Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att studier som visar på bristerna i jämställdhet mellan kvinnor och män tas till vara i samhället och att dessa frågor tas upp i skolundervisningen i syfte att påverka pojkars och mäns syn på flickor och kvinnor.
I framförallt internationella sammanhang påpekas att Sverige är världens mest jämställda land. Även om det skulle vara så, finns det fortfarande mycket att göra för att jämställdheten mellan kvinnor och män i Sverige inte enbart skall vara kosmetisk utan också reell inom såväl den offentliga som den privata sektorn.
Frågan om jämställdhet måste tränga djupt ner i människors medvetande så att normer, värderingar, uppfattningar och beteenden förändras när det gäller flickors/kvinnors rätt att bli behandlade som jämställda medmänniskor.
I exempelvis avhandlingen ”Maktutövning ur ett organisations- och genusperspektiv” har Gunilla Albinsson och Kerstin Arnesson visat på att männen i vården markerar sin makt genom både kön och position.
Att män vid vårdavdelningarna var placerade högt upp i hierarkin gav dem både självbestämmande och möjlighet att bestämma över kvinnorna i hierarkins mellanskikt eller bas, dvs. sjuksköterskorna eller undersköterskorna.
Skillnaden i inflytande mellan undersökningens kvinnor och män förstärks också av att yrkeskategorierna läkare, sjuksköterskor och undersköterskor tillhör olika subkulturer. De i princip enkönade subkulturerna och att läkarnas subkultur var normgivande ökade möjligheten för männen att utöva makt. Språket var i detta sammanhang av stor betydelse. Det medicinskt stringenta språket, som de manliga läkarna använder sig av, har hög status. Flera kvinnor i undersökningen var medvetna om att de inte uttryckte sig på samma sätt som läkarna. Men frågan är om kvinnornas språkbruk värderades lika högt.
Avhandlingens resultat pekar också på att kvinnorna utsattes för makt just på grund av sitt kön. Maktutövningen tog sig flera olika uttryck, där bland annat ett var att skuldbelägga kvinnorna. Ett annat var att männen behöll kontrollen över informationsflödet. Det innebar att de undanhöll viss väsentlig information och bestämde vad som skulle spridas neråt i organisationen.
Männen visade också sin makt genom att inte bekräfta kvinnorna som individer eller genom att nedvärdera dem. Det yttrade sig också i ovilja att förstå. Sätten att visa makt blev tydliga när männen inte tog kvinnornas synpunkter och åsikter på allvar eller när de undvek att besvara frågor från kvinnorna.
Enligt Eva Lundgren, professor i sociologi i Uppsala, är mäns våld mot kvinnor betydligt vanligare än vad som hittills framkommit. Sveriges första stora undersökning av kvinnors erfarenheter av våld, som leds av Eva Lundgren tillsammans med Gun Heimer vid Rikskvinnocentrum för kvinnor som misshandlats och våldtagits, visar att bland de frånskilda är 46 procent drabbade. Undersökningen visar också att systematiska våldsmän drivs av maktbehov och maktherravälde samt att känslan av vanmakt blir särskilt påtaglig när kvinnan markerar motstånd eller självständighet.
Jämställdhet handlar i grunden om att alla människor är lika mycket värda. Ingen skall på grund av sitt kön förtryckas eller hållas nere.
Det är angeläget att kunskapen om bristande jämställdhet i samhället tas tillvara i exempelvis skolundervisningen och att information om den bristande jämställdheten sprids i hela samhället.
|
Stockholm den 1 oktober 2001 |
|
|
Margareta Viklund (kd) |