Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett förslag till nationellt initiativ på nanoteknikområdet enligt vad i motionen anförs.
Nanoteknik är ett samlingsbegrepp för konsten att bygga på atom- och molekylnivå. Det är idag möjligt att bygga material och konstruktioner atom för atom. Denna otroliga precision gör det möjligt att skapa material med helt andra egenskaper än vad vi är vana vid. Istället för att svarva till en metallbit med inbyggda brister, kan man atom för atom bygga ihop en felfri metallbit där atomerna sitter i en perfekt tredimensionell konstruktion. Metallbiten blir då hundratals gångar starkare än vid en konventionell tillverkningsmetod. Den kan också t.ex. leda ström utan nämnvärda förluster.
Med nanoteknik kan forskarna i dag tillverka mediciner som endast behöver tillföras i mikromängder. Medicinen kan också konstrueras och tillföras så att den endast verkar på de sjuka/skadade cellerna i kroppen. Med avancerad nanoteknik kan finkirurgiska instrument tillverkas. Det gör att man dels kan utföra operationer som tidigare var omöjliga och dels att många typer av operationer blir enklare och snabbare och därmed säkrare. Nanoteknik öppnar också för en fortsatt utveckling av informationsflödet där data som motsvarar ett dussin vanliga bibliotek kan lagras i en volym av en sockerbits storlek.
Det finns forskare som menar att en bred tillämpning av nanoteknik är nästa industriella revolution. Även om alla prognoser och förhoppningar inte slår in så har tillämpad nanoteknik en stor potential. Möjligheterna att spara energi, material, transporter och mänskligt arbete är mycket goda. Det betyder naturligtvis också att det finns betydande ekonomiska vinster att göra. Utsläpp och avfallsmängder kan minimeras. Uttaget av naturresurser kan minska drastiskt. Inom vården har redan nanotekniker inneburit minskat lidande genom effektivare vård och mer träffsäkra behandlingar.
Ett flertal ledande industriländer har identifierat nanoteknik som en trolig framtidsteknik i bred mening. USA genomför en nationell satsning på forskning och utveckling av nanoteknik på 500 miljoner dollar per år. Det bedömdes vara så strategiskt viktigt att presidenten själv lanserade programmet. Tyskland har ett ambitiöst program på 700 miljoner kronor om året. Även Japan har tagit ett större nationellt initiativ för att kunna vara ledande i utvecklingen.
Nanoteknik i bred mening och med mångfacetterade användningsområden kommer att bli en viktig del av den tekniska utvecklingen inom många näringar och vid många praktiska tillämpningar. Redan nu kan vi ana den stora potential nanoteknik har inom medicinen. Denna mikroteknik kan också vara en förutsättning för möjligheten att såväl vidareutveckla det svenska näringslivet som att nå de svenska ambitösa miljömålen. Tillämpad nanoteknik har i många fall den eftertraktade dubbla positiva fördelen att spara både pengar och miljö. Det är inte en slump att de stora industriländerna, vilka är kända för att kunna identifiera kommande framgångsrika utvecklingskoncept, satsar stora summor på utvecklingen av nanoteknik.
Vänsterpartiets slutsats blir därmed att regeringen bör få i uppdrag att komma med förslag till ett nationellt initiativ i syfte att utveckla forskning och utveckling av nanoteknik. Initiativet ska också främja tillämpning och produktutveckling av svensk nanoteknik. Eftersom Sverige är ett litet land är en förutsättning för ett sådant initiativ att man identifierar områden av nanotekniken som är lämpliga att utveckla i Sverige.
|
Stockholm den 2 oktober 2001 |
|
|
Lennart Beijer (v) |
|
|
Kjell-Erik Karlsson (v) |
Maggi Mikaelsson (v) |
|
Jonas Ringqvist (v) |
Gunilla Wahlén (v) |
|
Lennart Värmby (v) |