Motion till riksdagen
2001/02:Ub337
av Erling Wälivaara (kd)

Glesbygdens skolor


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förutsättningarna för ett särskilt tidsbegränsat stöd till glesbygdsskolor utreds.

Motivering

Som ett mantra upprepas slagorden ”Hela landet ska leva” och ”Bredband åt alla”. Viktigt är att goda förutsättningar ges för glesbygdens byar att överleva. Nya företagsetableringar i glesbygden är livsnödvändiga och en förutsättning för att nya företag ska etableras är bl.a. bredband.

Men åtgärderna är inte i dagsläget någon tröst för de småbarnsföräldrar som valt att bosätta sig i glesbygdsområden när skolan hotas av stängning på grund av för litet elevunderlag. När elevantalet sjunker tillräckligt stänger kommunen skolan och eleverna bussas till närmaste tätort, vilket inte minst många föräldrar i Norrbottens inland fått erfara.

Föräldrar i glesbygden har ofta tagit ut sina barn i skolstrejk, då de menar att det inte är rimligt att kommunen ska frakta sexåringar tio mil per dag på dåliga grusvägar i dåligt väder med halka och kyla för att de ska kunna gå i skolan. Långa resvägar medför också orimligt långa arbetsdagar för små barn.

För många glesbygdsbyar innebär en nedläggning av skolan att unga familjer väljer att flytta till tätorterna, alltmedan utbyggnaden av bredband fortgår. En investering till vilken och vems nytta? Byarna dör sakta men säkert ut.

Få företag är villiga att etablera sig i en ort som saknar skola, då det är ändå svårare att få människor i arbetsför ålder med familj att välja att bo i en bygd där det inte ens finns för- eller grundskolans lägsta klasser.

Erfarenheter visar att elevantalet varierar år från år i en glesbygdsskola. Att elevantalet ett år ligger under minimigränsen behöver inte innebära att elevantalet förblir lågt eller kommer att fortsätta minska. Det finns många glesbygdsbyar som har en positiv utvecklingspotential, vilket kan innebära att en negativ befolkningskurva vänds. En väl genomtänkt regionalpolitik med användande av ny teknik möjliggör detta.

Ett införande av ett särskilt statligt stöd av temporär karaktär till hotade glesbygdsskolor skulle kunna innebära att skolan kan överleva även om elevantalet tillfälligt är lågt, varför detta bör utredas. Det statliga stödet ska kunna sökas av berörd kommun när elevantalet närmar sig minimigränsen, och kriteriet för att få erhålla det statliga stödet ska vara att byn har en positiv utvecklingspotential. Bedömningen av hur utvecklingspotentialen är för respektive by skall göras av berörd kommun tillsammans med lämplig enhet på länsstyrelsen eller annan lämplig myndighet.

Stockholm den 2 oktober 2001

Erling Wälivaara (kd)