Skolans inre arbetsklimat utgör en viktig framgångsfaktor för lärande. Dålig ordning, sena ankomster, ovårdat språk, mobbning och brist på respekt i vid mening försvårar påtagligt gott resultat i skolan. Inte minst elever med inlärningsproblem far illa av en sådan skolmiljö. Fokus på lärandet måste stärkas, och lärarens roll som ledare i skolan likaså. Med aktivt skolval som utgångspunkt kan ett umgängeskontrakt mellan elev, skola och förälder utgöra en viktig komponent. Skriftliga omdömen måste också kunna innehålla uppgifter om elevens uppförande.Vi ser positivt på lokala betyg som baseras på lokala utgångspunkter. Närvaron i skolan måste följas upp under hela skoltiden och finnas med i det skriftliga omdömet eller på betyget.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skolornas skyldighet att informera föräldrar och skolhuvudman i ordnings- och uppförandefrågor.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skriftliga omdömen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rätten för enskilda skolor att utforma och sätta lokala betyg tidigare.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betyg i uppförande och ordning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om studiesocial miljö och lärarutbildningen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ledarskapsutbildning.
De rapporter som redovisats det senaste året ger en i många avseenden dyster bild av verkligheten. Nästan var fjärde elev lämnar grundskolan utan godkänt betyg i ett eller flera ämnen. Hela 16 procent av eleverna har sådana brister i ämnet matematik att de inte kan anses uppfylla kursplanens kunskapskrav. Så många som 14 procent av eleverna uppger att mobbning är ett problem på deras skola. Fyra procent av eleverna känner sig mobbade av lärare!
Avhoppen från gymnasieskolan ökar i takt med att antalet elever från grundskolan med bristande kunskaper ökar.
Skolans problem att locka till läraryrket späder på ett problem som på sikt äventyrar Sveriges position som kunskapsnation. Många av problemen i lärandet måste kunna härledas till en dålig inlärningsmiljö på grund av dålig ordning och frånvaro av respekt för varandra.
En skolmiljö som tillåter elever att ständigt komma för sent utan påföljd, som accepterar bortslarvade skolböcker och andra läromedel, mobiltelefonsamtal i klassrummet etc. utgör ett grundläggande hinder för bra skolutveckling med hög kvalitet.
Många barn och ungdomar mår dåligt i den svenska skolan. Direkta trakasserier och våld mot person utgör numera en verklighet i skolan. Så många som 14 procent av eleverna uppger att mobbning förekommer på deras skola. Fyra procent uppger sig själva som mobbade. Mörkertalet är sannolikt betydligt större. Exemplen är flera där mobbningsoffret utsatts för direkt livshotande mobbning och som resultat tvingas byta skola. Förövaren får gå kvar, medan offret får byta. Det är en helt oacceptabel lösning.
Oavsett mobbningens art och styrka måste alla till buds stående medel brukas för att komma till rätta med problemet. Det oacceptabla beteendet hos förövaren måste också avspegla sig i den skriftliga information som skall nå hemmen. Vi anser att skolorna skall åläggas skyldighet att informera föräldrar och skolhuvudman i ordnings- och uppförandefrågor.
Skolan har med tiden kommit att få bli mer än en plats för utbildning. Skolan har också fått uppgiften att handskas med elevproblem, där hemmens tillkortakommande förväntas kompenseras av skolan. Allt fler ungdomar uppträder på ett sådant sätt att andra elever och lärare känner sig hotade. Gränserna för vad som är tillåtet och inte suddas ut. Det som för några år sedan betraktades som kriminellt och oacceptabelt utgör nu inte sällan norm.
Ett ökat användande av droger i och utanför skolan utgör ett reellt problem på många håll.
Samtidigt som den negativa sociala utvecklingen gör sig påmind, framstår allt tydligare skolans problem med att på allvar kunna ta itu med unga lagöverträdare. Här bör en översyn av påföljdssystemet för unga lagöverträdare göras. Samarbetet mellan skolan och socialtjänsten måste stärkas, så att negativa beteenden kan uppmärksammas tidigt och följas upp av relevanta åtgärder.
Skolans verktyg för att komma till rätta med disciplinära problem eller avvikelser mot ingångna umgängeskontrakt har försvunnit eller blivit kraftlösa. Kan en elev avstängas från skolan? I grundskolan? I gymnasiet? Hur kan en avstängd elev tillförsäkras rätten till utbildning? Hur kan skolans uppgift att tillsammans med hemmen fostra eleverna ?
Det finns uppenbara skäl att göra en översyn av skolförordningens bestämmelser om disciplinära åtgärder mot elever.
Skolan måste återta den självklara utgångspunkten att skolan skall vara en plats för lärande och inte en plats att vara på. Det kan aldrig påpekas tillräckligt ofta. Skolans huvuduppgift är att skapa inlärningssituationer som stimulerar till lärande. Här måste lärarens roll som kunskapsförmedlare stärkas. Tanken att läraren enbart skall vara handledare i lärandet ifrågasätter inte bara läraren som auktoritet och som kunskapsbärare utan leder också till ett minskat intresse för läraryrket.
Alla lärare har till uppgift, förutom rollen som kunskapsförmedlare, att vara den som upprätthåller och vinner respekt för goda normer och värderingar. En viktig utgångspunkt härvidlag är att den enskilda skolan har ett genomarbetat normsystem att hålla sig till. Alla, elever, föräldrar och personal, skall känna till och följa den värdegrund skolan vilar på och de regler som finns för att leva upp till den. I ett system av aktivt val av skola kan ett umgängeskontrakt mellan skola, elev och förälder vara utgångspunkten för ett förhållningssätt som uppmuntrar och avkräver respekt inom ett flertal områden. Respekten för individers särart, respekten för andras åsikter, respekten för egendom och respekten för varandra är några av de områden som kan ligga till grund för umgängeskontrakt i skolan.
Skolan å andra sidan har att respektera varje elevs rättighet att få undervisning på sin nivå och i det tempo som bäst gynnar individens utveckling.
Lärare är och skall vara ledare i skolan. Ett gott ledarskap är själva grunden för att goda exempel, normbildning och inte minst kunskapsspridning till eleverna blir så gynnsamma som möjligt. Ämneskunskaper och didaktisk färdighet är viktiga egenskaper hos en lärare, men utan ett gott ledarskap riskerar likväl skolan att missa målet. Vi förespråkar därför att aktuella lärarutbildningar kompletterar sitt uppdrag med relevant ledarskapsutbildning för lärare. Kompetens inom området finns bl.a. inom idrottsrörelsen och inom försvarets utbildningsorganisation.
Oförmågan och ibland motviljan att ställa krav eller uttala förväntningar på elevers resultat och beteende är i grunden en missriktad handling som missgynnar elevens utveckling.
Bara den som vet vad som gäller och som vet vad som fordras kan förbättra sitt resultat och beteende. Här sviker ofta dagens skola.
Skolan måste kunna ställa krav på elevers beteende i många avseenden. Detta inte minst därför att oroliga skolmiljöer, bråk, höga ljud o.s.v. skapar omöjliga inlärningssituationer. Elever med inlärningssvårigheter drabbas här särskilt svårt då koncentrationsproblem inte sällan är förknippade med svårigheterna.
Skolorna måste som en förutsättning för lärande miljö bli lugna, trivsamma arbetsplatser där konflikter minimeras. Skolan måste återbördas som lärande arbetsplats, där respekten för lugna studiemiljöer, respekten för varandras särart och respekten för varandras egendom poängteras. Attraktiva skolor präglas av miljöer där gemensamt beslutade umgängesformer accepteras av alla och där avvikelser mot ingångna kontrakt följs upp. Här bör lärarutbildningen lägga större vikt vid den studiesociala miljön, där de goda exemplen över landet kan få utgöra inspirationskälla.
En viktig utgångspunkt måste bli att elevers uppförande och beteende i övrigt kommer till föräldrarnas kännedom. Föräldrarna har huvudansvaret för barnens fostran och skolans uppdrag handlar om ett samarbete med dem. Här fyller de skriftliga omdömena en viktig roll. En del av det skriftliga omdömet bör därför innehålla information om elevens uppförande och ordning. De skriftliga omdömenas utformning och avgivande måste bli en fråga för varje enskild skola.
Skolsystemet i allmänhet måste ge signaler som innebär att skolan och samhället fäster avseende på elevers uppförande. I dag innebär avsaknaden av betyg att detta inte uppfattas som en betydelsefull komponent i en elevs register. Med införande av betyg i ordning och uppförande kan detta verka som en betydelsefull signal för att en förbättring av beteendet kan ske. Förändring bör därför ske i skollagen så att varje skola får rätt att sätta betyg i ordning och uppförande. Betygskriterier för sådana skall utarbetas lokalt och vara en del av den enskilda skolans kvalitetsarbete.
|
Stockholm den 1 oktober 2001 |
|
|
Beatrice Ask (m) |
|
|
Lars Hjertén (m) |
Tomas Högström (m) |
|
Per Bill (m) |
Anders Sjölund (m) |
|
Anita Sidén (m) |
Catharina Elmsäter-Svärd (m) |
|
Hans Hjortzberg-Nordlund (m) |
Sten Tolgfors (m) |