Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av särskilda insatser för att skapa en från kvalitetssynpunkt fullvärdig och ekonomiskt bärkraftig universitetsmiljö vid Campus Helsingborg.
Sedan slutet av 1980-talet har Lunds tekniska högskola (LTH) bedrivit kortare tekniska utbildningar i Helsingborg inom ramen för vad som idag benämns LTH, Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg. 1998 började universitetet en utbyggnad av utbildning inom andra områden i Helsingborg, främst humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap. Denna senare verksamhet omfattar idag fyra programutbildningar och ett betydande antal fristående kurser och är organiserad inom ramen för Campus Helsingborg. I 1997 års budgetproposition gjorde regeringen en särskild markering innebärande att huvuddelen av de platser inom grundutbildningen som då tilldelades Lunds universitet skulle förläggas till Helsingborg.
Under hösten 1999 tecknade universitetet avtal om en förhyrning i den f.d. Tretornfabriken i centrala Helsingborg med successiv inflyttning i juli 2000 och i juli 2001. Fr o m innevarande hösttermin bedrivs således all universitetsutbildning i Helsingborg under Lunds universitet i gemensamma lokaler.
Sammantaget omfattar utbildningarna i Campusbyggnaden för närvarande cirka 1 600 helårsstudenter varav cirka 800 går ingenjörsutbildning inom LTH. Övriga platser fördelar sig på Service Management (hotell–restaurang–turism), College of Communication (kommunikation/medier), marinbiologi och socionomprogrammet.
Under våren 2000 ersattes den tidigare ledningsgruppen av en särskild styrelse för Campus Helsingborg med universitetets rektor som ordförande och med representanter för lärare och studenter samt för Helsingborgs stad och näringslivet i nordvästra Skåne. En särskild projektledare anställdes i januari 2000 med uppgift att under styrelsen svara för verksamheten vid Campus Helsingborg. Resurser som inte avser LTH:s verksamhet tilldelas sedan 2000 styrelsen för Campus Helsingborg i form av ett utbildningsuppdrag och en resursram. Under våren 2000 inrättade LTH:s styrelse en särskild styrelse för Ingenjörshögskolan med en liknande sammansättning.
De tio nordvästskånska kommuner som samverkar inom NOSAM har under uppbyggnaden av Campus Helsingborg aktivt stött processen. Det har skett utifrån en medvetenhet om den potential som tillgång till kvalificerad utbildning har för en regions tillväxt. Uppbyggnadsarbetet har också skett i nära samverkan med regionens näringsliv.
Det bör särskilt betonas att Campus Helsingborg också tillkommit för att bli en föryngrings- och förnyelseyta inom det stora universitetet. Universitetsstyrelsen fattade i slutet av september beslut om att öka självständigheten för verksamheten i Helsingborg. Detta innebär bl.a. att styrelsen för Campus Helsingborg skall ha det samlade ansvaret för planeringen av den verksamhet som skall bedrivas inom Lunds universitets ram i Helsingborg. Förutsättningarna för att förlägga delar av civilingenjörsutbildningen till Helsingborg samt att etablera forskningsverksamhet vid Ingenjörshögskolan där blir nu också föremål för utredning.
De senaste årens minskande ansökningar till högre utbildning har inte varit lika markanta vad gäller Lunds universitet. Helsingborg har klarat sig väl i fråga om rekryteringen av studenter. Satsningarna i Helsingborg visar samtidigt att rekryteringsunderlaget breddats i väsentlig grad. Ungdomar som annars inte skulle ha sökt sig till högre utbildning väljer nu i allt större utsträckning att studera vid Campus Helsingborg. Därför måste utbyggnaden av Campus Helsingborg och de särskilda satsningar som där görs på underrepresenterade grupper ses som viktiga inslag i arbetet med att bryta den sociala snedrekryteringen. Satsningarna torde också ligga väl i linje med förslagen i Mångfaldsutredningen och i propositionen om ”den öppna högskolan”. Tilläggas bör att tillgången på studentbostäder i Helsingborg är god.
Antalet helårstudenter vid Campus Helsingborg uppgår för närvarande till cirka 1 600. För att åstadkomma en kreativ och kvalitetsmässigt god studie- och forskningsmiljö liksom för att uppnå ekonomisk bärkraft bör studentantalet uppgå till åtminstone 3.500–4.000. Trots stora insatser från universitetets sida går verksamheten i Helsingborg fortfarande med betydande underskott. Det är inte realistiskt att räkna med att universitetet med egna resurser inom överskådlig tid skall kunna generera det erforderliga resurstillskottet. Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till regeringens tidigare uttalanden om betydelsen av utbyggnad av högskoleutbildning i nordvästra Skåne finner jag det rimligt att det framöver avsätts särskilda medel för denna utbyggnad.
|
Stockholm den 2 oktober 2001 |
|
|
Bengt Silfverstrand (s) |
Anders Karlsson (s) |