Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fler obligatoriska schemalagda idrottstimmar i grundskolan och på gymnasiet.
Fysisk aktivitet i unga år minskar risken för ohälsa. Den är även viktig för den intellektuella utvecklingen hos barn. Dessutom bidrar motion till att barn orkar med sitt skolarbete på ett bättre sätt. Många forskare hävdar att skolelever på alla nivåer behöver fysisk aktivitet minst tre gånger i veckan.
Barn har i dag en helt annan livsstil än tidigare. Den ökande trafiken och koncentration av befolkning till tätorterna har gjort att alltfler barn åker kollektivt till och från skolan om de har en lång färdväg. Fritiden ägnas i stor utsträckning åt att sitta framför TV-apparater och datorer. Den fysiska aktiviteten tillsammans med familjen inskränker sig många gånger enbart till promenaden till och från bilen. Eftersom spontanidrottandet på fritiden har minskat kraftigt tenderar de ungdomar som står utanför idrottsrörelsen i allt högre grad att vara helt passiva. Det har också fått som resultat att femtonåringar har blivit tre till fyra kilo tyngre det senaste decenniet.
Vi vet att regelbundna motionsvanor lättare grundläggs i unga år. Barn och ungdomar som fått en positiv upplevelse av fysisk aktivitet och idrott, har en betydligt större benägenhet än andra att vara fysiskt aktiva även när de blir äldre. Forskning om vuxnas motionsvanor visar tydligt behovet av att i unga år skapa intresse för fysisk aktivitet. Mer tid för idrottsämnet i skolan skulle kunna bidra till detta.
Tanken bakom den gällande läroplanen är att det står eleverna fritt att välja mer idrott än den obligatoriska. Riksidrottsförbundets studie visar dock att de som bäst behöver skolidrotten väljer bort den. De 12–15 procent av eleverna som väljer extra idrott är de som redan är aktiva i idrottsföreningar. Skolan är genom sitt obligatorium oftast den enda möjligheten att aktivera dessa elever som står utanför idrotten.
En nationell enkät om idrottsundervisning sändes läsåret 2000/01 till samtliga grundskolor och friskolor i Sverige. Svarsfrekvensen var c:a 70 procent och skolledare på 3 590 skolor besvarade enkäten. Resultatet visar följande medelvärden för undervisningstid i idrott och hälsa per årskurs och vecka:
|
Årskurs |
Minuter/vecka |
|
1 |
77 |
|
2 |
81 |
|
3 |
88 |
|
4 |
100 |
|
5 |
102 |
|
6 |
104 |
|
7 |
107 |
|
8 |
105 |
|
9 |
106 |
Enligt Lgr 80 var motsvarande undervisningstid per vecka 80 minuter i åk 1–3 och 120 min i åk 4–9. Därutöver fanns 4–8 friluftsdagar per år.
Vi vänder oss emot att elevernas idrotts- och hälsoundervisning är slumpartad och helt beroende av vilka beslut som fattas av varje enskild skolledning. Alla elever borde få minst tre timmar idrott per vecka, oavsett vilken skola de går i.
I årets budgetproposition aviserar regeringen särskilda utvecklingsmedel för att skolorna under en period skall stimuleras att arbeta för att eleverna skall bli mer fysiskt aktiva. Ett resurscentrum skall inrättas med den inriktningen.
Vår upfattning är att idrottslärarna, förutsatt att de får den kompetensutveckling och det stöd som erfordras, mycket väl kan klara sin uppgift även utan ett kompetenscentrum. Detta fordrar dock att mer tid för ämnet idrott och hälsa avsätts i läroplanen.
|
Stockholm den 28 september 2001 |
|
|
Elizabeth Nyström (m) |
Anders G Högmark (m) |