Riksdagen beslutar att uttag av studiebidrag och studielån separeras från varandra inom studiemedelssystemet och att elev har rätt till sex år av vardera.
Nästan en miljon svenskar studerar varje år med studiestöd från CSN. Cirka 40 000 på grundskolenivå, 650 000 på gymnasial nivå och 315 000 på eftergymnasial nivå.
Den 1 juli infördes ett helt nytt studiemedelssystem. Oavsett om du läser in en gymnasiebehörighet, går på folkhögskola eller studerar på universitet i Sverige eller i utlandet gäller ett och samma studiemedel. Målet med nya studiemedlet är att det ska vara enkelt att överblicka.
Studiemedel erhåller man under normala förhållanden som längst under sex studieår. Ytterligare studiemedel kan beviljas efter ansökan i särskilda fall. Studiemedel innehåller en bidragsdel samt en lånedel som studenten är skyldig att betala tillbaka. Bidragsdelen är för närvarande 557 kr/vecka och lånedelen uppgår till 1 062 kr/vecka. Det innebär att varje student har rätt till sex års studiebidrag och sex års studielån. Däremot kan inte dessa delar i dagsläget lyftas var för sig vilket komplicerar för en del studenter.
Om en student först studerar två år på folkhögskola och förbrukar blott studiebidragsdelen har han/hon också förverkat rätten till studielån för motsvarande antal år. En längre utbildning, exempelvis till läkare eller civilingenjör kan då te sig omöjlig att genomföra. Ett system där bidragsdel och lånedel uttagsmässigt separeras från varandra skapar större flexibilitet för studenten och kan i många fall minimera lånedelen. Riksdagen bör besluta om införande av ett sådant system.
|
Stockholm den 2 oktober 2001 |
|
|
Maria Larsson (kd) |
Ragnwi Marcelind (kd) |