ett naturligt kretslopp i samarbete med andra organismer i vårt ekologiska system såsom bakterier, svampar och olika markdjur, vattendjur och vattenväxter.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utbildning i naturkunskap.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av utbildningssatsningar som ligger i nivå med motsvarande inom övriga EU.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att aktuell information om framsteg på miljöområdet på ett bättre sätt skall klargöras i utbildningen.
Den allmänna debatten i jord- och skogsbruket om dess produktionsformer, miljöpåverkan m.m. har präglats av okunskap och tyckande. Massmedierna har i regel inte bidragit till en mer saklig debatt. Det är viktigt att vi får till stånd en debatt baserad på kunskap och saklighet.
Jord- och skogsbruk har under årtusenden varit en del i det ekologiska kretsloppet. Växtnäringsämnena – allt ifrån kolet i luftens koldioxid till kväve, fosfor och kalium m.fl. – beskriver i naturen sina bestämda kretslopp, på samma sätt som vatten.
Kvävet, som nu framställs som den stora förstöraren, är en av de viktigaste förutsättningarna för mänskligt liv, vid sidan av vatten och luft.
I vårt humida klimat har vi sedan årtusenden haft läckage av växtnäringsämnen till luft och vatten ett naturligt kretslopp i samarbete med andra organismer i vårt ekologiska system såsom bakterier, svampar och olika markdjur, vattendjur och vattenväxter.
Utbildningen i elementär naturkunskap måste förbättras i grundskolan och gymnasiet. Det måste ske en allmän förbättring av elementär naturkunskap, inte bara hos våra skolungdomar och studerande på olika nivåer, utan även hos alla dem som har att utreda och fatta beslut i frågor om jord- och skogsbruk, miljö m.m.
Ett bättre utnyttjande av all den biologiska kompetens som finns bl.a. inom våra lantbruksenheter och andra organ, som nu ägnar sig åt rent administrativa uppgifter, måste komma till stånd. Även utbildningsmöjligheterna genom TV och radio bör kunna utnyttjas bättre. Då kan varje svensk snabbt och effektivt bli delaktig i de kunskaper som krävs för att rätt kunna förstå skeendet i vår natur och på ett positivt sätt delta i miljödebatten.
Enligt EG:s femte miljöhandlingsprogram, som gäller från januari 1993, skall miljön integreras i undervisningen i EU-länderna. Målen är att öka medvetenheten om miljöproblemen och hur de kan lösas och lägga grunden för välinformerade och delaktiga medborgare som skall skydda miljön och nyttja naturresurserna varsamt. För detta krävs bl.a. lärarfortbildning samt utveckling av läromedel och handledningar i miljöundervisning. Programmet finns i alla skolplaner sedan år 2000.
Det är angeläget att den svenska skolan, på liknande sätt som nu sker i EU, söker integrera miljökunskap i utbildningen. För detta krävs bl.a. fortbildning av lärare samt utveckling av läromedel. Vi får inte heller på miljöområdet halka efter omvärldens utbildningsinsatser. Tyvärr kan konstateras att stora brister fortfarande finns inom skolan vad gäller aktuell information om vilka framsteg som gjorts på miljöområdet. Som exempel kan nämnas det mera naturvänliga skogsbruket, växtnäringsstyrningen inom jordbruket. Ofta har elever fått en förlegad och därför negativ information.
Gjorda framsteg och nya satsningar måste alltid framhållas. Detta inte minst för att skapa en positiv och hoppfull tro på möjligheterna till överlevnad och ett långsiktigt bättre resursutnyttjande.
|
Stockholm den 1 oktober 2001 |
|
|
Ingvar Eriksson (m) |
Lars Björkman (m) |