Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att öka jämställdheten i skolan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att öka jämställdheten i arbetslivet.1
1 Yrkande 2 hänvisat till AU.
Vi har kommit långt i våra jämställdhetssträvanden i Sverige, men vi är långt ifrån nöjda. Fortfarande är den svenska arbetsmarknaden starkt könsuppdelad. I år igen har Sverige fått ett påpekande från EU-kommissionen om att ta nya initiativ för att angripa obalansen mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden. Lika möjligheter för kvinnor och män på arbetsmarknaden är en fråga om demokrati och rättvisa, inte bara i arbetslivet utan också i samhällslivet i övrigt.
Vi kan konstatera att det endast är ett fåtal yrkesområden som har en jämn könsfördelning. Mäns och kvinnors utbildnings- och yrkesval är fortfarande i hög grad könsbundna. Vad som är manligt och vad som är kvinnligt sitter djupt rotat. Föreställningen som finns hos en del om att jämställdhet mellan kvinnor och män redan är uppnådd kan i sig också utgöra ett hinder för en utveckling i riktning mot ökad jämställdhet. Att ändra på dessa mönster kräver uthålliga och systematiska insatser från alla politikområden.
Det måste börja redan i förskolan – skolan. Skolverket anser att intresset för jämställdhet i skolan har ökat sedan det finns med i det statliga styrdokument som gäller för skolan, dvs. skollagen, läroplanerna och kursplanerna. Det finns dock ett stort behov av fördjupad kunskap för skolpersonalen om likheter och olikheter mellan könen, om könstillhörighetens betydelse för att skolans jämställdhetsarbete skall lyckas. Dessvärre har också Skolverket pekat på att demokrati och värdegrund, där jämställdheten ingår, inte hinns med. Särskilt stora är problemen i grundskolans högre årsklasser och i gymnasieskolan. På gymnasiet är både elever och lärare alltmer inriktade mot kursplaner, betyg och prov. Därför prioriteras inte värdegrunden i ”konkurrens” med ämneskunskaperna, framgår i Skolverkets rapport Med demokrati som uppdrag. Tid till samtal, som krävs för arbetet med värdegrunden, saknas på grund av stressen över att ”hinna med kursen” och få bra betyg.
Demokratiuppdraget som har att gestalta och förmedla grundläggande demokratiska värden handlar om arbetet för inflytande, jämställdhet mellan könen och människors lika värde och på så sätt också arbetet mot mobbning, trakasserier och våld. Uppdraget blir oftast knutet till ett visst ämne och särskilda punktinsatser, t.ex. temadagar. I stället för långsiktiga strategier blir det brandkårsutryckningar för att lösa akuta problem. (Källa: Skolverket)
Regeringen måste ta denna rapport på yttersta allvar och i sina kontakter med Skolverket ännu tydligare trycka på att arbetet med demokratiuppdraget som inkluderar jämställdhet måste uppvärderas i skolvärlden.
Arbetsmarknadsverkets har en viktig uppgift att bidra till att arbetssökande blir konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. De ska medverka till att både kvinnor och män stimuleras att tänka bortom de begränsningar i form av fördomar som könstillhörigheten skapat när de ska välja yrkesinriktning eller utbildning. De arbetsmarknadspolitiska programmen ska användas som instrument för att underlätta för män och kvinnor att komma in på arbetsmarknaden men också stimulera till att välja otraditionella yrken. De arbetssökande som har en utbildning inom ett område som domineras av motsatt kön kan behöva få extra stöd för att få arbete inom det yrkesområdet.
Under lång tid framöver förutses stor brist på arbetskraft inom i stort sett alla sektorer på arbetsmarknaden. Avgångarna från arbetsmarknaden ökar och antalet nytillträdande minskar. Arbetsmarknadsutvecklingen kommer förhoppningsvis att fungera som ett stöd för jämställdhetsarbetet. Med den ökade konkurrensen om arbetskraften och den framtida befolkningsutvecklingen kommer ett systematiskt arbete för ökad jämställdhet att underlätta att förse arbetsmarknaden med arbetskraft, om vi lyckas utnyttja förutsättningarna som skapas genom att det uppstår fler öppningar på arbetsmarknaden.
Arbetsgivarna har också ett stort ansvar. Jämställdhetslagen ålägger alla arbetsgivare att aktivt främja en jämn fördelning mellan kvinnor och män i alla typer av arbeten. Lagen är ett stöd i arbetet med att öka arbetsgivarnas medvetenhet om fördelarna med otraditionella lösningar i valet av arbetskraft. Men det behövs mer kunskap hos både chefer och medarbetare om hur vi människor styrs av medvetna eller omedvetna värderingar om kön och arbete.
Med den könsuppdelade statistiken som underlag kan effekter av olika beslut och åtgärder för kvinnor och män belysas. Grunden för en jämställdhetsredovisning är att könsuppdelad statistik finns att tillgå. Könsindelad statistik medverkar till att öka träffsäkerheten för olika insatser.
Under flera år har vi kunna mäta kvinnors arbetsinkomst och sysselsättningsnivå jämfört med män. Trots alla fakta tjänar kvinnor mindre än män. Trots att vi kan mäta arbetstider, t.o.m. per vecka, arbetar kvinnor i mycket högre grad än män ofrivilligt deltid.
Mätbara mål som sätter fokus på vad vi vill uppnå är viktiga att sätta upp. Regeringen bör i sina kontakter med arbetsmarknadens parter starkt trycka på en fortsatt utveckling av jämställdhetsarbetet och tillsammans med dem sätta upp mål för jämställdhetsarbetet. Nya grepp behöver tas för att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden, nya initiativ måste till för att finna metoder för en mer rättvis lönesättning och heltid skall ses som en rättighet och deltid som en möjlighet för både män och kvinnor.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Christina Axelsson (s) |
|
|
Yilmaz Kerimo (s) |
Eva Arvidsson (s) |