Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om inrättande av ett nationellt kvalitetsgranskningsinstitut för skolan, samt i konsekvens därmed avveckling av berörda delar av Skolverket, i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att resultatet av kvalitetsgranskningarna av enskilda skolor löpande skall publiceras av Skolverket.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att skapa ekonomiska incitament för landets skolor genom ett resurstillskott för ambitiösa skolor, i ett system med nationell skolpeng.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att skapa ekonomiska incitament för landets skolor genom ett resurstillskott i tre år för skolor som inte möter de nationella kvalitetskraven, varefter rätten att ta emot skolpeng försvinner om problemen inte åtgärdas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att Skolverket och det nationella institutet för kvalitetsgranskning i skolan löpande bör publicera såväl namnen de skolor som inte uppfyller de nationella kvalitetsmålen som på de skolor som väl uppfyller kraven.
Alla landets skolor måste bedömas efter samma kriterier oavsett huvudman. Endast utbildningens kvalitet bör bedömas, oavsett vem som står bakom eller driver skolan.
I dag betraktas ofta fristående skolor med andra och mer kritiska ögon än de kommunala skolorna. När missförhållanden upptäcks i en enskilt driven skola leder detta till kritik av själva möjligheten att starta och driva friskolor. Däremot klarar sig ofta dåliga kommunala skolor från kritisk granskning. När problem upptäcks i en kommunal skola leder det knappast heller till att krav på förbud mot kommunala skolor krävs.
Kvalitetsgranskningen av skolan är så viktig att den måste ökas både i omfattning och kvalitet. Resultaten av kvalitetsgranskningen bör publiceras löpande, så att lärare, föräldrar och elever kan ta del av resultaten. För att elever och föräldrar skall kunna göra rationella val måste transparensen i skolan öka. Både de skolor som har goda resultat och de skolor som inte fullgör sin uppgift på ett fullgott sätt måste tydliggöras och publiceras. Det bör Skolverket i dess nuvarande form redan i dag få i uppgift.
Arbetet med att inrätta ett nationellt institut för kvalitetsgranskning i skolan måste nu inledas. Institutet skall alltså ha till uppgift både att löpande granska och följa kvalitetsutvecklingen på enskilda skolor och att följa utvecklingen i det samlade skolsystemet. Goda exempel och goda skolor bör lyftas fram, liksom mindre lyckade exempel och skolor. Berörda delar av Skolverket kan avvecklas när det nya institutet är plats.
För att skolor skall få möjlighet att ta emot den nationella skolpengen, som föreslås i en särskild motion, skall det krävas att de är kvalitetsgodkända. Denna certifiering skall det nationella institutet för kvalitetsgranskning i skolan svara för.
Alla skolor, oavsett vem som äger och driver dem, skall mätas med samma måttsock och bedömas efter samma kriterier.
Den viktigaste kvalitetsgranskningen av skolan är dock den elever och föräldrar står för. När full frihet att välja skola införs kommer de skolor som är duktiga och seriösa att belönas. De skolor som halkar efter eller missköts kommer att finna att elevunderlaget minskar.
Med förslaget om nationell skolpeng kommer resurserna att följa eleven. Ingen skola kommer att kunna särbehandlas av kommunerna, på det vis som sker i dag. Då blir skolorna helt beroende av sin förmåga att attrahera elever.
Hela tänkandet i skolan kommer därmed att förändras. Det blir helt centralt hur hög skolans kvalitet är, hur lyckad dess profilering är och hur skolan uppfattas och samverkar med det omgivande samhället. Ingen skolledning har råd att bortse från hur skolans resultat utvecklas. I och med detta kommer skolans resurser att styras till undervisning och fokus läggas på pedagogisk utveckling.
Skolor som långvarigt underlåter att uppfylla ställda kvalitetskrav kommer att tvingas att lägga ner. Det kommer att ske antingen genom att deras rätt att ta emot den nationella skolpengen dras in, eller genom att eleverna helt enkelt väljer andra skolor.
Det måste skapas ett tydligt samband mellan skolornas kvalitet och ekonomi.
Det grundläggande är att låta elevernas val av skola styra resursfördelningen. En bra skola får med ett skolpengssystem god elevtillströmning och därmed god ekonomi. Illa skötta skolor tappar elever och får genom detta en signal om behovet av att trappa upp kvalitetsarbetet. Riktigt dåligt skötta skolor – både kommunala och enskilt drivna – förlorar rätten att ta emot skolpeng och måste därmed stängas.
Men det finns också i ett system med nationell skolpeng möjlighet att premiera framgångsrika skolor, genom inrättande av extraanslag som fungerar som en morot för utveckling. Det finns vidare också möjlighet att anslå extra pengar till skolor som inte uppfyller de nationella kraven, för att underlätta de ytterligare kvalitetsinsatser som krävs på dessa skolor.
En tänkbar modell är, att första året en skola inte klarar att uppfylla kvalitetskraven, betala ut extra medel som hjälp för att förbättra skolans kvalitet. Andra liksom tredje året utgår också ytterligare medel för detta.
Om skolan trots denna extra medelstilldelning det fjärde året inte klarar att möta de nationella kvalitetskraven, så bör dess rätt att ta emot den nationella skolpengen dras in.
Det blir då upp till huvudmannen – oavsett om detta är kommunen, en föräldraförening, en enskild eller ett bolag – att omorganisera verksamheten i grunden. När detta är gjort och när det kan göras troligt att skolans problem undanröjts och att kvaliteten därmed kan höjas, kan skolan ånyo komma ifråga för prövning och eventuellt godkännande för mottagande av nationell skolpeng.
Skolverkets – i det korta perspektivet – och det nationella institutets för kvalitetsgranskning i skolan i det längre perspektivet – granskningar av landets skolor bör löpande publiceras för att underlätta elevers och föräldrars val av skola, men också för att huvudmän och skolledare skall få information om hur skolan klarar sig.
Det nationella kvalitetsgranskningsinstitutet skall likaså ges i uppgift att publicera framgångsexempel och skolor som lyckas väl med att uppfylla de nationella kvalitetsmålen. På så sätt kan andra skolor dra nytta av goda erfarenheter, med följden att kvaliteten i det samlade skolsystemet ökar.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Sten Tolgfors (m) |