Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av att säkerställa en långsiktig finansiering av Östersjöuniversitetet, the Baltic University Programme fr.o.m. 2003.
Syftet med denna motion är att säkerställa den angelägna verksamhet som bedrivs inom ramen för the Baltic University Programme (Östersjöuniversitetet).
I december 2000 beslutade regeringen (statsrådet Pagrotsky), bl.a. efter en motion i riksdagen i oktober 2000, att stödja the Baltic University Programme vid Uppsala universitet med 2 miljoner kronor årligen under 2001 och 2002. I sitt beslut skriver regeringen att det är angeläget att en långsiktig finansiering ordnas men inte hur detta skall göras.
Det kan noteras att Världsnaturfonden tilldelat initiativtagaren och föreståndaren för Östersjöuniversitetet, Lars Rydén, fondens Carl Mannerfelt-pris för hans insatser att skapa ett nätverk som arbetar för en demokratisk och hållbar utveckling i området med miljöfrågorna i fokus.
Universiteten har en nyckelroll i utvecklingen i Östersjöregionen. Att stärka den rollen är ett huvudsyfte med Östersjöuniversitetet, Baltic University Programme (BUP). Programmet initierades av Uppsala universitet 1991. Sedan dess har programmet utvecklats till ett nätverk med deltagande från 170 universitet och andra institutioner för högre utbildning och forskning från de totalt 14 länder som helt eller delvis finns i Östersjöns avrinningsområde.
BUP samordnas vid ett sekretariat vid Uppsala universitet under en internationell styrelse. 13 nationella centrum arbetar med kontakt, information och utveckling av programmet i respektive länder. Huvudfinansiärer har fram till nu varit Sida, Svenska institutet och Uppsala universitet, liksom KK-stiftelsen i vissa projekt och vissa EU-program. Från 2002 kommer också Nordiska ministerrådet att stödja verksamheten med ett mindre anslag. Därutöver bidrar de deltagande universiteten med betydande insatser.
Baltic University har arbetat sedan 1991 och är således etablerat i regionen. Ett stort nätverk av forskare och lärare från alla fakulteter har tillsammans skapat utbildningar om Östersjöregionens miljöfrågor, demokrati- och säkerhetsfrågor med fokus på hållbar utveckling i regionen. Utbildningarna utgörs dels av grundkurser, dels av specialistkurser på magisternivå, t.ex. om hållbar vattenförsörjning, stadsplanering och samhällsutveckling. Vidare är under utveckling motsvarande om miljöledningssystem, speciellt för industri. Kurserna, som följs av drygt 6 000 studenter årligen, är på engelska, men översätts till ryska, polska, och lettiska. Kursen i hållbar utveckling ges för närvarande vid ca 100 universitet, specialistutbildningen i hållbar vattenförsörjning vid 40 universitet. Kursmaterialet produceras inom nätverket i samarbete mellan länderna. Totalt har över 30 skrifter och 40 TV-program producerats i ca 250 000 exemplar.
BUP har ett samarbete med TV-bolag i tio länder. I de flesta fall handlar det om nationella TV-bolag. Sammanlagt har över 500 timmar TV om miljö, utveckling och demokrati producerats och sänts inom det egna universitetsnätverket där 60 satellitmottagare installerats i öst. Därutöver har många program sänts till allmänheten i t.ex. Polen, Litauen, Lettland, Finland och Vitryssland. Målsättningen är att bidra till folkbildning och mellanfolklig förståelse. BUP samarbetar i Sverige med Teracom, Rymdbolaget och UR. Informationsteknologi används inom programmets alla verksamheter och utbildningar, främst satellit-TV, bildkonferens över ISDN, datakonferens över Internet och audiokonferenser över telenätet.
BUP anpassar nu kurser till kommuner, som spelar en viktig roll i regionens utveckling, och företag. I första hand är det miljöutbildningar men även avsnitt om demokratisering för kompetensutveckling inom främst kommuner och andra myndigheter.
Den ekonomiska omfattningen av programmet är ca 6 miljoner kronor årligen. Till detta kommer kostnaden vid de deltagande universiteten, som bedöms vara lika stort och täcks på plats. Det sekretariat vid Uppsala universitet som samordnar verksamheten har i dag en budget av 3 miljoner kronor för totalt fem tjänster. Det är emellertid underbemannat, och en förstärkning är nödvändig.
Huvuddelen av budgeten används för kursutveckling, lärarkonferenser och vidareutbildning, studentkonferenser och studentaktiviteter, IT-utveckling m.m., liksom planeringsmöten. Årligen deltar mer än 300 studenter och nära 200 lärare från hela regionen i sådana möten. Programmet publicerar flera böcker och TV-program årligen.
Enligt beskedet i regeringsbeslutet kommer finansieringen från Utrikesdepartementet inte att kunna fortsätta i nuvarande form efter år 2002. Vi bedömer det som synnerligen angeläget, mot bakgrund av den angelägna verksamhet som bedrivits inom Baltic University Programme, att ett mer långsiktigt finansieringssätt kan ersätta den nuvarande tillfälliga. Det är inte minst angeläget att därmed BUP kan ägna mer tid åt att utveckla programmet i stället för att söka finansiering. Det torde vara orealistiskt att finna en grundläggande stabil finansiering av programmet på annat sätt än genom statsanslag. Ett sätt är att inom ramen för det svenska biståndsanslaget eller Östersjöanslaget ange en särskild post som avser the Baltic University Programme. Huvudsaken är dock att den långsiktiga finansieringen löses på ett bra sätt. Eftersom detta angelägna program inför 2003 svävar i ovisshet om hur det skall kunna ske är det av stort värde om riksdagen tydligt uttalar för regeringen om betydelsen av en långsiktig finasiering av programmet fr.o.m. 2003.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Lennart Hedquist (m) |
|
|
Mats Berglind (s) |
Ingrid Burman (v) |
|
Mats Odell (kd) |
Marianne Andersson (c) |
|
Karl-Göran Biörsmark (fp) |
Gunnar Goude (mp) |