Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behov av ett specialutformat gymnasieprogram för persontransporter med riksintag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om undantag från körkortslagens bestämmelser om 21-årsgräns för att erhålla D-behörighet.1
1 Yrkande 2 hänvisat till TU.
Det finns i dag en stor brist på bussförare. Bristen slår mot kollektivtrafikens konkurrenskraft eftersom i snitt 75 % av all kollektivtrafik i Sverige är busstrafik. Räknar man bort Stockholm är hela 90 % av kollektivtrafiken busstrafik. Bristen orsakar ett stort antal inställda bussturer runt om i landet. När människor kommer för sent till sina arbeten och tvingas hämta sina barn senare än vad de tänkt sig uppfattas kollektivtrafiken som otillförlitlig. Människors missnöje växer och kollektivtrafiken blir mindre attraktiv och konkurrenskraftig. Detta leder i sin tur till att fler väljer bilen, med sämre miljö, mer trängsel och sämre trafiksäkerhet som följd.
Enligt en enkätundersökning som gjorts under augusti och september år 2001 behöver bussföretagen rekrytera ca 3 000 förare om året under de kommande fyra åren. Det handlar om sammanlagt 12 000 förare som måste nyrekryteras utöver de som går över från ett bussföretag till ett annat när en trafikhuvudman vid en upphandling byter entreprenör. De mycket stora rekryteringsbehoven beror på hög medelålder och därmed stora pensionsavgångar.
För att komma till rätta med de akuta rekryteringsbehoven och därmed stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft behövs ett specialutformat treårigt gymnasieprogram för utbildning av bussförare med riksintag.
I dag saknas det bra utbildningsvägar för ungdomar som på gymnasienivå vill utbilda sig till bussförare. De hänvisas till att gå fordonsprogrammet som framför allt är inriktat på att utbilda förare som ska transportera gods. Kollektivtrafiken är en av de få samhällssektorer som fortfarande saknar gymnasieutbildning. Många sektorer och yrkesgrupper har i dag särskilda gymnasieutbildningar. I dag finns gymnasieprogram för t.ex. frisörer, kockar, basketspelare, fotbollsspelare och de som vill arbeta med transport av gods, men som sagt inte för ungdomar som vill jobba med att transportera människor.
Att vara bussförare i dag handlar om så mycket mer än att bara framföra ett fordon mellan två punkter. Kollektivtrafiken blir alltmer fokuserad på resenärens önskemål och behov, vilket gör föraryrket till ett utpräglat serviceyrke. För att bli en god bussförare krävs därför allt högre kompetens inom kundservice. Det är en utveckling som är nödvändig för att kollektivtrafiken skall kunna behålla och dra till sig nya resenärer. Det behövs med andra ord en utbildning som fokuserar på service och kundbemötande snarare än på mekaniska och tekniska aspekter. För att uppfylla dagens och framtidens krav krävs det en bred och gedigen persontransportutbildning inom gymnasieskolans ram. Den bör förutom den traditionella fordons- och förarutbildningen också ge kunskaper om bl.a. service, trafiksäkerhet, miljö, arbetsmiljöfrågor, datoranvändning, turism, entreprenörskap, småföretagande och språk.
Genom inriktningen på service, turism och småföretagande kan utbildningen också bidra till att bryta den mansdominans som traditionellt finns inom bussföraryrket. I dag är endast ca 5 000 av 27 000 bussförare kvinnor. En gymnasieutbildning skulle också ha en positiv inverkan på föraryrkets status, vilket i sig är viktigt för att bussbranschen skall kunna klara sina framtida rekryteringsbehov. Dessutom kommer trafiksäkerhet och eco-driving in som naturliga delar i utbildningen, vilket gör att trafiksäkerhets- och miljökompetensen på sikt kommer att öka generellt inom bussbranscherna.
För att bli attraktiv bör gymnasieutbildningen ge busskörkort. Enligt körkortslagen krävs det att den som skall erhålla behörighet D, dvs. busskörkort, måste ha fyllt 21 år. Det kommer med andra ord att uppstå ett glapp mellan den föreslagna gymnasieutbildningen och arbetslivet. Om inte detta åtgärdas kommer många ungdomar, trots en gedigen utbildning, att lämna bussföraryrket och söka sig till andra yrken efter avslutad utbildning.
För att detta glapp inte ska uppstå bör ett undantag införas i körkortslagen angående 21-årsgränsen för de elever som genomgått detta gymnasieprogram och blivit godkända i förarprovet. Ett sådant undantag har redan införts i Frankrike och Holland, trots att 21-årsgränsen är inskriven i EU:s regelverk.
Även inom EU har man uppmärksammat att åldersgränsen bör sänkas. Inom unionen håller man därför på att arbeta med ett direktivförslag om sänkt åldersgräns till 18 år för busskörkort, dock med den begränsningen att en person som fyllt 18 år bara får köra inom en radie av 50 kilometer. I avvaktan på EU:s beslut bör Sverige gå före och införa det begränsade undantaget i körkortslagen.
Det har i olika sammanhang framförts synpunkter om att 18- och 19-åringar av trafiksäkerhetsskäl inte skulle vara mogna att köra tung trafik. Såväl en utländsk studie som en studie av elever som tagit lastbilskörkort inom ramen för gymnasieskolans fordonsprogram visar att unga yrkesförare som genomgått en yrkesförarutbildning inom gymnasieskolan, och därför får köra lastbil och långtradare redan från 18-års ålder, inte medför någon förhöjd olycksrisk.
|
Stockholm den 27 september 2001 |
|
|
Per Erik Granström (s) |