Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om mer yrkesinriktad sfi-undervisning.
Arbetslösheten bland flyktingar och invandrare i Sverige är stor. Det beror till stor del på dåliga kunskaper i svenska språket. Svenskundervisningen för invandrare infördes under 1960-talet. Sedan dess har den varit föremål för många omorganisationer och förändringar. Trots detta tycks den inte kunna förmedla tillräckliga svenskkunskaper. Statistik från SCB visar att endast omkring 50 procent av dem som påbörjade studier 1993/94 har uppnått godkänd nivå. Det rapporteras även om att studieresultaten har försämrats något för dem som börjat senare. Många hoppar av undervisningen och väldigt få av dem återkommer till ny undervisning.
En rad utredningar har tittat på svenskundervisningen för invandrare. Förra året var den föremål för granskning av Riksdagens revisorer. En rapport från Linköpings universitet som granskat invandrares läs-, skriv- och räkneförmåga på svenska visar att sex av tio deltagare som genomgått svenskundervisning inte klarar av normala vardagskrav gällande svenska språket. Det kan exempelvis gälla att läsa dagstidningar eller att förstå myndighetsinformation. Av dessa 60 procent som inte uppnår godkänd nivå klarar en tredjedel av mycket enkla texter, medan resten inte nått tillräckligt långt för att klara av vanlig vardagssvenska. Av dem som läste sfi under 1998/99 hade endast 19 procent uppnått den s.k. sfi-nivån ett år senare.
Sverige ligger, vad gäller arbetslösheten bland invandrare, dåligt till i jämförelse med andra länder i Europa. Kvoten mellan andelen utländska medborgare av de arbetslösa och andelen utländska medborgare av arbetskraften var 2,5 i Sverige. Det placerade oss på fjortonde plats bland 17 undersökta länder.
Arbetsförmedlingens möjligheter att hjälpa till och förbättra invandrares språkkunskaper är alltför dålig. I stället för att exempelvis anordna utbildning i yrkesinriktad svenska för invandrare hänvisas i de flesta fall till kommunerna för ytterligare svenskundervisning. Antalet kurser i yrkesinriktad svenska för invandrare är alltför få. Kanske skulle yrkesinriktningen påbörjas litet lätt redan i den grundläggande sfi-undervisningen för att öka motivationen. Detta gäller inte minst inom området vård och omsorg. I takt med att invandrarna blir äldre och får ett större vårdbehov, blir det allt viktigare att bland personalen ha personer som är minst tvåspråkiga.
Fler yrkesinriktade utbildningar i svenska, där man också tar tillvara de yrkeskunskaper som eleverna redan har, skulle förmodligen öka motivationen och leda till bättre resultat i svenskundervisningen. Det skulle också leda till att fler invandrare och flyktingar fick ett arbete, kanske till och med inom det yrke de är utbildade till. Ett bättre självförtroende och ökad tillfredsställelse är det inte heller omöjligt att det skulle leda till.
|
Stockholm den 2 oktober 2001 |
|
|
Elizabeth Nyström (m) |
Lars Björkman (m) |