen skall straffas ekonomiskt för en ambition att arbeta.
Studiestödssystemet är generellt, varför den enskilde själv måste få avgöra om han eller hon vill ta ut ett fullt lånebelopp med det återbetalningsansvar som följer med detta. En motsvarande inkomstprövning finns dessutom inte i svux- och svuxasystemen, utan där görs en reducering endast för dem som har pension, livränta eller annan liknande ersättning.
Tidigare förslag om att slopa fribeloppet har avslagits mot bakgrund av att studenterna inte bör uppmuntras till förvärvsarbete utöver en viss gräns, eftersom heltidsstudier normalt är en krävande sysselsättning som kräver en heltidsinsats. Detta avgörande är studenten vuxen nog att avgöra själv. Det höjda fribeloppet i den nya studiestödslagen är ett steg i rätt riktning, men räcker inte. Det är inte heller tillräckligt att, som utskottet gjort tidigare, avfärda ett slopande av fribeloppet mot bakgrund av att ”motionärerna inte angivit några nya skäl”. Kopplingen mellan den studerandes inkomst och möjligheten att låna i studiestödssystemet måste tas bort helt, och systemet med fribeloppsgräns slopas.
|
Stockholm den 29 september 2001 |
|
|
Anders Sjölund (m) |