Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om flextid i skolan.
I Sverige pågår en mängd olika försök med alternativ undervisningstid för elever både i grund- och gymnasieskolan. Det kan handla om distansundervisning någon dag i veckan, flexibel skoltid under dagen, gemensamt överenskommen schemaläggning med senare start på skoldagen och så vidare.
Grundskoleförordningen eller gymnasieförordningen anger att elevernas skolarbete skall förläggas måndag–fredag och vara så jämt fördelat över dessa dagar som möjligt. I övrigt är det upp till varje kommun eller skola att själva bestämma hur lektionstiden förläggs, varför det saknas en samlad bild av hur det ser ut och vilka resultat det ger.
Blir studieresultaten bättre med alternativ förläggning av undervisningstid? Innebär ökat inflytande för eleverna över den egna tiden också ett bättre studieresultat? Är det färre elever från dessa klasser som går över till ett individuellt program på gymnasiet? Dessa frågor är det angeläget att regeringen följer genom att till exempel låta Skolverket sammanställa och utvärdera resultaten av de alternativa undervisningstiderna.
|
Stockholm den 20 september 2001 |
|
|
Laila Bjurling (s) |