Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta ett Science Center för flyglära i Linköping.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Flygvapenmuseums utbyggnad.1
1 Yrkande 2 hänvisat till KrU.
Som riksdagsledamöter från Östergötland har vi fått information om Flygvapenmuseets möjliga utbyggnad. Budskapet till oss är tydligt, det behövs statliga pengar för att museets verksamhet ska kunna utvecklas och underhållas. Samtidigt tas kontakter med Linköpings kommun och andra tänkbara finansiärer. Det måste fram pengar till en engångskostnad på 20 miljoner kronor och 7 miljoner kronor per år för hyra och personal.
Det är naturligtvis önskvärt att våra historiska föremål vårdas och bibehålls. Det är viktigt att det finns en nutidsorientering kring dessa skatter och en allsidig verksamhet på museet. Men frågan är om denna verksamhet skall finnas för sig själv i form av ett renodlat museum eller om det är bättre att den sätts in i ett annorlunda och större sammanhang. Detta skulle kunna innebära en ökad efterfrågan också på själva museiverksamheten.
Det finns inga skarpa gränser mellan dåtid, nutid och framtid när det gäller kunskap om flygteknik. Det finns heller inga skarpa gränser mellan högre utbildning och forskning om flygteknik. Därför bör flygvapenmuseets verksamhet kopplas samman med utbildning i flyglära och forskning inom området.
Sverige kan inte på sikt leva på export av enbart järn och stål. Vi behöver finna det vi kan vara unika och specialiserade på och därigenom bli attraktiva som nation på den globala marknaden. Kunskap om flyglära behöver i stort sett varje nation. Om vi utvecklar denna nisch kan vi bli ännu mer intressanta samarbetspartner inom såväl högre utbildning och forskning som produktion av flygplan. Vi behöver intäkter till landet för att klara välfärden i framtiden. Vi är bra på kunskap och utbildning och detta ska vi dra nytta av på den internationella marknaden. Vårt land behöver få intäkter om vi ska kunna ha god vård, skola och omsorg i framtiden.
Linköping är överlägset vad gäller förutsättningar att utveckla flygläran som en specialitet. Redan idag har SAAB gymnasieutbildning med flygteknik som ämne. Tekniska högskolan undervisar i kurser om flygteknik och vi har produktion av flygplan. SAAB skulle sannolikt kunna vinna stora fördelar genom en bra marknadsföring på ett science center av sina produkter. Därtill har vi flygvapenmuseet med sina skatter från förgången tid fram till idag. Allt talar för att ett science center i Linköping med flyglära som innehållslig stomme skulle bli ett gott komplement till det nuvarande och önskade utbyggda flygplansmuseet.
Linköpings flygvapenmuseum måste få sin chans till utveckling över tid. Det kan vara en fördel om detta sker samtidigt med satsningar så att olika delar befruktar varandra i effekter. På detta sätt kan tekniska innovationer, utbyte av utbildning och forskning och kulturella verksamheter samordnas och komma till sin rätt i ett större sammanhang. För att olika insatser samordnas förlorar inte de olika delarna det värde som var och en av verksamheterna betingar. Det vill säga museiverksamheten blir i sig inte mindre intressant för att det samtidigt sker forskning om framtiden och utbildning i nutidsanvändning. Tvärtom lever vi idag i en alltför snuttifierad verklighet och måste sträva mot helhetslösningar som är långsiktiga och blir ekonomiskt försvarbara. Det är viktigt med sammanhang för att få en djupare förståelse för olika tekniska förändringars effekter på människans liv och samhällsutvecklingen i stort.
|
Stockholm den 24 september 2001 |
|
|
Yvonne Andersson (kd) |
Sven Brus (kd) |