Riksdagen beslutar att tillkännage för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en forskarskola i demokrati med Örebro universitet som värdskola.
Örebro universitets styrelse har antagit en forskningsstrategi med profilområdet Människans miljö, kommunikativa processer och demokrati med det särskilda mångvetenskapliga spetsområdet Demokratin och dess villkor. Ett konsekvens av satsningen är en pågående rekrytering av sex nya professurer med demokratiinriktad ämnesbeskrivning. I utgångsläget finns statskunskap, pedagogik, medie- och kommunikationsvetenskap, sociologi samt historia som kärnämnen. Redan i utgångsläget utrustas flertalet ämnen med två eller flera professorer.
Vid Örebro universitet har dessutom studentkåren tagit initiativ till ett nytt kvalitetsprogram för det inre livet på campus: Det demokratiska universitetet. Syftet är att utveckla universitetsidén utifrån gränsöverskridanden mellan ämnen, spontana mötesplatser, ett campus för kulturella upplevelser och ett socialt bygge för engagemang både inom universitetet och i en vidare samhällelig mening för att bära upp taket i det öppna samhället. Programmet är visserligen initierat av studentkåren, men drivs gemensamt med de fackliga organisationerna och universitetet. Det befinner sig nu i en aktiv planeringsfas.
Intresset för demokratifrågor har en lång tradition även utanför universitetet i hela Örebro län. Det gäller såväl den offentliga sektorn som folkrörelserna och näringslivet. Örebro är också platsen för de årliga demokratidagarna där såväl praktiker som teoretiker möts. Mot denna bakgrund föreslår vi att Örebro universitet får ett uppdrag att vara värdskola för en internationell, mångvetenskaplig forskarskola i demokrati.
Såväl i den allmänna debatten som inom utredningsväsendet har demokratifrågorna haft en stor plats i vårt land under senare år. Ordföranden för den stora demokratiutredningen inledde arbetet med att bland annat peka på bristen på demokratisk teoribildning. Utredningen skulle därför söka skapa en bättre bas för den demokratiska teoribildningen. Utredningen är nu avslutad, men den sätter absolut inte punkt för behovet av fortsatt forskning. Snarare är behovet stort, både i och utanför vårt land, av forskning och kompetensförsörjning inom demokratiområdet. Det finns redan en bra grund för detta i Sverige, men den kan och bör förstärkas.
Filosofen och ekonomen Amartya Kumar Sen, som 1998 fick Nobelpriset i ekonomi, har fokuserat på demokratins betydelse i kampen mot fattigdom och svält i världen. Han konstaterar att världskartan över länder med svält och fattigdom är kusligt identisk med kartan över länder som saknar demokrati och mänskliga rättigheter.
Stora samhällsförändringar äger rum som säkerligen påverkar utvecklingen av demokratisynen. Detta gäller bland annat EU-medlemskapet, globaliseringen, globala miljöfrågor, IT, den internationella terrorismen samt nya värderingsmönster.
Demokratin utgör fundamentet för vårt styrelseskick och värdegrunden för hela vårt nationsbygge. Norden har djupa demokratiska traditioner och borde därför spela en viktig demokratiutvecklande roll i Europa. Försöket att sprida offentlighetsprincipen inom EU visar dock på komplexiteten i denna uppgift.
I detta skede föreslår vi därför inrättandet av en forskarskola i demokrati på motsvarande villkor som övriga nationella forskarskolor. Inriktningen bör vara både internationell och mångvetenskaplig. En allmän trend i Sverige och andra länder är nämligen att demokratiforskningen som varit något av en statsvetenskaplig specialitet alltmer får prägel av ett mångvetenskapligt problemområde.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Rose-Marie Frebran (kd) |
|
|
Ola Karlsson (m) |
Sten Tolgfors (m) |
|
Murad Artin (v) |
Sofia Jonsson (c) |
|
Johan Pehrson (fp) |