Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att permanenta och utöka KY-utbildningarna.
Ungdomar som gått ut gymnasiet har en god grundutbildning, men är många gånger inte färdiga att gå direkt ut i arbetslivet. De vill inte läsa vidare på högskolan, men känner ändå att de behöver ett djupare kunnande för att få de jobb de vill ha. Andra ungdomar kanske jobbar några år efter en gymnasieutbildning. Därefter finner de att mer kunskap behövs för att utvecklas vidare i livet.
Här fyller KY-utbildningarna en funktion. Man kommer snabbt in i verksamheter och får under långa perioder pröva på hur det är att arbeta i ett visst yrke. Man får också en förtrogenhet med de verktyg och maskiner som man kommer att arbeta med. Även de krav som ställs i fråga om samarbete och eget ansvar får man uppleva i utbildningen.
I Kronobergs län, som har många orter som är rikt försörjda med större och mindre industriföretag, är de s.k. KY-utbildningarna en möjlighet för fortsatt utveckling. På flera orter i Kronobergs län är denna typ av utbildning dessutom den enda tillgängliga på nivån över gymnasiet.
Det kan ju konstateras att de kvalificerade eftergymnasiala utbildningar som bedrivs i många kommuner i landet dessutom har blivit en lyckad satsning. De attraherar flera olika grupper som tidigare haft svårt att hitta en lämplig utbildning. De är praktiskt inriktade och inte så långa, därför kan många tänka sig en sådan utbildning. Kommunerna har enligt min uppfattning dessutom varit synnerligen positiva till denna typ av utbildning.
En annan grupp studerande som har stor glädje av KY-utbildningar är som ovan nämnts de redan yrkesaktiva. Många gånger känner de att de vill förnya eller bygga på sina kunskaper men att de inte har vare sig råd eller tid att genomgå en högskoleutbildning inom området. Deras behov är inte heller av det slaget att högskolan är det rätta alternativet. Här har många företag visat sin positiva inställning t.ex. genom att ge till del betald ledighet för att genomgå utbildningen.
För näringslivet innebär ju KY-utbildningarna att man kan få arbetskraft som har både en god grundutbildning och en kvalificerad yrkesinriktad utbildning. Genom praktikperioderna har man ofta haft möjlighet att lära känna de personer som senare söker arbete i företag eller förvaltningar.
KY-utbildningarna lever idag under osäkra förhållanden då de för varje kurs som startas måste ansöka om medel för att driva utbildningen. Det gör att mycket tid och därmed pengar måste anslås för att göra ansökningar. Osäkerheten om vad som kan förväntas komma ut ur ansökningarna är stor. Att permanenta utbildningarna och ytterligare utöka antalet tillgängliga platser bör ge många orter, företag och människor förutsättningar för utveckling. Det ovan anförda om behovet inom den kvalificerade yrkesutbildningen av permanentning och fler platser bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 1 oktober 2001 |
|
|
Eskil Erlandsson (c) |