Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en utredning för att se över reglerna kring skolsponsring och marknadsföringslagen.
Företagssponsring av utbildning, både på grundskole- och gymnasienivå, blir allt vanligare. Dessvärre är regelverket kring sponsring i skolan är otydligt.
Elevorganisationen är generellt sett negativ till skolsponsring och befarar inte utan skäl att företagen härigenom får ett för stort inflytande över undervisningen. Skolverkets jurister varnar för att objektiviteten i undervisningen kan ifrågasättas. Lärarna får ju dubbla lojaliteter, dels gentemot rektorn, dels gentemot företaget. Konsumentverket vill att marknadsföringslagen ska bli tydligare när det gäller sponsrade skolor.
Näringslivets närvaro i skolan är på många sätt bra. Skolan är ingen skyddad verkstad, den måste formas och verka i samklang med det omgivande samhället. Särskilt på de mer yrkesinriktade utbildningarna måste teori varvas med praktik, dels för kunskapernas skull, dels för att minska glappet mellan skola och arbetsliv.
Men det får inte inskränka utbildningens självständighet. I informationssamhället är skolans viktigaste uppgift att ge eleverna kritiska ögon att se med. Flödet av information kräver att vi kan sålla bland budskapen. Då är det hämmande om kommunerna låter företag ge sig in i grund- och gymnasieskolan med den enda ambitionen att stärka sitt varumärke.
Lagarna som reglerar skolsponsring måste tydligt dra gränsen mellan sund företagsmedverkan och ren reklam. Företag måste hindras från att kräva skolor på motprestationer. Skolan behöver föra en ständig diskussion om reklamens makt och därigenom ge eleverna goda verktyg att kritiskt granska budskapen. Utbildning ska föras på elevernas villkor, inte på företagens.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen behovet av en utredning för att se över reglerna kring skolsponsring samt marknadsföringslagen.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Lena Sandlin-Hedman (s) |
Anders Ygeman (s) |