Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om vikten av att skolan har ett tydligt signalsystem gällande hur barnen tillgodogör sig kunskap.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att betyg och skriftliga omdömen skall kunna införas redan från första klass.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att de enskilda skolorna själva skall få avgöra om betyg eller skriftliga omdömen skall ges.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att betyg bör ges senast från sjätte klass.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att när ett barn når kunskapsmålet för grundskolan skall han eller hon ges ett kvitto på detta, i form av en grundexamen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att en nödvändig åtgärd för att stärka gymnasiet är att reda ut problemen i grundskolan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att nationella prov bör genomföras årskursvis.
Sverige lägger störst andel av BNP i världen på skolan. Likväl blir inte resultaten tillräckligt goda. Enligt Skolverket har 3–4 procent av barnen i grundskolan svårigheter med att skriva och läsa. 3,7 procent av grundskolans elever fick inget avgångsbetyg i svenska 1999. Men det var ännu fler – 4 procent – som inte klarade de nationella målen enligt de nationella proven i svenska.
Än sämre var resultaten gällande matematik. 12 procent klarade inte de nationella proven i matematik under 1999. 9 procent av ungdomarna vann inte behörighet till de nationella programmen på gymnasiet. Samma år lämnade 22,7 procent av eleverna grundskolan utan fullständiga betyg.
Under flera år har resultaten blivit sämre, för att 2001 plana ut på en svag nivå.
|
1998 |
20,4 |
|
1999 |
22,7 |
|
2000 |
24,3 |
Det finns också betydande lokala variationer i skolans resultat. Andelen elever som går ut skolan utan betyg i ett eller flera ämnen kan i olika kommuner vara både betydligt högre och lägre än rikssnittet. 1999 var det t.ex. 28,4 procent av eleverna i Örebro som inte klarade kunskapsmålen.
Om man jämför ett antal kommuner som är förhållandevis lika stora och som borde ha likartade förutsättningar för skolan så visar skolresultaten avseende meritvärde ändå på en betydande spridning. Orsaken är att den lokala skolpolitiken är av varierande kvalitet.
|
Karlstad |
205,6 |
|
Västerås |
199,6 |
|
Linköping |
199,5 |
|
Norrköping |
199,4 |
|
Örebro |
197,2 |
|
Rikssnitt |
202,9 |
Skolans problem finns också i gymnasieskolan.
Det individuella programmet – som var tänkt som ett undantagsprogram – är nu det tredje största gymnasieprogrammet, efter samhälls- och naturvetenskapsprogrammen.
1992 började 4,7 procent på individuella programmet. 1999 hade andelen stigit till 14,6 procent av eleverna. Orsaken är brister i grundskolan som gör att elever inte får med sig de baskunskaper som krävs för att klara gymnasiet. En nödvändig åtgärd för att stärka gymnasiet är därför att reda ut problemen i grundskolan.
Andelen ungdomar som fullgjort gymnasiet fyra år efter att de börjat har sjunkit de senaste åren. Från att ha legat kring 80 procent i många år är det nu nere kring tre fjärdedelar. Av industriprogrammets elever är det dock bara sex av tio som går klart inom utsatt tid.
Var fjärde 20-åring saknar fullständigt slutbetyg från gymnasiet. Och 17 procent av dem som fått avgångsbetyg saknar behörighet till högskolan, eftersom de inte tagit de erforderliga poängen och saknar godkänt i de erforderliga 90 procenten av kurspoängen.
Skolans signalsystem måste vara tydligt gällande hur barnen tillgodogör sig kunskap. Att tillräcklig tydlighet saknas är en anledning till att barn kan gå igenom hela grundskolan utan att brister i läs- och skrivförmågan uppmärksammas eller åtgärdas.
Skolans signalsystem måste också vara tidigt gällande hur barnen tillgodogör sig kunskap. Ingen vinner på att problem döljs eller lämnas åt framtiden att lösa. Tvärtom går många chanser till tidigt agerande om intet när saker och ting sopas under mattan, eller i vart fall inte signaleras.
Det är angeläget att skolans resultat tydliggörs. Resultaten för skolan som helhet visas genom löpande utvärderingar och kvalitetsgranskningar. Resultaten för skolans enskilda elever visas genom skriftliga omdömen och betyg.
Betyg må vara en kontroversiell fråga i riksdagen, men bland föräldrar är uppfattningen tydlig: Man vill ha betyg i skolan. Industriförbundet frågade förra sommaren 1000 föräldrar till barn i åldern 7–15 år om deras inställning till betyg. Mer än 70 procent av föräldrarna kände inte till och hade inte fått information om att de har rätt att begära skriftliga omdömen om hur barnen klarar skolan. Av föräldrarna ville 72 procent se betyg eller skriftliga omdömen redan från femte klass. Bara 20 procent var avvisande till detta. Sex av tio menade att betyg eller skriftliga omdömen redan från femman skulle kunna göra att fler barn klarade att gå ut skolan med fullständiga betyg.
Betyg eller skriftliga omdömen bör införas redan från första klass. Vilken form skolan använder bör vara upp till de enskilda skolorna att avgöra. Dock bör betyg ges senast från 6:e klass. Det viktiga är att det tydligt framgår hur varje elev klarar varje ämne, samt att detta kommuniceras till elever och föräldrar.
Nationella prov, som visar hur varje elev ligger till och vilka som behöver extra stöd, bör genomföras årskursvis. När ett barn når kunskapsmålet för grundskolan skall han eller hon ges ett kvitto på detta, i form av en grundexamen.
En grundexamen visar att ett barn klarat de grundläggande kunskapsmålen. För att visa hur barnet klarat de olika ämnena bör betyg användas vid fullgången grundskola.
|
Stockholm den 1 oktober 2001 |
|
|
Sten Tolgfors (m) |