inget för senfärdiga?Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett nytt heltäckande studiestödssystem.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en studiesocial utredning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att elever i gymnasiesärskolan bör omfattas av studiemedelssystemet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rätten att bedriva gymnasiestudier inom åldersperioden 16–25 år.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett nytt gymnasiestudiebidrag på 1 050 kr per månad under 10 månader per år.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett nytt vuxenutbildningsstöd för studerande som saknar betyg från grund- eller gymnasieskola eller båda.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om höjd studiebidragsdel för universitets- och högskolestudier.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett avskaffande av inkomsttaket utan att bidragsdelen i studiebidraget påverkas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda hur behovet av CSN:s upplåning hos riksgälden kan minska.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av den bortre åldersgränsen för studiemedel.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att återinföra de tidigare reglerna för dispens om extra studiemedel.
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 15 Studiestödet enligt uppställning:
|
Anslag (tusental kronor) |
Regeringens förslag |
Anslagsförändring |
|
25:2 Realistisk utbildningssatsning, lägre volym |
11 604 520 |
- 223 000 |
|
25:4 CSN/korttidsstudiestöd |
3 378 664 |
20 000 |
|
Specialpedagogexamen |
- 72 000 |
|
|
25:7 Bidrag till vissa organisationer |
40 241 |
- 40 241 |
|
Summa för utgiftsområdet |
22 567 335 |
- 315 241 |
Kraven på utbildning och ett kontinuerligt lärande, där den enskilde uppmuntras till återkommande studier, ställer krav på studiefinansieringssystemet. Det är nödvändigt att ta ett samlat grepp över hur människor i olika faser i livet skall kunna finansiera sina studier. Den som står i begrepp att börja studera måste kunna planera sin ekonomi. Dagens system präglas av oklara gränsdragningar mellan arbetsmarknads- och utbildningspolitik, vilket drabbar den enskilde. Många, särskilt kvinnor, faller mellan stolarna när det gäller stöd till studier efter arbete och barnafödande. Vi vill ha ett system som innebär att utbildningsplats och studiefinansiering följs åt. Det är viktigt att reglerna kring studiefinansiering är tydliga och att man snabbt kan få en uppfattning om hur stort bidrag den enskilde kan få av staten, hur länge detta delas ut och vilka krav som är kopplade till bidraget. Ett andra krav på finansieringssystemet är förutsägbarhet. De regler som gäller när den enskilde beslutar sig för att börja studera får inte kraftigt försämras under studiernas gång.
Studenterna har kritiserat regeringen för att man inte höjt totalbeloppet trots att studiemedlets värde kraftigt urholkats under de senaste tio åren. I princip delar vi studenternas kritik, men vårt förslag till studiemedelssystem, med bland annat en högre bidragsdel och slopat inkomsttak, gör att totalnivån måste diskuteras utifrån andra förutsättningar. Vi vill till skillnad från regeringen diskutera studenternas helhetssituation inklusive studiemedel. Vi delar inte regeringens politiska syn att studenters speciella behov skall tillgodoses inom ramen för andra förmånssystem. Principen att summan av bidrag och lån är lika för alla studerande måste således sättas i relation till övriga system.
Vi står fast vid kravet på att en studiesocial utredning belyser grundfrågan om hur väl andra trygghetssystem kompletterar studiefinansieringssystemet. Vi utvecklar dessa tankar i en separat studiesocial motion. Det finns fortfarande många trygghetssystem där studier inte kvalificerar för trygghet. Det är rimligt att begära att den som står i begrepp att börja studera skall kunna planera sin ekonomi. Dagens system präglas av oklara gränsdragningar mellan arbetsmarknads- och utbildningspolitik och drabbar på ett orättvist sätt den enskilde. Vi anser att reglerna kring studiefinansieringen måste vara tydliga. Det skall vara tydligt var gränserna går för hur stort bidrag den enskilde kan få av staten, hur länge dessa delas ut och vilka återbetalningskrav som är kopplade till bidragen. Ett andra krav på studiefinansieringssystemet är att det skall vara förutsägbart. De regler som gäller när den enskilde beslutar att börja studera får inte försämras under studietidens gång. Systemet skall vara rättvist.
Den som är mellan 16 och 20 år och studerar på heltid kan i dag ansöka om studiehjälp. I studiehjälpen ingår studiebidrag, extra tillägg och inackorderingstillägg. I regeringens budgetförslag för 2002 är studiebidraget 950 kr per månad och utbetalas under nio månader av året, efter den 1 juli 2003 i tio månader. Extra tillägg kan lämnas med 855, 570 eller 285 kr per månad för elever i gymnasieskolan beroende på familjens ekonomiska situation. Inackorderingstillägget kan utgå till elever med lägst 1 190 kr och högst 2 350 kr beroende på avståndet mellan hemmet och skolan. Elever i gymnasiesärskolan omfattas inte av studiemedelssystemet, vilket innebär att de inte kan få studiehjälp, extra tillägg och inackorderingstillägg. I stället får de ett förlängt barnbidrag på 950 kr under 12 månader av året.
Kristdemokraterna anser att detta är orättvist och diskriminerande av elever med handikapp. Konkret kan det innebära att en elev i gymnasiesärskolan får flera tusen kronor mindre per år i ekonomiskt stöd av staten jämfört med en elev i gymnasieskolan, vilket ytterligare ökar klyftorna när studiehjälpen börjar betalas ut under tio månader. Vi anser det vara en självklarhet att särskoleelever skall omfattas av samma förmåner som elever i gymnasieskolan, varför regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.
Vi anser att tilläggslånet på 1 670 kr i månaden i maximalt 120 veckor är otillräckligt för att möta studerandes helhetssituation. Åldersgränsen på 25 år för att kunna erhålla tilläggslånet är orättfärdigt. Om behoven finns måste dessa kunna tillgodoses även om personen är 24 år eller yngre. Studerande med barn är en ekonomiskt utsatt grupp, och regeringens förslag tillgodoser inte på något sätt deras behov.
De erfarenheter som finns från de försämringar som gjorts, bl.a. när barntillägget drogs in för svux/svuxa, visar att detta tillägg var avgörande för många kvinnors möjlighet att studera. Vi vill att regeringen snarast återkommer med en konsekvensanalys av situationen för studerande med barn. Denna analys bör ligga till grund för ett beslut om ett eventuellt barntillägg i framtiden.
Det nya studiestödssystemet medför att det i princip kommer att bli omöjligt att få dispens till studiemedel i mer än 12 terminer, vilket kommer att drabba många studenter som börjar på långa universitetsutbildningar denna höst. Med det nya systemet kommer studenternas ekonomiska bakgrund att få en större betydelse för möjligheten att fullfölja långa universitetsutbildningar, exempelvis läkarstuderande, med ökad social snedrekrytering som följd.
inget för senfärdiga?Det nya studiestödet för vuxenstudier som regeringen införde i våras innebär möjlighet till studiebidrag för arbetslösa över 25 år för utbildning på grundskole- eller gymnasienivå. Bidraget skall vara på 100 alternativt 122,5 % av det nuvarande studiemedlet och skall kunna ges i maximalt 50 veckor. Kommunerna blir de viktigaste instanserna vid fördelningen av bidraget, och för varje kommun skall en resursram beräknas. Vi anser att det finns flera stora brister med detta system. Systemet innebär ett ”först-till-kvarn-system” som är orättfärdigt. Det finns redan exempel på kommuner där anslaget tagit slut efter halva året. Dessutom sätts en gräns vid 50 veckor, vilket vi anser ställer orimliga krav på att alla skall kunna lära sig samma saker på lika lång tid. Det tyder på en likhetsideologi som vi inte kan acceptera. Grundprincipen måste också vara att det ekonomiska stödet skall vara likvärdigt för alla elever vid samma typ av studier. Om det i något avseende skiljer sig åt måste det ur ett rättviseperspektiv gå att förklara skillnaden. Detta är särskilt aktuellt i fallet vuxenstuderande på grundskole- och gymnasienivå. Kristdemokraternas förslag på ett nytt studiefinansieringssystem bygger på två pelare: Ett nytt samlat studiefinansieringssystem och ett nytt utbildningskonto.
Ett nytt heltäckande studiefinansieringssystem bör struktureras enligt följande:
Grundskole- och gymnasiestudier.
Studerande upp till 25 år.
Studerande mellan 25 och 55 år.
Universitets- och högskolestudier.
Utbildningskonto för yrkesverksamma.
Vi vill införa vårt nya studiefinansieringssystem i två etapper med början från andra halvåret 2003. Systemet skall vara helt genomfört fr.o.m. andra halvåret 2004. Eftersom vårt budgetalternativ innebär att högskolan skall byggas ut i långsammare takt – 10 000 färre platser per år – kommer behovet av studiemedel att minska i motsvarande grad.
Kristdemokraterna föreslår en förändring av utbildningssystemet som gör det möjligt för den enskilde att fullfölja sina gymnasiestudier före 25 års ålder. Vi föreslår också en ny form av lärlingsutbildning. Alla ges rätt till tre års gymnasiestudier samt viss rätt till komplettering att fritt förlägga inom tidsperioden mellan 16 och 25 år. Studierna påbörjas och slutförs när den enskilde är motiverad till detta.
Alla som läser på det nya ungdomsgymnasiet skall, under förutsättning att de fullföljer sina studier, vara berättigade till bidrag. För att ingen begreppsförvirring skall råda mellan detta bidrag och det som ges för högskolestudier har vi valt att kalla det för gymnasiebidrag medan begreppet studiebidrag i fortsättningen endast gäller bidrag för högre studier. Gymnasiebidraget skall vara lika högt för alla som studerar på ungdomsgymnasiet. Kristdemokraterna anser att bidraget måste höjas och föreslår en nivå på 1 050 kr per månad under 10 månader av året. Denna förändring bör träda i kraft den 1 juli 2003.
Krav på prestationer och kontroll av dessa anser vi bör öka. Den enskilde skall från början upplysas om att staten ger bidrag för tre års fullföljda studier. Skolk skall kunna medföra avdrag på bidraget. Bidrag skall tolkas som en uppmuntran till studier med ett motkrav på studieprestation. För lärlingsutbildningen skall särskild avstämning av studiebidraget göras gentemot lärlingslönen.
Kristdemokraterna vill ha en gemensam garanterad bidragsnivå. Alla mellan 25 och 55 år som inte har fullständiga betyg från grund- eller gymnasieskola skall erbjudas ett skattefritt bidrag som motsvarar 100 % av totalbeloppet, ca 7 500 kr per månad, under den delen av året som studier bedrivs. Den studerande ges därutöver möjlighet att komplettera med en lånedel på upp till 3 000 kr per månad. CSN gör bedömningen av lämplig nivå på lånet med hänsyn till den studerandes ålder och återbetalningsmöjlighet. Grundprincipen att lånet skall återbetalas skall gälla. Volymen på det nya och högre stödet måste anpassas till antagningen av studerande. Studerande på grund- och gymnasienivå, som läser av eget intresse för att komplettera eller för att t.ex. höja betyg, hänvisas till det ordinarie studiestödssystemet.
Kristdemokraterna vill införa ett nytt vuxenutbildningsstöd som ersätter svux, svuxa och det särskilda utbildningsbidraget, Ubs. Det nya vuxenutbildningsstödet skall börja gälla från den 1 juli 2003 och vara avsett för alla mellan 25 och 55 år som inte har fullständiga betyg från grund- eller gymnasieskola. De skall erbjudas skattefria studiemedel som motsvarar 100 % av studiemedel, ca 7 500 kr per månad. Studiemedel för dem som är 25–55 år utgår under den del av året som studier bedrivs. Den studerande ges möjlighet att komplettera med en lånedel upp till 3 000 kr per månad. Vi anser också att en avgränsning av studietiden bör göras. Om CSN:s bedömningsmonopol kompletteras med utbetalning via bank kan flexiblare lösningar för den enskilde komma till stånd. Räntan på ett sådant lån bör vara avdragsgill.
Studiestödssystemet måste konstrueras så att många attraheras till högre studier samtidigt som det uppmuntrar till personligt ansvarstagande för den egna ekonomin och därmed också indirekt för samhällets ekonomi. Bidragsdelen höjs till 36 % av totalbeloppet. På sikt bör dock nivån motsvara hälften bidrag – hälften lån.
Vi anser att inkomsttaket skall tas bort, dvs. det skall vara fritt för studenter att komplettera bidragsdelen med eget arbete utan att bidragsdelen påverkas. De föreslagna förändringarna skall också kompletteras med höga krav på resultat och principen att lånen skall betalas tillbaka. Vårt förslag till nytt studiestödssystem för universitets- och högskolestudier skall införas från höstterminen 2003. Ett högre bidrag kombinerat med ett borttaget inkomsttak ger möjligheter till studier utan höga lån som följd, dvs. det blir fritt för den studerande att komplettera bidragsdelen med eget arbete. Att lånen skall betalas tillbaka utgör dessutom ytterligare ett incitament att hålla lånedelen låg. Den enskilde studenten uppmuntras till ett personligt ansvarstagande för sin ekonomi. Uppmuntran i kombination med krav när det gäller studieresultat är en god modell för framtidens studiestöd. Regeringens förslag om kraftigt skärpta återbetalningskrav men utan ett avskaffat inkomsttak gör att många äldre drar sig för att börja studera.
Alla som vill fortsätta att studera efter gymnasieskolan skall omfattas av det studiestödssystem Kristdemokraterna föreslår. Enligt vår mening måste även de som studerar på mer praktiska högskoleutbildningar, t.ex. musikhögskola, designutbildning och liknande utbildningar, omfattas av studiestödssystemet på samma villkor som andra högskoleutbildningar.
Vi kristdemokrater anser att man skall återinföra de tidigare reglerna för dispens om extra studiemedel. Vi anser att alla som har gått fyra år eller mer på en lång sammanhållen utbildning skall få dispens enligt de tidigare reglerna för att kunna slutföra sin utbildning.
I ett samhälle där genomsnittsåldern blir allt högre, där vi ständigt talar om det livslånga lärandet och där pensionsåldern har höjts, där finns en åldersgräns för när du senast kan påbörja forskarstudier. Vi kristdemokrater menar att denna åldersgräns måste ses över.
Vi anser att CSN i framtiden bör bibehålla sin roll när det gäller bedömning av den enskildes rätt till bidrag och lån. Staten, genom CSN, bör också fortsättningsvis vara garant för lånen, medan möjligheten till utbetalning via bank och rätten till avdrag för räntor bör utredas.
Vi anser därför att alla bidrag skall hanteras av CSN. Stöd till studier av mindre omfattning och stöd till studerande vid särvux skall kvarstå. För en förenklad bidragshantering utgår övriga poster inom området 25:7 Bidrag till vissa organisationer för kortidsstudier.
I regeringens budgetförslag är drygt 4,7 miljarder kronor avsatta för räntor och avskrivningar av studielån. CSN:s totala upplåning för studielån tagna fr.o.m. 1989 beräknas uppgå till ca 101,7 miljarder kronor vid utgången av år 2001. För budgetåret 2002 beräknar regeringen att ytterligare 11,2 miljarder behöver lånas upp för studielån. Det samlade lånebehovet uppgår därmed till ca 112,9 miljarder kronor för detta budgetår. Den växande skuldstocken är en tickande bomb. Ingenting tyder heller på att utvecklingen går att vända inom överskådlig tid. Vi anser att regeringen snarast bör utreda och lägga fram förslag till riksdagen på lämplig åtgärd för att CSN:s växande lånebehov hos riksgälden skall minska. Vi ser en försäljning av skuldstocken som en möjlig åtgärd.
I dag är det få människor med fast arbete som ser det som ekonomiskt möjligt att ta ledigt för studier. Utbildningskonton är en uthållig finansieringsväg som möjliggör lärande under hela livet. En del av dagens flaskhalsproblematik, dvs. det faktum att vi trots hög arbetslöshet har skriande brist på visst yrkeskunnande, kan bemötas genom införande av ett utbildningskonto. Vår grundtanke är att både arbetsgivare och arbetstagare avsätter en del av löneutrymmet på ett personligt utbildningskonto. Från kontot kan sedan medel tas ut för att finansiera utbildning senare i livet. Arbetstagaren tar med sig kontot vid byte av arbetsgivare. Medel som ej används för studier förstärker pensionen. En utförlig beskrivning av vårt förslag till utbildningskonto finns i Kristdemokraternas arbetsmarknadspolitiska motion.
|
Stockholm den 27 september 2001 |
|
|
Erling Wälivaara (kd) |
|
|
Inger Davidson (kd) |
Yvonne Andersson (kd) |
|
Magda Ayoub (kd) |
Sven Brus (kd) |
|
Rose-Marie Frebran (kd) |
Lars Gustafsson (kd) |
|
Ulla-Britt Hagström (kd) |
Dan Kihlström (kd) |
|
Kenneth Lantz (kd) |
Maria Larsson (kd) |
|
Ester Lindstedt-Staaf (kd) |
Désirée Pethrus Engström (kd) |
|
Chatrine Pålsson (kd) |
Fanny Rizell (kd) |
|
Rosita Runegrund (kd) |
Alf Svensson (kd) |
|
Gunilla Tjernberg (kd) |