Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utredningen om körkortsutbildning i gymnasieskolan påskyndas.
Körkort är en förutsättning för många ungdomar vid val av arbete, bostad och fritid. Att många ungdomar idag inte har råd att ta körkort kan skapa ytterligare ojämlikhet i samhället.
Idag är 18–24-åringar överrepresenterade i olycksstatistiken. En orsak till det är att eftersom körkorten är så dyra väljer många att köra privat, ofta med förare som själva inte är säkra. Vissa övningskör i dåliga trafikosäkra bilar och utbildningen blir på detta sätt mindre gedigen. Det finns också många föräldrar som inte har möjlighet att hjälpa sina ungdomar med träningen och ungdomar har inte råd att satsa drygt 10 000 kronor på ett körkort. Som en följd av detta avlägger många körkortsprov alltför tidigt eftersom de alltså inte har råd med tillräckligt antal körlektioner.
På Vännäs gymnasium får eleverna 30 timmar teoriundervisning och 20 lektioner i körgård. Det motsvarar ungefär 40 procent av körkortsutbildningen. För dem som sedan vill ta sitt körkort erbjuder trafikskolan ytterligare 30 körlektioner, nu i trafik, till ett fast pris. På så sätt vet eleverna vad körkortet kommer att kosta samtidigt som de får en gedigen utbildning. Enligt Vägverket har cirka 400 lärare av verket fått behörighet att förrätta förarprov. Dessa lärare finns vid cirka 100 skolor. Under år 2000 avlades via dessa lärare och skolor sammanlagt cirka 7 000 körkort för bil, lastbil eller buss. De uppgifter som finns gäller körkortsutbildning knuten till fordonsprogrammet eller naturbruksprogrammet.
Gymnasieskolor på olika håll i landet använder sig av körkortsutbildningen för att göra skolan attraktiv att söka, men också för att pedagogiken kan utvecklas bättre inom gymnasieskolans ram. Sveriges Trafikskolors riksförbund, STR, är berett att samverka med bilbranschen och gymnasieskolorna. Samtidigt redovisas att 51 % av kostnaden för en körlektion går till stat och kommun i form av skatter, avgifter och moms.
Det är viktigt att unga förares debut i trafiken sker under trygga och säkra former. Idag sker en fjärdedel av körkortsproven efter privat övningskörning. Sverige saknar en tydlig struktur för körkortsutbildningen. Högre krav måste ställas såväl på den professionella som den privata förarutbildningen. Samverkan mellan utbildare, uppkörningsinspektörer, forskare och andra utbildningsinstanser måste öka och läromedlen utvecklas.
Mindre än en tredjedel av alla 18-åringar har idag gällande körkort. I Stockholm handlar det om var tionde. Statistiken från trafikregistret i Örebro visar på en nedgång också för 19-åringar från 58,3 procent 1994 till 48,6 procent 1998, sedan en liten uppgång med en procent år 2000. För 20-åringar är det en stadig nedgång från 66,9 procent år 1994 till 57,7 procent år 2000.
Om regeringen ska kunna leva upp till målet ”nollvision” i trafiken, måste också riksdagen peka på vilken utbildning som är nödvändig för att nå målet. Trafikutbildning får inte studiemedel och är dessutom momsbelagd. Det är ett faktum att trafikundervisningen i skolan tappat mark under det senaste årtiondet. Indragningar hos polisen har gjort att samverkan med skolan minskat. Ju tidigare skolan börjar trafikutbildning med promenader, cykling osv, desto säkrare trafikanter får vi. I trafikundervisningen finns en unik möjlighet att informera ungdomar om drogernas skadlighet genom att ANT-frågor kommer in på ett naturligt sätt.
Körkortsutbildning i gymnasieskolan är också en jämställdhetsfråga. Det faktum att kvinnor reser mera kollektivt och är mera positiva till kollektivtrafiken än män, måste också belysas i utbildningen, så att en helhetssyn i trafiken tas till vara.
|
Stockholm den 2 oktober 2001 |
|
|
Dan Kihlström (kd) |
Ulla-Britt Hagström (kd) |