Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utvärdering av kostundervisningen i kärnämnet idrott och hälsa.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om undervisning i kost och hälsa i gymnasieskolan.
Hemkunskapsämnet infördes i den svenska skolan för snart 100 år sedan. Skälet var familjeekonomiskt. När Sverige i slutet av 1800-talet industrialiserades flyttade familjer från landsbygden till staden. Både man och hustru arbetade utanför hemmet. Utrymmet för barnen att lära sig hushållning krympte. För att ersätta den minskade kunskapsöverföringen började flickor att undervisas i hemkunskap, helt enkelt med syftet dels att de skulle kunna klara sin och familjens ekonomi, dels att genom goda matvanor främja god hälsa.
Grundtankarna från början då hemkunskapen infördes som skolämne står sig bra än. Inte minst statistik från kronofogdemyndigheten visar att många privatpersoner har betalningssvårigheter, vilket i sin tur beror på att flertalet har kunskaper om hushållning och ekonomi som är ytterst bristfälliga.
Väl känt för de flesta i dag är att sambanden mellan kost och hälsa är betydande. Många är också medvetna om sambanden mellan olika kostfaktorer och sitt eget hälsotillstånd.
Under de nio grundskoleåren får alla elever undervisning i kost- och hushållsämnet. Uppföljningen av grundskolans kostundervisning är den som återfinns inom kärnämnet idrott och hälsa som ingår i alla program på gymnasieskolan. I kursplanen för ämnet sägs tydligt att kostfrågor skall ingå i undervisningen. I kommentarerna till kursplanen för kärnämnet skrivs bl.a. följande:
Ämnets högre timtal ger utrymme inom främst miljö, hälsa och kost.
Omtanke om elevernas fysiska, psykiska och sociala hälsa bör prägla hela skolans arbete.
Idrott och hälsa är ett kunskapsområde där praktik och teori skall kopplas till varandra.
Idrott och hälsa bör även belysa relationen mellan kost, fysisk aktivitet och hälsa samt hur en näringsriktig kost bör vara sammansatt.
Undersökningar visar att svenska folket blir fetare och fetare, t.ex. har antalet pojkar med övervikt vid mönstringen fyrdubblats på 20 år. En tredjedel av alla 15-åringar sägs vara så fysiskt inaktiva och ha eller kommer att få så stor övervikt att det kommer att drabba deras hälsa.
Övervikt och fetma leder till följdsjukdomar såsom hjärt- och kärlproblem, gallvägssjukdomar och diabetes. Även leder och muskler lider av att kroppen blir för stor och tung. Övervikt ger också självupplevd försämrad livskvalitet. Kostnaden inom socialförsäkringssystemet för övervikt och fetma har uppskattats till ca 6 miljarder kronor per år.
En annan åkomma som inte sällan debuterar i gymnasieåldern är ätstörningar. Anorexia nervosa, självsvält, och bulimia nervosa, hetsätning, drabbar mest flickor och unga kvinnor. Omkring 100 000 kvinnor i Sverige beräknas lida av ätstörningar. Varje år dör ca 35 kvinnor i landet som följd av ätstörningar, antingen genom självmord eller genom att deras kroppar dukar under för påfrestningarna.
Anorexi är en allvarlig sjukdom som oftast tar sin början i bantning. De som drabbas är ofta personer som ställer höga krav på sig själva och är måna om att vara andra till lags. En bild som ofta dyker upp i terapi med drabbade unga flickor är att de blivit retade för sin vikt eller påverkats av avmagrade modeller i modetidningarna – vilket lett dem till att försöka gå ned i vikt. De blir alltmer fixerade vid mat och lagar stora måltider till familj och vänner men börjar ljuga och manipulera sin omgivning för att själva slippa äta. Extrem fixering vid fysisk träning är också vanligt.
De drabbas av följdproblem i form av magsmärtor, förstoppning, yrsel, svullnader, försämrat minne och utebliven menstruation.
Goda kunskaper inom kost- och hälsoområdet är inte bara till nytta för ungdomarna själva och deras kommande familjebildning utan också för samhället i stort.
Flera undersökningar utförd i ett slumpmässigt antal utvalda gymnasieskolor visar dock en tydlig tendens att kostdelen inom ämnet idrott och hälsa får ingen eller obetydlig del av den totala undervisningstiden.
Formen för matkunskap, där det förekommer inom idrott och hälsa, visar sig främst utgöra teoretisk undervisning. För att matkunskap skall få en fokuserad plats och uppnå målen enligt kursplanen krävs det en utveckling innehållsmässigt och en praktiskt inriktad undervisning som ger helhetsperspektiv på hälsan. Det är genom upplevelser, där många sinnesorgan är involverade, som man uppnår störst inlärningseffekt. Vanor påverkas mest av våra upplevelser. För att ändra vanor krävs ett upprepat, samstämmigt budskap tillsammans med upplevelserna och ett eget ställningstagande. Det är därför ur folkhälsosynpunkt viktigt att det inte bara blir teoretisk undervisning. För att kunna genomföra relevant och attitydpåverkande undervisning om mat krävs det att tillräckligt med tid anslås. Det får anses mycket anmärkningsvärt att intentionerna i kursplanen följs i så ringa omfattning som undersökningsresultatet visar. Vi anser att läroplanens intentioner skall följas.
Vi anser att såväl omfattning som innehåll vad gäller kostundervisning inom ämnet idrott och hälsa bör redovisas vid Skolverkets utvärdering av skolorna.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Inger René (m) |
Inga Berggren (m) |