Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av att se över inskrivningsförfarandet till särskolan i syfte att klart definiera elevkrets och regler för själva inskrivandet.
Särskolan kommunaliserades 1996 och anledningen var att man menade att särskolan skulle ingå som en naturlig del i grundskolan. I dag ser man emellertid klara tendenser till att utredningar och inskrivning av elever i denna särskola ibland sker alltför lättvindigt och på oklara grunder.
I Skolverkets särskolerapport ”Hur särskild får man vara” framgår också att reglerna är trubbigt formulerade och ger utrymme för ganska vida tolkningar. Detta kan därför vara en av anledningarna till att allt fler barn med s.k. bokstavsdiagnoser nu går i särskolan. Barnen blir ”gråzonsbarn”. Dessa är barn som befinner sig mitt emellan, har speciella behov eller behöver mer lugn och ro för att klara av sina studier. Barn som skolan inte riktigt vet vad man skall göra med.
Andelen elever i den obligatoriska särskolan har ökat från 8.200 läsåret 1992/93 till nästan 12.500 elever läsåret 1999/2000, vilket ger en ökning på nästan 50 procent. I grundskolan har elevantalet ökat under samma period med ca 18 procent.
Mer än hälften av alla barn som skrivs in i särskolan i Göteborg är invandrare. Men det är inte bara antalet invandrarbarn som ökat i Göteborgs särskolor. Det totala elevantalet i särskolan har under senare hälften av 90-talet ökat med 148 procent.
40 procent av kommunerna som rapporterade till Skolverket medger att elevgruppen i särskolan har förändrats. Barn med DAMP/ADHD och koncentrationssvårigheter har tillkommit liksom barn med emotionella svårigheter. Eleverna blir fler och elevkretsen vidare.
|
Stockholm den 5 oktober 2001 |
|
|
Cristina Husmark Pehrsson (m) |
Margareta Cederfelt (m) |