Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kost och motion i skolan.
Som bekant är de svenska skolbarnens fysiska hälsa allt sämre. Många barn har betydande övervikt som i sin tur leder till diabetes, olika hjärt- och kärlsjukdomar och andra problem. Orsaken till detta är både fysisk inaktivitet och felaktiga kostvanor. Problemet har påtalats av personer som t.ex. idrottslärare, sjukgymnaster och skolsköterskor som dagligen kommer i kontakt med eleverna.
Allt fler barn och ungdomar har intressen som inte kräver fysisk ansträngning. De spelar dataspel, surfar på internet och lyssnar på musik. I stället för att cykla eller promenera till sina aktiviteter, åker de buss eller bil. De som utövar olika sporter väljer i stor utsträckning olika bollsporter som inte främjar allsidig fysisk utveckling. När det gäller kosten hoppar många tonåringar över frukosten idag. I stället för lunch väljer de kanske snabbmat eller snacks från kiosken. De lägger tidigt grunden till dåliga matvanor som leder till sjukdomar senare i livet. Många drabbas dessutom av ätstörningar redan i tidig ålder.
Därför är det angeläget att öka de fysiska aktiviteterna på skolschemat och förbättra undervisningen i kostlära. Mätta och fysiskt starka elever uppnår dessutom bättre studieresultat. Idag har skolorna till viss del själva möjlighet att prioritera fysiska aktiviteter och kostlära inom området idrott och hälsa. Tidigare har man haft fler garanterade timmar till det ämnet än vad man har idag. Därför finns även från statens sida anledning att se över detta i syfte att förebygga vällevnadssjukdomar.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Kerstin Kristiansson Karlstedt (s) |
Susanne Eberstein (s) |