Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av yrkesrelaterade utbildningar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta ett antal professurer med inriktning mot yrkespedagogik.
I ambition att ge alla medarbetare tillräckliga grundkunskaper har de arbetsrelaterade utbildningarna kommit på undantag. Redan nu ser vi att det saknas kvalificerat yrkeskunnande på såväl hantverks- som produktionsnivå inom flera branscher. Vi har också under 90-talet sett hur intresset bland ungdomar för att söka yrkesinriktade utbildningar har minskat.
Utbildningar har därför lagts ner och industrin har fått svårigheter att rekrytera ung arbetskraft med modern utbildning. De stora företagen klarar sig tack vare att de själva anordnar gymnasieutbildningar, där elever ges goda möjligheter till anställningar efter avslutad utbildning. Situationen är dock värre för de små och medelstora företagen som inte har denna möjlighet.
Under 1990-talet har omfattande förändringar gjorts i utbildningsväsendet, t.ex. en reformerad gymnasieskola, satsning på Kunskapslyftet samt omorganisation av arbetsmarknadsutbildningen, men det saknas till stor del vetenskaplig kunskap om vad dessa och andra förändringar inom yrkesutbildningarna betytt.
Det finns därför ett behov av vetenskapligt grundade framtidsstudier för kvalificerade yrkesutövare inom vissa branscher. Forskning inom arbetspedagogiska områden skulle kunna tillföra kunskap till grund- och påbyggnadsutbildning vid universitet och högskolor samt stimulera till kvalificerad eftergymnasial utbildning. Att stödja inrättandet av ett antal professurer med inriktning mot yrkesutövning och arbetslivspedagogiska områden skulle därför ge uttryck för en politisk vilja att lyfta fram frågor om hur samhället finner en god väg för arbetskraften i Sverige under 2000-talet.
|
Stockholm den 25 september 2001 |
|
|
Mona Berglund Nilsson (s) |
Lisbet Calner (s) |