Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att pröva förutsättningarna för ett särskilt stöd för uppbyggnad av ett finskt språk- och kulturcentrum i anslutning till Mälardalens högskola.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett utökat forskningsanslag för 2002 till Mälardalens högskola.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om begärd granskning av Mälardalens högskolas förutsättningar att erhålla vetenskapsområdet humaniora och samhällsvetenskap.
Mälardalens högskola har hos regeringen ansökt om ekonomiskt stöd för att stärka finska språket och den sverigefinska minoritetens ställning i Mälardalen. Avsikten är att bygga upp grundutbildning och forskning i det finska språket och den finska kulturen. På sikt kommer det att ske inom befintliga reguljära anslag, men initialt krävs ett särskilt stöd om 7 miljoner kronor under en treårsperiod för att satsningen ska lyckas.
I västra Mälardalen (Sörmland och Västmanland) samt i delar av Närke, västra Uppland, Gästrikland, östra Värmland och södra Dalarna lever omkring 100 000 människor som själva är födda i Finland eller som har en förälder född i Finland. Bara i Eskilstuna och Västerås uppgår antalet till ca 24 000. Därutöver finns det också ett stort antal personer i tredje och även i fjärde led med finsk bakgrund. Antalet som går vidare till högre studier bland andra och tredje generationens sverigefinländare är litet.
Den lokala förankringen kan leda till att en relativt svagt representerad grupp blir mer benägen att studera på högskolenivå.
Finska språket och kulturen i Sverige har under senare år marginaliserats.
Den högre undervisningen i finska har lagts ned eller reducerats vid universiteten i Göteborg, Lund och delvis Uppsala.
Ett centrum inom området möjliggör tillkomsten av ökat samarbete mellan finskspråkig företagsamhet i Mellansverige och högskolan. En regional placering av centret till Mälardalens högskola kan leda till att avståndet minskas mellan å ena sidan aktiva sverigefinska amatörhistoriker, kulturarbetare och organisationer och å andra sidan forskare.
Satsningen på ett finskt språk- och kulturcentrum vid Mälardalens högskola fyller således både ett nationellt och ett regionalt intresse, samtidigt som den bidrar till att minska den sociala snedrekryteringen till den högre utbildningen.
Mälardalens högskolas (MdH) statliga basanslag för forskning är idag ca 23 mkr. För år 2003 förstärks anslaget med ytterligare 12,5 mkr. Ökningen är en konsekvens av att man under hösten 2000 tilldelades vetenskapsområdet teknik.
Forskningen vid MdH är av strategisk betydelse för regionens utveckling och tillväxt. Dels möjliggör den ett säkerställande av kvaliteten i grundutbildningen, dels ökar tillgängligheten till forskning- och utvecklingsstöd för befintliga företag i regionen och för avknoppningar av nya småföretag.
Det kan finnas skäl att pröva om Mälardalens högskolas forskningsanslag för grundforskning även år 2002 ökas på samma grunder och efter samma behov som utvecklas i vår partimotion 2001/02:027, Idé till företag.
Tabellen visar några nyckeltal från 1995 respektive 2001 och säger något om den snabba utvecklingen av högre utbildning och forskning vid Mälardalens högskola.
Anställda, antal 340 800
– därav professorer 0 37
Studenter, antal 5400 13000
I dag är ca 40 procent av verksamheten baserad i Eskilstuna, 50 procent i Västerås och resterande 10 procent utgörs av distansstudier. Utbildningsutbudet består idag av 350 kurser och ett 40-tal utbildningsprogram. Cirka hälften finns inom det naturvetenskapliga/tekniska området, och åtta kan karakteriseras som flerdisciplinära utbildningar. Av programmen leder 14 till magisterexamen.
Hösten 2001 är högskolans starkaste forskningsområden datateknik, finansmatematik, bioteknik, mikroelektronik, miljö/energiteknik, innovationsprocessen och pedagogik/specialpedagogik.
I dag finns ca 100 forskarstuderande (inskrivna vid andra universitet), och drygt 60 procent av dessa är verksamma inom teknikområdet. Den totala forskningsbudgeten är ca 80 mkr, varav ca 60 procent utgörs av externa bidrag.
I MdH:s forskningsstrategi har man satt upp målet att år 2004 skall högskolan ha rätten att bedriva egen forskarutbildning även inom området humaniora-samhällsvetenskap, (den 12 september 2000 tilldelades man vetenskapsområdet teknik). År 2004 bör man också ha utexaminerat minst 50 licentiater och doktorer och ha 100 verksamma doktorander.
Mälardalens högskola (MdH) erhöll hösten 2000 vetenskapsområdet teknik. Det innebar att man nu har rätt att bedriva egen forskarutbildning och examinera doktorer och licentiater inom området.
Nu har högskolan beslutat att också söka vetenskapsområdet humaniora och samhällsvetenskap. För det har man hos regeringen ansökt om tillstånd att låta Högskoleverket granska MdH inom nämnda område.
Regionala företrädare – värdkommunerna Eskilstuna och Västerås, länsstyrelserna och landstingen i Södermanlands och Västmanlands län – har i det gemensamma samverkansprojektet Mälardalens Nätverksuniversitet stöttat högskolan i dess begäran.
MdH har redan haft en viktig roll genom försörjningen av tekniker inte bara till Sveriges utan också till regionens viktigaste industriföretag. På det sättet har högskolan bidragit till den fortsatta omformningen av ett av Europas äldsta industriområden. Den rollen har nu ytterligare förstärkts genom att man tilldelades vetenskapsområdet teknik.
Vi vet att ekonomisk utveckling är beroende av kunskapsutveckling i både teknik-naturvetenskapsområdet och humaniora-samhällsvetenskapen. Kanske genereras framför allt nya moderna tillväxtföretag när dessa två vetenskaper kombineras i otraditionella utbildnings- och forskningsprogram.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Per Westerberg (m) |
Karin Falkmer (m) |