Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om reglering av sponsring och bolagsbildning inom avancerad medicinsk forskning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om forskningspolitik, genus och klassperspektiv.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om genusperspektiv vid bedömningar av forskningsprojekt.
Sverige har intagit en ledande position när det gäller medicinsk spetsforskning, exempelvis stamcellsforskning och bioteknik. Utvecklingen har gått mycket snabbt och det som för några år sedan tycktes omöjligt är i dag en självklarhet. Med en sådan utvecklingstakt och hög komplexitet är risken stor att den vanliga människan har svårt att följa med i utvecklingen. Det kan väcka rädsla och oro.
Det är viktigt med en forskningsmiljö som ger kreativitet men det är lika viktigt att det finns utrymme för reflektioner och konsekvensanalyser. Ett forskningsresultat kan på alla sätt bli en kunskap på gott och ont.
I en nyligen gjord undersökning i Dagens Medicin där börsanalytiker fick värdera forskningslaboratorier används uttryck som ”att det finns stora kommersiella möjligheter gömda i labben” och att det finns ”guldägg”. Börsanalytikerna värderar laboratoriet högt när de har omfattande avtal med de stora läkemedelsföretagen. De anser att det bevisar kvaliteten och potentialen i bolagen.
Vänsterpartiet ifrågasätter en utveckling där medicinska framsteg och upptäckter kommersialiseras och knyts till enskilda företag. Det innebär en stor risk att forskning på vissa sjukdomar som bedöms vinstmaximerande kommer att ha företräde framför mindre lönsamma projekt. Vi har redan skrämmande exempel på detta, som t.ex. hiv/aids-läkemedlen som är så dyra att människor i ekonomiskt utsatta länder inte har råd med dem. Samtidigt hindrar patentlagarna att billigare synonympreparat får tillverkas. Efter en kraftfull internationell påverkan släppte läkemedelsföretagen på patentkraven på vissa hiv/aids-läkemedel.
Stamcellsforskningen har blivit ett högaktuellt ämne som debatterats intensivt det senaste halvåret. Diskussionen har fokuserats på om det är etiskt rätt att forska på embryon och om terapeutisk kloning borde tillåtas. Vad som inte diskuterats och som Vänsterpartiet anser är en oroande utveckling är att forskningslaboratorierna tillåtits bilda bolag. Dessa bolag får i sin tur sponsorpengar från diverse företag. Vänsterpartiet anser att en sådan väsentlig forskning som stamcellsforskningen är viktig att behålla inom den offentliga finansieringen och insynen. Därför bör en reglering av sponsring och bolagsbildning övervägas när det gäller avancerad medicinsk forskning.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet ser positivt på att den specialiserade forskningen utvecklas. Samtidigt finns det risk för att grundforskning inom andra, mindre lönsamma och glamorösa områden kan trängas undan. Det är betydelsefullt att vid prövning av forskningsanslag inom området hälso- och sjukvård, och till detta närliggande områden, anlägga ett köns- och klassperspektiv samt göra en avvägning i förhållande till den prioriteringsordning som riksdagen fastställt.
Vänsterpartiet kan konstatera att forskning om och med kvinnor är eftersatt trots att både sjukdomar och behandling berör båda könen. Det gäller även forskningsområden som domineras av kvinnor, exempelvis omvårdnadsforskningen. Mot den bakgrunden bör forskningspolitiken inom ovan nämnda områden belysas ur ett klass- och könsperspektiv.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
I debatten om stamcellsforskning har vissa tagit ställning emot embryonal forskning med motiveringen att det inte är rätt att ta liv för att ge liv. Denna ståndpunkt intas trots att det i det här fallet rör sig om överblivna embryon vid in vitro-fertilisering, dvs konstgjord befruktning. Vänsterpartiet anser att dessa embryon är en del av kvinnans kropp, samma princip som gäller för rätten till fri abort, och därför krävs det samtycke av kvinnan innan embryot får användas till forskning.
Det är viktigt med genusperspektiv i all forskning, och det blir särskilt tydligt i samband med stamcellsforskningen och genforskningen att det är viktigt med ett genusperspektiv. Det behövs därför en ökad kunskap och medvetenhet även i de forskningsetiska kommittéerna om vikten av ett genusperspektiv i forskningen och vid de etiska bedömningarna av forskningsprojekt.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Rolf Olsson (v) |
|
|
Ingrid Burman (v) |
Ulla Hoffmann (v) |
|
Lena Olsson (v) |
Sven-Erik Sjöstrand (v) |
|
Claes Stockhaus (v) |
Carlinge Wisberg (v) |
|
Alice Åström (v) |