Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att fler undervisningstimmar i skolan bör ägnas åt idrott.
Under det senaste året har allt fler larmrapporter talat om ungdomars försämrade hälsa. Övervikt bland ungdomar ökar snabbt, till följd av ett alltför stillasittande liv. Enligt uppgift är det så många som var fjärde tioåring som lider av övervikt. En femtedel av eleverna på grundskolan och gymnasiet motionerar aldrig, vare sig enskilt eller i en förening. Flera larmrapporter har visat på att den starkaste förklaringsfaktorn till att barn och ungdomar i allt större utsträckning drabbas av astma, allergier och ett flertal välfärdssjukdomar är att de sitter stilla för mycket.
Skolans roll när det gäller de ungas motion är därför mycket viktig. Mot den bakgrunden är det allvarligt att det finns tecken på att de barn som motionerar minst på fritiden också är de som har lägst närvaro på idrottstimmarna i skolan. Om denna utveckling fortsätter riskerar allt fler att drabbas av de följdsjukdomar som övervikt kan leda till.
Den svenska skolan är bland de sämsta i Europa när det gäller satsning på idrott i skolan. Sverige har näst efter Irland minst schemalagd idrott i Europa. Riksgenomsnittet för idrott i skolan ligger på en timma i veckan.
Syftet med idrottsundervisning i skolan måste vara att ge ungdomarna tillfälle till nödvändig fysisk aktivitet och ge dem möjligheter att pröva på ett brett spektrum av olika idrotter för att ge impulser till fortsatt eget idrottande. Det är framför allt viktigt att de elever som inte idrottar på fritiden får fysisk aktivitet och idrott i skolan. Det ger dem goda vanor och ökar deras möjlighet att leva ett sunt liv. Studier visar även att elevers resultat i teoretiska ämnen förbättrats när mängden idrottsundervisning ökat.
För att förbättra folkhälsan bör därför idrotten få ett större utrymme i skolan.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Kent Olsson (m) |