Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Högskolan i Skövde för åren 2003 och 2004 under anslaget 25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete m.m. får en utökning av de permanenta forskningsresurserna.
Högskolan i Skövde är ett profilerat akademiskt lärosäte med en verksamhetsinriktning som i hög grad är anpassad till ett antal viktiga professioner i samhället, med en kärnkompetens huvudsakligen inom några områden inom teknik- och naturvetenskap och med en tydlig informationsteknisk profil.
Forskning och utbildning vid Högskolan i Skövde är fokuserad mot utveckling av avancerade informationstekniska system och modeller, där människans förutsättningar och behov sätts i centrum. För att utveckla ett sådant humantekniskt synsätt har högskolan hittills kraftsamlat forskningen till datavetenskap och några nära relaterade områden. Detta är ett led i högskolans målmedvetna strävan att sammanföra relaterade områden för att främja en stark och ny tvärvetenskaplig kunskapstillväxt. En nödvändig förutsättning för att lyckas med denna strävan är att högskolan inom denna del av det tekniska vetenskapsområdet bedriver såväl grundforskning och tillämpad forskning som forskarutbildning.
I styrelsens riktlinjer för planläggning av forskning vid högskolan anges följande:
forskning och utbildning utgör balanserade delar av helheten;
forskningen skall ansluta till centrala delar av grundutbildningen;
forskningen skall utformas så att den stärker högskolans långsiktiga kompetensutbyggnad;
konkurrenskraftig forskning kräver internationellt utbyte av både idéer och forskare;
forskningen skall planeras utifrån inomvetenskaplig kunskapsutbyggnad;
forskningen bör medvetet knytas till väl strukturerade och relativt unika områden som kan bedömas vara internationellt betydelsefulla och innovativa;
forskningen skall normalt utföras i forskningsgrupper bestående av seniora forskare och doktorander i nära samverkan;
forskningsintroducerande påbyggnadsutbildningar, som ger möjlighet till ingång till flera forskningsområden, skall finnas.
Forskningen vid högskolan skall planeras utifrån de förutsättningar som gäller för inomvetenskaplig kunskapsutbyggnad. Det innebär att högskolan har ett eget programansvar för den långsiktiga forskningspolicyn och för att forskningen planläggs utifrån forskningsdisciplinernas krav på långsiktig kompetensutbyggnad. Grunden för forskningen är således internt styrd, inomvetenskapligt motiverad och ämnesanknuten kunskapsutveckling med grundforskningsinriktning. Akademiska lärosäten med lång tradition kännetecknas ofta av att ha en betydande kompetens inom breda men ibland också relativt traditionella forskningsdiscipliner och forskningsområden. Forskningen vid högskolan bör därför medvetet – inom ramen för enskilda ämnen – knytas till väl strukturerade och nationellt relativt unika kunskaps- och forskningsområden, dvs sådana som kan tänkas vara internationellt betydelsefulla och innovativa men som i mindre utsträckning är etablerade vid svenska lärosäten.
Forskningen vid högskolan behandlar viktiga områden inom utveckling och användning av avancerad informationsteknik. Högskolan har genomfört, enligt ovanstående riktlinjer, en bred kunskapsuppbyggnad inom datavetenskapliga kärnområden, vilket har främjat en målmedveten kunskapsuppbyggnad med specialiserade verksamhetsområden.
Högskolan har inrättat fem professurer i datavetenskap. Vid högskolan finns för närvarande sju professorer och ungefär lika många docentkompetenta forskare i datavetenskap och närliggande ämnen. Forskningen vid högskolan är organiserad i ett antal forskningsgrupper, som leds av professors- eller docentkompetent befattningshavare. Flera av forskningsgrupperna har ett mycket nära samarbete som också kan sträcka sig över institutionsgränser. I varje forskningsgrupp ingår någon eller några tillräckligt kompetenta för att handleda doktorander och forskningsinriktade examensarbeten.
Högskolans forskning inom datavetenskap utgörs av tre profiler: läraktiga system (omfattande artificiell intelligens, bioinformatik, autonom robotik, kognitiv lingvistik och kognitionsvetenskapens filosofi), komplexa system (omfattande databasteknologi, distribuerade realtidssystem, programvaruutveckling och mekatroniska system) och informationssystemutveckling (omfattande databasteknologi, informationssystemutveckling, människa–datorinteraktion, datapedagogik, e-logistik och systemteori). Totalt finns elva forskningsgrupper inom dessa profilområden vid högskolan. Samtliga grupper är nationellt ledande inom sina respektive områden. Idag tillhör 90 forskande befattningshavare (professorer, universitetslektorer och doktorander) någon av dessa profiler. Målsättningen för den närmaste treårsperioden är att öka detta antal till 120; dvs 15 nya befattningshavare skall anställas under hösten 2002 och ytterligare 15 hösten 2003.
I propositionen 2001/01:3 Forskning och förnyelse förklarar regeringen att den vid högskolor utan vetenskapsområden anser det angeläget att ”forskningsanknytningen i grundutbildningen stärks och vidareutvecklas”.
Vi stöder ett sådant synsätt och menar att innebörden måste vara att de medel som den enskilda högskolan disponerar för i första hand grundläggande forskning ökar. Alla högskolor måste för att kunna bedriva grundutbildning med hög kvalitet disponera forskningsresurser i rimlig andel av den grundutbildning som respektive högskola ger. Andelen fasta forskningsresurser av grundutbildningsanslaget, enligt regleringsbrev för budgetåret 2001, för några lärosäten är:
|
Blekinge tekniska högskola |
18 % |
|
Göteborgs universitet |
78 % |
|
Umeå universitet |
72 % |
|
Växjö universitet |
33 % |
|
Högskolan i Skövde |
9 % |
För att möjliggöra ovanstående utbyggnad av forskningsinriktningar mot utveckling och användning av avancerad informationsteknik och dessutom stärka övrig grundutbildnings forskningsanknytning vid högskolan föreslår jag att de fasta forskningsresurserna ökar utöver redan beslutade förslag med 10 mkr.
Elanders Gotab, Stockholm 2001
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Birgitta Carlsson (c) |
|
|
Lars Hjertén (m) |
Lars Elinderson (m) |