Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att studenter med behov av att läsa grundläggande svenska och/eller engelska inte missgynnas i studiemedelssystemet.
Ett livslångt lärande måste vara en rättighet för alla. Det innebär också att för alla dem som kommer till vårt land senare i livet måste möjligheterna att studera på t.ex. högskolenivå också finnas. Som för alla studerande gäller att man under sin studietid också kan ha en rimlig ekonomisk situation.
De regler som nu gäller riskerar att drabba många av dem som i vuxen ålder vill skaffa sig en utbildning och måste börja med att ganska grundligt lära sig ett nytt språk. Förklaringen är att den tid det nya studiemedlet kan utgå är mer begränsad än i det gamla systemet. För en svensk som redan har en grundskoleutbildning är säkert regeln om maximalt 40 veckor rimlig men de flesta elever med en utländsk bakgrund måste läsa en hel del svenska på grundläggande nivå och ganska många har aldrig läst engelska!
Detta medför att det blir fler terminer att studera och fler terminer innebär en högre skuldbörda. Så det är naturligtvis rimligt att i det läget försöka minska skulden. Ett sätt är att söka det studiestöd som ger mest i bidrag. Men det studiestödet är beroende av hur mycket som statsmakterna avsatt till den ”studerandekategorin”, vilket givetvis är ett problem för alla dem som är intresserade av ett studiestöd som man kanske är ”behörig” att få men kan få avslag på för att pengarna är slut.
Vad som däremot drabbar den som måste låna för att få lära sig den svenska som de svenska eleverna har gratis, är att tidigare utbildning spelar stor roll för vilka som kan få det mest fördelaktiga studiestödet. Även gymnasiestudier i annat land minskar möjligheterna och de upphör helt för den som har minst 80 poäng på svensk eller utländsk högskola. I vårt land har vi elever som läser svenska som andraspråk på grundläggande nivå och därför inte kan få det studiestöd som t.ex. svenska elever – som på betydligt kortare studietid kan nå gymnasie- eller högskolenivå – kan få. Det blir onekligen ett glapp mellan talet om att man ska ta tillvara den kompetens som finns bland utbildade invandrare samtidigt som man har en grupp som både måste ta kostsamma lån för att lära sig svenska samtidigt som de inte är behöriga att komplettera sin utbildning vid en svensk högskola.
För att verkligen ge också elever med utländsk bakgrund – som behöver språket som nyckel i lärandet – lika villkor i studiemedelssystemet behöver regelverket ta hänsyn till de extra timmar som erfordras för språkutbildningen. Riksdagen bör tillkännage detta för regeringen. Även de delar i regelverket som innebär att gymnasiestudier i annat land minskar möjligheterna att få det mest fördelaktiga studiestödet och att de helt upphör för den som har minst 80 poäng på svensk eller utländsk högskola borde i samma syfte förändras så att man inte beaktar de utländska studierna för den som behöver läsa svenska (och kanske även engelska) på grundläggande nivå.
|
Stockholm den 5 oktober 2001 |
|
|
Nalin Pekgul (s) |