Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som ger barn och ungdomar med funktionshinder en statligt finansierad rätt att välja skola, i enlighet med vad som i motionen anförs.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om kommunernas information till funktionshindrade barns föräldrar om hjälp, stöd och möjlighet att söka specialskolor.
Situationen i skolan för barn med funktionshinder är allt annat än ljus. Brist på speciallärare, skolmiljöer som inte är fullt handikappanpassade, bristande valmöjligheter och avveckling av specialskolor är exempel på brister i barnens skolsituation i dag. Möjligheten att välja skola är alldeles särskilt viktigt för barn och ungdomar med funktionshinder. De är helt beroende av att skolan de går i har tillräckligt kunnande och att miljön är trygg och undervisningen långsiktig.
Tråkigt nog är valmöjligheten för barn med funktionshinder i dag mycket begränsad. För barn med funktionshinder måste möjligheten att välja skola omfatta inte bara den egna kommunens skolor utan också friskolor och specialskolor.
I dag hindras många barn med funktionshinder från att välja skola av bristande information, alltför få alternativ och rena kommunala avslagsbeslut.
Det är särskilt allvarligt eftersom barn med funktionshinder i mina ögon har en alldeles särskild rätt att vistas i en miljö där de känner att de kan växa; där de får del av bästa tänkbara pedagogik och undervisning; där de har tillgång till bästa tänkbara hjälpmedel; där de har vänner; där de känner sig trygga; där de mår bra.
För många barn kan säkert skolan i hemkommunen vara en sådan god miljö, men för långt ifrån alla barn är det så. Barn med funktionshinder måste ges rätten att söka sig till alternativ, i form av statliga specialskolor, regionala specialskolor och friskolor med inriktning på funktionshindrade barns behov.
Det är inte möjligt att anta att landets alla kommuner, oavsett storlek och resurser, kan ligga i framkant vad gäller undervisning av barn med alla de olika typer och grader av funktionshinder som finns. Tvärtom så berättar föräldrar till barn med förhållandevis mindre funktionshinder att skolan inte fungerar bra ens för deras barn. Då kan man föreställa sig hur illa det kan vara för barn med mycket speciella behov. Så här skriver en förälder till ett barn med funktionshinder som går på specialskolan Ekeskolan:
De flesta elever går på hemmaplan i sin hemskola och då hoppas jag att de får den hjälp till utveckling som de har rätt till. De har kanske haft turen att få en redan utbildad erfaren pedagog, som intresserar sig för uppgiften. Men vi föräldrar som inte har lika tur måste ha valmöjlighet...Våra barn blir äldre för varje dag som går och fungerar inte skolgången är den destruktiv för barnet, familjen och hela omgivningen. Om vi bor i en kommun som ej kan ge oss den hjälp vi behöver skall vi inte drabbas av detta också. Vi har redan en för tung börda. Valmöjligheten är ett måste.
Vi kanske aldrig kan hämta igen vad vi förlorat. Ingen förälder skall behöva se hur ens barn mår sämre och sämre för att det måste fullfölja sin skolplikt på hemmaplan då det finns kunniga och engagerade människor som ger våra barn möjlighet till ett värdigt liv utifrån sina förutsättningar på en specialskola.
Det finns inte för många alternativ för barn med funktionshinder – det finns alldeles för få. Knappast för någon grupp i landet är valfriheten i livet så begränsad. En orsak till detta är att dagens finansieringssystem inte är ägnat att lägga grunden för fler alternativ för barn med funktionshinder.
Många funktionshindrade barns behov är dyra. I tider av ansträngda kommunala budgetar är det många föräldrar som berättar om hur de upplever att barnen av detta skäl börjar betraktas som problem av hemkommunerna. Så får det inte vara.
Det verkar vara alldeles för vanligt att det primära för kommuner är att behålla funktionshindrade barn i de egna skolorna, i stället för att låta dem söka bästa tänkbara alternativa skola. Då utgår kommunerna från fel sak.
Det är långt ifrån alltid de kommunala skolorna på hemmaplan kan erbjuda den sociala och fysiska miljö samt den nivå på undervisning som barnen behöver. Det primära måste vara att ge funktionshindrade barn bästa tänkbara förutsättningar att växa, det sekundära att styra var detta sker.
Långt ifrån alla föräldrar till barn med funktionshinder känner till vilka alternativ som finns för barnen. Informationen brister och måste förbättras. Det bör vara så att kommunerna aktivt understödjer de berörda familjernas möjlighet att välja den skola som passar det funktionshindrade barnet bäst.
Det enda rimliga är att skapa en statligt garanterad och finansierad rätt att välja skola för barn med funktionshinder som söker specialskola eller annan skola med särskild förmåga att undervisa barn i just deras situation. För att valfriheten skall vara reell måste finansieringen av boendet vid skolan också garanteras dessa barn.
Genom detta säkerställs barns med svåra funktionshinder och andra särskilda behov rätt och möjlighet att välja skola. Jag är övertygad om att detta skulle leda till en betydande utveckling av dagens specialskolor och regionala skolor för funktionshindrade samt till att en mängd fristående alternativ skulle växa fram för barn med funktionshinder.
För vissa grupper av barn med funktionshinder kan kanske lösningar med generellt bestämda summor användas, allt efter vilket funktionshinder det är fråga om. För andra barn, med individuellt mer komplexa funktionshinder och därmed än mer specifika situationer, måste en helt individualiserad skolpeng förmodligen användas.
Denna nya lagstadgade rätt att välja skola för alla barn och i synnerhet för barn med funktionshinder bör vara statligt finansierad, analogt med moderaternas förslag om införande av nationell skolpeng.
Staten har i dag ett särskilt ansvar för skolan för barn med funktionshinder. Min mening är att beslutet att avveckla specialskolor bör upphävas, vilket utvecklas i annan motion. Statens huvudmannaskap för specialskolan bör därmed kvarstå tills denna nya nationella finansieringsform har införts. När en statligt garanterad rätt att välja skola införts för barn med funktionshinder kan en annan huvudman vara ett alternativ för landets specialskolor och regionala skolor. Föräldrar och skolans medarbetare får då ekonomiska möjligheter att driva skolan, under statlig kvalitetstillsyn.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om en ny rättighetslagstiftning för barn med funktionshinder.
|
Stockholm den 2 oktober 2001 |
|
|
Sten Tolgfors (m) |