Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en uppföljning av vilka konsekvenser högskoleprovets fokusering av specifika färdigheter har för den nedgående trenden av deltagandet.
Fyra av tio högskolestudenter antas till högskolan genom sitt resultat på högskoleprovet. Endast cirka 32 000 personer har anmält sig till höstens högskoleprov den 27 oktober 2001. Det är cirka 25 procent färre än förra året. Denna trend började redan 1997 och ses som en trend beroende på låga födelsetal i början av 1980-talet. Antalet utbildningsplatser har också ökat, varför flera kommer in på sina betyg. Trenden förväntas vända år 2003.
Idag räknas det bästa personliga resultatet vid ansökan till högskolan. Högskoleprover anordnas två gånger om året. Våren är alltid bäst frekventerad. År 2000 gjorde sammanlagt 101 000 personer högskoleprovet. Toppåret 1992 handlade det om 146 000 personer. Högskoleprovet har funnits sedan 1997 men fick en ökad betydelse 1991 då nya regler för antagning till universitets- och högskolestudier trädde i kraft.
Hittills finns endast begränsad kunskap om hur högskoleprovet utnyttjats av olika etniska grupper liksom om deras resultat på provet. Uppgifter om etnisk bakgrund har inte samlats in i samband med provet. Vid Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och didaktik finns forskningsprojekt på detta tema. Skillnader i kulturell bakgrund kan ha betydelse för hur individen klarar högskoleprovet. Det har däremot inte visat sig vara de inriktade delproven i ordförståelse och läsförståelse som gett upphov till d e största skillnaderna utan mer de matematiskt inriktade delproven.
Högskoleprovets uppdelning vad gäller olika delprov som mäter olika slag av färdigheter är viktiga för hur högskoleprovet ska lyckas. Regeringen bör följa upp om den nedgående trenden till högskoleprovet också kan sammanknippas med högskoleprovets fokusering på specifika färdigheter.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Ulla-Britt Hagström (kd) |