Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att även kommuner som får specialinriktade statliga medel skall redovisa handlingsplaner för att göra kommunal vuxenutbildning tillgänglig i enlighet med handlingsplanen för tillgänglighet.
En miljon svenskar är hörselskadade. 600 000 har en sådan hörselnedsättning som påverkar möjligheterna att ta emot information och att kommunicera med andra. Cirka hälften, dvs. 500 000, av alla hörselskadade är i förvärvsaktiv ålder. Av dem har 100 000–150 000 personer hörapparat.
Hörselskadades situation i vuxenutbildning är förknippad med stora svårigheter. Dåliga ljudmiljöer, bristande hörselteknisk utrustning och metodik/presentationsteknik som ställer krav på hörandet men inte erbjuder möjlighet att tillgodogöra sig informationen visuellt är vanliga hinder för hörselskadade. Hörselskadade har generellt låg utbildningsnivå och endast 4–5 % av alla hörselskadade ungdomar går vidare till högskolestudier.
Alltför liten uppmärksamhet ägnas idag åt att identifiera och undanröja hörselhinder i den fysiska miljön. Hörselskadade har svårigheter att höra både lärare och medstuderande. De får själva ta stort ansvar för sin tillgänglighet. Hörande elever kan fokusera på sina studier medan hörselskadade får lägga stor möda i att även lösa sin hörselmässiga situation. Bristande tillgänglighet och förståelse för hörselskadades situation bidrar till att många helt avstår från deltagande i undervisning eller senare blir tvungna att avbryta redan påbörjade studier.
Kommunikationsstörande buller leder till negativa effekter på prestation och inlärning genom att koncentrationsförmågan och möjligheten att uppfatta tal störs. För att uppnå goda kommunikationsförhållanden för hörselskadade måste bl.a. ljudmiljön vara god. För hörselskadade krävs hörselteknisk utrustning, god ljudmiljö och anpassade undervisningsmetoder.
Under senare år har särskilda satsningar gjorts på vuxenutbildning för att höja arbetskraftens kompetens. Hörselskadade studerandes situation har dessvärre inte lösts. Hörselskadade drabbas under hela utbildningskedjan, först i grundskolan och därefter i vuxenutbildningen. Det är nu viktigt att kommunerna, som fått särskilda medel för vuxenutbildning och har ansvar för kommunal vuxenutbildning samt tillsynsansvar över miljö- och hälsoskyddet, uppmärksammar hörselskadades specifika situation.
Enligt regeringens handlingsplan för tillgänglighet skall myndigheter redovisa handlingsplaner för att bl.a. göra verksamhetens lokaler tillgängliga. Handikapperspektivet bör också beaktas vid åtgärder som finansieras med statligt stöd.
Att Specialpedagogiska institutet fått tilläggsuppdrag att erbjuda kommuner specialpedagogiskt stöd i vuxenutbildning är positivt. Det är dock av avsevärd vikt att koppla samman detta stöd med regeringens handlingsprogram för tillgänglighet – i syfte att göra den fysiska miljön och undervisningen i sig tillgänglig för hörselskadade.
Det krävs kraftfulla åtgärder för att förbättra utbildningssituationen för hörselskadade.
|
Stockholm den 27 september 2001 |
|
|
Gunnel Wallin (c) |