Motion till riksdagen
2001/02:Ub329
av Cristina Husmark Pehrsson och Jan-Evert Rådhström (m)

Barnomsorgskonto


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om familjens rätt till barnomsorgskonto.

Motivering

”Maxtaxan ökar trycket på dagis” stod det i Göteborgs Posten den 2001-09-20.

Över 100 familjer i Uddevalla väntas söka nya platser inom barnomsorgen när maxtaxan införs nästa år. Föräldrar har fått önska och det visar sig nu att det kommer att behövas mellan 100 och 200 nya platser. Barn- och utbildningsnämnden beräknar att kostnaderna kommer att öka med ca 6,5 miljoner kronor för 100 platser – men kommunen har inte finansieringen klar.

I regeringens förslag tror man inte att fler barn kommer att lockas till dagis genom maxtaxan, och man har heller inte kalkylerat med detta i kompensationen till kommunerna.

Det finns därför stor risk att dessa kommuner kommer att kompensera underbalanseringen med ytterligare skattehöjningar. Dessutom finns en uppenbar risk med fler barn per avdelning och att det blir fler icke behöriga förskollärare, när man måste nyanställa.

Den s.k. maxtaxan styr barnets utveckling då den favoriserar vistelseplats – om man skall åtnjuta samhällets stöd. Frivilligheten är en chimär. Maxtaxan styr familjernas handlande. Man utnyttjar politiskt deras utsatthet för att sälja in en ideologi.

De fyra borgerliga partierna har därför lagt förslaget om barnomsorgsstöd, som skall omfatta alla och inte gå omvägen via kommunerna. Genom avdrag för styrkta barnomsorgskostnader kan man finna flexibla barnomsorgslösningar. Med detta förslag sänks också barnomsorgsavgifterna med en tredjedel för alla som har privat eller kommunal barnomsorg. Tillsammans med avdragsrätten blir det möjligt att t.ex. korta arbetstiden och vara hemma med barnen längre.

Vi vill i stället betona familjens möjligheter att förena familjeliv och yrkesliv på ett bra sätt, men samtidigt ge föräldrar som så önskar en reell möjlighet att vara hemma med barnen längre än vad föräldraförsäkringen medger.

I Expressen den 23 september kan man läsa om ”Fria arbetstider bra för hälsan”. Det handlar om flextider som ökar trivseln och minskar stressen. Det är ny forskning som visar på att personer som själva får välja när de skall arbeta känner sig piggare, mindre stressade och sover bättre än de som har reglerad arbetstid. Eller som en av de anställda säger med anledning av arbetstidsreformen:

”Nu är det livet som styr jobbet och inte jobbet som styr livet.”

Stockholm den 3 oktober 2001

Cristina Husmark Pehrsson (m)

Jan-Evert Rådhström (m)